Kvalitetsredovisning 2008/2009. Lingonets förskola Mikael From

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Lingonets förskola Mikael From

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lingonets förskola ligger vid infarten till Odensala, nedanför radiohuset. Den består av tre avdelningar och de heter Dungen, Gläntan och Tuvan. Varje avdelning har plats för 18 barn. Det är en jämn fördelning av åldrar och pojkar och flickor. I början av året var det gott om lediga platser men även Lingonets förskola har fått ta emot många barn från andra delar i Östersunds stad, p.g.a. platsbrist i dessa delar. Personalen är alla förskollärare eller barnskötare. Tre medarbetare arbetar 50%, tre arbetar 87,5% och fem arbetar 100%. En manlig förskollärare arbetar på avdelningen Dungen. Maten lagas i ett tillagningskök av en anställd kokerska. Till Lingonet är en specialpedagog knuten och förskolan delar den tjänsten med förskolorna Bäcken, Stallet, öppna förskolan, de två kooperativen samt en dagbarnvårdare. 2

3 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Vi har under de senaste åren arbetat med att införa gemensamma rutiner i arbetet med dokumentation och utvärdering. Målet var att all personal i verksamheten ska använda samma mall där mål, handlingar, resultat och analys redovisas. Detta material är underlag till verksamhetens kvalitetsredovisning. Under hösten har förskolorna en planeringsdag. Där man dels utgår från de i Barnoch utbildningsnämnden fastställda inriktnings- och effektmålen samt egna prioriterade mål. Före denna planeringsdag har alla avdelningar ett föräldramöte där målen diskuterats. Dessutom har pedagogerna inskolningssamtal/utvecklingssamtal med samtliga barns föräldrar. Utifrån denna bakgrund görs sedan planeringen på planeringsmallen. Utvärdering görs kontinuerligt under året vid avdelningsträffar och gemensam planeringstid. Avdelningarna har en utvärderingsdag i maj/juni, då hela läsåret utvärderas. Kvalitetsredovisningen bygger på personalens planeringar/utvärderingar. Kvalitetsredovisningen delges personalen på gemensamt enhetsmöte, och dessutom läggs den ut på vår interna konferens. Redovisning görs för föräldrar i föräldrarådet, och den sätts upp på avdelningarnas anslagstavlor. Kvalitetsredovisningen ingår i processen för förskolans egna lärande, som leder till förbättringar och ökad måluppfyllelse en viktig del i utvecklingsarbetet. 3. Utvecklingsområden 2008/2009 Odensala förskolor har under hela året haft som främsta utvecklingsområde att prioritera språket utveckling och användande inom samtliga verksamheter inom förskolorna. Dessutom jobbar vi gemensamt med IUP (Individuell UtvecklingsPlan), TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) och TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). Lingonets utvecklingsområde har under läsåret varit: - Att utveckla varje barns förmåga att utrycka tankar och åsikter samt att vara hänsynsfulla i en kommunikationsvänlig miljö Målkriterier: - skapa en varm och trygg miljö där barnen får möjlighet att stärka sin självkänsla - ta tillvara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig självt och för samvaron i gruppen - stärka och uppmuntra de försiktiga barnen att också våga ta plats och tycka till 4. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. - Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra - Skapa en varm och trygg miljö där barnen får möjlighet att stärka sin Självkänsla 3

4 - Språkpärmen ska användas mer. - Vi är noga med att visa och förklara vikten av att vara rädd om saker och ting. Även miljön och varandra! 5. Områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Förskolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under fem rubriker/områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Förskolans läroplan (Lpfö 98) Förskolans mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och förskolans mål. 4

