Kvalitetsredovisning 2010/2011 Mikaelskolan inkl fritidshem Skolnämnd sydväst

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Mikaelskolan inkl fritidshem Skolnämnd sydväst

2 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Sammanfattning 4 3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning 4 4. Förutsättningar 5 5. Resultat 6 6. Läroplansmål Normer och värden 8 7. Läroplansmål Kunskaper Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande Läroplansmål Skola och hem Läroplansmål Övergång och samverkan Läroplansmål Skolan och omvärlden Läroplansmål Bedömning och betyg De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt Ökad måluppfyllelse 18 2

3 1. Inledning Mikaelskolan F-9 är en kommunal grundskola som tillhör skolområde sydväst i Örebro. Skolan är belägen i bostadsområdet Baronbackarna, drygt två kilometer från centrum av Örebro. Många av husen i Baronbackarna är samlade runt ett grönområde med träd och kullar. Skolan har en rymlig skolgård med lekplats, fotbollsplan och basketplan. I anslutning till Mikaelskolan skolgård ligger fritidsgården Duvan, även kallad Fritiden. Mikaelskolan hade läsåret elever, varav 198 flickor och 180 pojkar och 63 personal. Många elever på Mikaelskolan har tvåspråkig kompetens, inte mindre än 26 språk finns representerade i skolan. Majoriteten av eleverna bor i skolans upptagningsområde, men vi har också elever som bor utanför Baronbackarna och som har valt att gå på Mikaelskolan. Vår verksamhet omfattar förskoleklass, grundskola, introduktionsklass och fritidshemmet Tellus, där 65 barn är inskrivna. På Mikaelskolan finns fyra arbetslag och i varje arbetslag finns två arbetslagsledare. Dessa utgör tillsammans med rektorerna för F-3 och 4-9, skolans ledningsgrupp. Mikaelskolan har en fotbollsprofil som eleverna kan välja från år 4. På Mikaelskolan står varje elevs kunskapsutveckling i alla ämnen i fokus. Vi utgår från att alla elever vill och kan utvecklas, men med olika förutsättningar och behov. Lärarna har höga förväntningar på eleverna och uppmuntrar dem till att vilja lära sig och till arbetsro. Ingen i skolan ska utsättas för någon form av diskriminering, all form av intolerans måste bemötas med kunskap, samtal och olika aktiva insatser. Varje vecka arbetar eleverna med SEL (socioemotionellt lärande) där eleverna bl.a. stärks i sin egen förmåga att samarbeta, göra egna val och respektera andras val och synpunkter. Pedagoger och rektor samarbetar med psykologutbildningen vid Örebro universitet i utvecklandet av SEL. All personal är utbildade i ICDP, vägledande samspel, som gör FN:s barnkonvention levande i vardagen. Det är en metod och ett förhållningssätt som handlar om att den vuxne ska förstå, tolka och bekräfta eleven. Vi har 100% behöriga lärare som visar stort engagemang, tar stort ansvar för vårt uppdrag och som gläds åt att arbeta på just Mikaelskolan. Under läsåret 2010/2011 har vi omorganiserat så att samtliga elever har ämnesbehörig lärare. Mikaelskolan samarbetar med Örebro universitet i projektet Linje 14 för att väcka intresse för högre studier och öka motivationen bland eleverna att satsa på sina studier redan på grundskolenivå. Arbetsprocessen kring kvalitetsredovisningen på Mikaelskolan har involverat samtliga arbetslag. Rektor har sammanställt materialet. Resultaten baseras på nyckeltal, samt Mikaelskolans egna utvärderingar som trivselenkäter och kartläggningsenkät utifrån diskrimineringsgrunderna. Vi har vid upprättandet av kvalitetsredovisningen utgått från nationella och lokala styrdokumenten som LPO 94 (Läroplan för grundskolan 1994), Kursplaner och betygskriterier, Örebro kommuns skolplan, Skolverkets allmänna råd och kommentarer, samt Mikaelskolans lokala styrdokument så som verksamhetsplan, kvalitetsredovisning, trygghetsplan, lokala kursplaner och betygskriterier, handlingsplan mot ogiltig frånvaro samt trivselregler. Samtliga dokument finns tillgängliga på Mikaelskolans hemsida 3

