Kvalitetsredovisning 2007/2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Lugnviksskolan 6-9 Annika Lööf-Sjölund

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Årskurserna 6-9 ingår i skolenhet Lugnviksskolan. Lugnviksskolan består av 2 förskolor, fritidshem, F-9 skola, grundsärskola 7-10 samt LSS-verksamhet i form av fritidsklubb. Enheten omsätter ca 40 miljoner kronor per år. Arbetslagen förfogar över delegerad verksamhetsbudget där det bl.a. ingår läromedel och förbrukningsmaterial. Tjänster inom mathållning, fastighetsskötsel och lokalvård köps in externt. Enhetens samtliga lokaler hyrs av Bostadsrättsföreningen Lugnviks Centrum. Detta upplevs av skolledningen som svårt och tidskrävande avseende ansvar, ekonomi och utförande av såväl stora som små åtgärder. Lyhördhet i byggnationerna och buller är arbetsmiljöproblem för såväl elever som personal. 2

3 6-9 delen har under läsåret bestått av 167 elever, 19 lärare och 1 specialpedagog på 70%. Vi har också haft tillgång till en studie- och yrkesvägledare på 30%. Av verksamhetens 19 lärare har 18 stycken varit behöriga inom sina ämnen. 1 lärare har lärarbehörighet men ej inom det ämne som hon undervisat i. Vi har arbetat med åldershomogena klasser, 2 stycken per årskurs. Runt varje årskurs har det funnits ett arbetslag. Verksamheten har också haft 2 stycken arbetslagsledare som fördelat sig på årskurserna 6-7 och 8-9. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter har varit att leda arbetslagets inre arbete, hålla skolutveckling/kvalitetsarbete levande över tid tillsammans med mig som rektor och kommunicera övergripande verksamhetsfrågor mellan mig och arbetslagen samt mellan arbetslagen. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet På grund av olika omständigheter så har verksamhetens strategiska arbete varit eftersatt under många år. Detta har bidragit till att det systematiska kvalitetsarbetet inte har utvecklats. Under läsåret har vi prioriterat att arbeta och utveckla verksamhetens kvalitetsarbete. Vi har haft bra stöd av Maria Werner, utvecklingspedagog med inriktning mot just kvalitetsarbete. Personalen fick vid läsårsstarten skriva sina målbeskrivningar utifrån de utvecklingsområden som vi valt att prioritera. Därefter har arbetslagen under läsåret fokuserat på våra utvecklingsområden och kontinuerligt följt upp och utvärderat arbetet. Vi har också skapat en arbetsplan som ska fungera som ett underlag till skolans systematiska kvalitetsarbete. Vi har haft stor nytta av de riktlinjer kring kvalitetsfrågor som Barn- och utbildningsförvaltningen arbetat fram. Det känns som om vi detta läsår startat en lång och intressant process i att utveckla verksamhetens kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete på olika nivåer: Individnivå: elev, lärare, skolledare Gruppnivå: klass, mentorsgrupp, arbetslag Organisationsnivå: Skola, förvaltning, styrelse 3. Utvecklingsområden 2007/2008 Följande punkter har varit de utvecklingsområden som vi prioriterat att arbeta med under läsåret inom årskurserna 6-9. Ett systematiskt kvalitetsarbete En arbetsplan för verksamheten 3

4 IUP, göra den framåtsyftande Elevinflytande, utveckla både det formella och informella inflytandet hos eleverna. Likabehandlingsplanen, göra den känd för alla elever och aktivt arbeta med planen. Värdegrundsarbetet/Skolans ordningsregler, göra dem kända för alla elever och aktivt arbeta med det. Skolans åtgärdsprogram, tydliggöra vilket innehåll dessa ska ha. Ämnesplanerna och betygskriterier, hur/vad ska vi bedöma? Göra detta känt för alla elever. Utforma en plan för hur vi ska analysera betygen och nationella proven, för att på så sätt ge förutsättningar att förbättra elevresultaten. 4. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. I vår arbetsplan för läsåret finns de utvecklingsområden som nämns i kvalitetsredovisningen under punkt 3. Det är dessa områden vi valt att fokusera på. I arbetsplanen står det vilket som är skolans mål inom varje område. Vilket nuläge som råder kring det aktuella målet. Vilka insatser som behövs för att nå målet. Vilken kompetensutveckling som eventuellt behövs och slutligen när i tid under läsåret vi ska utvärdera och analysera varje mål. Vi har utgått från Skolverkets synpunkter på brister och förbättringsområden. Analysdelen är det område som inte uppfyllts. Vi behöver bli bättre på att analysera våra resultat för att på så vis skapa tydliga åtgärder för kommande läsår. Områden i skolans läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Skolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i skolans läroplan (Lpo 94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de 4

