REVIDERAT UNDERLAG /GF. Lugnviksskolan 4-9. Anna Nilsson

Transkript

1 REVIDERAT UNDERLAG /GF Lugnviksskolan 4-9 Anna Nilsson

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och nas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 2

3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Årskurserna 4-9 ingår i skolenhet Lugnviksskolan. Lugnviksskolan består av 2 förskolor, fritidshem, F-9 skola, grundsärskola 7-10 samt LSS-verksamhet i form av fritidsklubb. Enheten omsätter ca 37 miljoner per år. Arbetslagen förfogar över delegerad verksamhetsbudget där det bl a ingår läromedel och förbrukningsmaterial. Tjänster inom mathållning, fastighetsskötsel och lokalvård köps in externt. Enhetens lokaler hyrs av Bostadsrättsföreningen Lugnviks Centrum. Lyhördhet och buller i vissa lokaler är ett arbetsmiljöproblem för såväl som personal. Närhet till skog och sjö är en resurs. Elevantalet har under läsåret varit 185 i årskurserna 4-9, en klass i vardera årskursen utom i åk nio med 45 fördelade på två klasser. Elever och lärare är organiserade i arbetslag. Vi arbetar med åldershomogena klasser. Inom enheten arbetar följande personal: - 1 rektor - 1 skoladministratör - 1 studie - och yrkesvägledare, 30% - 1 specialpedagog, 80 % - 20 lärare, hel- och deltider - 1 elevassistent Inför läsåret 10/11 organiserades enheterna om till 1-3 och 4-9. Under läsåret har enheten haft en t f rektor under höstterminen till dess att ny rektor tillträdde i januari Elevhälsoarbetet leds av elevhälsoteamet (EHT) där rektorer, specialpedagoger, skolsköterska, kurator och skolpsykolog för F-9 och särskola ingår. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Under läsåret har vi arbetat utifrån vår arbetsplan och barn - och utbildningsförvaltningens riktlinjer kring kvalitetsarbete. Personalen fick vid läsårsstarten skriva sina målbeskrivningar utifrån arbetsplanen och de utvecklingsområden som vi valt att prioritera. Därefter har arbetslagen under läsåret fokuserat på målen och kontinuerligt följt upp, utvärderat och analyserat arbetet. Kvalitetsarbete sker på följande nivåer: Individnivå: elev, lärare, skolledare Gruppnivå: klass, mentorsgrupp, arbetslag Organisationsnivå: skola, förvaltning, styrelse 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. - Tydliggöra skolans ordningsregler och innebörden av likabehandlingsplanen. - Diskussion med na kring förhållningssätt. - Livskunskapslektioner i åk Utveckla samarbetet med grundsärskolan. 3

4 - Arbeta med den inre och yttre miljön för att på så sätt öka nas miljömedvetenhet och hur vi skapar ett hållbart samhälle. - Resultaten från skolans egen elevenkät kring trivsel och inflytande samt den årliga kommungemensamma enkäten för åk 4,6 och 8 skall analyseras och arbetas med i klasserna. - Arbeta fram en modell för hur vi skall analysera na i ämnen och årskurser. - Strukturera samarbetet mellan studie - och yrkesvägledaren och lärarna inom åk 6-9 för att på så sätt bättre möjliggöra för att nyttja olika verksamheter utanför skolan. - Diskutera i ämnesgrupper hur vi på bästa sätt kan få en ökad måluppfyllelse; att fler når godkänt. - Fortsätta arbetet med att tydliggöra mål och betygskriterier för na. - Rörelsepass varje vecka i åk 6-9. Gemensamma aktiviteter arrangeras även av Skol-IF. - Stöd i klass, mindre grupper eller individuellt vilket sker via Studiegården. - Möjlighet till läxhjälp en gång i veckan efter skoltid. - Regelbundna elevråd, klassråd, matråd och Skol-IF möten. - Att bättre använda skolans hemsida för information till och föräldrar. 4. Utvecklingsområden 2010/ Arbeta med att utveckla en gemensam IUP-modell med skriftliga omdömen i ämnen inom åk Under läsåret skall en analysmodell arbetas fram som skall vara ett stöd till lärare i deras arbete att kartlägga nas färdigheter inom varje ämne i alla årskurser. - Arbeta med att utveckla ett långsiktigt miljöarbete Hållbar utveckling inom hela skolan. - Påbörja arbetet med de nya styrdokumenten som skall gälla från hösten Områden i skolans läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Skolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i skolans läroplan (Lpo 94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa 4

5 prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Skolans läroplan (Lpo 94) Skolans mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och skolans mål Normer och värden Skolans mål - Skolan skall präglas av en trygg arbetsmiljö där och personal känner att de blir väl bemötta och trivs. Insatser för att nå målet: - Likabehandlingsplanen implementeras i personalgruppen, föräldragruppen samt bland våra. Ordningsreglerna tydliggörs. - Analysera och arbeta med svaren från elevenkäterna samt vidta nödvändiga åtgärder. - I det dagliga arbetet införliva värdegrundsarbetet i alla klasser under läsåret även riktade övningar t ex dilemmasagor, Samsaspelet, Konsten att vara kompis samt delta i Riddarskolan (åk 4-5) och - Livskunskapslektioner i åk Ökad vuxennärvaro på raster och i matsal (åk 4-5) - Samarbete mellan senaredelen och grundsärskolan. - Öka nas självkänsla och självförtroende genom bl a kommunikations och gruppstärkande övningar, Devisboken, tjej och killgrupper. 5