4 2. Sammanfattning av läsåret 2010/2011 Med den mångfald som finns på Mikaelskolan så är trygghetsarbetet ett naturligt prioriterat område. Vi har elever från många olika kulturer, elever med olika socioekonomiska förutsättningar och nysvenskar. För att alla ska känna sig trygga hos oss är det av vikt att vi ständigt arbetar aktivt och explicit med värdegrundsfrågor, alla människors lika värde och rättigheter. Detta gör vi i klasslärar/mentorsuppdraget och i det värdegrundsarbete som under flera år legat till grund för verksamheten. Vi fick under läsåret kr i projektpengar från Skolverket för att utveckla och höja kvaliteten på matematikundervisningen. Dessa bidrag har gett oss möjligheter till fortbildning för undervisande matematiklärare som kommer att fortsätta även under nästa läsår. Dokumentärserien Klass 9A spelades in under höstterminen 2010 och visades i SVT under vårterminen Drygt 400 inspelningstimmar blev till 8 program på vardera 30 minuter. Vi har ett medvetet och väl fungerande arbete med särskilt stöd för det elever som är i behov av det. Trots det har vi inte lyckats med vårt uppdrag, att alla elever ska lämna skolan med minst godkänt i alla ämnen. Vi måste fortsätta att utveckla varierande arbetsformer och se till varje elevs behov. Det är också nödvändigt att vara ännu mer systematiska i vår uppföljning av eleverna i alla ämnen redan i tidigare år. Elevernas ansvar och inflytande är ett utvecklingsområde. Vi ser många goda enskilda exempel på elevernas delaktighet i den egna lärprocessen, men också att en samsyn bland personalen saknas, både kring vad begreppet står för och för hur man arbetar med det. Vi har en organisation och tid för en elevdemokratisk arbetsprocess, men vi har ingen färdigt utarbetad plan för elevinflytande.. 3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning För att eleverna på Mikaelskolan ska trivas och känna sig trygga i skolan är den nära och täta kontakten mellan elever, skolans personal och föräldrar det allra viktigaste. Detta trygghetsarbete måste fortsätta att utvecklas. Samtliga pedagoger har fått fördjupade kunskaper om åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. 4

5 4. Förutsättningar och resultat för grundskolans/fritidshemmets måluppfyllelse 2009/ /2011 Verksamhet (statistik 15/10) F P F P Antal barn förskoleklass Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem Antal elever skolår Personal (statistik 15/10) 2009/ /2011 Antal anställda per verksamhetschef F-3 15 Antal anställda per verksamhetschef Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem 66 Antal anställda per verksamhetschef F-9 63 Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem 58 Personal (statistik 15/10) 2009/ /2011 Antal lärare/100 elever (årsarbetare) 9,1 10,1 Antal pedagoger/100 elever (årsarbetare) 9,6 10,8 Modersmålsundervisning och studiehandledning 2009/ /2011 på modersmål F P F P Antal elever (skolår 1-9) Antal elever (skolår 1-9) berättigade till modersmålsundervisning * Andel elever (skolår 1-9) som erhåller modersmålsundervisning * Skolans bedömning av hur många elever som behöver studiehandledning på modersmålet ** Antal elever (skolår 1-9) som erhåller studiehandledning på modersmål ** Andel elever (skolår 1-9) som erhåller studiehandledning på modersmål ** * Andelen beräknas på antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning ** (Skolförordningen kap 5 2, 3) 5

6 5. Resultat Kunskapsresultat (statistik vårtermins slut) 2009/ /2011 Prognos skolår 2 F P F P Antal elever i skolår Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/sva i år Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/sva i år 3 93,7 87, / /2011 Måluppfyllelse skolår 3 * F P F P Antal elever i skolår Antal elever som nått uppnåendemålen i matematik i år Andel elever som nått uppnåendemålen i matematik i år 3 42, ,2 85,7 Antal elever som nått uppnåendemålen i svenska/sva i år Andel elever som nått uppnåendemålen i svenska/sva i år 3 78,6 83,3 92,3 78,57 * Bedömningen ska göras på elevens totala måluppfyllelse i ämnet inte bara de nationella proven 2009/ /2011 Prognos skolår 4 F P F P Antal elever i skolår Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år 5 61,5 71,4 Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/sva i år Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/sva i år 5 76,9 85,7 2009/ /2011 Måluppfyllelse skolår 5 * F P F P Antal elever i skolår Antal elever som nått uppnåendemålen i matematik i år Andel elever som nått uppnåendemålen i matematik i år 5 62,5 61,1 Antal elever som nått uppnåendemålen i svenska/sva i år Andel elever som nått uppnåendemålen i svenska/sva i år 5 81,3 61,1 Antal elever som nått uppnåendemålen i engelska i år Andel elever som nått uppnåendemålen i engelska i år 5 68,8 72,2 Antal elever som nått uppnåendemålen i alla ämnen i år Andel elever som nått uppnåendemålen i alla ämnen i år 5 62,5 61 * Bedömningen ska göras på elevens totala måluppfyllelse i ämnet inte bara de nationella proven 2009/ /2011 Prognos skolår 6 F P F P Antal elever i skolår