5 nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Skolans läroplan (Lpo 94) Skolans mål Kvalitets kav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och skolans mål Normer och värden Inriktningsmål Bemötandet av barn och ungdomar har bidragit till att ge dem en positiv självbild, en tilltro till sin egen förmåga och sitt eget omdöme samt skapat en ömsesidig respekt. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskrivning av hur skolområdet arbetar med jämställdhet. Redovisning av att det finns ordningsregler på varje skola. Likabehandlingsplanen måste tydliggöras för skolans elever samt att alla föräldrar ska bli informerade om den. 5

6 En plan för skolans systematiska förebyggande värdegrundsarbete skall initieras under läsåret. Insatser för att nå målet: Skolledningen ser över kraven på likabehandlingsplanens utformning så den överensstämmer med författningarnas krav. Detta sker under ht-07. Arbetslagen arbetar med att tydliggöra skolans ordningsregler för eleverna. Diskussion med eleverna kring förhållningssätt. Varje arbetslag utarbetar en plan för genomförande av ett systematiskt förebyggande värdegrundsarbete. I årskalendariet finns inplanerade värdegrundsdagar. Livskunskapslektion i årskurserna 6-9. Dessa lektioner sker kontinuerligt varannan vecka. Vi har genomfört de insatser som vi haft för att lyckas nå skolans mål. Analys lärdomar: Genom att kontinuerligt diskutera både ordningsregler och värdegrundsfrågor med eleverna och på så vis göra dem delaktiga i det arbetet så upplever vi att förutsättningarna för att lyckas nå inriktningsmålet har ökat. Fortsätta att aktivt arbeta med värdegrundsarbetet på likartat sätt Kunskaper Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv arbetet med entreprenörskap. Beskriv hur arbetet med elevers miljömedvetenhet sker. Beskriv hur verksamheten organiseras så att äldre och yngre barn och ungdomar naturligt arbetar, leker och lär tillsammans Skolan har inte gjort något mål för detta område. Däremot så arbetar man i alla årskurser med elevernas miljömedvetenhet, entreprenörskap och samverkan mellan olika klasser utan att det funnits någon målbeskrivning för arbetet. Insatser för att nå målet: Eleverna i årskurs 8 och 9 har varit ute på prao under 1 vecka per årskurs. Praon möjliggör för eleverna att få en insyn i samhällets arbetsliv. 6

7 När det gäller arbetet med elevernas miljömedvetenhet så har vi främst arbetat inom områdena naturvetenskap och samhällskunskap på ett strukturerat sätt för att kunna öka elevernas medvetenhet kring vår miljö. Senaredelen har under läsåret samarbetat med grundsärskolan 7-10 inom elevens val och vid vissa temaaktiviteter. Några elever i grundsärskolan har inom vissa ämen deltagit i senaredelens undervisning. Analys lärdomar: Genom att hitta samverkansmöjligheter mellan grundskola och grundsärskola möjliggör vi för eleverna att upptäcka styrkor i varandras olikheter. Utforma målbeskrivningar för detta område som får bli en del i vardagsarbetet Elevernas ansvar och inflytande Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar och har verkligt inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv hur arbetet med att utveckla elevers inflytande och ansvarstagande sker samt om skolområdet har en plan för detta arbete. Redovisa om det finns utbildade elevskyddsombud samt om skolan har fungerande klass- och elevråd. Eleverna ska ha inflytande över sitt lärande så att läroplanens intentioner uppfylls. Insatser för att nå målet: Vid läsårsstarten utformar varje arbetslag mål man vill uppnå när det gäller elevinflytande och en handlingsplan för hur man vill genomföra det arbetet under läsåret. Elevernas medvetenhet om betygskriterier och kursplaner har ökat. Klass- och elevråd genomförs kontinuerligt på skolan. Skolan har även utsedda elevskyddsombud. Analys lärdomar: Eleverna har tagit ett större ansvar över sitt eget lärande och blivit mer medveten om vilka möjligheter till inflytande de har i skolarbetet. Både lärare och föräldrar har fått större insikt i hur eleverna tänker kring sitt skolarbete. 7

