Fritidshem Kvalitetsredovisning 2008/2009

Transkript

1 Fritidshem Kvalitetsredovisning 2008/2009 Vallaskolan Mats Bark Maria Lundman

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning.

3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Vallaskolan är en F-9-skola och ligger ca. 45 minuters gångväg från centrala Östersund på Frösön. Skolan byggdes och består av två byggnader. Lokalerna är i ett plan och dimensionerade för ca. 450 elever. Vallaskolan ligger mycket vackert belägen med utsikt mot Storsjön och fjällvärden i väster. I skolans lokaler finns bibliotek och cafeteria/fritidsgård som utgör en naturlig samlingsplats för eleverna. Skolan är organiserad i två spår, Alfaspåret som innefattar fritidshem, fritidsklubb, förskoleklass och årskurserna 1-9 och Omegaspåret som innefattar fritidshem, fritidsklubb, förskoleklass och årskurserna 1-9. Varje spår består av två arbetslag, Alfa F-5, Alfa 6-9 och Omega F-5 samt Omega 6-9. Specialpedagoger, speciallärare och resurslärare har organiserats i ett eget arbetslag som heter Epsilon. Vallaskolan har även ett kommunövergripande uppdrag att ta emot synskadade elever, Syncentrum. Skolan skall vara ett alternativ med särskilda resurser och särskild hög kompetens inom området. De synskadade eleverna finns integrerade i Alfaspåret i olika klasser från förskoleklassen till åk 9. För varje spår finns en ansvarig rektor. Maria Lundman ansvarar för Alfaspåret och Epsilon. Mats Bark ansvarar för Omegaspåret samt skolans övriga personal. Vallaskolans kvalitetsarbete har och kommer att inriktas på att skapa en gemensam pedagogisk grundsyn med avsikt att nå högre måluppfyllelse i vår verksamhet. I arbetet med den pedagogiska grundsynen ingår följande delar: -Syn på lärandet -Kunskapssyn -Elevsyn -Samhällssyn -Vår syn på naturen Tillsammans med vår värdegrund ska vår pedagogiska grundsyn vara den gemensamma grund som vi stöder oss på i vårt arbete. Under år 2008/2009 har vi arbetat med området kunskapssyn. Inom området har vi fördjupat oss i bedömning och betygssättning samt arbetat fram lokala ämnesplaner i samtliga ämnen. Skolan har också arbetat fram skriftliga omdömen som from vårterminen 2009 används för att följa upp kunskapsutvecklingen för samtliga elever. Parallellt med detta arbete bedriver vi särskild kompetensutveckling i våra kärnämnen för de lärare som undervisar i dem. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Motorn i vårt kvalitetsarbete är rektorerna tillsammans med ledningsgrupp, specialpedagoger och arbetslag. Kvalitetsarbetet sker i samarbete med skolans personal och planeras vid läsårets start för att utvärderas vid läsårets slut. Kvalitetsarbetet har pågått under året på arbetslagsmöten, pedagogisk konferenstid, kompetensutvecklingsdagar, samt även några kvällar under höst och vår.

4 Vi har valt att skriva kvalitetsredovisningen enligt följande: Skola 1-9 Förskoleklass Fritidshem Skolans arbetslag har vid flera tillfällen under läsåret arbetat med att dokumentera och redovisa underlag till kvalitetsredovisningen. Underlaget till kvalitetsredovisningen har sedan sammanställts och bearbetats av skolans två rektorer. Arbetslagen använder den gemensamma mallen för kvalitetsredovisningen som underlag för sin dokumentation under året. Kvalitetsredovisningen med analyser kommer att ligga till grund för skolans arbetsplan och fortsatta kvalitetsarbete kommande läsår. Vi anser att det är viktigt att arbetslagen känner delaktighet och att de äger sin kvalitetsredovisning. En förutsättning för detta är att personalen har förståelse för och kunskap om kvalitetsarbetet och rutinerna kring detta. Vi har arbetat med detta under föregående läsår och har fortsatt arbetet med att öka förståelsen och kunskapen under detta läsår. Vi behöver också i större utsträckning få med elever och vårdnadshavare i processen. 3. Utvecklingsområden 2008/2009 Elevers lärande och växande Elevinflytande Utveckla syncentrum Utveckla vår friluftsprofil I Vallaskolans målbild och i vår lokala arbetsplan är huvudmålet att våra elever skall lämna Vallaskolan med goda kunskaper och en tilltro till sig själv och sin egen förmåga. Ambitionen är att 100% av våra elever skall komma in på det gymnasieval de gör till gymnasieskolan. Vi är övertygade om att vi når ökad måluppfyllelse genom att arbeta strukturerat med att skapa förutsättningar för inflytande och ansvarstagande hos våra elever så att en hög motivation för skolarbetet skapas. Vallaskolan vill även ytterligare utveckla sitt syncentrum genom bra kompetensutveckling till berörd personal och anpassning av de lokaler som används av våra synskadade elever. Vallaskolan har beslutat införa en friluftsprofil från förskoleklassen till åk 9. En friluftsplan från förskoleklassen till årskurs 9 har jobbats fram. Varje läsår och i varje årskurs genomförs ett antal friluftsaktiviteter med ökad svårighetsgrad. Vi tror att denna profilering ökar kamratskapen och samhörigheten i våra grupper samt att vi ger våra elever ett redskap att kunna använda den fina natur vi har utanför dörren.