7 Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år 9 64,3 64,7 52,6 55,5 Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/sva i år Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/sva i år 9 78, ,6 55,5 Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i engelska i år Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i engelska i år 9 78,6 70,5 52,5 55,5 2009/ /2011 Prognos skolår 7 F P F P Antal elever i skolår Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år ,3 66,7 Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/sva i år Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/sva i år ,1 76,7 Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i engelska i år Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i engelska i år ,4 73,3 2009/ /2011 Vårterminsbetyg resultat skolår 8 F P F P Antal elever i skolår Antal elever med godkänt betyg i matematik Andel elever med godkänt betyg i matematik 65 67,9 74,3 56,4 Antal elever med godkänt betyg i svenska/sva Andel elever med godkänt betyg i svenska/sva ,6 66,7 Antal elever med godkänt betyg i engelska Andel elever med godkänt betyg i engelska 75 71,4 88,6 66,7 2009/ /2011 Slutbetyg resultat skolår 9 F P F P Antal elever i skolår Antal elever med godkänt betyg i matematik Andel elever med godkänt betyg i matematik 78,6 80,0 78,9 72,2 Antal elever med godkänt betyg i svenska/sva Andel elever med godkänt betyg i svenska/sva 88,1 85,0 81,6 72,2 Antal elever med godkänt betyg i engelska Andel elever med godkänt betyg i engelska 71,4 81,7 81,6 61,1 Antal elever som nått uppnåendemålen i alla ämnen Andel elever som nått uppnåendemålen i alla ämnen 59,5 66,7 61,5 50 Antal elever behöriga till nationellt yrkesförberedande program Andel elever behöriga till nationellt yrkesförberedande program 71,8 61,8 7

8 Antal elever behöriga till nationellt studieförberedande program Andel elever behöriga till nationellt studieförberedande program 69,2 61,8 Genomsnittligt meritvärde skolår 9 183,4 172,8 203,1 163,8 6. Läroplansmål Normer och värden Skolplanemål: Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade metoder. Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundade arbetsformer mot mobbning ska användas. I alla grundskolor ska utbildning i värdegrundsfrågor erbjudas personal, föräldrar och elever. Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag Alla enheter arbetar med likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt deltar i arbetet och är överens om de värderingar som är grunden i trygghetsarbetet. (Budget 2010) Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010/2011?) Mål Likabehandlingsplanen ska i slutet av verksamhetsåret vara väl förankrad bland personal, elever och föräldrar. Vår skola ska vara trygg, fri från diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Processen Vi har aktivt arbetat med likabehandlingsplanen i arbetslagen, tillsammans med eleverna i klasserna och informerat föräldrar vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Pedagogerna har haft återkommande värdegrundsdiskussioner med elever, vårdnadshavare, kollegor, och undervisningen planeras så att pedagogerna arbetar med värdegrundsfrågor i samband med olika arbetsområden. Vi har under verksamhetsåret arbetat med systematisk kartläggning av verksamheten utifrån diskrimineringsgrunderna. Eleverna har besvarat en trivselenkät per termin Vi har under året utvecklat och intensifierat arbetet med rastvärdar, vuxna som finns bland eleverna under rasterna. Under verksamhetsåret utarbetade elever och personal nya trivselregler på Mikaelskolan och vi vände oss också till föräldrar för synpunkter. Samtliga pedagoger har deltagit i kompetensfortbildning kring ICDP- vägledande samspel. Under verksamhetsåret har pedagogerna läst Relationskompetens av J. Juul och H. Jensen. Vid regelbundna träffar, under ledning av specialpedagogerna, har diskussioner kring litteraturen ägt rum och då med kopplingar och reflektioner kring den dagliga verksamheten En pedagogenkät genomfördes i slutet av vårterminen som enbart handlade om ICDP. Vi har haft synlig personal i de allmänna utrymmena och många i personalen äter tillsammans med eleverna. Vi har rastvärdsscheman för samtliga raster. Pedagoger från varje årskurs har deltagit i en grundläggande utbildning för arbete med Livskunskap med utgångspunkt i SEL, Socialt och Emotionellt Lärande. Alla elever har deltagit i regelbundna lektioner kring SEL, där de fått öva upp förmågan att känna igen och kontrollera känslor, lösa problem effektivt och att skapa och bevara positiva relationen med andra människor. En psykologstuderande vid Örebro universitet har bedrivit SEL undervisning i årskurs 2. 8

