Kvalitetsredovisning 2008/2009. Förskolan Bäcken Mona Gustafsson

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Förskolan Bäcken Mona Gustafsson

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Förskolan Bäcken ligger på Slåttervägen 1 i Odensala. Förskolan är belägen vid Tavelbäcksskolan. Lokalerna som tidigare användes av skolan, har anpassats till förskoleverksamhet. Förskolan har nu tre avdelningar i huset. På förskolan Bäcken går barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan har gemensam gård med skolan. Gården har till viss del anpassats till lämplig lek- och utemiljö för förskolans mindre barn. Dessutom finns i närheten både skog och sjö, och på promenadavstånd ligger även kolonilotten som besöks minst 1 gång/vecka. Avdelningarna har 18 barn/3 heltidsanställda, förutom den senaste avdelningen som har 10 barn/2 heltidsanställda. Samarbete sker mellan avdelningarna. Av de åtta anställda i arbetslagen är två utbildade barnskötare (två kvinnor) och de övriga sex har förskollärare-/lärarutbildning (5 kvinnor, 1 man). Alla åtta är anställda på heltid. Förskolan Bäcken har mottagningskök, vilket innebär att maten inte tillagas på förskolan utan levereras från matproduktions storkök. Tjänsten i kök och städ, innehas av en person som är anställd av Östersunds städ. 2

3 Förutom förskolan Bäcken som har tre avdelningar, så består Odensala förskolor av förskolorna Lingonet, Luktärtan, och Lillgården som alla har tre avdelningar, samt förskolan Stallet som har 5 avdelningar. Totalt i området finns 17 förskoleavdelningar. Alla förskolorna i Odensala har närhet till skog, sjö och grönområde. I verksamheten ingår också två dagbarnvårdare, samt Öppen förskola som bedrivs som Familjecentral i anslutning till och i nära samarbete med BVC (barnavårdscentral), MVC (mödravårdscentral) samt Socialtjänsten. Varje avdelning ansvarar för en delegerad budget för inköp av läromedel och förbrukningsmaterial. Inom Odensala skolområde finns, förutom Odensala förskolor, Tavelbäcksskolan och Lillsjöskolan som båda har årskurs 1-5, samt Storsjöskolan som har årskurs Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Vi har under de senaste åren arbetat med att införa gemensamma rutiner i arbetet med dokumentation och utvärdering. Målet var att all personal i verksamheten ska använda samma mall där mål, handlingar, resultat, analys och åtgärder redovisas. Detta material är underlag till förskolans kvalitetsarbete, och till verksamhetens kvalitetsredovisning. Under hösten har förskolorna planeringsdagar. Där man dels utgår från de i Barn- och utbildningsnämnden fastställda inriktnings- och effektmålen samt egna prioriterade mål utifrån läroplanen Lpfö-98. Före denna planeringsdag har alla avdelningar haft ett föräldramöte med pedagogiska diskussioner. Dessutom har pedagogerna haft inskolningssamtal/utvecklingssamtal med samtliga barns föräldrar. Utifrån denna bakgrund görs sedan planeringen på planeringsmallen. Specialpedagogen har ett stort ansvar och engagemang, och är ett stort stöd till arbetslagen i arbetet med dokumentationen. Vid inventeringar som görs under hösten går vi igenom arbetslagens verksamhet, och försöker då få med både organisations-, grupp- och individnivå. Utvärdering görs kontinuerligt under året vid avdelningsträffar och gemensam planeringstid. Avdelningarna har under året haft fyra tillfällen där de under en halvdag stämt av den planering som gjorts, utvärderat, analyserat och planerat vidare. Kvalitetsredovisningen bygger på personalens planeringar/utvärderingar. Kvalitetsredovisningen delges personalen på gemensamt enhetsmöte, och dessutom läggs den ut på vår interna konferens. I föräldrarådet görs en genomgång av kvalitetsredovisningen, och den sätts sedan upp på avdelningarnas anslagstavlor. Kvalitetsredovisningen ingår i processen för förskolans eget lärande, som leder till förbättringar och ökad måluppfyllelse en viktig del i utvecklingsarbetet. 3