5 4. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Vi behöver arbeta vidare med vår pedagogiska grundsyn. Vi har utarbetat en kompetensutvecklingsplan inom området från Denna plan omfattar områdena syn på lärande, kunskapssyn (förutom kunskapsbegreppet även IUP, bedömning och betygsättning samt skriftliga omdömen), elevsyn, samhällssyn och syn på naturen. 5. Områden i fritidshemmets läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Fritidshemmets mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i fritidshemmets läroplan (Lpo94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplane rna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och fritidshemmets mål Normer och värden Inriktningsmål Gott bemötande av barn och elever bidrar till en positiv självbild, en tilltro till egen förmåga och eget omdöme samt respekt för andra.

6 Skolans mål: På Vallaskolan finns en trygg lärmiljö. Fritidshemmets mål: Social kompetens. -Alla är lika värda -Vi skall vara goda kamrater -Vi visar hänsyn genom att vi respektera varandras olikheter. -Vi har ett gott uppförande Insatser för att nå målet: Fritidshemmen på Vallaskolan arbetar utifrån Vallaskolans värdegrundsdokument. De vuxna är lyhörda och goda förebilder samt följer gemensamt satta regler. Pedagogen hjälper barnen att lösa konflikter som uppstår, men ger även barnen chans att lösa konflikten själv. Vi delar in barnen i mindre grupper. Alla barn får prova på olika aktiviteter efter sina förutsättningar t ex i sporthallen eller vid levande verkstad med intressegrupper. Vi lär barnen att som en god kamrat låter man alla vara med och leka. Pedagogerna har kontinuerlig kontakt med barnens vårdnadshavare. Resultat: Personalens ser att vi har trevliga barn som är lugna och trygga och som trivs på fritids och även föräldarna ger uttryck för detta. Generellt sett upplever vi en god och trygg stämning i barngruppen. Däremot upplever vi att språkbruket är mindre bra. Analys lärdomar: Det är bra att personalen har ett gott samspel för det ger trygga barn. Att som vuxen acceptera fattade beslut även om man har en annan åsikt. Viktigt att personalen får tid till att prata ihop sig för att kunna ha samma riktinjer och förhållningssätt i bemötandet av barnen och deras föräldrar. Att personalen vis ar glädje och trivs tillsammans smittar av sig. Genom att dela in barnen i mindre grupper har vi ökade möjligheter att stötta och främja goda relationer. Vi har dessutom lättare att fördela personalresurserna. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi utvärderar kontinuerligt föregående vecka på fritidspedagogplaneringen. Fortsatt arbete kring Värdegrundsdokumentet och hur vi skapar goda realtioner mellan varandra och bland barnen på fritidshemmet. Vi fortsätter att utveckla arbetet med mindre grupper, exempelvis tjej- och killgrupper. Vi vill fortsätta samarbetet med föräldrar och klasslärare gällande språkbruket. I skolans utvecklingsarbete med att skapa en gemensam pedagogisk grundsyn kommer arbetet med vår elevsyn att påbörjas hösten 2009.

7 5.2. Kunskaper Inriktningsmål Barn och elever har en god arbetsmiljö, såväl fysisk som social och värnar aktivt om den inre och yttre miljön samt har kunskap om förutsättningarna för ett hållbart samhälle. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv hur arbetet med barns och elevers miljömedvetenhet sker. Beskriv arbetet med entreprenörskap Beskriv hur arbetssätt och arbetsformer utvecklas och anpassas så att varje elev, i första hand, får sina behov tillgodosedda i sina ordinarie grupper. Skolans mål: Livslångt lärande och växande Eleverna lämnar Vallaskolan efter årskurs 9 med goda kunskaper och en tilltro till sig själv och sin egen förmåga. Lusten att lära och ständigt utvecklas skall vara ledord på Vallaskolan. Fritidshemmets mål: Livslångt lärande och växande Utveckla nyfikenhet och lust att lära samt tillit till sin egen förmåga. Utveckla kreativitet genom fri lek, fantasi, skapande och problemlösning. Utveckla språket. Insatser för att nå målet: Levande verkstad med intressegrupper, utflykter i skog och mark då vi bland annat pratar om allemansrätt. Vi blandar varierade idrottsaktiviteter och bad med organiserad och fri lek. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla samarbetet med skolan. Fritidsbarnen får prova på att göra sitt eget mellanmål. Vi lär barnen källsortera både på fritidshemmet och i skolan. Resultat: Pedagogerna upplever att de har nyfikna elever som har lust att lära. Barnen är nöjda med saker de gör på fritidshemmet, de är stolta över det de gjort. Vi uppfattar att vi får postiv respons från föräldrarna. I arbetet med intressegrupperna visar eleverna stort intresse och hög kreativitet. Våra utflykter bidrar till ökad nyfikenhet, kreativitetoch fantasi genom fri lek. Idrottsaktiviterna och badet ger en ökad tillit till sin egen förmåga. Både den organiserade och den fria leken ger en ökad problemlösningsförmåga. Vårt samarbete med skolan ger en ökad helhetssyn.