6 - Samarbete med externa aktörer som Jamtli/På flykt, Fältarbetsgruppen, ungdomsmottagningen, polisens ungdomsrotel, Kulturskolan. Resultat: Under läsåret har tre olika elevenkäter gjorts i syfte att följa upp hur na upplever sin skolsituation. Skolans egen trivselenkät visar på att en stark majoritet av våra trivs, är trygga i skolan och upplever arbetsro. Likaså uppger na att de blir väl bemötta av vuxna och kamrater. Några uppger att de känner sig utsatta ibland (av en och samma elev). I åk 4-5 upplever några att de ibland blivit kränkta genom lappar och sms samt att det kan kännas otryggt på vissa platser i skolan. I åk 5 och 8 genomfördes den kommungemensamma enkäten som visar på likartade resultat. Åk 9 deltog dessutom i UHU ( Ungdomars hälsa och utveckling). Vi upplever att vårt arbete med att stärka nas självkänsla och självförtroende har både varit uppskattat av na samt gett ett förbättrat umgängesklimat, bättre språkbruk och tryggare. Samarbetet med särskolan har skett i form av gemensamma aktiviteter såsom teater, friluftsdagar och aktiviteter genom Skol-IF och elevens val (slöjd). Blandat resultat av att ha schemalagda livskunskapslektioner i åk 6-9. Analys lärdomar: Att arbetet med analys av enkätresultaten är viktiga. Även om svaren visar positiva resultat vet vi att några känner sig utanför ibland och att målet är att ingen ska känna sig otrygg eller utsatt för någon form av kränkande behandling. Att insatserna i åk 4-5 skapat ett lugnare arbetsklimat. Att antalet incidentrapporter (4-9) har minskat beror på en kombination av idogt arbete, både förebyggande och uppföljande. Vi ser vinster i att särskolans och grundskolans möts i de aktiviteter och situationer där det är möjligt. Ett ex är träslöjden där alla ges möjlighet att upptäcka varandras förmågor. Vad gäller de teoretiska ämnena har vi ännu inte lyckats hitta en bra modell för samverkan. Resurserna kring Livskunskapslektionerna kan användas mer effektivt. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsätta arbetet på ett likartat sätt med värdegrundsarbetet då vi ser att det sker en positiv utveckling hos na. De särskilda livskunskapslektionerna ersätts av att värdegrundsarbetet än mer införlivas i alla ämnen och i det vardagliga arbetet. Utveckla samarbetet med fritidsgården angående rastaktiviteter Kunskaper Skolans mål Arbeta med den yttre och inre miljön för att på så sätt öka nas miljömedvetenhet och kunskap om hur vi skapar ett hållbart samhälle. Att na skall känna nyfikenhet och lust att lära. 6

7 Insatser för att nå målet: I den dagliga undervisningen integrera kunskaper som gör att na lär mer om hur vi skapar ett hållbart samhälle. Vi jobbar vidare i det lilla med vår källsortering och fördjupar oss i de olika ämnena med det stora ur ett globalt perspektiv; hur människan kan påverka/påverkas av hantering av miljön. Detta arbete skall ske i årskurser på skolan så att man kan skapa förutsättningar för en tydlig progression hos na. Resultat: Skolans sopsortering fungerar bra och na källsorterar och är delaktiga vid tömning av kärlen. Vi har i de olika ämnena på olika sätt integrerat miljöarbetet utifrån Hållbar utveckling. Analys lärdomar: Arbetet med den yttre miljön är inte lika påtagligt som det med den inre arbetsmiljön. En obligatorisk städdag utomhus varje vår kunde vara ett praktiskt inslag. Som med många andra projekt som startas är det svårt att hålla lågan vid liv. Vi är tveksamma om na känner att miljöarbetet är ett av skolans utvecklingsarbete. Miljöarbetet bör fortsätta och fördjupas. Det är både utmanande och svårt att förändra nas beteende. Vi fortsätter dock med våra strävanden. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: En gemensam påminnelse och uppföljning av miljöarbetet Hållbar utveckling skall ske i samband med läsårsstarten Elevernas ansvar och inflytande Skolans mål Eleverna skall uppleva att de är informerade om vilka möjligheter till inflytande de har och hur de själva kan påverka sitt lärande. Insatser för att nå målet: Regelbundna möten med elevråd, klassråd, matråd, Skol-IF och elevskyddsombud. Utbildningsinsats för elevskyddsombuden. De årliga elevenkäterna har gett na möjligheter att uttrycka hur de upplever sin skolsituation och på vilket sätt de känner inflytande och medverkan i skolans arbete. Varje arbetslag har analyserat resultaten och arbetar med ev brister. Vi har tydliggjort för na vilka kunskaper/färdigheter/förmågor som förväntas av dem i olika arbetsmoment i resp ämne. Resultat: Resultaten från den kommungemensamma enkäten, åk 8, vad gäller elevens ansvar och inflytande visar på att na överlag upplever - att både elevråd och klassråd fungerar bra - att man pratar med na om vad man kan ha inflytande över 7

8 - att deras åsikter tas på allvar - att de får vara med och påverka hur de ska jobba mer än vad de ska jobba med. - Att de vuxna uppmuntrar na att vara med och påverka Åk 4-5 har p g a omorganisationen hamnat mellan stolarna vad gäller elevråd och Skol-IF. Elevskyddsombudsutbildning genomfördes i maj. Klassrådsmötena har inte fungerat tillfredsställande i alla årskurser. Analys lärdomar: Klassråden måste få bättre struktur och mötesformer. Åk 4 och 5 skall ha ledamöter i elevrådet och Skol-IF. Vara lyhörd vad gäller nas åsikter gällande planering, provscheman, arbetssätt och arbetsformer. Genom att tydliggöra målen har na fått en ökad förståelse för vad och hur bedömning sker i den vardagliga verksamheten. Detta leder till att kunskapsnivån höjs och den enskilde eleven kan göra egna val, elevinflytandet ökar. Vi vill att den ökade förståelsen leder till att eleven blir mer medveten om sitt eget ansvar över sitt lärande. Vi ser detta arbetssätt som en framkomlig väg vad gäller elevinflytande. I vanliga klassrumssituationer finns stora möjligheter att en god interaktion lärare och emellan leder till ökad kunskapsnivå, ökad demokratiförståelse, självtillit och ansvarstagande. Detta arbetssätt leder till att hela gruppen utvecklas. Vår erfarenhet är att till största delen är väldigt lika. Det gäller att ta vara på likheter istället för att fokusera på olikheterna. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fungerande elevdemokratiska grupper där även åk 4-5 deltar. På handledartid fokusera på elevdemokratifrågor Skola och hem Skolans mål Föräldrar skall känna sig väl förtrogna med skolans mål och genom insikt i sina barns lärande ges goda möjligheter till att stödja sina barn i deras skolutveckling. Insatser för att nå målet: Skolans föräldraråd (F-9, särskolan) sammanträder en gång per termin. Föräldrarådet ges möjlighet till insyn i skolarbetet. Utvecklingssamtal genomförs två gånger per läsår tillsammans med föräldrar och elev. Om behov finns har skolan och hemmet tätare kontakt. Föräldramöte genomförs i alla klasser en gång per termin. På skolans hemsida lägger arbetslag/lärare ut information ( t ex provtillfällen, läxor, aktuella arbetsområden, friluftsdagar) som och föräldrar kan ta del av. I flera av skolans ämnen arbetar na med självvärderingar. På utvecklingssamtalen delges föräldrarna detta. Veckobrev i åk 4 och 5. 8

