Kvalitetsredovisning 2006/2007

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2006/2007 Odensala förskolor Mona Gustafsson Karl-Erik Johansson

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Odensala förskolor består av förskolorna Stallet, Lingonet, Luktärtan och Bäcken med totalt tretton avdelningar. Förskolorna ligger i Östra Odensala och alla har närhet till skog och grönområde. I verksamheten ingår också två dagbarnvårdare, samt Öppen förskola som bedrivs som Familjecentral i anslutning till och i nära samarbete med BVC, MVC samt Socialtjänsten. Totalt 240 barn inskrivna i verksamheten. Förskolan Stallet, 5 avdelningar, Lingonvägen 13 Förskolan Lingonet, 3 avdelningar, Lingonvägen 3 Förskolan Luktärtan, 3 avdelningar, Tranbärsvägen 124 Förskolan Bäcken, 2 avdelningar, Slåttervägen 1 Familjedaghem, 2 st. Familjecentral/Öppen förskola, Klövervägen 2 2

3 Personal Odensala förskolor har 60 anställda, varav 2 långtidssjukskrivna. Rektorer 2 Specialpedagog 1 Förskollärare 32 Barnskötare 19 Kokerskor 4 Dagbarnvårdare 2 Ekonomi Verksamheten omsätter ca 20,8 mkr. Varje avdelning ansvarar för en delegerad budget för inköp av läromedel och förbrukningsmaterial. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Vi har under de senaste tre åren arbetat med att införa gemensamma rutiner i arbetet med dokumentation och utvärdering. Målet var att all personal i verksamheten ska använda samma mall där mål, handlingar, resultat och analys redovisas. Detta material är underlag till verksamhetens kvalitetsredovisning. Under hösten har förskolorna en planeringsdag. Där man dels utgår från de i Barn- och utbildningsnämnden fastställda inriktnings- och effektmålen samt egna prioriterade mål. Före denna planeringsdag har alla avdelningar ett föräldramöte där målen diskuterats. Dessutom har pedagogerna inskolningssamtal/utvecklingssamtal med samtliga barns föräldrar. Utifrån denna bakgrund görs sedan planeringen på planeringsmallen. Utvärdering görs kontinuerligt under året vid avdelningsträffar och gemensam planeringstid. Avdelningarna har en utvärderingsdag i maj/juni, då hela läsåret utvärderas. Kvalitetsredovisningen bygger på personalens planeringar/utvärderingar. Kvalitetsredovisningen delges personalen på gemensamt enhetsmöte, och dessutom läggs den ut på vår interna konferens. Redovisning görs för föräldrar i föräldrarådet, och den sätts upp på avdelningarnas anslagstavlor. Kvalitetsredovisningen ingår i processen för förskolans egna lärande, som leder till förbättringar och ökad måluppfyllelse en viktig del i utvecklingsarbetet. 3. Utvecklingsområden 2006/2007 Under läsåret har utvecklingsarbete påbörjats inom följande områden; IUP (Individuell UtvecklingsPlan), TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling), TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation), Alf och Elsa, mattematik, arbete inför Skidskytte VM och arbete kring elevhälsoplan och likabehandlingsplan samt kompetensutveckling för samtliga barnskötare. Årets kompetensutvecklingsdag ägnades till att fortsätta arbetet mot en gemensam IUP. 3