4 3. Utvecklingsområden 2008/2009 Språk, Kommunikationsvänlig miljö, IUP (Individuell UtvecklingsPlan) 4. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Normer och värden; Pedagogerna har fortsatt att arbeta vidare med känsloprat och fortsatt att uppmärksamma positiva handlingar och beteenden. Viktigt att vuxna har dialog med varandra om vad som händer och sker. Utveckling och lärande; Vi har fortsatt arbetet att utveckla IUP (Individuell UtvecklingsPlan). Efter att vi arbetat fram ett syfte och mål med IUP kan nu alla pedagoger presentera IUP för föräldrarna, och arbetat fortsätter efter den handlingsmall som utarbetats. Vår ambition var att utveckla PBS (ProblemBaserad Skolutveckling) i kombination med IUP, men PBS har inte blivit en aktiv metod utan mer ett förhållningssätt. Barns miljömedvetenhet; Arbetet utifrån miljöhandlingsplanen fortsätter. Barns inflytande; Förändring av frågorna till utvärderingen av verksamheten som görs tillsammans med barnen. Utvärdering av gymnastiken görs i direkt anslutning av tillfället då barnet kommer ihåg upplevelsen. Förskola och hem; Omarbetning av enhetens enkät kvarstår, men eftersom det nu finns en centralt utarbetad enkät kommer den att användas. 5. Områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Förskolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under fem rubriker/områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen 4

5 och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Förskolans läroplan (Lpfö 98) Förskolans mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och förskolans mål. 5

6 5.1. Normer och värden Kom ihåg att i redovisningen här även ta med hur ni arbetat med: Inriktningsmål Gott bemötande av barn och elever bidrar till en positiv självbild, en tilltro till egen förmåga och eget omdöme samt respekt för andra. Förskolans mål: Vid läsårets slut har barnen utvecklat förmågan att samspela, kompromissa, hjälpa varandra och respektera varandra. Insatser för att nå målet: Pedagogerna är goda förebilder genom att sträva efter ett öppet, respektfullt och förstående arbetsklimat där de tillsammans löser konflikter och missförstånd. Pedagogerna arbetar för att arrangera en miljö/situation där barnen genom leken ges möjlighet att utveckla goda relationer, turtagning, språklig medvetenhet och ansvar för sina egna handlingar. Barnen ges möjlighet till att samverka i olika aktiviteter och i olika gruppsammansättningar. Pedagogerna arbetar aktivt med ett PBS-baserat förhållningssätt i konflikthantering. De uppmuntrar barnen att själva reflektera över sitt handlande och sina reaktioner. De uppmuntrar även till att barnen aktivt hjälper varandra t.ex. vid påklädning. Alla, barn och pedagoger, lyssnar på varandra, uppmärksammar och reder ut negativa ord och handlingar omgående. Resultat: Barngruppen är trygg och präglas av en anda av kamratskap och omtänksamhet. De yngre barnen har vuxit in i gruppen och kommunikationen fungerar mycket bra. Genom olika gruppsammansättningar och lekar har de fått en barngrupp som tar hänsyn och hjälper varandra. Det är väldigt få konflikter. Alla barn har blivit uppmärksammade i gruppen. Analys lärdomar: Genom att medvetet arbeta kring barnens inomhusmiljö på avdelningarna, möblerat om i lokalerna och på så sätt skapat små rum i rummet har barnen funnit möjlighet att samspela på ett mer tillfredställande sätt. Miljön är otroligt viktig för att barnen ska finna leksituationer som gagnar alla. Det är viktigt att som pedagog vara lyhörd för barngruppens behov och medvetet arbeta för att tillfredställa dessa. Medvetet värdegrundsarbete för att alla barn ska komma till tals, bli sedda och känna sig speciella för den de är och mindre grupper, gör att fler barn blir sedda. Barnen har mera att prata med varandra om när inte alla har gjort samma saker. Det är av stor vikt att redan i förskolan lägga en god grund för hur vi är mot varandra och detta arbete måste pågå hela tiden. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Pedagogerna fortsätter att fundera på inomhusmiljön och anpassar den efter den aktuella barngruppens behov och verksamhet. 6