9 Samtliga har en individuell utvecklingsplan (IUP). En databaserad dokumentation som kan nås av föräldrarna (Dexter). Resultat: Vår plan att genomföra Lärande föräldramöten har inte genomförts (dock traditionella föräldramöten). Det fungerar fortfarande inte tillfredsställande med informationen via hemsidan mellan hem och skola. Fungerande dokument för åk 4-5 resp 6-9 finns, men inte tillgängliga på Dexter. Analys lärdomar: Vi tror att lärande föräldramöten kan skapa mer engagemang och hjälpa föräldrarna att vara delaktiga i sina barns skolgång. Alla undervisande lärare, föräldrar och ser ännu inte hemsidans möjligheter. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Öppet Hus - kväll planeras till vårterminen 2012 för hela skolan. Vi ser över möjligheterna att införa en databaserad dokumentation för alla årskurser. I samband med detta sker anpassning till Lgr 11. Vi gör ett nytt försök att nå både och föräldrar när det gäller att kontinuerligt använda hemsidan Övergång och samverkan Skolans mål. Skolan skall ha tydliga planer att arbeta efter vid överlämnandet från åk 3 till 4, från åk 5 till 6 samt från åk 9 till gymnasieskolan. Studie och yrkesvägledaren skall ge information om gymnasieskolan och samordnar studiebesök på gymnasieskolan för åk 9. Studie-och yrkesvägledaren skall stödja skolan i dess samverkan med arbetslivet. Skolan skall ha en plan för hur man analyserar de nationella proven och betygen. Insatser för att nå målet: Arbeta efter framtagna planer och rutiner. Resultat: Målet är delvis uppnått. Nedskrivna övergångsrutiner finns inte mellan åk 3 och 4. Studie - och yrkesvägledaren (SYV) och arbetslagen har arbetat enligt planen. Förutom gruppinformation gavs (och föräldrar som så önskade) i åk 9 ett enskilt samtal. Dessutom erbjöds och målsmän ett tidigt utvecklingssamtal med handledare och SYV där fokus lades på gymnasievalen. Eleverna anger att de är nöjda med den information de fått inför gymnasievalen. Analys lärdomar: På grund av omorganisationen inför läsåret 10/11 och många personalbyten har en del rutiner hamnat mellan stolarna vad gäller åk 4 och 5. Nedskrivna överlämningsrutiner finns inte mellan åk 3 och 4. Däremot har överlämning skett mellan berörda pedagoger och vissa familjer. SYV och lärarna behöver ha fler träffar speciellt inför införandet av nya gymnasieskolan. 9

10 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Utveckla överlämnanderutinerna mellan åk 3 och 4 samt åk 5 och 6. Studie -och yrkesvägledaren informerar personalen om hur det nya gymnasiet är utformat Skolan och omvärlden Skolans mål. Skolan skall vara en del av det övriga samhället. Kartlägga vilka nätverk med olika verksamheter vi har utanför skolan samt när och hur vi nyttjar dessa. Insatser för att nå målet: Kontakter med flera olika verksamheter utanför skolan. Skolan arbetar efter de nya riktlinjerna vad gäller prao- och studiebesöksverksamhet i kommunen. Vid omvärldsbevakning även använda sig av IT-baserade verktyg och dagstidningar. Delta i Skapande skolas olika aktiviteter. Resultat: Målen har till stor del uppnåtts. Några exempel på när skolan möter omvärlden: Åk 9: Det blev färre studiebesök än planerat men kompenserades med besök av fältarbetsgruppen och polisens ungdomsrotel, Skapande skola/på flykt, biobesök, Vittras musikal Sound of Music på Storsjöteatern. Eleverna i åk 8 erbjöds prao. Åk 6-8 aktiviteter utanför skolan: Skolbio, Fjällvandring till Dromskåran, Jamtli/Energierna och utställningen Paradiset, Färgfabrikens konstutställningar, stadsvandring, Njarka sameläger, jordbruksbesök, teaterbesök. Åk 4-5 planerade studiebesök byttes ut under året. Från ursprungsplanen genomfördes dock ett flertal besök på Jamtli. Analys lärdomar: Åk 4-5: Vi anpassar oss till vad som händer i närområdet och omvärlden och gör besök utifrån detta. Det är svårt att bestämma långt i förväg var besöken ska göras. Omvärldsbevakning i undervisningen underlättas av den numera förnämliga datasalen. Bokningssystemet till datasalen har inte fungerat tillfredsställande vad gäller långbokningar. Det är viktigt att na får ta del av det samhälle som finns utanför skolan och att få möjligheter att prova på arbetslivets villkor. Dock anser vi att det fungerar bättre när praon är koncentrerad till en viss vecka. Vi efterlyser fler typer av arbetsplatser på den aktuella listan för möjliga arbetsplatser. Hur får vi tydligare koppling mellan prao och skolarbetet/målen? Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Se över bokningsreglerna för datasalen. Arbeta fram en plan för prao-modellen integrerad med de nya styrdokumenten. 10

11 5.7. Bedömning och betyg Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barnoch utbildningsnämndens kvalitetskrav. Insatser för att nå målet: Lärarna ges möjlighet att vid kontinuerliga ämnesträffar diskutera hur vi på bästa sätt kan få en ökad måluppfyllelse och att fler kan nå längre än till godkänt. Fortsätta arbeta med att tydliggöra mål - och betygskriterier för. Databaserad dokumentation; IUP, skriftliga omdömen Att träffas kommunövergripande i ämnesgrupper för att i samband med implementeringen av Skola 2011 diskutera nya kursplaner, lokala pedagogiska planeringar etc. Erbjuda läxhjälpsstöd efter skoltid en gång/vecka. Resultat: Meritvärdet har höjts även detta år till 226,3 (fr 224,1 lå 09/10). 97.8% av na har behörighet till gymnasieskolans nationella program (fr 95,6% lå 09/10). 95,6% av na har uppnått lägst betyget godkänt i ämnen.(fr 84,4% lå 09/10) Inga kommunövergripande träffar har ägt rum, men inbjudan finns inför läsårsstarten. Dexter används fortfarande inte fullt ut för dokumentation av IUP och skriftliga omdömen. Torsdagarnas läxhjälp har varit uppskattat bland na. Analys lärdomar: Vi kan konstatera att det är mycket viktigt att tydliggöra målkriterierna och visa på bedömningsexempel för na. Bemanningen på läxhjälpen måste ha större bredd vad gäller ämneskompetens. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Se över bemanningen på läxhjälpen. Anpassa de gemensamma dokumentationsmodellerna utifrån nya styrdokumenten samt använda Dexter. Redovisning av: Nationella prov åk 5 (tabellunderlag - se bilaga) Vilka områden (utifrån de nationella proven) har na klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Svenska: Läsförståelsen ligger på en bra nivå medan momenten skriva kan förbättras. Engelska: Tala, skriva samt läsförståelsedelarna fick utmärkta resultat. Tre hade svårigheter med momentet lyssna. 11