9 Pedagogerna på fritidhemmet Tellus har haft regelbundna samtal på eftermiddagarna om kompisskap. Vi har också samarbetat med personalen på fritidsgården Duvan kring våra elever. Lära-känna samtal mellan mentor, elev och vårdnadshavare ägde rum i början av läsåret. Detta för att bygga upp goda relationer att arbeta utifrån, såväl som för att fånga upp behov som är av vikt för oss i skolan att veta. I flera arbetslag engagerades föräldrarna i värdegrund- trygghetsarbetet under föräldrakvällar som ägnades enbart åt dessa frågor. Utifrån ett material avsett för att lära känna varandra och finna samsyn i värdegrund och förhållningssätt arbetade föräldrar och pedagoger i smågrupper. Analys och resultat Under verksamhetsåret har ett omfattande trygghetsarbete genomförts på Mikaelskolan. I en trygg skola minskar sannolikheten för grövre våld. Vid kartläggning fann vi en tydlig bild av de områden vi behövde arbeta mer aktivt med. Där framkom det att det finns områden på skolan som upplevs som mindre trygga. Fotbollsplanen, kullen och omklädningsrummen vid idrottshallen var sådana platser. Vi har arbetat aktivt för främja respekten för allas lika värde, vuxennärvaron på raster har ökat och vi arbetar ständigt för ett gott samarbete mellan hem och skola. I arbetet med att utarbeta nya trivselregler med konsekvensbeskrivningar, har vi haft viktiga diskussioner kring värdegrunden både bland pedagoger och tillsammans med eleverna. Vi upplever att detta har fått en förebyggande verkan, att kränkningar och våld förekommer i klart mindre utsträckning vid vuxennärvaro. Resultaten från pedagogenkäten kring ICDP visade att personalen har utvecklat sin förmåga att uppmuntra och ge erkännande till eleverna, samt att de har fördjupat sina förmågor att förklara för eleverna. Vi har arbetat för att synliggöra de tillfällen i verksamheten då jämställdhetsfrågor beaktas och tillfällen då de inte gör det. Vi har arbetat för att kartlägga och formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet med jämställdhet och för att skapa en ökad medvetenhet hos pedagogerna när det gäller jämställdhet.. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd För att eleverna på Mikaelskolan ska trivas och känna sig trygga i skolan är den nära och täta kontakten mellan elever, skolans personal och föräldrar det allra viktigaste. Detta trygghetsarbete måste fortsätta att utvecklas. Rastverksamheten behöver utvecklas och ta tillvara både flickor och pojkars behov av bra rastverksamhet. 9

10 7. Läroplansmål - Kunskaper Skolplanemål: I förskoleklassen ska olika slags arbetsformer från skola och förskola kombineras. Alla elever ska i skolår 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga kunskaper inte erhållits ska eleven vara garanterad att adekvata åtgärder sätts in. Alla elever ska ges möjlighet att uppnå målen i skolans alla ämnen i skolår 5 och 9. Kunskapen om hållbar utveckling ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i samtliga skolformer. Inslagen av ekologisk mat ska öka. Särskolan ska stärka arbetet för att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper, samt arbeta för att elevernas självbild stärks. Eleverna i särskolan ska ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar delta i grundskolans undervisning. Antalet lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i ska öka. Programnämndsmål: Andelen elever som lämnar grundskolan med kunskaper som ger behörighet till gymnasiestudier på nationella program ska öka. All omsorg och utbildning ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas ska tillgodoses. Örebro kommuns elever ska erbjudas en skolutbildning där alla får grundläggande färdigheter och kunskaper att klara sig i samhället. Kunskapsuppdraget ska vara i centrum i allt arbete för att alla elever ska uppnå skolans mål. (Budget 2010) Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för flerspråkiga barn/elever. (2009) Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010) Mål All personal skall under verksamhetsåret ha goda kunskaper om de kartläggningsmaterial vi skall använda för uppföljning av målen. All personal skall under verksamhetsåret ha goda kunskaper i att skriva åtgärdsprogram. Pedagogerna i de lägre årskurserna skall under verksamhetsåret öka sin kompetens i språkutvecklande arbetssätt. Eleverna ska slutet av verksamhetsåret ha goda kunskaper om hur de ska arbeta för att uppnå målen. Processen Kompetensutveckling för pedagoger i kartläggningsmaterialen Nya Språket lyfter och Diamant har genomförts. Kompetensutveckling i att skriva åtgärdsprogram har genomförts under ledning av skolans specialpedagoger Planering och utvärdering av elevens lärande med lärare/mentor Motiverande, stöttande samtal med elever som riskerar att inte uppnå målen. Kontinuerliga, noggranna uppföljningar av elevernas måluppfyllelse.. 10

