Kvalitetsredovisning 2007/2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Luktärtans förskola / Odensala Mikael From

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Luktärtans förskola tillhör Odensala förskolor och innehåller tre avdelningar. Avdelningarnas namn är Holken, Idet och Lyan. Varje avdelning har plats för 18 barn och dessa har varit fullbelagda under huvuddelen av verksamhetsåret 2007/2008. Holkens barngrupp har bestått av 10 pojkar och 8 flickor, 1-5 år. Alla tre i personalen har under året arbetat 100%. Idets barngrupp har bestått av 18 barn, varav 7 småbarn. På avdelningen har två personal med heltidstjänster arbetat, en på 75%, en resurstjänst på 50% som resurs och 25% i barngrupp. Lyans barngrupp har består av 7 flickor och 11 pojkar. 3 heltidstjänster arbetar på avdelningen och dessutom har en manlig plusjobbare varit avdelad som tillfällig resurs inom avdelningen. I huset finns även ett kök där en kokerska lagar mat till hela huset. Omsättningen på personal är liten. Medelåldern på personalen är ca 50 år. Andelen förskollärare är två per avdelning och övriga fast anställda är barnskötare. 2

3 Till huset är även en av förskolornas specialpedagoger knuten. Ekonomin är centralt administrerad inom området som totalt omsätter ca 21 mkr. Varje avdelning ansvarar för en mindre summa på drygt kr för inköp av läromedel och förbrukningsmaterial. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Vi har under de senaste tre åren arbetat med att införa gemensamma rutiner i arbetet med dokumentation och utvärdering. Målet var att all personal i verksamheten ska använda samma mall där mål, handlingar, resultat och analys redovisas. Detta material är underlag till verksamhetens kvalitetsredovisning. Under hösten har förskolorna en planeringsdag. Där man dels utgår från de i Barnoch utbildningsnämnden fastställda inriktnings- och effektmålen samt egna prioriterade mål. Före denna planeringsdag har alla avdelningar ett föräldramöte där målen diskuterats. Dessutom har pedagogerna inskolningssamtal/utvecklingssamtal med samtliga barns föräldrar. Utifrån denna bakgrund görs sedan planeringen på planeringsmallen. Utvärdering görs kontinuerligt under året vid avdelningsträffar och gemensam planeringstid. Avdelningarna har en utvärderingsdag i maj/juni, då hela läsåret utvärderas. Kvalitetsredovisningen bygger på personalens planeringar/utvärderingar. Kvalitetsredovisningen delges personalen på gemensamt enhetsmöte, och dessutom läggs den ut på vår interna konferens. Redovisning görs för föräldrar i föräldrarådet, och den sätts upp på avdelningarnas anslagstavlor. Kvalitetsredovisningen ingår i processen för förskolans egna lärande, som leder till förbättringar och ökad måluppfyllelse en viktig del i utvecklingsarbetet. 3. Utvecklingsområden 2007/2008 Under läsåret har utvecklingsarbetet fortsatt inom följande områden; IUP (Individuell UtvecklingsPlan), TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling), TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation), Alf och Elsa, matematik, arbete inför Skidskytte VM och arbete kring elevhälsoplan och likabehandlingsplan. Kompetensutvecklingsdagar under året har i huvudsak ägnats till att fortsätta arbetet mot en gemensam IUP samt några timmar till mångfald och likabehandling. 4. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Utvecklingsarbete: Några avdelningar behöver stöd för att få en tydligare struktur i kopplingen från mål till åtgärd. Att utmana pedagogerna att ta in nya mål och handlingar i sin planering. 3