7 Fler smågrupper, ibland med homogena och ibland blandade åldrar. Värdegrundsarbetet fortsätter där en viktig del är att finna ett arbetssätt/redskap där barnen ska ges möjlighet att lösa konflikter mer självständigt än vad de gör idag. Jobbet med att utveckla PBS fortsätter och genusfrågor kommer att aktualiseras Utveckling och lärande Kom ihåg att i redovisningen här även ta med hur ni arbetat med: Inriktningsmål Grunden för det livslånga lärandet är att alla har goda tal, läs och skrivfärdigheter samt goda kunskaper i matematik. Barn och elever uppmuntras att i högre grad utveckla sina kunskaper och färdigheter i naturvetenskapliga ämnen och språk. Barn och elever har en god arbetsmiljö, såväl fysisk som social och värnar aktivt om den inre och yttre miljön samt har kunskap om förutsättningarna för ett hållbart samhälle. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv hur arbetet med barns och elevers miljömedvetenhet sker. Beskriv arbetet med entreprenörskap Beskriv hur arbetssätt och arbetsformer utvecklas och anpassas så att varje elev, i första hand, får sina behov tillgodosedda i sina ordinarie grupper. Det ska finnas ett uppföljningssystem för varje barns lärande och utveckling. Förskolans mål: Barnen är nyfikna och har lust samt förmåga att leka och lära Insatser för att nå målet: Pedagogerna arbetar för att barnen ska utveckla sin kreativa fria lek för att stimulera det lustfyllda lärandet. De erbjuder aktiviteter där barnen blir bekräftade i sin kompetens samt där de får möjlighet att utmanas och utmana sig själva. Genom ett temainriktat arbetssätt med kolonilotten ges barnen möjlighet att uppleva, reflektera och skapa förståelse inom flera områden och på sin egen individuella nivå. Genom att vistas mycket ute i närmiljön, med växter och djur, görs denna till en naturlig del av barnens liv. Barnen kan då lättare relatera till vilken påverkan de har på naturen/miljön. Resultat: Planeringen har fungerat bra. Pedagogerna har haft möjlighet att anpassa verksamheten efter barngruppen likväl som till enskilda individer utifrån vad som kommit fram i utvecklingssamtalen. Ett öppet klimat där lärande och kommunikation präglar verksamheten. 7

8 Analys lärdomar: Allt tar sin tid och vi är beroende av vår omvärld för vår verksamhet. Vad som händer i huset påverkar verksamheten och det måste vi förhålla oss till. De yngre barnen är delaktiga i de äldre barnens lärande processer, vilket ger en dynamisk lärande miljö där de som kan mer hjälper de som kan mindre. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Kolonilotten ska användas som en pedagogisk plattform. Fortsatt arbete med att använda matteglasögon med barnen för att göra dem medvetna om matematiken i vår vardag Barns inflytande Kom ihåg att i redovisningen här även ta med hur ni arbetat med: Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Skolområdet ska ha en plan för hur man arbetar med att utveckla barns och elevers inflytande och ansvarstagande. Beskriv hur verksamheten organiseras så att barn och elever upplever att de är informerade om vilka möjligheter till inflytande de har i skolan och hur de får möjlighet att utveckla ett reellt inflytande och ansvarstagande som ökar med stigande ålder och mognad. Förskolans mål: Barnen utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Barnen utvecklar förmågan att uttrycka sina tankar och åsikter och får därmed möjlighet att påverka sin situation. Insatser för att nå målet: Pedagogerna arbetar för att varje barn ska känna sig sedd, hörd och respekterad oavsett ålder och kön. Detta kan ske t.ex. vid samlingar där varje barn ges möjlighet att uttrycka sig. Man arbetar med olika demokratiska förhållningssätt, ibland med majoritetsbeslut och ibland med konsensusbeslut. Detta för att understryka att det finns många olika viljor man kan behöva anpassa sig efter och att det finns flera olika sätt att få fram sin åsikt. Pedagogerna uppmärksammar barnen på att ett Nej från såväl en kompis som från en vuxen ska respekteras samt att om man behöver hjälp måste man uttrycka det. Barnen ges i samband med arbetsstunden möjlighet att välja vad de vill göra. Barnen får tänka till berätta en önskan rita en bild som visar vad de önskar att göra under terminen/året. Veckan som varit utvärderas tillsammans med barnen. Resultat: Barnen får dagligen göra aktiva val. Pedagogerna har medvetet arbetat kring 8