5 5.1. Normer och värden Inriktningsmål Gott bemötande av barn och elever bidrar till en positiv självbild, en tilltro till egen förmåga och eget omdöme samt respekt för andra. Förskolans mål: -Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. -Grupp: Gruppen har utvecklat sin förmåga att lösa konflikter och bemöta varandra på ett respektfullt sätt. -Individ: Barnen har lär sig att uttrycka sina känslor med ord. Insatser för att nå målet: -Vi fortsätter vårt arbete genom att uppmärksamma barnen vid positiva handlingar. Vi fortsätter också med kompissolen. Under inskolningarna som pågår uppmuntrar vi barnen att vi tillsammans möter de nya barnen på ett bra sätt. -Vi lägger extra energi på normer. Vi gör om vår kompis-sol tillsammans med barnen. -Individ: Barnet ska ges tid att tillsammans med en vuxen bearbeta det som hänt och sätta ord på de känslor som finns. Vi påbörjar arbetet med seriesamtal. -Grupp: Vi ska hjälpa barnen att kunna sätta ord på sina känslor och förstå andras. Detta ska vi göra genom att skapa aktiviteter utifrån olika känslor. T.ex: visa olika ansiktsuttryck i grupp och prata om dem. Vi fortsätter att använda kompissolen. Utifrån den pratar vi med barnen om ansvar och empati. -Organisation: Vi ska skapa möjligheter att jobba i mindre grupper under resurstiden. Petter och hans fyra getter kommer att stå som grundtema. Vi lånar även böcker utifrån målet. Resultat: -De flesta barnen är bra på att tala om när något barn är ledset eller behöver hjälp. De Äldre barnen hjälper gärna de yngre. -Barnen har ett trevligt sätt gentemot nya barn och vuxna vid inskolning. De är också trevliga mot andra personer som kommer till förskolan. Analys lärdomar: -Vårt värdegrundsarbete ger resultat. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: -Vi ska jobba mer med individ- och gruppnivån för att ytterligare göra barnen säkrare i sin egen roll samt för att visa hänsyn till andra. 5

6 5.2. Utveckling och lärande Inriktningsmål Grunden för det livslånga lärandet är att alla har goda tal, läs och skrivfärdigheter samt goda kunskaper i matematik. Barn och elever uppmuntras att i högre grad utveckla sina kunskaper och färdigheter i naturvetenskapliga ämnen och språk. Barn och elever har en god arbetsmiljö, såväl fysisk som social och värnar aktivt om den inre och yttre miljön samt har kunskap om förutsättningarna för ett hållbart samhälle. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv hur arbetet med barns och elevers miljömedvetenhet sker. Beskriv arbetet med entreprenörskap Beskriv hur arbetssätt och arbetsformer utvecklas och anpassas så att varje elev, i första hand, får sina behov tillgodosedda i sina ordinarie grupper. Det ska finnas ett uppföljningssystem för varje barns lärande och utveckling. Förskolans mål: - Barnen utvecklar sin nyfikenhet och självständighet. -Individ: Barnet är tryggt i sig själv och känner tillit till sin förmåga Att vi skapar en miljö där barnen utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra. -Grupp: Barnen vågar lita på sin förmåga och uttrycka sig i grupp. Att ge alla barnen möjligheter till att utveckla sin språkliga medvetenhet. -Barnen får en förståelse för vad som är rätt och fel i samspelet med varandra i gruppen. -Barnen klarar att klä på sig själva, var och en hänger upp sina kläder och skalar sin potatis. -Barnen tycker att det är roligt att leka med språk och matematik. Insatser för att nå målet: -Vi uppmuntrar till kreativitet, nyfikenhet, fantasi och ett lustfyllt lärande genom att skapa en miljö med möjligheter för detta. Mycket av detta lär sig barnen genom rollekar, bygga, konstruera och skapande. -Vi fortsätter med vårt temaarbete Sagan om Petter och hans fyra getter. 6

7 -Vi gör iordning eget material till sagan om Petter och hans.som barnen kan dramatisera själva med. -Inspirera till fler målningstekniker. -Inhandla kaplastavar. Individ: -Vi använder oss av jag-stärkande lekar. T.ex att barnen får säga bra saker om varandra i grupp. Detta för att barnen ska få höra att andra ser mig och att jag har bra egenskaper. -Vi ger barnen förutsättningar och uppmuntrar till att utveckla sitt språkliga intresse. T.ex egna böcker, skriva sitt namn, skriva bokstäver på smörgåsen, hjälpa de mindre barnen att känna igen sitt namn skrivet. Organisation/Grupp: -Vi ger barnen möjlighet att uttrycka sig i grupp t ex på samlingarna. -Vi organiserar samlingarna med språklekar: rim, ljud, ramsor. Vi använder språkpärmen och vi tar tillvara de möjligheter som ges till språklig träning under dagen. -Utifrån våra utvecklingssamtal arbetar vi med barnens förmåga att hantera konflikter, våra gemensamma regler i kompissolen och tränar barnen att ta ansvar för våra saker. -Några barn i taget får börja klä på sig, vi uppmuntrar dem att försöka själva och hjälper bara till vid behov. -Vi jobbar med rim, ramsor, gåtor, sammansatta ord, böja ord (t.ex. tung, tyngre, tyngst) matematik. Resultat: -Barnen leker mycket rollekar och konstruktionslekar. -De äldre flickorna är gärna i målarrummet och målar, klipper och klistrar. -Byggleken består mest av legobygge. -Barnens förmåga att hantera konflikter har blivit bättre, framför allt bland de äldre barnen. -Barnen är mer självständiga vid påklädning. -Barnen har ibland använt vårt material till Petter och hans getter. -De har också skapat olika saker i anknytning till temat. -På Förskolans Dag använde vi oss också av temat, med utklädning till troll, trollpromenad och trolldryck. Analys lärdomar: -Vi behöver avsätta tid för olika aktiviteter, men samtidigt vill vi inte avbryta pågående lek/aktivitet, den viktiga fria leken måste också få utrymme. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: -Vi vill fortfarande inspirera till fler målningstekniker. -Vi planerar att köpa in kaplastavar, och annat byggmaterial. Dockorna behöver också bytas ut till nya, då de gamla är utslitna. -Vi ska lägga mer vikt vid analys av språket vid utvärderingen av året. 7