4 Åtgärd/resultat: Vi har jobbat konsekvent med försök till att öka strukturen i planeringen och överlämning mellan pedagoger. Mål: Den språkliga medvetenheten hos förskolebarn skall fortsätta att öka; Varje barn skall ges rika tillfällen att prata och bli lyssnad på. Att reflektera över språkbruket. Några avdelningar skall tänka på att använda språkpärmen mer. Några avdelningar skall fortsätta att arbeta med TRAS. Barnen ska utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form. Barnen ska utveckla sina ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord. Att använda språket vid konfliktlösning och för att uttrycka sina känslor. Att stimulera barnen i alla åldrar till att känna språkglädje. Att förstå och ta till sig det svenska språket. Alla barnen ska bli läsberedda. Åtgärd/resultat: På individnivå tränas rim, man leker med begrepp hela dagarna under t.ex. samlingar, matsituationer och av- och påklädning. Tecken som stöd, TAKK, används kontinuerligt för språkinlärning och kommunikation men kan användas mer. Man läser mycket, använder bilder och sjunger sånger. Barnens intresse för bokstäver, matematik, rim och teater har ökats. Personalen har fått en större insikt i att man kan jobba med språk och begrepp i alla situationer under dagen. Barnens språk har blivit bättre, de lyssnar mer på varandra och uttrycker mer sina egna åsikter. Dock bör mer tid för språkträning ges till några barn. Arbetet med den språkliga medvetenheten pågår ständigt. Två åldersrelaterade samlingar i veckan finns och de äldre barnen får arbeta längre än de yngre. De äldre barnen läser nästan allihopa. Barnen lär sig kommunicera med hjälp av dans, rytmik och rörelse. Alla skolor på alla nivåer skall ha entreprenörskap som ett viktigt inslag i utbildningen: Att skapa ett gemensamt förhållningssätt där barnen uppmanas och ges förutsättningar att pröva själva och hjälpa varandra. Varje barn skall utveckla sin nyfikenhet och sin lust, samt sin förmåga att leka och lära. Att låta barnen vara delaktiga i förändringsprocessen. Att läsa mer om entreprenörskap. Åtgärd/resultat: Man ger utrymme för fri lek. Barnen får hjälp med att träna problemlösning bl.a. genom dataspel. Man säger i större utsträckning och i möjligaste mån Ja, till barnens idéer. Skapandet, kreativiteten och miljön för entreprenörskapet har prioriterats. Arbetsmaterial har varit faktaböcker, Internet, pysselmaterial, färger, bygg-, konstruktions- och rollekar. Förbättringsområden redovisas av inflytande på sin arbetsmiljö och sitt eget lärande; Att fortsätta att göra verksamhetsplaner tillsammans med barnen. Att göra utvärderingar tillsammans med barnen. Att ge barnen eget ansvar genom att resonera i stället för att bestämma. Att vara uppmärksam på pojk- och flickroller. Att uppmuntra barnen att lösa problem själva. 4

5 Åtgärd/resultat: De uttrycker sig ibland på samma sätt till varandra eller hämtar pedagogerna när de får problem. Arbetet med detta kommer att fortsätta, graden av problemlösning ska öka och barnen gör kontinuerligt utvärderingar. Detta stärker barnens identitet och trygghet. Barnen är stolta när de fått vara med och påverka aktiviteter som t.ex. sångsamlingar och utflykter. Brukarundersökning: Förbättringsområden redovisas av respektive avdelning vid höstens föräldramöte. Att göra en bra gruppsammansättning med tanke på ålder och kön. Att kontakta en dietist som deltar i föräldramöten. Att följa de upphandlingsavtal som är gjorda Att förnya enkäten. Åtgärd/resultat: Förbättringarna kommer som planerat att redovisas hösten -08. Gruppsammansättningen har i möjligaste mån blivit bättre organiserad. Det kan ibland ställa större krav på samarbete inom huset och mellan de olika förskolorna i området. Vid enstaka tillfällen har det varit svårt att följa några upphandlingsavtal p.g.a. tillgång på varor och leveransförmåga i tid. Fortsatt kontakt med dietist ska hållas under kommande år. Tid till att förnya enkäten har inte medgetts i full omfattning. 5. Områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Förskolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under fem rubriker/områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. 5

6 Inriktnings mål (KF) Förskolans läroplan (Lpfö 98) Förskolans mål Kvalitets kav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och förskolans mål Normer och värden Inriktningsmål Bemötandet av barn och ungdomar har bidragit till att ge dem en positiv självbild, en tilltro till sin egen förmåga och sitt eget omdöme samt skapat en ömsesidig respekt. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskrivning av hur skolområdet arbetar med jämställdhet. Förskolans mål: Enligt Lpfö 98: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. 6

7 Insatser för att nå målet: Det handlar om förhållningssätt. Pedagogerna är lyhörda, fokuserar på det positiva och bemöter alla med respekt. De reflekterar över sitt förhållningssätt och är goda förebilder. Alla i grupperna ska synas och ödmjukhet mellan alla på förskolan och gentemot föräldrar ska prägla arbetet. Resultat: Barnen hjälper varandra med olika saker, som t.ex. påklädning eller ge tröst när någon har gjort sig illa. Barnen ser och bekräftar varandra. De har en väl utvecklad dialog om vad som är rätt och fel. Barnen har en förståelse för att alla är olika, men lika mycket värda och gör efter sin förmåga. Relationen inom huset är kamratlig med mycket kramar och uppmuntran att visa känslor. Analys lärdomar: Vi är medvetna om att vårt förhållningssätt är avgörande för de värderingar barnen får. Genom att vara goda förebilder själva, så ses resultat i barngruppen. Viktigt med ett kontinuerligt reflekterande över vårt eget sätt att vara gentemot varandra och barnen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi fortsätter vara goda förebilder, och pratar med barnen om hur man ska vara mot varandra. Fortsätter vara positiva och bemöta alla på ett trevligt sätt. Kommunikationen är viktig, att vuxna ska vara bra förebilder måste alla inse och att huset fortsätter att arbeta med gemensamma mål Utveckling och lärande Inriktningsmål Barn och ungdomar har goda språk, läs- och skrivkunskaper redan i tidig ålder. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv arbetet med individuella utvecklingsplaner samt om alla barn har en individuell utvecklingsplan. Beskriv arbetet med entreprenörskap. Beskriv hur arbetet med barns miljömedvetenhet sker. Förskolans mål: Enligt Lpfö 98: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang 7