12 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Öka skrivandet och lyssna mer på talad engelska. Sammanfattande bedömning om måluppfyllelse i svenska, svenska som andra språk, matematik och engelska åk 5 (tabellunderlag - se bilaga) De allra flesta nådde målen i engelska, en elev uppnådde ej målen i två delprov. Inom svenskan klarar de flesta läsförståelsen på ett utmärkt sätt, skrivandet kan förbättras, tre underkända. Bedömning av måluppfyllelse i övriga ämnen åk 5 (tabellunderlag - se bilaga) Vilka ämnen har na klarat bra respektive mindre bra: Ämnen i övrigt klarar na på ett tillfredsställande sätt. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Stöd till de som behöver förstärkning t ex skrivutveckling, SVA. Nationella prov åk 9 (tabellunderlag - se bilaga) Betyg ämnen åk 9 (tabellunderlag - se bilaga) Vilka områden (utifrån de nationella proven) har na klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Överlag har na klarat de nationella proven i engelska, svenska och matematik på ett bra sätt. Eleverna är generellt mycket duktiga på engelsk läsförståelse. Analys och lärdomar Kontinuitet och upplägg av undervisningen gör att na får bra förutsättningar att nå målen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Att ta tillvara tidigare goda erfarenheter och utbyta dessa med varandra. Vilka ämnen har na klarat bra respektive mindre bra: I engelska hade na mycket höga resultat. I matematiken hade de som inte klarade nationella proven svårt för geometri. I svenska hade na goda eller mycket goda resultat. Analys och lärdomar: Det är oerhört viktigt att sätta in resurser tidigt för de som har svårt att nå målen. 12

13 En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan betyg och erhållna resultat på nationella prov: Diskrepansen mellan betyg och erhållna resultat på de nationella proven är mycket liten. Den stora majoriteten har fått samma slutbetyg som de hade på nationella proven (NP). Det kan bero på att na har varit väl förberedda inför NP. Eleverna som ej nådde målen på nationella proven i matematik fick en intensivkurs under tre veckor. Där sattes in extra resurser, föräldrarna informerades och specialpedagogen var delaktig. Efter denna kurs gjorde de ett prov baserat på gamla nationella prov. Det bidrog till att några fick godkänt betyg trots att de inte klarade nationella provet första gången. Betyg åk 9 läsåret 2010/2011 Totalt antal i åk 9: 45 Totalt antal pojkar i åk 9: 24 Totalt antal flickor i åk 9: 21 Andel Genomsnittligt meritvärde som uppnår lägst betyget godkänt i ämnen i årskurs 9. behöriga till gymnasieskolan (%) som ej uppnått målen i 1 ämne (%) helt utan slutbetyg (%) Pojkar 205,8 91,7 % 95,8 % 8,3 % Flickor 249,8 100 % 100 % Totalt 226,3 95,6 % 97,8 % 4,4 % 5.9 Rektors ansvar (se punkt 9). 6. Hälsa och livsstil Skolans mål. Eleverna ska finna glädje i att röra sig. Utnyttja de möjligheter som erbjuds att utöva vinteraktiviteter och vinteridrotter. Eleverna ska få ta del av den kultursatsning som genomförs i kommunen. Hitta naturliga samarbetsområden mellan de praktisk/estetiska resp teoretiska ämnena. Insatser för att nå målet: Under läsåret finns inplanerade dagar där fokus ligger på hälsa och livsstil. Arbetslagen/ämnesgrupper planerar ute - och rörelseaktiviteter kopplade till ämnen. Vissa fysiska aktiviteter arrangeras av Skol-IF. Rörelsepass genomförs varje vecka i åk

14 Resultat: Rörelsepassen har varit schemalagda i åk 6 och 7. Däremot har arbetslaget inte genomfört aktiviteter kopplade till ämnena. Deltagit i kultursatsningen Skapande skola, Skoljoggen, friluftsdagar på bl a Hofvallen tillsammans med särskolans. Alla har simmat, orienterat, åkt skidor och skridskor. Alla i åk 9 har klarat simprovet för godkänt. Så ofta det är möjligt går eller cyklar och lärare till de olika aktiviteterna. De yngre na är alltid ute på rasterna. Analys Lärdomar: Vi behöver ha en tydlig plan (och verktyg) för hur vi säkerställer att na klarar målen i simning. Rörelsepassen har främjat lek och rörelse och även stärkt gruppkänslan. Skol-IF fungerar bra, mycket beroende på eldsjälar bland personalen. Kultursatsningen är mycket uppskattad bland såväl som lärare. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Utarbeta en tydlig plan för att säkerställa att na klarar målen i simning. Vi arbetar vidare med att öka samarbetet mellan ämnen för att få till en större förståelse och medvetenhet kring samarbetet mellan hälsa och livsstil. 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Lugnviksskolan har en övergripande likabehandlingsplan som kommuniceras och praktiseras på olika sätt : - Utifrån den övergripande likabehandlingsplanen skriver varje arbetslag sina mål de tänker arbeta med under året. - Arbetslagen arbetar med att tydliggöra innebörden av likabehandlingsplanen för na. - Alla vuxna är uppmärksamma på eventuella kränkningar och sätter in åtgärder enligt likabehandlingsplanen. - Likabehandlingsplanen kommuniceras med föräldraråd samt informeras om på höstens föräldramöten. - Skolans ordningsregler med konsekvenstrappa kommuniceras med både och föräldrar. - På elevrådsmötena finns en stående punkt om nas trivsel, trygghet och arbetsro. Vår skolkurator har sammanställt resultaten från skolans egen elevenkät Trivsel i skolan. Arbetslagen har sedan analyserat och arbetat med resultaten. 14

15 8. Redovisa situationen för barn och i behov av särskilt stöd Åk 4-9 har en specialpedagog på 80%. Skolan har 40 i åk 4-9, där särskilda insatser har behövts för att elevens kunskapsutveckling ska ta steg framåt i ett eller fler ämnen. 15 har förstärkning i svenska genom undervisning i svenska som andraspråk. Två har studiehandledning på sitt modersmål. Specialpedagogen arbetar med förebyggande, handledande och riktade insatser samt är en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor. Vidare görs observationer och kartläggning av lärmiljön för grupp och individ. Specialpedagogen genomför tillsammans med lärare och pedagogiska utredningar och finns som stöd vid upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram. Enskild lärare eller arbetslaget identifierar att behov till stöd finns i gruppen eller enskild elev. Dilemmat diskuteras i arbetslaget och förslag till åtgärder tas fram. Handledare har ansvar för att ett åtgärdsprogram skrivs tillsammans med elev och föräldrar. Åtgärdsprogrammet utvärderas och nytt skrivs var fjärde vecka. Specialpedagogen diskuterar möjliga åtgärder med elev och arbetslag och är vid vissa tillfällen med när åtgärdsprogram utarbetas och utvärderas. Om ytterligare insatser behövs tar arbetslaget kontakt med specialpedagogen och /eller Elevhälsoteamet ( EHT), där riktat stöd kan omprioriteras från ett arbetslag till ett annat. Vid behov tar EHT kontakt med Elevhälsan, Resurscentrum eller Socialtjänsten. Ytterligare externa samarbetspartners kan vara Barn - och ungdomshabiliteringen och Barn - och ungdomspsykiatrin. Insatserna ser olika ut beroende på behoven. Det är riktade insatser individuellt till varje elev eller till grupp av. Insatserna kan bestå i att - en extra pedagogresurs sätts in i den ordinarie gruppen/ klassen för att i stunden stötta elev/ - Den ordinarie klassen delas, så att undervisning sker i mindre grupper. Detta för att läraren lättare ska kunna rikta stöd till den enskilde eleven. - En enskild elev behöver speciella verktyg för att nå framgång. Stödet kan då vara att göra skrivarbete på datorn, använda sig av talsyntes eller någon form av skrivprogram. Riktade åtgärder i form av minnesträningsprogram har varit en insats för några.. - Vissa kan i en period vara i behov av enskild undervisning eller undervisning i liten grupp. Det är en riktad insats som är tidsbestämd. - Riktat stöd finns även i form av läxstöd vid ett tillfälle/vecka. - Handledare har extra genomgång för enskild elev för att gå igenom veckan och ge struktur för kommande arbeten. Varje elev har olika förutsättningar för att nå önskad kunskap. Utifrån dessa förmågor har na tagit steg framåt i rätt riktning. Flera har, med stöd av rätt riktade insatser, nått målen. Skolans arbete och planer med arbetet med i behov av särskilt stöd behöver ständigt diskuteras, utvärderas och eventuellt förändras. Det är annars lätt att vissa stödinsatser blir statiska. Utvärdering av framsteg måste hela tiden ske. 15