9 värdegrunden för att barnen ska bli trygga individer som vågar säga vad de tycker och bli respekterade för sina och tankar. Pedagogerna upplever att barngruppen är trygg och att alla försöker uttrycka sig och försöker att lyssna. Analys lärdomar: Arbetet med inflytande i förskolan är en svår uppgift att tydliggöra för både personal, föräldrar och barn. Inflytande är viktigt och vill därför utveckla detta genom nya arbetsformer till hösten. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Sträva efter att aktivt arbeta mer kring jämställdhet. Vilka möjligheter kring inflytande ges flickor och pojkar i förskolan? Barnen ska erbjudas större möjlighet att utveckla arbetsstunderna till något mer än bara välja aktivitet Förskola och hem Kom ihåg att i redovisningen här även ta med hur ni arbetat med: Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Verksamheten ska vara öppen för och stimulera vårdnadshavarens engagemang. Det ska finnas lokal styrelse, föräldraråd eller motsvarande på varje förskola och skola Förskolans mål: Föräldrar känner sig trygga med att lämna sina barn på förskolan, samt att de har kännedom om och möjlighet till inflytande i verksamheten. Insatser för att nå målet: Föräldrar bjuds in till ett första föräldramöte i samband med erbjudande om plats på förskolan. Där ges en första information om vår verksamhet. Därefter kommer inskolningen som är viktig, inte minst för föräldrarnas del. Det är då föräldrar och personal ska lära känna varandra och bygga upp ett förtroende. För att barnen ska bli trygga är det viktigt med en inskolning där föräldrar är delaktiga. Höstens föräldramöte ger tid till pedagogiska diskussioner. Inom Odensala förskolor finns ett föräldraråd. Rådet representeras av en förälder/avdelning. Deltagande i föräldrarådet ger ytterligare påverkansmöjligheter. Förutom inskolningssamtal erbjuder vi utvecklingssamtal 2 ggr/år. Föräldrasamverkan sker dessutom genom föräldrafika samt varje avdelnings egna traditioner. Enkät lämnas till föräldrarna för feed-back och utvärdering av verksamheten. 9

10 Resultat: Vi har ett aktivt föräldraråd. Träffar sker två ggr/termin, men vårens träffar blev inställda på grund av förvaltningens övertidsstopp. Informationsmötet på våren för nya föräldrar upplevs positivt. Någon enkät lämnades inte ut till föräldrarna, i avvaktan på den enkät som utarbetas centralt. Analys lärdomar: Enkäten är ett bra material för att få feedback från föräldrarna angående vår verksamhet, vilket vi saknar även i år. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Enkät kommer att lämnas till föräldrarna. Resultatet kommer sedan att bearbetas i arbetslagen och redovisas därefter för föräldrarna Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolans mål: Barnen ska få en bra start i skolan och på fritidshem, i syfte att främja utvecklingen för varje individ i ett långsiktigt perspektiv. Insatser för att nå målet: Inför övergången till skolan har vi gemensamma träffar där representanter från förskolorna, skolorna, specialpedagoger från respektive verksamhet och rektorer träffas. Ett antal skolbesök genomförs. Överlämningssamtal sker med föräldrar, skolpersonal och förskolepersonal. Utvärdering av detta görs på hösten. Resultat: Väl fungerande rutiner, som revideras vid behov. Analys lärdomar: Bra att ha gemensamma rutiner i området, och viktigt att de kontinuerligt utvärderas. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Rutinerna utvärderas. 10