11 Resultat och analys Åtgärdsprogram upprättas alltid kring elev i behov av särskilt stöd av klassföreståndare/mentor och i samråd med undervisande lärare. Tillsammans med elev och förälder skrivs individuella utvecklingsplaner (IUP) som följs upp vid utvecklingssamtal och kontinuerligt under terminens gång. Eleverna får hjälp med att sätta upp kortsiktiga och långsiktiga mål samt reflektera över sig själv och sin framtid. Pedagogiska diskussioner förs i ämnesgrupper och arbetslag. I samarbete med Örebros universitet och Linje 14 erbjuder vi elever i år 7-9, läxhjälp två gånger i veckan. Samverkan F-9 sker bland annat genom gemensam kompetensutveckling i matematik. Åtgärd Vi kommer att intensifiera arbetet med arbetsro i klassrummen för att skapa bättre förutsättningar för lärande. Vi kommer att i ännu större utsträckning arbeta aktivt med ledarskapet i klassrummet. Pedagogerna kommer att auskultera hos varandra, ha erfarenhetsutbyten och ha reflekterande samtal i arbetslagen. 11

12 8. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande Skolplanemål: Barn och elever ska ges möjlighet till inflytande i verksamheterna i enlighet med FN:s barnkonvention. Programnämndsmål: För att eleverna ska uppleva sin tid i skolan som meningsfylld och motiverande, ska de kunna påverka och få vara med och ta ansvar för sitt arbete. (Budget 2010) Mål Mikaelskolans elever ska känna att de under verksamhetsåret getts möjligheter att påverka sina förutsättningar att växa och lära Processen Eleverna har varit delaktiga i att skriva sin personliga IUP som stöd för sin utveckling. Klassläraren/mentorn är en central person i dialogen med den enskilde kring hans/hennes tankar kring sina studier. Alla klasser på Mikaelskolan har klassråd varje vecka där, för eleverna, aktuella frågor tas upp. En representant från klassrådet för vidare frågorna till ett av skolans elevråd som träffas en gång varje månad. Representanter från elevrådet deltar två gånger per termin i skolans ledningsgrupp där frågor från elevråden tas upp. På Mikaelskolan har vi tre elevråd, ett för elever i år F-3, ett för elever i år 4-6 och ett för elever i år 7-9. Elevråden har haft stort inflytande i upprättandet av de nya trivselreglerna och för konsekvenserna om man bryter mot reglerna. Elevskyddsombuden har under årets deltagit i fortbildning för elevskyddsombud. De deltar i skyddsronder och två gånger per termin vid det lokala samverkansmötet. Vi har två matråd med representanter från år 4-6 och 7-9. Matrådet har genomfört en omröstning om de populäraste maträtterna och fått vinnarrätterna att serveras i skolrestaurangen. Resultat och analys Mikaelskolan har en organisation och tid för en elevdemokratisk arbetsprocess, men ingen färdigt utarbetad plan för elevinflytande. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd Schemalagd mentorstid varje vecka, där klassläraren/mentorn träffar sina mentorselever enskilt eller i grupp. Loggböcker/tankeböcker kan användas och fungera som en brevskrivning mellan mentor och elev. Eleven får möjlighet att känna att den är delaktig i sin egen lärprocess och klassläraren/mentorn får 12