16 9. Rektors ansvar Som rektor har jag det övergripande verksamhets-och resultatsansvaret för skolan; att framtagna åtgärder genomförs, utvärderas och följs upp. Det är också mitt ansvar att både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön upplevs trygg av både och personal. Det ligger också på mitt ansvar att delaktighet och inflytande genomsyrar vår verksamhet för både, föräldrar och personal. Det är viktigt att möjliggöra för pedagogerna att mötas och föra gemensamma diskussioner kring skolans inre arbete samt att erbjuda möjligheter till kompetensutveckling. Att vara delaktig i hur undervisningen bedrivs, göra klassrumsbesök och diskutera lärmiljön med pedagogerna gör, att det nära ledarskapet som är så viktigt och nödvändigt för mig som rektor, blir synligt. Östersund den 19 / Anna Nilsson Rektors underskrift 16

17 REDOVISNING AV: Nationella prov åk 5 SKOLA: Lugnvik Svenska ANTAL ELEVER ÅK 5 DELTAGIT EJ DELTAGIT DELTAGANDE Ej nått kravnivån Nått kravnivån på ELEVER Ej deltagit på / (oavsett orsak) ej deltagit samtl åk 5 Nått kravnivån på Delprov A Flickor 14 0,0% ,0% 14 0,0% 0 0,0% ,0% (SVAÄP5) Pojkar 12 0,0% ,0% 12 0,0% 0 0,0% ,0% Läsa, förstå litterär text Totalt ,0% ,0% ,0% 0 0,0% ,0% Delprov B Flickor 14 0,0% ,0% 14 0,0% 0 0,0% ,0% (SVBÄP5) Pojkar 12 0,0% ,0% 12 0,0% 0 0,0% ,0% Läsa, förstå sakprosa Totalt ,0% ,0% ,0% 0 0,0% ,0% Delprov C Flickor 14 0,0% ,0% 14 0,0% 0 0,0% ,0% (SVCÄP5) Pojkar ,3% 11 91,7% 12 0,0% 1 8,3% 11 91,7% Skrivuppg, berättande Totalt ,8% 25 96,2% ,0% 1 3,8% 25 96,2% Delprov D Flickor ,1% 13 92,9% 14 0,0% 1 7,1% 13 92,9% (SVDÄP5) Pojkar ,3% 11 91,7% 12 0,0% 1 8,3% 11 91,7% Skrivuppg, förklarande Totalt ,7% 24 92,3% ,0% 2 7,7% 24 92,3% Delprov E Flickor 14 0,0% ,0% 14 0,0% 0 0,0% ,0% (SVEÄP5) Pojkar 12 0,0% ,0% 12 0,0% 0 0,0% ,0% Läsa, samtala Totalt ,0% ,0% ,0% 0 0,0% ,0% Delprov F Flickor 14 0,0% (SVFÄP5) Pojkar 15 0,0% Parvis diskussion Totalt ,0% SAMMANTAGET RESULTAT Lugnviksskolanbilaga1.xls Nationella prov åk 5 Sida 1 (4)

18 Svenska som ANTAL ELEVER ÅK 5 andra språk DELTAGIT EJ DELTAGIT DELTAGANDE Ej nått kravnivån Nått kravnivån på ELEVER Ej deltagit på / (oavsett orsak) ej deltagit samtl åk 5 SAMMANTAGET RESULTAT Nått kravnivån på Delprov A Flickor 0,0% 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% (SVAÄP5) Pojkar 3 0,0% 3 100,0% 3 0,0% 0 0,0% 3 100,0% Läsa, förstå litterär text Totalt 3 0,0% 3 100,0% 3 0 0,0% 0 0,0% 3 100,0% Delprov B Flickor 0,0% 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% (SVBÄP5) Pojkar 3 0,0% 3 100,0% 3 0,0% 0 0,0% 3 100,0% Läsa, förstå sakprosa Totalt 3 0 0,0% 3 100,0% 3 0 0,0% 0 0,0% 3 100,0% Delprov C Flickor 0,0% 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% (SVCÄP5) Pojkar ,3% 2 66,7% 3 0,0% 1 33,3% 2 66,7% Skrivuppg, berättande Totalt ,3% 2 66,7% 3 0 0,0% 1 33,3% 2 66,7% Delprov D Flickor 0,0% 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% (SVDÄP5) Pojkar ,3% 2 66,7% 3 0,0% 1 33,3% 2 66,7% Skrivuppg, förklarande Totalt ,3% 2 66,7% 3 0 0,0% 1 33,3% 2 66,7% Delprov E Flickor 0,0% 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% (SVEÄP5) Pojkar 3 0,0% 3 100,0% 3 0,0% 0 0,0% 3 100,0% Läsa, samtala Totalt 3 0 0,0% 3 100,0% 3 0 0,0% 0 0,0% 3 100,0% Delprov F Flickor 0,0% (SVFÄP5) Pojkar 3 0,0% Parvis diskussion Totalt 3 0 0,0% Lugnviksskolanbilaga1.xls Nationella prov åk 5 Sida 2 (4)