8 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Insatser för att nå målet: Pedagogerna använder ett rikt och varierat språk och tänker på att benämna detaljer i vardagen. Barnen läser sagor för varandra vid samlingar. Språkpärmen som inköpts är till stor hjälp. Använder öppna frågor som stimulerar till berättande och samtal. Barnens språk berikas genom att berätta mycket för barnen och låta barnen berätta mycket för varandra. Pedagogerna uppmärksammar barnen på att lyssna på varandra och ser till att varje barn får språkutrymme. Genom att erbjuda skapande verksamhet ges barnen möjlighet att uttrycka sig på annat sätt än det talade språket. Matematik används spontant och vid samlingar. Pedagogerna bekräftar barnens känslor, och lär dem att lösa konflikter med språket i stället för fysiskt. Resultat: Barnen är mer språkmedvetna. De har stort intresse för rim och ramsor. De lyssnar på varandra och hittar lösningar med språkets hjälp. Barnen har blivit bättre på att hantera konflikter verbalt. De har även blivit bättre på att berätta och uttrycka sina känslor och tankar. Flera barn har blivit mycket intresserade av skriftspråket, och några av de äldsta har knäckt läskoden. De barn som fått utrymme för mer språkträning har gått framåt i sin språkutveckling. Några arbetslag har gått tecken-kurs, TAKK. Barnen är mycket intresserade och kan nu många tecken. Matematiken genomsyrar hela dagen. Analys lärdomar: Ett nyanserat språk från pedagogerna har gett resultat. Rim och ramsor lockar barnen till egna rim, både riktiga och nonsensrim. Böcker ger barnen bra förberedelse för det skrivna språket. Det är viktigt att väcka nyfikenhet och intresse hos barnen. Genom att matematik och språk genomsyrar hela dagen har även de små barnen kommit in i matte-tänkandet. Några har blivit medvetna om vikten av en bra organisation, bl.a. för att skapa gynnsamma tillfällen för djupare samtal, t.ex. att dela in barnen i smågrupper. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Några barn behöver få mer individuell språkträning. Fler arbetslag kommer att få utbildning i TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation) och TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling). 8

9 5.3. Barns inflytande Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar och har verkligt inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv hur arbetet med att utveckla barns inflytande och ansvarstagande sker samt om skolområdet har en plan för detta arbete. Förskolans mål: Enligt Lpfö 98: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Insatser för att nå målet: Pedagogerna uppmuntrar barnen att ta egna initiativ genom att lyssna på deras tankar och idéer. Några avdelningar har barnråd där tanken är att barnen ska påverka verksamheten mer än vad de gör idag. Arbetet organiseras så att det ges möjlighet att dela upp barnen i mindre grupper, så att varje barn kan göra sin röst hörd och komma till tals. På en avdelning görs verksamhetsplaner med de barn som är mogna för det. Barnen får efter mognad, ansvara för sin klädsel och därigenom lära sig av egna erfarenheter. Resultat: Barnen har blivit medvetna om möjligheten att påverka sin vardag på förskolan. I samtal med barnen märks att de har blivit medvetna om att allas åsikter är viktiga. Barnen accepterar och förstår att rättvisa inte betyder lika för alla. Barnen har fått bra självkänsla genom att pedagogerna har varit intresserade av dem, lyssnat på hur de tänker och bekräftat dem. Analys lärdomar: Det är viktigt att ta sig tid, stanna upp och lyssna på barnen. Om vi ger barnen bra förutsättningar växer barnen med uppgiften. Med ett lyhört förhållningssätt gentemot barnen ges de möjlighet att påverka sin vardag. När inflytande genomsyrar hela dagen blir även små barn delaktiga. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Några avdelningar ska göra veckoplanering och utvärdering med barnen. En avdelning ska jobba vidare med att få flickor och pojkar att gå in i varandras lekar. Ett bättre genustänkande ska bli mer framträdande. 9