8 5.3. Barns inflytande Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Skolområdet ska ha en plan för hur man arbetar med att utveckla barns och elevers inflytande och ansvarstagande. Beskriv hur verksamheten organiseras så att barn och elever upplever att de är informerade om vilka möjligheter till inflytande de har i skolan och hur de får möjlighet att utveckla ett reellt inflytande och ansvarstagande som ökar med stigande ålder och mognad. Förskolans mål: -Livslångt lärande och växande -Barnen utvecklar sin förmåga att ansvara för sina egna handlingar samt uttrycka sina tankar och åsikter och därigenom få möjlighet att påverka sin situation. -Barnen ska kunna känna att vi vuxna tar oss tid att lyssna på dem utan att bli avbrutna. Detta gäller även samtal mellan barn-barn eller vuxen-vuxen. Insatser för att nå målet: -Uppmuntra barnen att uttrycka sig och sina åsikter och lyssna på andra utan att avbryta. -Personalen samtalar i små grupper med barnen, hur de upplever sin vardag och hur de skulle vilja påverka den. -Vi gör om kuddrummet. Vi har köpt en samlingsmatta och ska köpa ett litet bord med stolar som vi ställer dit, sen låter vi barnen påverka rummets utformning. -Håller efter barnen mer när det gäller att ansvara för sina kläder i tamburen, framförallt efter utevistelsen. -De äldsta barnen lär vi ta mer ansvar för sina blöta kläder och själva hänga in i torkskåpet. Individ: -När vi pratar med ett barn och någon annan vill avbryta ska vi visa med tecken, Vänta! -Vi intervjuar de äldsta barnen där de får framföra sina önskemål för det sista året på förskolan. Grupp: -Vi arbetar med seriesamtal både i små grupper och på samlingarna för att barnen ska lära sig att ta ansvar för sina handlingar och se konsekvenserna av dem. -Vi fortsätter med barnmöten där barnens önskemål lyfts fram och tas tillvara i den mån det går. Barnen får här även övning i att uttrycka sig i grupp och lyssna på varandra. 8

9 Resultat: -Samlingsmattan har fungerat bra, både vid samlingen och barnen utnyttjar den även vid den fria leken. -De äldsta barnen tar bra ansvar för sina kläder. -Vad gäller leksaker och andra gemensamma saker, både inne och ute, kan de vara slarviga med att ta reda på efter sig. Man plockar fram, men efter leken ser man någon annan som ansvarig för undanplockningen. Analys lärdomar: -Seriesamtalen är ett nytt grepp och de fungerar bra för analys och återkoppling med barnen. -De åtgärder vi gjort i lokalerna har visat sig vara med små ekonomiska resurser. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: -Vi fortsätter påminna de yngre barnen om att ta ansvar för sina kläder (och inte klä av sig allt innanför dörren). -Vi får också fortsätta att hjälpa barnen att ta ansvar för våra gemensamma saker och att städa undan efter sig. -Vi tar undan en del saker och byter ut efter en tid, för att det inte ska bli för mycket av t ex dockkläder så att det blir lättare att hålla ordning, och de kan då dessutom upplevas som nya när de tas fram igen. -Vi vill att lekmiljön ska vara inbjudande. -Vi ska utveckla seriesamtalen, både i omfattning, åldersgrupper samt innehåll Förskola och hem Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Verksamheten ska vara öppen för och stimulera vårdnadshavarens engagemang. Det ska finnas lokal styrelse, föräldraråd eller motsvarande på varje förskola och skola Förskolans mål: En aktiv och medverkande föräldragrupp 9