13 möjlighet att stötta i såväl kunskapsuppföljning som social utveckling och snabbt få reda på om det finns områden att ta tag i. Fortsatt arbete med lokal pedagogisk planering, där eleverna bereds större möjlighet att påverka hur arbeten kan utföras samt på vilka sätt utvärderingsformer kan genomföras Schemalagd arbetslagstid där pedagogerna tar upp elevärenden. Frågor som rör den enskilde elevens kunskapsutveckling såväl som den sociala utvecklingen tas upp. Klassråden schemaläggs under nästkommande verksamhetsår. Förtydligande kring varje pedagogs övergripande ansvar för skolans demokratiuppdrag. Vid samtal med elever och i enkätsvar har vi sett att vi måste fortsätta att satsa på utbildning för elevråd, klassråd och elevkamratstödjare, den s.k. Elevstyrkan. Vi måste bli bättre på att ta tillvara elevernas kunskaper, åsikter och inställning till jämställdhet och jämlikhet i skolans vardag. Vi kommer att utarbeta en plan för elevinflytande. Vi kommer att arbeta fram en elevdemokratiplan för Mikaelskolan 9. Läroplansmål Skola och hem Skolplanemål: Individuella utvecklingsplaner ska finnas i grundskolan. Genom dessa och utvecklingssamtal ska föräldrarna vara väl insatta i elevens utveckling. Målen i verksamheterna t ex mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas planer, ska vara kända för barn, elever och föräldrar. Programnämndsmål: Arbetet med värdegrundsfrågor ska stärkas genom att alla grundskolor erbjuder utbildning och studiecirklar, där såväl personal som föräldrar och elever deltar. (Budget 2010) Mål För att öka föräldrarnas engagemang inbjuder vi till ett föräldraråd i början av verksamhetsåret. Våra lokala kursplaner skall vara presenterade för föräldrarna under andra hälften av verksamhetsåret. Vi genomför lära känna samtal i årskurserna f 1 4 och 7 i början av verksamhetsåret. Processen Inbjudningarna till föräldrarådsmötena har visats på hemsidan och har skickats hem till föräldrarna via veckobrev. De lokala kursplanerna presenterades på föräldramöten och vid utvecklingssamtal. Lära-känna-samtal har genomfördes i början av höstterminen i Förskoleklass, år 1, år 4 och år 7. Dessa samtal har också genomförts med de elever och föräldrar som kommit inflyttande under verksamhetsåret. 13

14 Resultat och analys Under läsåret har organisationen för föräldrarnas formella inflytande förändrats. Ett föräldraråd, Mikaelrådet, bildades och hade tre träffar under året. Trots inbjudningar på hemsidan och information till föräldrar om Mikaelrådet, har deltagandet vid mötena varit lågt. Vid ett tillfälle var endast fem föräldrar närvarande. Vid Mikaelskolans egen utvärdering bland föräldrar till barn i år F-3 så visade det sig att föräldrar tycker att skolan har ett bra samarbete med dem, Vi fortsätter vårt arbete med Mikaelrådet för att få öka föräldrars insikt och förståelse för skolan arbete för ha ett forum där skolan kan få råd från föräldrar i särskilda frågor. De genomförda Lära-känna samtalen har varit mycket givande för alla inblandade parter. Klasslärare/mentorerna fick möjlighet att träffa föräldrar och elev tillsammans. Det fanns tid för frågor och tid att diskutera ömsesidiga förväntningar, något som uppskattades mycket. Arbetet med lära-känna samtalen fortsätter och utökas till att gälla samtliga elever i alla årskurser. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd Vi behöver hitta nya former för att skapa engagemang hos föräldrarna för Mikaelrådet. Vi behöver bli bättre på att presentera verksamhetens mål för samtliga föräldrar. 10. Läroplansmål Övergång och samverkan Skolplanemål: Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé som lägger grunden till en innehållsrik och aktiv fritid. Programnämndsmål: Alla elever ska ha rätt till bra och relevant studie- och yrkesvägledning (SYV) för att öka elevernas möjlighet att uppnå skolans mål och undvika omval. (Budget 2010) Mål Vi har i slutet av verksamhetsåret en väl fungerande plan för övergångar och samverkan. Processen Vi har definierat de områden som bör täckas av en sådan plan och genomfört planeringen för planen. Berörda pedagoger har diskuterat planen för övergång och samverkan. Resultat och analys Arbetet med att skapa en väl fungerande plan för övergångar och samverkan gällande förskola och förskoleklass, förskoleklass och år 1, år 3 och år 4, år 6 och år 7, år 9 och gymnasiet har utvecklats och fungerar tillfredsställande. 14