19 Matematik ANTAL ELEVER ÅK 5 DELTAGIT EJ DELTAGIT DELTAGANDE Ej nått kravnivån Nått kravnivån på ELEVER Ej deltagit på / (oavsett orsak) ej deltagit samtl åk 5 SAMMANTAGET RESULTAT Nått kravnivån på Delprov A Flickor ,1% 13 92,9% 14 0,0% 1 7,1% 13 92,9% (MAAÄP5) Pojkar 15 0,0% ,0% 15 0,0% 0 0,0% ,0% Miniräknare, räknesätten Totalt ,4% 28 96,6% ,0% 1 3,4% 28 96,6% Delprov B Flickor ,4% 11 78,6% 14 0,0% 3 21,4% 11 78,6% (MABÄP5) Pojkar 15 0,0% 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Längd, area, skala Totalt ,4% 11 78,6% ,0% 3 10,3% 11 37,9% Delprov C Flickor ,1% 13 92,9% 14 0,0% 1 7,1% 13 92,9% (MACÄP5) Pojkar 15 0,0% ,0% 15 0,0% 0 0,0% ,0% Tid, statistik Totalt ,4% 28 96,6% ,0% 1 3,4% 28 96,6% Delprov D Flickor ,1% 13 92,9% 14 0,0% 1 7,1% 13 92,9% (MADÄP5) Pojkar 15 0,0% ,0% 15 0,0% 0 0,0% ,0% Räknemetoder Totalt ,4% 28 96,6% ,0% 1 3,4% 28 96,6% Delprov E Flickor 14 0,0% (MAEÄP5) Pojkar 15 0,0% Räkning Totalt ,0% Delprov Gr Flickor 14 0,0% (MAGRÄP5) Pojkar 15 0,0% Gruppuppg Ma-Sv Totalt ,0% Lugnviksskolanbilaga1.xls Nationella prov åk 5 Sida 3 (4)

20 Engelska ANTAL ELEVER ÅK 5 DELTAGIT EJ DELTAGIT DELTAGANDE Ej nått kravnivån Nått kravnivån på ELEVER Ej deltagit på / (oavsett orsak) ej deltagit samtl åk 5 SAMMANTAGET RESULTAT Nått kravnivån på Delprov A Flickor 14 0,0% ,0% 14 0,0% 0 0,0% ,0% (ENAÄP5) Pojkar 15 0,0% ,0% 15 0,0% 0 0,0% ,0% Samtala/tala Totalt ,0% ,0% ,0% 0 0,0% ,0% Delprov B Flickor ,3% 12 85,7% 14 0,0% 2 14,3% 12 85,7% (ENBÄP5) Pojkar ,7% 14 93,3% 15 0,0% 1 6,7% 14 93,3% Lyssna/förstå (skriva) Totalt ,3% 26 89,7% ,0% 3 10,3% 26 89,7% Delprov CD Flickor 14 0,0% ,0% 14 0,0% 0 0,0% ,0% (ENCDÄP5) Pojkar ,7% 14 93,3% 15 0,0% 1 6,7% 14 93,3% Läsa/förstå (skriva) Totalt ,4% 28 96,6% ,0% 1 3,4% 28 96,6% Delprov E Flickor 14 0,0% ,0% 14 0,0% 0 0,0% ,0% (ENEÄP5) Pojkar 15 0,0% ,0% 15 0,0% 0 0,0% ,0% Läsa/förstå (skriva) Totalt ,0% ,0% ,0% 0 0,0% ,0% Flickor 0,0% 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Pojkar 0,0% 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Totalt 0 0 0,0% 0 0,0% 0 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Lugnviksskolanbilaga1.xls Nationella prov åk 5 Sida 4 (4)

21 Bedömning av måluppfyllelse i ämnen ÅRSKURS: 5 SKOLA: Lugnviksskolan Ämne ANTAL ELEVER NÅTT MÅLEN I ÅK 5 EJ NÅTT MÅLEN I ÅK 5 Procent Procent Bild Flickor % 0% Pojkar % 0% % 0 0% Engelska Flickor % 0% Pojkar % 1 7% % 1 3% Hem- och konsumentkunskap Flickor % 0% Pojkar % 0% % 0 0% Idrott och hälsa Flickor % 0% Pojkar % 0% % 0 0% Matematik Flickor % 1 7% Pojkar % 0% % 1 3% Musik Flickor % 0% Pojkar % 0% % 0 0% NO Flickor % 0% Pojkar % 0% % 0 0% Slöjd Flickor % 0% Pojkar % 0% % 0 0% SO Flickor % 0% Pojkar % 0% % 0 0% Svenska Flickor 14 0% 0% Pojkar 15 0% 0% % 0 0% Svenska som andraspråk Flickor 0% 0% Pojkar 0% 0% 0 0 0% 0 0% Teknik Flickor 0% 0% Pojkar 0% 0% 0 0 0% 0 0% Lugnviksskolanbilaga2.xls Måluppfyllelse alla ämnen åk 5 Sida 1 (1)

22 REDOVISNING AV: Nationella prov åk 9 SKOLA: Lugnviksskolan Svenska Nått G på DELTAGIT Nått VG på Nått MVG på DELTAGANDE ELEVER EJ DELTAGIT Ej deltagit (oavsett orsak) samtl åk 9 Flickor ,0% 1 5,0% 13 65,0% 5 25,0% ,8% Läsförståelse Pojkar ,3% 9 37,6% 11 45,8% 2 8,3% ,0% (SVAÄP9) Totalt ,8% 10 22,8% 24 54,5% 7 15,9% ,2% Muntlig del, Flickor ,0% 1 4,8% 10 47,6% 10 47,6% ,0% paruppgift Pojkar ,0% 10 41,7% 8 33,3% 6 25,0% ,0% (SVBÄP9) Totalt ,0% 11 24,4% 18 40,0% 16 35,6% ,0% Flickor ,0% 2 10,6% 10 52,6% 7 36,8% ,5% Skrivuppgift Pojkar ,3% 13 54,2% 8 33,3% 1 4,2% ,0% (SVCÄP9) Totalt ,0% 15 36,6% 18 43,9% 8 19,5% ,4% Svenska Flickor ,0% 1 5,3% 11 57,9% 7 36,8% ,5% sammanfattning Pojkar ,2% 11 45,8% 10 41,7% 2 8,3% ,0% (SVÄP9) Totalt ,3% 12 28,0% 21 48,8% 9 20,9% ,4% Lugnviksskolanbilaga3.xls Nationella prov åk 9 Sida 1 (10)