8 Fortsätta att aktivt arbeta med elevinflytande och hur eleverna kan påverka sitt lärande i varje ämne Skola och hem Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar och har verkligt inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv hur vårdnadshavarens engagemang stimuleras samt det val skolan gjort när det gäller lokal styrelse, föräldraråd eller motsvarande. Föräldrarna skall känna sig väl förtrogna med skolans mål och genom insikt i sina barns lärande ges goda möjligheter till att stödja sina barn i deras skolutveckling. Insatser för att nå målet: En föräldraenkät för föräldrar med barn/ungdomar i skolan kommer att aktualiseras under läsåret. Föreläsning för föräldrarna kring temat Internet och mobiltelefoner genomförs i samband med föräldramöte ht-07. Skolans föräldraråd träffas två gånger per år. Föräldrarådet är gemensamt för förskola, grundskola och grundsärskola. Föräldrarådet ges möjlighet till insyn i skolans verksamhet samt informeras fortlöpande. Skolan har också en hemsida där arbetslagen kontinuerligt uppdaterar sin sida med information som berör den enskilda årskursen. Utvecklingssamtal genomförs två gånger per år tillsammans med elev och föräldrar. Jag som rektor tillsammans med specialpedagog skall arbeta fram ett förslag till IUPmodell som under läsårets gång ska utvärderas och vid läsårets slut revideras om så behövs. Elevernas eventuella frånvaro tydliggörs varje termin som ett led i att fånga upp elever som har hög frånvaro. Åtgärdsprogram kring frånvaron upprättas vid behov och följs upp med utvärdering. För elever med särskilda behov har skolan en kontinuerlig kontakt med föräldrarna. Åtgärdsprogram skrivs och följs upp med utvärderingar. De insatser som vi satt upp för att lyckas nå skolans mål är genomförda. Resultatet visar dock att vi behöver utveckla vissa områden för att nå ännu längre i vår måluppfyllelse. Svarsfrekvensen på föräldraenkäten var mycket låg. De allra flesta föräldrar som svarade på enkäten anser sig ha inflytande över sitt barns lärande. Analys lärdomar: 8

9 Diskutera med föräldrarna och få deras synpunkter på hur vi bäst ska gå till väga för att få en ökad svarsfrekvens på föräldraenkäten eller om vi hellre ska använda oss av någon annan typ av mätmetod än enkätfrågor. Kontinuerlig dialog med föräldrarna, med tonvikt på utvecklingssamtalen. Uppmuntra föräldrarna att kontakta lärarna för dialog. Utforma en IUP-modell där skriftliga omdömen i alla ämnen finns med och där språket är gemensamt i alla ämnen Övergång och samverkan Inriktningsmål Östersunds kommun kännetecknas av ett brett utbildningsutbud med god vägledning och hög kvalitet. Alla elever har behörighet till gymnasieskolans nationella program. Skolan ska ha en plan att arbeta efter vid överlämnande från åk 5 till åk 6. Skolan ska ha en plan för övergången från åk 9 till gymnasieskolan. Skolan ska ha en plan för hur man analyserar de nationella proven och betygen. Studie- och yrkesvägledaren ska hjälpa eleverna i åk 8 och 9 med praoplatser samt ge information om gymnasieskolan och samordna studiebesök på gymnasieskolan för åk 9. Insatser för att nå målet: Jag som rektor tillsammans med specialpedagogen kommer att arbeta för att hitta ramar för hur vi på skolan ska analysera och bearbeta de nationella proven samt betygen. En handlingsplan för detta arbete tas fram och aktualiseras under ht-07. En plan för överlämnande från åk 5 till åk 6 finns framtagen och som revideras varje år. En plan för övergången från åk 9 till gymnasieskolan finns framtagen. Studie- och yrkesvägledaren skall ha inplanerade träffar, både enskilt och i grupp med eleverna i åk 9 gällande gymnasieinformation. En plan finns framtagen för hur vi kan analysera och bearbeta de nationella proven samt betygen. Överlämnandeplanen från åk 5 till åk 6 är reviderad. Alla elever i åk 9 har fått information och hjälp av studie- och yrkesvägledaren inför valet till gymnasieksolan Analys lärdomar: 9