15 Vi har nu uttalade samverkansformer för övergång mellan förskola, förskoleklass och fritidshem. Barnen i förskolan fick besök av förskoleklasspedagoger på deras respektive förskola under vårterminen och de träffades flera gånger i Parkleken och eleverna åt i matsalen på Mikaelskolan vid ett tillfälle. Överlämnandesamtal ägde rum innan barnet började i förskoleklass. Föräldrar, pedagoger från förskolan och pedagoger från förskoleklassen deltog. Föräldrar till blivande förskoleklassbarn bjöds in till möten på Mikaelskolan. Välkomstbrev till 6-åringarna och deras vårdnadshavare skickades ut under sommaren. Lära-känna samtal med föräldrar, barn och förskoleklasspedagoger ägde rum i samband med läsårsstarten. I samband med övergång mellan åk 3 och 4 så inbjöds blivande åk 4 elever till en aktivitetsdag tillsammans med elever i åk 4. Eleverna var uppdelade i tvärgrupper och aktivitetsdagen skapade trygghet medförde att eleverna lärde känna elever från andra skolor och som de vanligtvis inte lekte eller arbetade tillsammans med. Välkomstbrev till blivande åk 4 och deras vårdnadshavare skickades ut under sommaren. Lära-känna samtal med föräldrar, elev och klasslärare i åk 4 ägde rum i samband med läsårsstarten. Överlämnandesamtal och genomgångar av de nationella proven i åk 3 och eventuella åtgärdsprogram, har genomförts av avlämnande pedagoger, blivande pedagoger och speciallärare. Inför övergången mellan åk 6 och åk 7 besökte blivande lärare eleverna i åk 6. Överlämnandesamtal med genomgångar av elevernas IUP med skriftliga omdömen, eventuella åtgärdsprogram, resultat av NP i åk 5 med kunskapsprofiler ägde rum i maj. Avlämnande pedagoger, blivande pedagoger och speciallärare/specialpedagog deltog. Välkomstbrev till blivande åk 7 och deras vårdnadshavare skickades ut under sommaren Lära-känna samtal med föräldrar, elev och mentorer i åk 7 ägde rum i samband med läsårsstarten. Inför övergången till gymnasiet gav Mikaelskolans SYV (Studie- och YrkesVägledare) information till alla elever i åk 9. Samtliga åk 9 föräldrar bjöds in till en gymnasieinformationskväll, där även Linje 14 representanter från Örebro universitet deltog. Representanter från de olika gymnasieskolor deltog i en informationskväll då både elever och vårdnadshavare fick möjlighet att informera sig ytterligare om de olika skolorna och programmen. Eleverna i åk 9 fick under vårterminen möjlighet att göra studiebesök på de gymnasieskolor som de var särskilt intresserade av. SYV har också genomfört enskilda vägledarsamtal med elev och vårdnadshavare inför gymnasievalet. För de elever som inte uppnått målen i något ämne och/eller varit i behov av särskilt stöd under grundskolan, skedde ett överlämnande av dokumentation efter förälders medgivande. Det som inte fungerar tillfredsställande är överlämningar när elever kommit från andra skolor. Detta har blivit ännu tydligare eftersom elever i större utsträckning byter skola under pågående läsår i och med det fria skolvalet. Vi behöver bli bättre på att inhämta och ta tillvara nödvändig dokumentation från överlämnande skolor, samt bli bättre på att överlämna dokumentation i de fall en elev från Mikaelskolan byter skola. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd Vi behöver fortfarande bli bättre på att ta tillvara de kunskaper som tidigare pedagoger har om sina elever. Blivande lärare behöver ges möjlighet att delta i undervisningen i de klasser de ska ta emot elever ifrån, för att på så sätt ytterligare utveckla samverkan och få fördjupad förståelse kring elevernas inlärning. Vi behöver bli bättre på att samverka med lärare på avlämnande skolor. Vi behöver utveckla gymnasieinformationen på Mikaelskolan. 15

16 11. Läroplansmål Skolan och omvärlden Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag Arbetet med entreprenörskap i skolan ska förstärkas. Det ska genomsyra skolans vardag och prägla lärandemiljön från förskolan till gymnasieskolan. (Budget 2010) Mål Under verksamhetsåret har alla elever fått en inblick i arbetslivet för att underlätta framtida yrkesval Processen Elever i år F-3 har under läsåret gjort studiebesök hos brandkåren, bondgården, kyrkan, moskén och biblioteket, medan elever i år 5-6 har gjort studiebesök på Nerikes Allehanda, Vattenverket och på Svampen. Alla elever i år 5 och 6 har varit på prao (praktisk arbetslivsorientering) under 2-3 dagar under läsåret. Eleverna i år 7 har gjort miljöprao hos vaktmästaren, städpersonal och i skolrestaurangen och eleverna i år 8 har haft prao fyra veckor medan eleverna i år 9 har haft prao i två veckor. Eleverna i år 9 har fått både gymnasieinformation och individuell vägledning inför gymnasiet. Eleverna i år 9 har också varit på studiebesök på universitetet och har fått se både undervisning och hur studentlivet kan vara. Resultat och analys För att eleverna ska få en bra inblick i arbetslivet finns det som en röd tråd från förskoleklass till år 9. Under skolåren fram till år 7 har fokus varit orientering och breddning av elevernas kunskaper och under år 8 har vägledning och fördjupning av elevens intresseområden varit central. Både miljöpraon och extern prao, samt studiebesök är viktiga delar i kunskapen om arbetsliv och omvärld. Samtliga elever på Mikaelskolan har deltagit i någon av ovanstående aktiviteter. Samarbetet med Linje 14 och universitetet har varit särskilt framgångsrikt. Studentambassadörer har hållit i workshops för elever i år 9 om framtid, möjligheter och utbildning. Alla elever i år 9 besökte universitet och fick en prova-på-lektion, information om universitetsstudier av Linje 14s studentambassadörer. De fick gå en rundvandring på Campusområdet och besöka ett studentboende. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd Vi behöver förtydliga vårt arbete med studie- och yrkesorienteringen på Mikaelskolan och skapa en arbetsplan för detta, där även finns med vilka studiebesök som görs, vid vilken tidpunkt. 16