23 REDOVISNING AV: Nationella prov åk 9 Svenska Flickor 21 Läsförståelse Pojkar 24 (SVAÄP9) Totalt 45 Muntlig del, Flickor 21 paruppgift Pojkar 24 (SVBÄP9) Totalt 45 Flickor 21 Skrivuppgift Pojkar 24 (SVCÄP9) Totalt 45 Svenska Flickor 21 sammanfattning Pojkar 24 (SVÄP9) Totalt 45 / ej deltagit Procent av SAMMANTAGET RESULTAT Nått G på Nått VG på Nått MVG på 2 9,5% 1 4,8% 13 61,9% 5 23,8% 2 8,3% 9 37,6% 11 45,8% 2 8,3% 4 8,9% 10 22,2% 24 53,3% 7 15,6% 0 0,0% 1 4,8% 10 47,6% 10 47,6% 0 0,0% 10 41,7% 8 33,3% 6 25,0% 0 0,0% 11 24,4% 18 40,0% 16 35,6% 2 9,5% 2 9,6% 10 47,6% 7 33,3% 2 8,3% 13 54,2% 8 33,3% 1 4,2% 4 8,9% 15 33,3% 18 40,0% 8 17,8% 2 9,5% 1 4,8% 11 52,4% 7 33,3% 1 4,2% 11 45,8% 10 41,7% 2 8,3% 3 6,7% 12 26,6% 21 46,7% 9 20,0% Lugnviksskolanbilaga3.xls Nationella prov åk 9 Sida 2 (10)

24 Svenska som Nått G på DELTAGIT Nått VG på Nått MVG på DELTAGANDE ELEVER EJ DELTAGIT Ej deltagit (oavsett orsak) andra språk samtl åk 9 Flickor 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 0,0% Läsförståelse Pojkar 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 0,0% (SVAÄP9) Totalt ,0% Muntlig del, Flickor 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 0,0% paruppgift Pojkar 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 0,0% (SVBÄP9) Totalt ,0% Flickor 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 0,0% Skrivuppgift Pojkar 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 0,0% (SVCÄP9) Totalt ,0% Svenska Flickor 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 0,0% sammanfattning Pojkar 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 0,0% (SVÄP9) Totalt ,0% Matematik Nått G på DELTAGIT Nått VG på Nått MVG på DELTAGANDE ELEVER EJ DELTAGIT Ej deltagit (oavsett orsak) samtl åk 9 Flickor ,8% 12 57,1% 7 33,3% 1 4,8% ,0% Provresultat totalt Pojkar ,0% 9 39,2% 9 39,1% 2 8,7% ,2% (MAÄP9) Totalt ,1% 21 47,7% 16 36,4% 3 6,8% ,2% Lugnviksskolanbilaga3.xls Nationella prov åk 9 Sida 3 (10)

25 Svenska som andra språk Flickor Läsförståelse Pojkar (SVAÄP9) Totalt 0 Muntlig del, Flickor paruppgift Pojkar (SVBÄP9) Totalt 0 Flickor Skrivuppgift Pojkar (SVCÄP9) Totalt 0 Svenska Flickor sammanfattning Pojkar (SVÄP9) Totalt 0 SAMMANTAGET RESULTAT / ej deltagit Nått G på Nått VG på Procent av Nått MVG på Matematik Flickor 21 Provresultat totalt Pojkar 24 (MAÄP9) Totalt 45 SAMMANTAGET RESULTAT / ej deltagit Nått G på Nått VG på Procent av Nått MVG på 1 4,8% 12 57,1% 7 33,3% 1 4,8% 4 16,7% 9 37,5% 9 37,5% 2 8,3% 5 11,1% 21 46,6% 16 35,6% 3 6,7% Lugnviksskolanbilaga3.xls Nationella prov åk 9 Sida 4 (10)

26 Engelska Nått G på DELTAGIT Nått VG på Nått MVG på DELTAGANDE ELEVER EJ DELTAGIT Ej deltagit (oavsett orsak) samtl åk 9 Muntlig Flickor ,0% 6 28,5% 6 28,6% 9 42,9% ,0% interaktion/prod Pojkar ,0% 9 37,5% 11 45,8% 4 16,7% ,0% (ENAÄP9) Totalt ,0% 15 33,3% 17 37,8% 13 28,9% ,0% Receptiv förmåga Flickor ,0% 1 4,7% 11 52,4% 9 42,9% ,0% läsa/lyssna/förstå Pojkar ,0% 1 4,3% 14 60,9% 8 34,8% ,2% (ENBÄP9) Totalt ,0% 2 4,6% 25 56,8% 17 38,6% ,2% Flickor ,0% 4 19,1% 12 57,1% 5 23,8% ,0% Skriftlig produktion Pojkar ,3% 7 30,5% 14 60,9% 1 4,3% ,2% (ENCÄP9) Totalt ,3% 11 25,0% 26 59,1% 6 13,6% ,2% Engelska Flickor ,0% 1 4,8% 10 47,6% 10 47,6% ,0% sammanfattning Pojkar ,0% 2 8,7% 15 65,2% 6 26,1% ,2% (ENÄP9) Totalt ,0% 3 6,8% 25 56,8% 16 36,4% ,2% Lugnviksskolanbilaga3.xls Nationella prov åk 9 Sida 5 (10)

27 Engelska Muntlig Flickor 21 interaktion/prod Pojkar 24 (ENAÄP9) Totalt 45 Receptiv förmåga Flickor 21 läsa/lyssna/förstå Pojkar 24 (ENBÄP9) Totalt 45 Flickor 21 Skriftlig produktion Pojkar 24 (ENCÄP9) Totalt 45 Engelska Flickor 21 sammanfattning Pojkar 24 (ENÄP9) Totalt 45 SAMMANTAGET RESULTAT / ej deltagit Nått G på Nått VG på Procent av Nått MVG på 0 0,0% 6 28,5% 6 28,6% 9 42,9% 0 0,0% 9 37,5% 11 45,8% 4 16,7% 0 0,0% 15 33,3% 17 37,8% 13 28,9% 0 0,0% 1 4,7% 11 52,4% 9 42,9% 1 4,2% 1 4,2% 14 58,3% 8 33,3% 1 2,2% 2 4,4% 25 55,6% 17 37,8% 0 0,0% 4 19,1% 12 57,1% 5 23,8% 2 8,3% 7 29,2% 14 58,3% 1 4,2% 2 4,4% 11 24,5% 26 57,8% 6 13,3% 0 0,0% 1 4,8% 10 47,6% 10 47,6% 1 4,2% 2 8,3% 15 62,5% 6 25,0% 1 2,2% 3 6,6% 25 55,6% 16 35,6% Lugnviksskolanbilaga3.xls Nationella prov åk 9 Sida 6 (10)