4 4. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Utvecklingsarbete: Några avdelningar behöver stöd för att få en tydligare struktur i kopplingen från mål till åtgärd. Att utmana pedagogerna att ta in nya mål och handlingar i sin planering. Mål: Den språkliga medvetenheten hos förskolebarn skall fortsätta att öka; Varje barn skall ges rika tillfällen att prata och bli lyssnad på. Att reflektera över språkbruket. Några avdelningar skall tänka på att använda språkpärmen mer. Några avdelningar skall fortsätta att arbeta med TRAS. Alla skolor på alla nivåer skall ha entreprenörskap som ett viktigt inslag i utbildningen: Att skapa ett gemensamt förhållningssätt där barnen uppmanas och ges förutsättningar att pröva själva och hjälpa varandra. Varje barn skall utveckla sin nyfikenhet och sin lust, samt sin förmåga att leka och lära. Att låta barnen vara delaktiga i förändringsprocessen. Att läsa mer om entreprenörskap. Förbättringsområden redovisas av inflytande på sin arbetsmiljö och sitt eget lärande; Att fortsätta att göra verksamhetsplaner tillsammans med barnen. Att göra utvärderingar tillsammans med barnen. Att ge barnen eget ansvar genom att resonera i stället för att bestämma. Att vara uppmärksam på pojk- och flickroller. Att uppmuntra barnen att lösa problem själva. Brukarundersökning: Förbättringsområden redovisas av respektive avdelning vid höstens föräldramöte. Att göra en bra gruppsammansättning med tanke på ålder och kön. Att kontakta en dietist som deltar i föräldramöten. Att följa de upphandlingsavtal som är gjorda Att förnya enkäten. 5. Områden i våra styrdokument som enligt beslut av barn- och utbildningsnämnden särskilt skall granskas och utvärderas 5.1. Normer och värden Inriktningsmål Bemötandet av barn och ungdomar har bidragit till att ge dem en positiv självbild, en tilltro till sin egen förmåga och sitt eget omdöme samt skapat en ömsesidig respekt. 4

5 Förskolans mål: Enligt Lpfö 98: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Insatser för att nå målet: Det handlar om förhållningssätt. Pedagogerna är lyhörda, fokuserar på det positiva och bemöter alla med respekt. De reflekterar över sitt förhållningssätt och är goda förebilder. Några avdelningar jobbar med kompissolen. Barnen hjälper varandra med olika saker, som t.ex. påklädning eller ge tröst när någon har gjort sig illa. Barnen ser och bekräftar varandra. De har en väl utvecklad dialog om vad som är rätt och fel. Barnen har en förståelse för att alla är olika, men lika mycket värda och gör efter sin förmåga. Analys lärdomar: Vi är medvetna om att vårt förhållningssätt är avgörande för de värderingar barnen får. Genom att vara goda förebilder själva, så ses resultat i barngruppen. Viktigt med ett kontinuerligt reflekterande över vårt eget sätt att vara gentemot varandra och barnen. Vi fortsätter vara goda förebilder, och pratar med barnen om hur man ska vara mot varandra. Fortsätter vara positiva och bemöta alla på ett trevligt sätt. Några avdelningar kommer att jobba med seriesamtal vid konfliktlösning Kunskaper/Utveckling och lärande Inriktningsmål Barn och ungdomar har goda språk, läs- och skrivkunskaper redan i tidig ålder. Förskolans mål: Enligt Lpfö 98: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang 5

6 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Insatser för att nå målet: Pedagogerna använder ett rikt och varierat språk och tänker på att benämna detaljer i vardagen. Använder öppna frågor som stimulerar till berättande och samtal. Barnens språk berikas genom att berätta mycket för barnen och låta barnen berätta mycket för varandra. Pedagogerna uppmärksammar barnen på att lyssna på varandra och ser till att varje barn får språkutrymme. Genom att erbjuda skapande verksamhet ges barnen möjlighet att uttrycka sig på annat sätt än det talade språket. Matematik används spontant och vid samlingar. Pedagogerna bekräftar barnens känslor, och lär dem att lösa konflikter med språket i stället för fysiskt. Barnen är mer språkmedvetna. De har stort intresse för rim och ramsor. De lyssnar på varandra och hittar lösningar med språkets hjälp. Barnen har blivit bättre på att hantera konflikter verbalt. De har även blivit bättre på att berätta och uttrycka sina känslor och tankar. Flera barn har blivit mycket intresserade av skriftspråket, och några av de äldsta har knäckt läskoden. De barn som fått utrymme för mer språkträning har gått framåt i sin språkutveckling. Några arbetslag har gått tecken-kurs, TAKK. Barnen är mycket intresserade och kan nu många tecken. Matematiken genomsyrar hela dagen. Vid höstens fonolektest på Lillsjöskolan hade 72 % av barnen mer än 12 poäng, och av barnen på Tavelbäcken så var det 54 % som hade mer än 12 poäng. Analys lärdomar: Ett nyanserat språk från pedagogerna har gett resultat. Rim och ramsor lockar barnen till egna rim, både riktiga och nonsensrim. Böcker ger barnen bra förberedelse för det skrivna språket. Det är viktigt att väcka nyfikenhet och intresse hos barnen. Genom att matematik och språk genomsyrar hela dagen har även de små barnen kommit in i matte-tänkandet. Några har blivit medvetna om vikten av en bra organisation, bl.a. för att skapa gynnsamma tillfällen för djupare samtal, t.ex. att dela in barnen i smågrupper. Några barn behöver få mer individuell språkträning. Fler arbetslag kommer att få utbildning i TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation) och TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) Elevernas ansvar och inflytande / Barns inflytande Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar och har verkligt inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. 6

