Kvalitetsredovisning 2007/2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Norra skolan Fritidshem Lena Wikner

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 1Kort beskrivning av den egna verksamheten Personal Centrala Norras rektorsområde leds av tre heltidsanställda rektorer. I förskolan är grundbemanningen 18 barn per 3 heltidsanställda pedagoger. Kompetensen är fördelad på 40 förskollärare (39 kvinnor och 1 man), 10 barnskötare (10 kvinnor), 1 specialpedagog (1 kvinna) och 5 kokerskor (4 kvinnor och 1 man). Familjecentralen har 1 förskollärartjänst (1 kvinna). Dygnetruntverksamheten har 3,25 tjänst ( 3,25 kvinnor). I skolan arbetar 10 lärare (9 kvinnor och 1 man), 3 övningslärare (1 kvinna och 2 män), 3 förskollärare (3 kvinnor), 7 fritidspedagoger (7 kvinnor), 1 specialpedagog Rektorsområdet har relativ hög medelålder med adekvat utbildning inom alla verksamheter. Skolan har tillgång till skolsköterska, kurator, psykolog och skolläkare.

3 Kompetenser till skolans/förskolans elevhälsoarbete erhåller enheten via Elevhälsan. Rektorsområdet har tillgång till en gemensam administratör på 75 % (kvinna). I de övriga verksamheterna köper verksamheten tjänst av Matproduktion. Lokalvård och fastighetsskötsel köps in externt. Utbildningsnivån är i dagsläget förhållandevis god inom Centrala Norras rektorsområde. Grundbemanningen kan anses som tillfredsställande, men barngrupperna är för stora. I dygnetruntverksamheten arbetar, förutom 3 barnskötare, ett antal timanställda. Skolan har adekvat utbildad personal. Det geografiskt centrala läget på familjecentralen medför hög besöksfrekvens. Med hjälp av personalförstärkning från arbetsmarknadsenheten har personalen på familjecentralen klarat sitt arbete och tillgodosett besökarnas behov. Lokaler Rektorsområdets förskolor har ändamålsenliga lokaler och bra utemiljö med närhet till grönområden och kulturen som staden kan erbjuda. Familjecentralen har ändamålsenliga lokaler som är beläget mitt i centrum. Norra skolan är den äldsta skolan i Östersund. Skolan har ljusa ändamålsenliga lokaler och bra utemiljö med närhet till grönområden och kulturen som staden kan erbjuda. En kontinuerlig översyn/ underhåll av förskolans och skolans lokaler och utomhusmiljö är en nödvändighet för att upprätthålla kvalitén. Lokalerna är inte anpassade för rådande barngrupps storlek. Skolan behöver fler grupprum för att kunna bedriva ett arbetssätt grundat på Lpo 94. Ekonomi Rektorsområdets omsättning var under 2007 drygt 34 miljoner. Arbetslagen har eget ansvar för sin verksamhetsbudget som omfattar förbrukningsmaterial och inköp av läromedel. Ledningen har även delegerat en del av kompetensutvecklingsmedlen. 2.Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Ht 2006 utsågs piloter på varje fritidshem,, som skulle driva kvalitetsarbetet på sin egna förskola under handledning av Utvecklingspedagogen i kommunen. Utvecklingspedagogerna har utarbetat mallar för kvalitetsarbete/ redovisningar som gäller för hela Östersunds kommun. Piloterna hade kontinuerliga träffar med Utvecklingspedagogen under Piloterna förankrade och prövade sina kunskaper på sin egen förskola. Under 2007 gavs det även tid på gemensamma personalmöten för att träna på att sätta mål och fylla i mallen. Våren 2007 gjordes den första redovisningen. Rutiner för fortsatt kvalitetsarbete:

4 Utvärdera/analyse ra/ Skriv kvalitetsredovisningen Maj/juni Nya prioriterade mål Juni/juli Planera och fyll i mallen utifrån analys och nya mål,aug, sep Verksamhetsarbet e utifrån målen. Utvärdera/analyse ra/ Förbättra/fördjupa arbetet. Sep - maj 3. Utvecklingsområden 2007/2008 Värdegrundsfrågor 4. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Fritidshemmet gjorde ingen arbetsplan utifrån föregående kvalitetsredovisning. Läsåret kommer det att göras en utifrån års redovisning 5. Områden i fritidshemmets läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Fritidshemmets mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i fritidshemmets läroplan (Lpo94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden

5 (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnin gsmål (KF) Fritidshemmets läroplan (Lpo 94) Fritidshemmets mål Kvalitets kav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och fritidshemmets mål. Normer och värden Inriktningsmål Bemötandet av barn och ungdomar har bidragit till att ge dem en positiv självbild, en tilltro till sin egen förmåga och sitt eget omdöme samt skapat en ömsesidig respekt. Fritidshemmets mål: Från och med vt-08 ska barnen kunna lyssna och visa varandra ömsesidig respekt när någon annan pratar. Nulägesbeskrivning: När barnen sitter i samlingen har de dålig respekt för varandra. Händer ofta att flera barn pratar samtidigt. Även när vi vuxna kommunicerar med andra

6 vuxna/ barn, har barnen en förmåga att avbryta och prata rakt ut. Målkriterier: Målet är uppnått när: De kan sitta i större och mindre grupper och lyssna på varandra utan att avbryta när någon pratar. De räcker upp handen och väntar på sin tur för att få ordet. De visar ömsesidig respekt och lyssnar när andra människor pratar. Insatser för att nå målet: För att nå målet kommer vi att diskutera och prata med barnen om ordet respekt, och dess betydelse under samlingen vid ett flertal tillfällen under vårterminens gång. Ordet tas upp under planerade former, men kan även diskuteras när tillfälle ges. En gång i veckan under läsåret har vi må-möte tillsammans med barnen på fritids. Ett barn åt gången får träna på att vara ordförande och hålla i mötet. Barnen får träna sig på att lära sig att räcka upp handen och vänta på sin tur när de vill säga något. Samt tänka på att inte prata rakt ut med respekt mot sina kompisar. De får också lära sig att lyssna på varandra när det är någon annan som har något att berätta. Förutom på må-mötet försöker vi fritidspedagoger att lära barnen varje dag på samlingen och i olika situationer på att lyssna, prata en i taget och visa varandra respekt. Fritidspedagogerna ansvarar. Utvärdering: Vi har använt oss av observationer. Vi har observerat samlingen för att se hur det fungerar där. Resultat: De är duktiga och sitter och lyssnar på den som har ordet och räcker upp handen om de vill själva vill säga något. Därmed anser vi att vi uppnått våra mål. Analys lärdomar: I det stora hela kan vi se att barngruppen fungerar bättre på samlingen sedan vi fördjupat oss i ämnet respekt. Det vi också kan komma fram till är att barnen visar varandra mer eller mindre respekt för varandra olika dagar och att vi vuxna måste påminna barnen dagligen för att de lätt glömmer bort sig. Men vi behöver inte höja våra röster och säga till barnen flera gånger, utan det räcker med att vi påminner dem i början av tex. Samlingen. Vi tycker de är duktiga och sitter och lyssnar på den som har ordet och räcker upp handen om de vill själva vill säga något. Därmed anser vi att vi uppnått våra mål. För att få ut mer av våran undersökning skulle vi ha gjort flera observationer på samlingarna och i kapprummet där vi möter barnens föräldrar. I resultatet nämner vi att gruppen blivit mycket bättre på att visa respekt, vilket bygger mycket på vad vi själva sätt under samlingar och under samtal med föräldrar i kapprummet där barnen brukar kunna avbryta oss. Egentligen finns inget av det nedskrivit på något papper annat en den observation vi gjort, men vi personal har pratat och diskuterat mycket tillsammans om vad som hänt med barnen sedan vi börjat prata om ordet respekt. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Inför höstterminen -08 kommer vi fortsättningsvis att jobba vidare med att barnen skall