10 Genom att vi har arbetat fram en handlingsplan för hur vi kan analysera och bearbeta de nationella proven och betygen kan vi också få bättre förutsättningar att sätta in stödåtgärder för vissa elever och att vi också kan nå en högre måluppfyllelse. Den plan som finns framtagen för övergången från åk 9 till gymnasieskolan behöver revideras. Det är ett arbete som måste ske i samarbete med gymnasieskolan. Fortsätta arbeta efter de handlingsplaner som finns framtagna Skolan och omvärlden Skolan har inte gjort något mål för detta område. Varje årskurs har ändå arbetat på olika sätt med detta område till exempel genom studiebesök på olika företag som arbetar med sådant som berör aktuella arbetsområden i skolarbetet. Insatser för att nå målet: Analys lärdomar: Kartlägga vilka olika nätverk vi har med olika verksamheter utanför skolan. När och hur vi nyttjar dessa Bedömning och betyg Inriktningsmål Östersunds kommun kännetecknas av ett brett utbildningsutbud med god vägledning och hög kvalitet. Alla elever har behörighet till gymnasieskolans nationella program. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv arbetet med individuella utvecklingsplaner samt om alla elever har en individuell utvecklingsplan. Minst 93% av eleverna har behörighet till gymnasieskolans nationella program. Minst 84% av eleverna uppnår lägst betyget godkänt i samtliga ämnen i åk 9. 10

11 Insatser för att nå målet: Skolan kommer under läsåret att utveckla en handlingsplan för hur vi kan analysera elevernas resultat. Analysen ska ske höst och vår och i första hand i svenska, engelska och matematik. Genom att systematiskt analysera och följa upp elevernas resultat så hoppas vi att fler elever kan nå till godkänt och att våra meritvärden höjs 96,9% av eleverna har behörighet till gymnasieskolans nationella program. 90,1% av eleverna nådde betyget lägst godkänt i samtliga ämnen i åk 9. Analys lärdomar: Vi har lycktas nå en hög måluppfyllelse och ett högt meritvärde. Fortsätta med arbetet som vi påbörjat. Redovisning av: Nationella prov åk 9 Svenska Läsförståelse Muntlig kommunikation Skriftlig produktion Ej nått kravnivån på Nått G på Nått VG på Nått MVG på Ej deltagit Totalt Flickor 0 0% 2 11% 5 26% 12 63% 0 0% % Pojkar 1 8% 9 69% 3 23% 0 0% 0 0% % Totalt 1 3% 11 34% 8 25% 12 38% 0 0% % Flickor 0 0% 4 21% 5 26% 10 53% 0 0% % Pojkar 0 0% 10 77% 3 23% 0 0% 0 0% % Totalt 0 0% 14 44% 8 25% 10 31% 0 0% % Flickor 0 0% 2 11% 5 26% 12 63% 0 0% % Pojkar 0 0% 10 77% 3 23% 0 0% 0 0% % Totalt 0 0% 12 38% 8 25% 12 38% 0 0% % Svenska som andra språk Läsförståelse Muntlig Ej nått kravnivån på Nått G på Nått VG på Nått MVG på Ej deltagit Totalt Flickor Pojkar Totalt 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% Flickor Pojkar 11