7 Förskolans mål: Enligt Lpfö 98: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Insatser för att nå målet: Pedagogerna uppmuntrar barnen att ta egna initiativ genom att lyssna på deras tankar och idéer. Några avdelningar har barnråd där tanken är att barnen ska påverka verksamheten mer än vad de gör idag. Arbetet organiseras så att det ges möjlighet att dela upp barnen i mindre grupper, så att varje barn kan göra sin röst hörd och komma till tals. På en avdelning görs verksamhetsplaner med de barn som är mogna för det. Barnen har blivit medvetna om möjligheten att påverka sin vardag på förskolan. I samtal med barnen märks att de har blivit medvetna om att allas åsikter är viktiga. Barnen accepterar och förstår at rättvisa inte betyder lika för alla. Barnen har fått bra självkänsla genom att pedagogerna har varit intresserade av dem, lyssnat på hur de tänker och bekräftat dem. Analys lärdomar: Det är viktigt att ta sig tid, stanna upp och lyssna på barnen. Om vi ger barnen bra förutsättningar växer barnen med uppgiften. Med ett lyhört förhållningssätt gentemot barnen ges de möjlighet att påverka sin vardag. När inflytande genomsyrar hela dagen blir även små barn delaktiga. Några avdelningar ska göra veckoplanering och utvärdering med barnen. En avdelning ska jobba vidare med att få flickor och pojkar att gå in i varandras lekar Skola och hem / Förskola och hem Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar och har verkligt inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Förskolans mål: Enligt Lpfö 98: Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. 7

8 Insatser för att nå målet: Föräldrar bjuds in till ett första föräldramöte i samband med erbjudande om plats på förskolan. Där ges en första information om vår verksamhet. Därefter kommer inskolningen som är viktig, inte minst för föräldrarnas del. Det är då föräldrar och personal ska lära känna varandra och bygga upp ett förtroende. Föräldramötet ger tid till pedagogiska diskussioner. Deltagande i föräldrarådet ger ytterligare påverkansmöjligheter. Dessutom sker utvecklingssamtal 2 ggr/år. Vi har tidigare år lämnat ut en föräldraenkät, men eftersom den är i behov av omarbetning avvaktar vi nu den enkät som utarbetas centralt. Vi har ett aktivt föräldraråd. Träffar sker två ggr/termin. Informationsmötet på våren för nya föräldrar upplevs positivt. Någon enkät lämnades inte ut till föräldrarna i år. Analys lärdomar: Enkäten är ett bra material för att få feedback från föräldrarna angående vår verksamhet, vilket vi saknar i år. Enkäten behöver omarbetas. Kommer den från centralt håll att bli klar under året? 5.5. Övergång och samverkan / Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Inriktningsmål Östersunds kommun kännetecknas av ett brett utbildningsutbud med god vägledning och hög kvalitet. Alla elever har behörighet till gymnasieskolans nationella program. Förskolans mål: Enligt Lpfö 98: När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheten skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Insatser för att nå målet: Inför övergången till skolan har vi gemensamma träffar där representanter från förskolorna, skolorna, specialpedagoger från respektive verksamhet och rektorer träffas. Överlämningssamtal sker med föräldrar, skolpersonal och förskolepersonal. Ett antal skolbesök genomförs under våren. Utvärdering av detta görs på hösten. Väl fungerande rutiner, som revideras vid behov. 8