7 träna sig i att visa varandra respekt, räcka upp handen och vänta på sin tur. Eftersom vi känner att vi har uppnått målet kommer vi att kvalitetsessäkra andra områden till hösten. Kunskaper Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv arbetet med entreprenörskap. Beskriv hur arbetet med barns miljömedvetenhet sker. Fritidshemmets mål: När barnen slutar på fritidshemmet vt-08 ska barnen kunna samarbeta bättre i den styrda leken. Nulägesbeskrivning: Barnen leker i olika grupperingar, flickor och pojkar. Det fungerar inte alltid så bra när barnen leker tillsammans. Ibland kan det vara svårt för dem att komma överrens i leken. Det kan många gånger vara ett eller flera barn som styr och bestämmer över de andra barnen. Det kan också vara att de barn som inte syns och hörs så ofta som får stå tillbaka och anpassa sig efter de barn som styr. Det är viktigt att alla barn i gruppen får synas och höras samt vara delaktig i leken. Målkriterier: Målet är uppnått när: Barnen kan leka i större grupp med mindre konflikter. De kan vänta på sin tur. De kan lyssna och ta del av andras kunskaper och erfarenheter. De kan ta egna initiativ. Insatser för att nå målet: För att nå målet ska barnen få leka i en större grupp tillsammans. De ska själva på ett demokratiskt sätt rösta fram ett antal lekar som de vill leka ute. Två barn i gruppen får tillsammans hålla i och leda en aktivitet. Det innebär för dem att berätta hur aktiviteten går till för de andra barnen samt lekens regler, men även komma med egna ideer och lösningar på saker. Barnen som deltar tränar sig i att lyssna på instruktioner och vänta på sin tur, dvs räcka upp handen om de vill säga/ fråga något. Dessa lekar kommer vi att leka under våren. Fritidspedagogerna ansvarar. Utvärdering: Vi fritidspedagoger kommer att observera barnen under leken, både de barn som leder aktiviteten och barnen som deltar i leken. Sedan kommer vi att utvärdera aktiviteten

8 tillsammans med barnen. Resultat: Av våra observationer att döma kan barnen leka i organiserade lekar utan att de blir konflikter. De kan lyssna på lekledaren och ta del av lekens regler och hur själva leken går till. Barnen är duktiga på att ta egna initiativ och styra upp. Vi anser att målet är uppnått. Analys lärdomar: Vi valde att göra alla observationerna under en och samma dag och med att titta på utelekar, kanske vi skulle ha gjort en observation på en ute lek och sedan en observation när några av barnen spelar ett spel och en lek som barnen själv hittat på och skapat egna regler för, detta för att se hur de löser det utan att det blir konflikter. Det vi observerat nu var ju lekar barnen redan kände igen och frågan är om det hade sätt annorlunda ut om vi valt att göra observationerna på det här sättet. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Nästa läsår kommer vi att undersöka ett nytt område. Elevernas ansvar och inflytande Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar och har verkligt inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv hur arbetet med att utveckla elevers inflytande och ansvarstagande sker. Fritidshemmets mål: När barnen slutar på fritids vt-08 ska de vara medveten om, och känna att de har inflytande över fritidsverksamheten. Nulägesbeskrivning: Barnen känner inte till så mycket om ordet elevinflytande och vad det innebär för dem. Idag får barnen välja om de vill delta på våra aktiviteter på fritids eller leka fritt. De är bara när vi går till sporthallen som barnen är indelade i grupper och dit måste alla gå. Därför att vi personal tycker att det är viktigt med rörelse och motion för barnets utveckling. Målkriterier: Målet är uppnått när: 6. Vi fritidspedagoger diskuterat med barnen omkring ordet inflytande och när barnen känner till vad ordet innebär för dem. 7. Eleverna känner att de har inflytande över verksamheten samt är medveten om att de har möjlighet att påverka och bestämma över aktiviteterna på fritids. Insatser för att nå målet:

9 För att nå målet kommer vi att prata och diskutera ordet inflytande och dess betydelse med barnen under ett flertal gånger under vårterminen. Eftersom barnen varit styrda under skoldagen får de till stor del välja fritt vad de vill göra på fritids inom rimliga ramar. Vi fritidspedagoger kommer att vara lyhörda och visa respekt för när barnen spontant uttrycker sin vilja om vad de vill göra på fritids. Kommer barnen med orimliga förslag ska vi försöka förklara på ett bra sätt varför man inte kan göra vissa saker, så att barnen känner att vi tar deras förslag på allvar. På vårat må-möte har vi en stående punkt där barnen får tycka till och önska saker som de vill göra på tex fredagsmyset som vi har en gång i veckan. En annan stående punkt är att vi utvärderar pysslet tillsammans med barnen där de kan tycka till och ha åsikter om pysslet tex vad var det som var bra och mindre bra, lätt/ svårt pyssel osv. De får också komma med egna förslag på aktiviteter de vill göra. Fritidspedagoger ansvarar. Utvärdering För att vi som personal ska få en uppfattning om barnens medvetande om elevinflytande kommer vi att göra en enkätundersökning, där barnen får svara på tre enkla frågor som handlar om elevinflytande. Därefter kommer vi att sammanställa svaren vi får i ett diagram. De är tänkt att alla barnen (6-8 år) på fritids ska delta i enkätundersökningen. Resultat: Vi tycker vi har uppnått målet. Analys lärdomar: Fråga 1 - Får du bestämma över vad du ska göra på fritids? Resultatet visar att det var 31 st barn som svarat ja eller ibland på frågan och ett barn som svarat nej. Vilket vi tolkar som att de flesta av barnen känner att de får bestämma över vad de vill göra på fritids. Även om det var en stor del av barnen som svarat ibland på frågan så tror vi att det beror på att vissa av aktiviteterna på fritids är faktiskt styrda som tex. sporthallen och utflykter och därför har de svarat ibland. Resultatet visade också att det var en som inte alls kände att hon fick bestämma över vad hon ska göra. Att hon svarade så är vi inte så förvånad över, för vi visste redan innan att hon tycker att kompisarna bestämmer över henne och att dem inte leker det hon vill göra. Fråga 2 Deltar du på aktiviteterna på fritids? Resultatet visar att det var 11 som svarat ja och det är förmodligen de barn som deltar på alla de aktiviter vi gör. För vi har ett gäng barn som alltid deltar på allt det vi gör. Det var 20 barn som svarat ibland och det är nog de barn som är med på aktiviterna som passar dem just då. Sedan var det en som svarat nej och det visste vi innan att han skulle svara nej, för han har inte deltagit i ett ända pyssel på två år. Men det han inte tänkte på var att sporthallen också är en aktivitet och dit går han gladligen och där kan han leka fritt och som han gillar. De här siffrorna överensstämda ganska bra med våra egna vi hade innan undersökningen. Fråga 3 - Känner du att dina fritidsfröknar lyssnar på dina önskemål om vad de vill göra på fritids? På den frågan visade resultatet på att det var 14 st som svarat ja och 18 st ibland och ingen som svarat nej. Hela barngruppen känner med andra ord att vi lyssnar på deras önskemål, men vissa känner det mer än andra. Tur var väl att ingen kände att vi inte lyssnade alls, för de hade inte känts bra för oss. Sedan är det ju så att alla önskemål

10 kanske inte går att uppfylla, men då är det viktigt att barnen får en bra förklaring till varför det inte är möjligt. Det kan också vara så att det går att genomföra senare och då är det viktigt att vi sägare en dag eller bokar upp en tid med barnet så att de känner att vi tar deras önskemål på allvar, så att det inte bara rinner ut i sanden. I vårt synsätt är grunden för ett fritidshem av god kvalitet en plats för trygghet och inflytande. Utifrån våran undersökning tycker vi att vi uppnått de uppsatta målen om elevinflytande. Svarsfrekvensen på våran enkätundersökning om elevinflytande visade på att barnen hade god insikt i vad elevinflytande innebär. För de mindre barnen ( 6- åringarna) har vi mera medvetengjort vad elevinflytande är och vad det står för. Vi kommer att fortsätta att jobba med och medvetengöra barnen om elevinflytande varje läsår, eftersom vi varje år får nya barn som börjar på fritids. Vi tycker att det är viktigt att barnen får vara med och påverka och bestämma över verksamheten tillsammans med oss fritidspedagoger. Bristerna i verksamheten kan vi uppleva då det inte finns tillräckligt med personalresurser för att genomföra olika aktiviteter allt från att sitta ner och spela ett spel med några barn till att ta sig iväg på utflykt till tex Björkbackaparken. Sedan tycker vi att det saknas mindre rum för olika lekar/rolllekar. Den stora åldersspridningen på barnen gör också sitt till dvs det är svårt att ge de äldre barnen en verksamhet som är utmanande och utvecklande, samtidigt som de yngre barnen får den tillsyn/ omsorg som de behöver. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Till hösten kommer det att bli bättre åldersspann på barngruppen, vi kommer att jobba med 6-7 åringar istället för 6-8 åringar som vi har det idag. Vi kommer att fortsätta att jobba med att medvetengöra barnen om ordet elevinflytande och dess betydelse varje läsår eftersom vi varje höst möter nya barn. SUSANNE & SABINA Bilaga 1: Normer & värden OBSERVATIONER 18/5-08 samling Alla barnen är samlad i ringen. Fritidspedagogen berättar för barngruppen att de skall utvärdera leken som några av barnen höll i ute tidigare under veckan. Efter två minuter påminner fritidspedagogen barnen om att de skall räcka upp handen och inte prata rakt ut. Fritidspedagogen intervjuar barnen som var ledare till lekarna, om hur det var att leda en lek. De andra barnen i ringen lyssnar på fröken och sina kamrater som har ordet. Efter 15 minuter börjar några av barnen röra på sig men lyssnar ändå. Efter 20 minuter är det två barn i hörnet som börjar leka med jovobitarna som ligger i leksakslådan bakom deras ryggar men de säger ingenting. Efter 21 minuter börjar en till att leka med jovobitarna men säger inte ett ord. Fritidspedagogen avslutar samlingen efter 25 minuter, med att säga att alla får gå och tvätta händerna för att sedan gå ner på mellanmål. Alla barnen reser sig upp och lämnar rummet tyst. I det stora hela kan vi se att barngruppen fungerar bättre på samlingen sedan vi fördjupat oss i ämnet respekt. Det vi också kan komma fram till är att barnen visar varandra mer eller mindre respekt för varandra olika dagar och att vi vuxna måste påminna barnen dagligen för att de lätt glömmer bort sig. Men vi behöver inte höja våra röster och säga till barnen flera gånger, utan det räcker med att vi påminner dem i början av tex. Samlingen. Vi tycker de är duktiga och sitter och lyssnar på den som har ordet och räcker upp handen om de vill själva vill säga något. Därmed anser vi att vi uppnått våra mål.