10 Insatser för att nå målet: Föräldrar bjuds in till ett första föräldramöte i samband med erbjudande om plats på förskolan. Där ges en första information om vår verksamhet. Därefter kommer inskolningen som är viktig, inte minst för föräldrarnas del. Det är då föräldrar och personal ska lära känna varandra och bygga upp ett förtroende. Föräldramötet ger tid till pedagogiska diskussioner. Deltagande i föräldrarådet ger ytterligare påverkansmöjligheter. Dessutom sker utvecklingssamtal 2 ggr/år. Vi har tidigare år lämnat ut en föräldraenkät, men eftersom den är i behov av omarbetning avvaktar vi nu den enkät som utarbetas centralt. Resultat: Vi har ett aktivt föräldraråd. Träffar sker två ggr/termin. Informationsmötet på våren för nya föräldrar upplevs positivt. Någon enkät lämnades inte ut till föräldrarna i år. Analys lärdomar: Enkäten är ett bra material för att få feedback från föräldrarna angående vår verksamhet, vilket vi saknar i år. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Enkäten behöver omarbetas. Kommer den från centralt håll att bli klar under året? 5.5. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolans mål: Vid övergången till nya verksamheten skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Insatser för att nå målet: Inför övergången till skolan har vi gemensamma träffar där representanter från förskolorna, skolorna, specialpedagoger från respektive verksamhet och rektorer träffas. Överlämningssamtal sker med föräldrar, skolpersonal och förskolepersonal. Ett antal skolbesök genomförs under våren. Utvärdering av detta görs på hösten. Resultat: Väl fungerande rutiner, som revideras vid behov. Analys lärdomar: Bra att ha gemensamma rutiner i området. 10

11 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Viktigt att rutinerna kontinuerligt utvärderas. 6. Hälsa och livsstil Inriktningsmål Barn och elever utövar fysisk aktivitet och deltar i skapande verksamhet samt har kulturella upplevelser. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv hur verksamheten organiseras så att fysisk aktivitet blir ett naturligt inslag varje skoldag. Beskriv hur barn och unga får ta del av och utveckla kulturarvet av olika vinteraktiviteter och vinteridrotter. Beskriv hur arbetet med utemiljön sker. Beskriv hur arbetet med allergiska barn/elever sker samt om det finns en plan avseende allergi. Beskriv hur måltider som ingår blir en pedagogisk verksamhet Förskolans mål: - Att utveckla motoriken hos barnen - Att ständigt se över förskolans gård och utveckla densamma - Tillgodose föräldrars önskemål om olika specialkoster och innemiljö Att se måltiden som ett pedagogiskt tillfälle Insatser för att nå målet: -Uppmuntrar glädjen i att röra på sig. Pedagogerna pratar tillsammans med barnen om vad som kan vara nyttigt resp. mindre nyttigt. Vuxna försöker vara bra förebilder för barnen och föregår med gott exempel vid matbordet. Resultat: -Barnen har fått en positiv syn på fysisk aktivitet. Frukt är populärt -Plan för allergi återfinns i elevhälsoplanen -Vid matbordet både räknas det och tränas ord /benämningar av mat och uttryck Analys Lärdomar: Aktivitet föder aktivitet. Barnen frågar efter rörelse, särskilt i rörelsegruppen som bedrivs med 5-åringarna. Skidtävlingen Lingonloppet är en populär verksamhet och lockar många anhöriga som åskådare. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: 11

12 Rörelsegrupperna ska utökas nedåt i åldrarna och aktivitetsplatser utanför förskoleområdet ska försöka uppsökas i större omfattning. 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Denna återfinns i punkterna i avsnitt 5, främst inom området Normer och Värden. Likabehandlingsplanen är dessutom under revidering och en ny utgåva kommer under hösten Redovisa situationen för barn i behov av särskilt stöd Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv tillgången av specialpedagogisk kompetens. Redovisa hur arbetet med åtgärdsprogram sker. Området har under året haft 1,5 tjänster med specialpedagogisk kompetens. Den ena specialpedagogen har haft tre förskolor, dagbarnvårdare samt öppen förskola. Dessutom ges stöd om 40 timmar per år vardera, till två kooperativ. Den andra har haft två förskolor. Strävan är att skriva ett åtgärdsprogram för alla ärenden, stort som smått, som genererar någon form av insats. Åtgärdsprogrammet föredras för rektor och följs upp veckovis. En av förskolorna disponerar en heltidstjänst för att stödja ett barn i behov av särskilt stöd. Övrigt stöd, ca 4 barn, har från och till bestått i extra personal i form av en resurs under kortare tid, upp till två veckor. 12