28 DELTAGIT EJ DELTAGIT Biologi Nått G på Nått VG på Nått MVG på DELTAGANDE ELEVER Ej deltagit (oavsett orsak) samtl åk 9 Flickor ,0% Delprov A Teori Pojkar ,0% (BIAÄP9) Totalt ,0% Delprov B Flickor ,0% Laboration Pojkar ,0% (BIBÄP9) Totalt ,0% Biologi Flickor ,0% 10 47,6% 11 52,4% 0 0,0% ,0% sammanfattning Pojkar ,2% 13 54,1% 9 37,5% 1 4,2% ,0% (BIÄP9) Totalt ,2% 23 51,2% 20 44,4% 1 2,2% ,0% DELTAGIT EJ DELTAGIT Fysik Nått G på Nått VG på Nått MVG på DELTAGANDE ELEVER Ej deltagit (oavsett orsak) samtl åk 9 Flickor 0,0% Delprov A Teori Pojkar 0,0% (FYAÄP9) Totalt ,0% Delprov B Flickor 0,0% Laboration Pojkar 0,0% (FYBÄP9) Totalt ,0% Fysik Flickor 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 0,0% sammanfattning Pojkar 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 0,0% (FYÄP9) Totalt ,0% Lugnviksskolanbilaga3.xls Nationella prov åk 9 Sida 7 (10)

29 Biologi SAMMANTAGET RESULTAT / ej deltagit Nått G på Nått VG på Procent av Nått MVG på Flickor 21 Delprov A Teori Pojkar 24 (BIAÄP9) Totalt 45 Delprov B Flickor 21 Laboration Pojkar 24 (BIBÄP9) Totalt 45 Biologi Flickor 21 sammanfattning Pojkar 24 (BIÄP9) Totalt ,0% 10 47,6% 11 52,4% 0 0,0% 1 4,2% 13 54,1% 9 37,5% 1 4,2% 1 2,2% 23 51,2% 20 44,4% 1 2,2% Fysik SAMMANTAGET RESULTAT / ej deltagit Nått G på Nått VG på Procent av Nått MVG på Flickor Delprov A Teori Pojkar (FYAÄP9) Totalt 0 Delprov B Flickor Laboration Pojkar (FYBÄP9) Totalt 0 Fysik Flickor sammanfattning Pojkar (FYÄP9) Totalt 0 Lugnviksskolanbilaga3.xls Nationella prov åk 9 Sida 8 (10)

30 DELTAGIT EJ DELTAGIT Kemi Nått G på Nått VG på Nått MVG på DELTAGANDE ELEVER Ej deltagit (oavsett orsak) samtl åk 9 Flickor 0,0% Delprov A Teori Pojkar 0,0% (KEAÄP9) Totalt ,0% Delprov B Flickor 0,0% Laboration Pojkar 0,0% (KEBÄP9) Totalt ,0% Kemi Flickor 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 0,0% sammanfattning Pojkar 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 0,0% (KEÄP9) Totalt ,0% Lugnviksskolanbilaga3.xls Nationella prov åk 9 Sida 9 (10)

31 Kemi SAMMANTAGET RESULTAT / ej deltagit Nått G på Nått VG på Procent av Nått MVG på Flickor Delprov A Teori Pojkar (KEAÄP9) Totalt 0 Delprov B Flickor Laboration Pojkar (KEBÄP9) Totalt 0 Kemi Flickor sammanfattning Pojkar (KEÄP9) Totalt 0 Lugnviksskolanbilaga3.xls Nationella prov åk 9 Sida 10 (10)

32 BETYG ÅK 9 SAMTLIGA ÄMNEN SKOLA: Lugnviksskolan INREGISTRERING AV RESULTAT ÄMNE TOTAL ANTAL som som som som ELEVER erhållit betyg G erhållit betyg VG erhållit betyg MVG ej nått målen Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Moderna språk Modersmål Musik NO-ämnen Biologi Fysik Kemi Slöjd SO-ämnen Geografi Historia Religion Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk Teckenspråk Teknik Lugnviksskolanbilaga4.xls Betyg åk 9 samtl ämnen Sida 1 (2)

33 UTFALL I % (Flickor, pojkar och totalt per betyg) ÄMNE TOTAL ANTAL Andel som Andel som Andel som Andel som ELEVER erhållit betyg G erhållit betyg VG erhållit betyg MVG ej nått målen Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Bild ,3% 70,8% 44,4% 71,4% 20,8% 44,4% 14,3% 4,2% 8,9% 0,0% 4,2% 2,2% Engelska ,5% 29,2% 20,0% 52,4% 45,8% 48,9% 38,1% 20,8% 28,9% 0,0% 4,2% 2,2% Hem- och konsumentkunskap ,8% 75,0% 42,2% 71,4% 16,7% 42,2% 23,8% 8,3% 15,6% 0,0% 0,0% 0,0% Idrott och hälsa ,3% 41,7% 37,8% 57,1% 33,3% 44,4% 9,5% 25,0% 17,8% 0,0% 0,0% 0,0% Matematik ,4% 50,0% 51,1% 38,1% 33,3% 35,6% 9,5% 12,5% 11,1% 0,0% 4,2% 2,2% Moderna språk ,1% 50,0% 32,3% 36,8% 41,7% 38,7% 42,1% 8,3% 29,0% 0,0% 0,0% 0,0% Modersmål ,0% 50,0% 20,0% 0,0% 0,0% 0,0% 100,0% 50,0% 80,0% 0,0% 0,0% 0,0% Musik ,8% 58,3% 42,2% 47,6% 37,5% 42,2% 28,6% 4,2% 15,6% 0,0% 0,0% 0,0% NO-ämnen 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Biologi ,6% 37,5% 33,3% 66,7% 54,2% 60,0% 4,8% 4,2% 4,4% 0,0% 4,2% 2,2% Fysik ,6% 50,0% 40,0% 57,1% 37,5% 46,7% 14,3% 12,5% 13,3% 0,0% 0,0% 0,0% Kemi ,3% 37,5% 35,6% 47,6% 41,7% 44,4% 19,0% 16,7% 17,8% 0,0% 4,2% 2,2% Slöjd ,3% 50,0% 33,3% 38,1% 33,3% 35,6% 47,6% 16,7% 31,1% 0,0% 0,0% 0,0% SO-ämnen 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Geografi ,0% 43,5% 31,8% 42,9% 34,8% 38,6% 38,1% 21,7% 29,5% 0,0% 0,0% 0,0% Historia ,0% 52,2% 36,4% 38,1% 21,7% 29,5% 42,9% 26,1% 34,1% 0,0% 0,0% 0,0% Religion ,0% 65,2% 43,2% 52,4% 26,1% 38,6% 28,6% 8,7% 18,2% 0,0% 0,0% 0,0% Samhällskunskap ,8% 52,2% 38,6% 38,1% 30,4% 34,1% 38,1% 17,4% 27,3% 0,0% 0,0% 0,0% Svenska ,5% 45,8% 28,9% 33,3% 41,7% 37,8% 57,1% 8,3% 31,1% 0,0% 4,2% 2,2% Svenska som andraspråk 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Teckenspråk 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Teknik ,3% 50,0% 33,3% 57,1% 45,8% 51,1% 28,6% 4,2% 15,6% 0,0% 0,0% 0,0% Lugnviksskolanbilaga4.xls Betyg åk 9 samtl ämnen Sida 2 (2)