11 Bilaga 2: Kunskap Observation 1 to 24/4:Under hökens vingar kom. Lekledaren (8-åringen) börja samla ihop barngruppen, lite svårt eftersom barnen kommer direkt från mellanmålet och går direkt ut (färdiga olika tider). Sedan säger hon åt dem att sätta sig runt bordet och därefter berättar hon hur leken går till samt frågar om det finns någon som vill vara hök. Det visar sig att det är flera som vill vara hök, och därför får den andre lekledaren utse vem som skall vara hök. De andra barnen i gruppen lyssnar på ledarna och ställer upp sig på rad som de har blivit tillsagda att göra. Det märks att de känner till leken sedan tidigare, för de vet exakt vad de skall göra och lite händelserna i förväg. Leken kommer snabbt igång och en av ledarna (6-åringen) deltar själv i leken. Observation 2 to 24/4: Katt och Råtta Barnen är redan samlade, eftersom det är andra gruppen som skall leda en lek. Lekledarna (två sjuåringar) berättar hur leken går till och de andra lyssnar. Bland de barn som vill ha en roll i leken utser en lekledare en som skall vara katten. Medan den andre lekledaren utser vem som skall vara musen. Lekledarna deltar själva i leken och leken fortlöper utan några som helst konflikter. Observation 3 to 24/4: Kom alla mina små kycklingar. Lekledaren (8-åringen) berättar hur leken går till och de andra barnen lyssnar. Lekledaren (8-åringen) olade om vem som skulle vara vad i leken bland de barn som ville vara vargen eller kycklingen. Många av barnen känner igen leken och det går därför lätt att komma igång. Lekledaren (8-åringen) går in och styr upp leken ibland. Bla när någon springer utan för planen. Den andra ledaren (6-åringen säger inte så mycket) men är ändå delaktig. Bilaga 3: Elevinflytande Fråga: 8. Får du själv bestämma vad du ska göra på fritids? 9. Deltar du på aktiviteterna på fritids? 10. Känner du att dina fritidsfröknar lyssnar på dina önskemål om va du vill göra på fritids? 25 Undersökning fritids ja nej ibland 5 0 Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3

12 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen. Fritidshemmen reviderade likabehandlingsplanen våren Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd. Norra skolan har ett Elevhälsoteam som träffas varannan vecka. Där ingår förutom skolans rektor och specialpedagog även Elevhälsans kurator, psykolog, specialpedagog med tal-, språk- och kommunikationskompetens samt skolhälsovårdens skolsköterska och skolläkare. Elevhälsoteamet har kontakt med socialtjänsten som är med på teamets träffar två gånger per läsår. Barnhabiliteringen, Barn- och ungdomspsyk och Resurscentrum kontaktas vid behov. Skolan har i förebyggande syfte en Plan för elevhälsoarbete. Plan för mottagande av nybörjare och ett gott samarbete med närliggande förskolor, bl.a. Broa, underlättar övergången förskola-skola. Till senaredelen har vi inte lika bra övergång, då det från år till år växlar med till vilken skola, Park eller Lugnvik, som tar emot Norra skolans femmor blivande sexor. Arbetet med Åtgärdsprogram sker i samarbete med föräldrar och elever och upprättas av klassläraren. Ibland deltar rektor och/eller specialpedagog