11 6. Hälsa och livsstil Kom ihåg att i redovisningen här även ta med hur ni arbetat med: Inriktningsmål Barn och elever utövar fysisk aktivitet och deltar i skapande verksamhet samt har kulturella upplevelser. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv hur verksamheten organiseras så att fysisk aktivitet blir ett naturligt inslag varje skoldag. Beskriv hur barn och unga får ta del av och utveckla kulturarvet av olika vinteraktiviteter och vinteridrotter. Beskriv hur arbetet med utemiljön sker. Beskriv hur arbetet med allergiska barn/elever sker samt om det finns en plan avseende allergi. Beskriv hur måltider som ingår blir en pedagogisk verksamhet Förskolans mål: Barnen utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Insatser för att nå målet: Barnen erbjuds rörelse i olika miljöer, pedagogerna strävar efter att ha en strukturerad rörelsestund en gång i veckan. Daglig utevistelse erbjuder flera tillfällen till olika rörelseaktiviteter. Skidor och skridskor är uppskattad aktivitet vintertid. Pedagogerna strävar efter att ge barnen sunda matvanor i en lugn och avspänd miljö där barnen kan välja vad de vill äta. Resultat: Rörelse har erbjudits i olika former som t.ex. planerade gymnastikpass av barnen, planerad rörelse av pedagogerna, mycket lekar både inne/ute och spontana gymnastikpass på andra gymnastiktider. Tid i gymnastiksalen har nyttjats men strukturerade röris-program har även genomförts på avdelningen. Massage har erbjudits lite spontant när man suttit med något barn på golvet och det har passat in i verksamheten. Genomtänkta måltider har bidragit till en lugnare miljö. Analys Lärdomar: Rörelseaktiviteter har varit en positiv stund ör gruppen och uppskattat av barnen. Bra att ta tillvara på tillfällena i gymnastikhallen då man kan se helt andra rörelsemönster på barnen när de är lättklädda. Eftermiddagstid har passat bra, under den tiden har barnen fått inflytande i verksamheten. De har både planerat, utfört och utvärderat. Måltiderna har varit lugna och trevliga, att de äldsta barnen fått sitta vid eget bord har inneburit ett bra erbjudande inför skolstarten. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Önskemål om att få massageutbildning, ansökt om fler gymnastiktider. Tar tillvara erfarenheterna ang, måltiderna för att få en fortsatt lugn matsituation. 11

12 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Odensala skolområdes likabehandlingsplan har omarbetats för att gälla förskolornas verksamhet. Likabehandlingsplanen är en del i värdegrundsarbetet. Revidering av planen är påbörjad och den kommer sedan att göras känd för samtliga personal och föräldrar. 8. Redovisa situationen för barn i behov av särskilt stöd Kom ihåg att i redovisningen här även ta med hur ni arbetat med: Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv tillgången av specialpedagogisk kompetens. Redovisa hur arbetet med åtgärdsprogram sker. Under läsåret 2008/2009 har vi inom Odensala förskolor haft 1,50 tjänst specialpedagog. Specialpedagogerna är en viktig resurs i verksamheten, inte minst med tanke på barnen i behov av särskilt stöd. De gör ett värdefullt arbete med att kartlägga, och arbeta med stöd och handledning till personal och föräldrar. Tyvärr så blir antalet barn i behov av särskilt stöd inte färre, utan tvärtom blir behovet av extra resurser större. För barn i behov av särskilt stöd ger Specialpedagogen stöd och handledning till enskild pedagog el. arbetslag, och finns med vid framtagande av åtgärdsprogram. Specialpedagogen har ett externt samarbete med BVC (Barnavårdscentral), socionom (avdelning för barn och unga), psykolog (föräldra- och barnhälsan) och logoped (landstinget). Dessa externa kan även ge stöd till enskild pedagog eller arbetslag. Barnoch ungdomshabiliteringen finns också med vid vissa diagnoser. De finns som stöd och samarbete för föräldrar och pedagoger, och erbjuder även möjlighet till utbildning. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Detta görs av specialpedagog och arbetslag tillsammans med föräldrar. Reflektion och dokumentation ligger till grund för det fortsatta pedagogiska arbetet. Barn i behov av stöd får detta både i barngrupp och individuellt. Specialpedagoger och rektorer träffas kontinuerligt, och vi har återkommande träffar med vårt elevhälsoteam där vi kan ta upp frågor om organisation, grupp och individnivå. I elevhälsoteamet ingår kurator, psykolog, specialpedagog med inriktning mot tal, samt specialpedagog med inriktning mot hörsel. Skolområdet har utarbetat en gemensam handlingsplan för elevhälsoarbetet i Odensala. 9. Redovisning av verksamheten Öppen förskola Finns redovisat under förskolan Stallets kvalitetsredovisning. 12