12 kommunikation Totalt 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% Skriftlig produktion Flickor Pojkar Totalt 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% Matematik Ej nått kravnivån på provet Nått G på provet Nått VG på provet Nått MVG på provet Ej deltagit Totalt Provresultat Flickor 0 0% 3 16% 7 37% 9 47% 0 0% % totalt Pojkar 0 0% 7 54% 5 38% 1 8% 0 0% % Totalt 0 0% 10 31% 12 38% 10 31% 0 0% % Engelska Läsförståelse Muntlig kommunikation Skriftlig produktion Ej nått kravnivån på Nått G på Nått VG på Nått MVG på Ej deltagit Totalt Flickor 1 5% 1 5% 7 33% 12 57% 0 0% % Pojkar 1 7% 9 60% 2 13% 3 20% 0 0% % Totalt 2 6% 10 28% 9 25% 15 42% 0 0% % Flickor 0 0% 3 14% 6 29% 12 57% 0 0% % Pojkar 0 0% 9 60% 2 13% 4 27% 0 0% % Totalt 0 0% 12 33% 8 22% 16 44% 0 0% % Flickor 0 0% 1 5% 11 52% 9 43% 0 0% % Pojkar 0 0% 11 73% 2 13% 2 13% 0 0% % Totalt 0 0% 12 33% 13 36% 11 31% 0 0% % 12

13 Betyg åk 9 samtliga ämnen Ämne Totalt antal elever / pojkar / flickor Andel elever som erhållit betyg G totalt / pojkar / flickor Andel elever som erhållit betyg VG totalt / pojkar / flickor Andel elever som erhållit betyg MVG totalt / pojkar / Andel elever som ej nått målen totalt / pojkar / flickor Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Moderna språk Modersmål Musik NO Biologi Fysik Kemi Slöjd SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk Teckenspråk Teknik

14 Vilka områden (utifrån de nationella proven) har eleverna klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Alla elever i åk 9 har klarat nationella proven bra. Majoriteten av eleverna har klarat minst VG inom samtliga områden. Analys och lärdomar: Vi kan konstatera att resultatet är mycket bra. Två elever har inte lyckats med ett enskilt delprov i svenska och engelska. Enligt lärarnas bedömning så kan nervositet hos dessa elever varit en bidragande faktor till att de inte lyckats. Lärarna ser inte något samband mellan deras resultat på delproven och hur de presterar i övriga provsituationer. Eleverna ges möjlighet att arbeta med tidigare nationella prov för att på så sätt lära sig hantera kvalitativa frågor och svar. Fortsätta sträva efter ett högt meritvärde och en ökad måluppfyllelse. Genom ämnesträffar varje vecka ökar möjligheterna för lärarna att gemensamt diskutera och utforma arbetssätt som är till gagn för en ökad måluppfyllelse. Fortsätta ge eleverna möjlighet att arbeta med tidigare nationella prov för att öva sig att arbeta med kvalitativa frågor och svar. Vilka ämnen har eleverna klarat bra respektive mindre bra: Av alla elever så är det maximalt 3 elever i ett ämne som inte blivit godkända. Det är i hem- och konsumentkunskap. Majoriteten av eleverna har klarat minst VG i samtliga ämnen. Analys och lärdomar: Totalt sett har vi lyckats nå ett högt meritvärde. Det skiljer dock mycket mellan pojkar och flickor, vilket inte är ovanligt överlag i den svenska skolan. Vi behöver titta mer på vad det beror på och försöka åtgärda detta så även pojkarnas meritvärde ökar. Fortsätta arbeta enligt den beskrivning som angetts tidigare. En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan betyg och erhållna resultat på nationella prov: Betygsresultaten och resultaten från nationella prov stämmer väl överens utom i enstaka fall. I dessa fall finns motiveringar till varför det är så. Eleverna har haft samma lärare under hela sin skoltid på senaredelen. Detta har gett en stabilitet i undervisningen. Det har också bidragit till en ömsesidig respekt, stärkt elevernas självkänsla och självförtroende. Det har funnits en stor tillgänglighet från lärarnas sida att stötta eleverna i deras utveckling. 14