9 Analys lärdomar: Bra att ha gemensamma rutiner i området. Viktigt att rutinerna kontinuerligt utvärderas. 6. Skolans/förskolans egna prioriterade mål Förskolans mål: Vi har under året introducerat ett nytt prioriterat mål; Kommunikationsvänlig miljö. Bakgrunden till att vi har det målet är att det i organisationsdiagnosen framkom att ljudet var en besvärande faktor för många inom Odensala förskolor. Organisationsdiagnosen kartlägger de vuxnas upplevelse av miljön, men frågan är lika viktig för barnen. Med tanke på att barnen i Odensala så småningom kommer att träffa barn i skolan som har en hörselproblematik är tanken att de redan tidigt ska vänja sig vid att tänka på ljudnivån, att vända sig till den som pratar och prata en i taget. Insatser för att nå målet: Vi introducerar teckenspråk på flera avdelningar med tanke på att ett användande av teckenspråk dämpar ljudnivån och barnen blir bekanta med det sättet att kommunicera innan de börjar skolan. Samtliga som arbetar inom förskolorna tänker och verkar för en ljudmässigt vänlig miljö, genom att se över den fysiska miljön och organisatoriskt i barngruppen. Det har efter en kort tid skett en viss förbättring med lägre ljudvolym, lugnare verksamhet. Analys lärdomar: Genom att varje avdelning granskat och sett över sin situation och sina behov, har det med en del enkla åtgärder skett en förbättring av ljudvolymen. Vi fortsätter arbetet som beskrivits ovan. Försöker att i möjligaste mån arbeta i små grupper. Fler arbetslag får utbildning TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). 7. Hälsa och livsstil Förskolans mål: Enligt Lpfö 98: Förskolan skall sträva efter att varje barn - utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. 9

10 Insatser för att nå målet: Uppmuntrar glädjen i att röra på sig. Går mycket, och använder inte vagnar i onödan t.ex. till skogen. Pedagogerna pratar tillsammans med barnen om vad som kan vara nyttigt resp. mindre nyttigt. Vi drar in på sockrade produkter. Vuxna försöker vara bra förebilder för barnen och föregår med gott exempel vid matbordet. Barnen har fått en positiv syn på fysisk aktivitet. Frukt har blivit populärt, och åtgången på sylt har minskat drastiskt. Analys Lärdomar: Pedagogernas påverkan som goda förebilder har en enorm genomslagskraft. Det har varit enkelt att byta ut sämre vanor mot bättre. De vuxna styr vad barnen ska erbjudas. Fortsätter utveckla ett väl fungerande arbetssätt. 8. Uppföljning av likabehandlingsplanen Vi har utarbetat en gemensam likabehandlingsplan i Odensala skolområde. Vid skolverkets inspektion framkom att varje verksamhet måste ha en egen plan. Utifrån detta påpekande måste vi på förskolorna se över detta under kommande år. Planen måste omarbetas så att den gäller endast förskolornas verksamhet. 9. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd En ny elevhälsoplan har utarbetats i Odensala skolområde under läsåret. Vi har återkommande träffar med vårt elevhälsoteam där vi kan ta upp frågor om organisation, grupp och individnivå. I elevhälsoteamet ingår kurator, psykolog, specialpedagog med inriktning mot tal, specialpedagog med inriktning mot hörsel, samt enhetens egen specialpedagog och rektorer. Enhetens specialpedagog är en viktig resurs i verksamheten, inte minst med tanke på barnen i behov av särskilt stöd. Hon gör ett värdefullt arbete med att kartlägga, och arbeta med stöd och handledning till personal och föräldrar. Tyvärr så blir antalet barn i behov av särskilt stöd inte färre, utan tvärtom blir behovet av extra resurser större. Dessutom kommer området att utökas med fyra förskoleavdelningar, vilket innebär att området behöver ytterligare resurs av specialpedagog. 10. Sammanfattning av verksamhetsåret 2006/2007 Verksamhetsåret har varit intensivt med mycket utvecklingsarbete. Vi har haft stort behov av vikarier i samband med alla utbildningsdagar. Positivt med utveckling, men känner nu behov av att få fullfölja det arbete som påbörjats. 10

11 11