17 Mål 12. Läroplansmål Bedömning och betyg Programnämndsmål: Utvecklingssamtal med nedskrivna omdömen samt individuella utvecklingsplaner ska finnas på alla skolor. Det webbaserade verktyget (PODB) ska finnas i alla skolor. PODB stödjer det kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till elevernas kunskapsutveckling. (Budget 2010) Varje enskild elevs läs - och skrivutveckling har under verksamhetsåret kontinuerligt observerats och utvärderats så att stöd kan ges i tid. Elever och föräldrar ska under verksamhetsåret ha fått en tydlig bild av sin egen/sitt eget barns kunskaper och lärande. Maj 2010 Antalet elever som har minst godkänt i alla ämnen när de lämnar Mikaelskolan ska i slutet av verksamhetsåret ha ökat Processen Pedagoger har genomgått fortbildning kring Skolverkets bedömningsmaterial Nya Språket lyfter Speciallärare och pedagoger genomförde läs- och skrivbedömningar av elever i år 1-6. Pedagogerna arbetar med lokala pedagogiska planeringar Pedagogerna informerar kontinuerligt om målen i de olika ämnena och diskuterar måluppfyllelse med eleven Resultat och analys Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 var 2011 endast 184,0, mot Örebro kommuns genomsnitt 207,0 och 56,2% av eleverna i årskurs 9 nådde målen i alla ämnen, mot Örebro kommuns 74,9%. Efter genomgång av de 73 elevernas studiehistorik, visade det sig att 19 elever kom till Sverige under 2008, 2009 och Dessa elever lyckades få betyg i flera ämnen, men ingen som kommit till Sverige under högstadietiden lyckades få betyg i alla ämnen. Om de 19 eleverna exkluderades i sammanställningen så visade det sig att genomsnittet ändrades från 56,2% till 73,2%. Trots det avsevärt förbättrade resultatet så är det alltför många elever som lämnar Mikaelskolan utan godkända betyg i alla ämnen Vi har ett medvetet och väl fungerande arbete med särskilt stöd för det elever som är i behov av det. Trots det har vi inte lyckats med vårt uppdrag, att alla elever ska lämna skolan med minst godkänt i alla ämnen. Vi måste fortsätta att utveckla varierande arbetsformer och se till varje elevs behov. Det är också nödvändigt att vara ännu mer systematiska i vår uppföljning av eleverna i alla ämnen redan i tidigare år. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd Vi måste bli bättre på att utifrån elevernas resultat analysera vårt arbete, i syfte att utveckla verksamheten så att alla elever ges möjlighet att nå högsta möjliga resultat, dock lägst målen för de olika ämnena 17

18 13. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt Ökad måluppfyllelse Mål Systematisk uppföljning Tryggare skola Lärares kompetens Processen Vi har under verksamhetsåret utvecklat den systematiska genomgången av alla elevers kunskapsresultat och måluppfyllelse i samtliga ämnen. PODB började användas av pedagoger under andra hälften av verksamhetsåret. Vi har utvecklat vårt arbete med att göra tydliga pedagogiska planeringar. Trygghetsarbetet med elevkamratstödjare, trygga vuxna med utbildning i ICDP som använder sig av ett respektfullt förhållningssätt, fler vuxna under raster, fortbildning av all personal. Rapportering till skolnämnd sydväst om mobbningsärenden. Under läsåret genomfördes en omorganisation som innebar en delvis ny tjänstefördelning utifrån lärares behörighet och kompetens Resultat Den systematiska genomgången av kunskapsresultaten har lett till ökad fokusering på elevernas måluppfyllelse. Vid genomförda trivselenkäter visar att eleverna upplever en större trygghet i skolan Andelen elever som har fått ämnesbehöriga lärare har ökat avsevärt. Vi är övertygade om att detta i förlängningen kommer att visa sig i ökad måluppfyllelse för våra elever Analys Bedömning Systematisk uppföljning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Tryggare skola ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Lärares kompetens ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x 18