10 5.4. Förskola och hem Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar och har verkligt inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv hur vårdnadshavarens engagemang stimuleras samt det val förskolan gjort när det gäller lokal styrelse, föräldraråd eller motsvarande. Förskolans mål: Enligt Lpfö 98: Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Insatser för att nå målet: Föräldrar bjuds in till ett första föräldramöte i samband med erbjudande om plats på förskolan. Där ges en första information om vår verksamhet. Därefter kommer inskolningen som är viktig, inte minst för föräldrarnas del. Det är då föräldrar och personal ska lära känna varandra och bygga upp ett förtroende. Föräldramötet ger tid till pedagogiska diskussioner. Deltagande i föräldrarådet ger ytterligare påverkansmöjligheter. Dessutom sker utvecklingssamtal 2 ggr/år. Vi har tidigare år lämnat ut en föräldraenkät, men eftersom den är i behov av omarbetning avvaktar vi nu den enkät som utarbetas centralt. Resultat: Vi har ett aktivt föräldraråd. Träffar sker två ggr/termin. Informationsmötet på våren för nya föräldrar upplevs positivt. Någon enkät lämnades inte ut till föräldrarna i år. Analys lärdomar: Enkäten är ett bra material för att få feedback från föräldrarna angående vår verksamhet, vilket vi saknar i år. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Enkäten behöver omarbetas. Kommer den från centralt håll att bli klar under året? 5.5. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolans mål: Enligt Lpfö 98: När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid 10

11 övergången till nya verksamheten skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Insatser för att nå målet: Inför övergången till skolan har vi gemensamma träffar där representanter från förskolorna, skolorna, specialpedagoger från respektive verksamhet och rektorer träffas. Överlämningssamtal sker med föräldrar, skolpersonal och förskolepersonal. Ett antal skolbesök genomförs under våren. Utvärdering av detta görs på hösten. Resultat: Väl fungerande rutiner, som revideras vid behov. Analys lärdomar: Bra att ha gemensamma rutiner i området. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Viktigt att rutinerna kontinuerligt utvärderas. 6. Hälsa och livsstil Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv hur barns och ungas behov av daglig rörelse, vila och utevistelse tillgodoses samt hur kulturarvet av olika vinteraktiviteter och vinteridrotter utvecklas. Beskriv hur arbetet med utemiljön sker. Beskriv hur förskolan arbetar med dans. Redovisa om det finns en handlingsplan avseende allergi. Förskolans mål: Enligt Lpfö 98: Förskolan skall sträva efter att varje barn - utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Insatser för att nå målet: Uppmuntrar glädjen i att röra på sig. Går mycket, och använder inte vagnar i onödan t.ex. till skogen. Pedagogerna pratar tillsammans med barnen om vad som kan vara nyttigt resp. mindre nyttigt. Vi drar in på sockrade produkter. Vuxna försöker vara bra förebilder för barnen och föregår med gott exempel vid matbordet. Resultat: Barnen har fått en positiv syn på fysisk aktivitet. Frukt har blivit populärt, och åtgången på sylt har minskat drastiskt. 11

12 Analys Lärdomar: Pedagogernas påverkan som goda förebilder har en enorm genomslagskraft. Det har varit enkelt att byta ut sämre vanor mot bättre. De vuxna styr vad barnen ska erbjudas. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsätter utveckla ett väl fungerande arbetssätt. 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Vi har utarbetat en gemensam likabehandlingsplan i Odensala skolområde. Vid skolverkets inspektion framkom att varje verksamhet måste ha en egen plan. Utifrån detta påpekande har vi på förskolorna sett över detta under året. Planen är under omarbetning så att den i än högre grad gäller endast förskolornas verksamhet. 8. Redovisa situationen för barn i behov av särskilt stöd Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Redovisa tillgången till specialpedagogisk kompetens samt hur arbetet med åtgärdsprogram sker. Redovisa om skolområdet har en plan för det förebyggande arbetet och över hur samverkan organiseras inom området, med socialtjänsten samt övriga berörda verksamheter och myndigheter. En ny elevhälsoplan har utarbetats i Odensala skolområde under läsåret. Vi har återkommande träffar med vårt elevhälsoteam där vi kan ta upp frågor om organisation, grupp och individnivå. I elevhälsoteamet ingår kurator, psykolog, specialpedagog med inriktning mot tal, specialpedagog med inriktning mot hörsel, samt enhetens två specialpedagoger och rektorer. Enhetens specialpedagoger är en viktig resurs i verksamheten, inte minst med tanke på barnen i behov av särskilt stöd. Dessa gör ett värdefullt arbete med att kartlägga och arbeta med stöd och handledning till personal och föräldrar. Tyvärr så blir antalet barn i behov av särskilt stöd inte färre utan fler och behovet av extra resurser blir då större. Dessutom har området utökas med fyra förskoleavdelningar under året vilket innebär att områdets behov av ytterligare en specialpedagog behövdes varpå en tjänst till på halvtid har inrättats. Vi har för tillfället några tjänster inom området som vi kan avsätta som resurser ute på avdelningarna. 12