15 Fortsätta arbeta enligt den beskrivning som angetts tidigare. Totalt antal elever i åk 9: 33 Totalt antal pojkar i åk 9: 14 Totalt antal flickor i åk 9: 19 Betyg åk 9 läsåret 2007/2008 Andel elever Genomsnittligt meritvärde som uppnår lägst betyget godkänt i samtliga ämnen i årskurs 9. behöriga till gymnasieskolan (%) som ej uppnått målen i 1 ämne (%) helt utan slutbetyg (%) Pojkar 184, ,9% 0% 0% Flickor 276, % 0% 0% Totalt 237, ,9% 0% 0% 5.8. Rektors ansvar Jag som rektor har det yttersta ansvaret att de åtgärder som är föreslagna ska genomföras, utvärderas och analyseras. Det är viktigt att jag möjliggör för pedagogerna att de får tid för att gemensamt diskutera hur vi på bästa sätt ska stödja eleverna till så bra måluppfyllelse som möjligt. Tiden som läggs till detta är konferenstid i form av arbetslagstid och ämnesträffar. Det är mitt ansvar att vara delaktig i den här processen och leda den framåt. 15

16 6. Hälsa och livsstil Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv hur barns och ungas behov av daglig rörelse, vila och utevistelse tillgodoses samt hur kulturarvet av olika vinteraktiviteter och vinteridrotter utvecklas. Beskriv hur arbetet med utemiljön sker. Beskriv hur skolan arbetar med dans. Redovisa om det finns en plan avseende allergi. Skolan har inte gjort något mål för detta område. Däremot så har man i alla årskurser arbetat med aktiviteter som har fokus på hälsa och livsstil utan att det funnits någon målbeskrivning. Insatser för att nå målet: Inplanerade aktiviteter med koppling till hälsa och livsstil som spänner över alla årstider har genomförts i alla årskurser. Genom att låta eleverna prova olika aktiviteter som passar in under olika tidpunkter på året, så hoppas vi ska bidra till att eleverna känner lust att röra på sig och inspireras till att utnyttja de utbud som erbjuds i vår närmiljö. Under hela läsåret har åk 6 haft schemalagd rörelse vid två tillfällen per vecka. Detta utöver den ordinarie idrottsundervisningen. Dans är ett moment som ingår i kursplanen för idrott och därför blir det ett naturligt inslag i idrottsundervisningen. Dessutom så anordnas det årligen en obligatorisk danskväll för alla elever i åk 9 i Östersunds kommun. Allergirond genomförs vid varje läsårsstart där rektor, skolans skyddsombud, skolsköterska, vaktmästare, kökspersonal och städpersonal ingår. Dessutom informerar skolsköterskan alla klasserna om allergier och tips till eleverna vad man bör tänka på för att underlätta för de som är allergiska. Analys Lärdomar: Lärarna som undervisar åk 6 upplever att rörelsepassen bidragit till att eleverna blivit piggare och mer koncentrerade på lektionerna. Viktigt att elevernas teoretiska studier varvas med rörelseaktiviteter. Detta bidrar ofta till ökad koncentration hos eleverna samtidigt som de förhoppningsvis också ska känna lust och glädje i att själva ta initiativ till att röra på sig utanför skoltiden. Utöka rörelsepasset så det omfattar både åk 6 och 7. I övrigt fortsätta arbeta på likartat sätt som vi redan gör. 16

17 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Se Normer och Värden 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Redovisa tillgången till specialpedagogisk kompetens samt hur arbetet med åtgärdsprogram sker. Redovisa om skolområdet har en plan för det förebyggande arbetet och över hur samverkan organiseras inom området, med socialtjänsten samt övriga berörda verksamheter och myndigheter. Åtgärdsprogrammens innehåll behöver tydliggöras samt att kvaliteten på dem behöver förbättras. Insatser för att nå målen: Skolans specialpedagoger har fått i uppdrag att se över åtgärdsprogrammens utformning och tydliggöra för lärarna hur man ska arbeta med dessa dokument. Alla specialpedagoger inom område Östersund Norra har under läsåret träffats kontinuerligt för att diskutera gemensamma frågor och utveckla sitt lärande. Åtgärdsprogrammens innehåll har tydliggjorts för lärarna. När EHT träffar arbetslagen är åtgärdsprogrammens utformning och innehåll en stående punkt på dagordningen. Skolan har en egen elevhälsoplan som bygger på kommunens elevhälsoplan. Fokus i elevhälsoarbetet ligger på förebyggande åtgärder. 17