8 Analys lärdomar: Pedagogerna är inspirationskälla för barnen och erbjuder en varierad verksamhet. Viktigt att barnen får känna att de får avsluta det de påbörjat. Att barnen känner sig nöjda och upplever att de lyckats. Det är också viktigt att uppmuntra barnen att prova nya saker. Vi har utvecklat levande verkstad med fler alternativ för både tjejer och killar. Vi har utgått från barnens önskemål. Genom vår varierande verksamhet tillgodoser vi barnens behov. Barnens nyfikenhet och lusten att lära nytt samt tilliten till sin egen förmåga har ökat. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi fortsätter att utveckla och förnya intressegrupperna. Utifrån nuvarande förutsättningar fortsätter vi med samma insatser som tidigare. Mer styrda aktiviteter för de yngre barnen. I skolans utvecklingsarbete med att skapa en gemensam pedagogisk grundsyn kommer arbetet med vår elevsyn att påbörjas hösten Elevernas ansvar och inflytande Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Skolområdet ska ha en plan för hur man arbetar med att utveckla barns och elevers inflytande och ansvarstagande. Beskriv hur verksamheten organiseras så att barn och elever upplever att de är informerade om vilka möjligheter till inflytande de har i skolan och hur de får möjlighet att utveckla ett reellt inflytande och ansvarstagande som ökar med stigande ålder och mognad.

9 Skolans mål: Eleverna skall ta ansvar för och ha inflytande över sitt lärande. Elevinflytande är ett prioriterat mål för hela Frösöområdet. Fritidshemmets mål: Eleverna skall ta ansvar för och ha inflytande över sitt lärande. Successiv möjlighet att påverka innehållet i fritidshemsverksamheten. Utveckla sin förmåga i demokratisk anda. Utveckla barnens ansvarstagande Insatser för att nå målet: Fritidsråd i samband med terminsstart där barnen ger önskemål på vad som ska hända under terminen. Vi har även en idélåda där barnen kan komma med önskemål och idéer på innehåll i verksamheten. När pedagogerna och barnen utvärderar och planerar Levande verkstad och våra intressegrupper har barnen möjlighet att påverka genom att komma med egna önskemål och synpunkter. De äldsta barnen har större möjlighet att komma med idéer och större valfrihet. Det finns också utrymme för fri lek. Pedagogerna arbetar med att barnen skall bli mer ansvarsfulla när det gäller material och lokaler. Pedagogerna arbetar med att träna barnen i att ta ansvar för att låna nyckel och hämta material samt plocka iordning material efter sig. Barnen har ansvar för att tala om vart de går när de lämnar hemvisten. Resultat: Barnen har blivit bättre på att tala om när de går ut eller hem. Det har blivit ett bredare utbud i valmöjligheter under Levande verkstad samt övrig verksamhet pga barnens inflytande. Eftersom barnen får vara i lokaler utan vår direkta tillsyn innebär det att pedagogen måste följa upp hur det har gått. Idélådan finns men nästan ingen lämnar idéer. Personalen är dålig på att marknadsföra idélådan. Barnen väljer till viss del fritt på intressegrupperna. Barnen uppskattar den fria leken, och visar god kreativitet. Barnen uppskattar tiden i sporthallen där de har möjlighet att välja egna aktiviteter. Analys lärdomar: Stora barngrupper ger svårigheter att överblicka och följa upp. Ekonomin har begränsat verksamheten då det t ex gäller bad och bussresor. Idélådan behöver marknadsföras bättre. Barnen trivs med och behöver den fria leken. Behovet hos barnen är möjlighet till fri lek och valmöjligheter.

10 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Pedagogerna behöver prata om regler för våra gemensamma utrymmen. Ge vår strävan är att ge barnen större ansvar tex vid mellanmålet och vid utskolningen. Vi fortsätter att påminna barnen att om ta ansvar för sina egna och fritidshemmets saker. Vi som personal måste vara tydliga med att hjälpa barnen att ta ansvar. Vi tänker marknadsföra idélådan. Vi fortsätter med intressegrupperna och levande verkstad. Vi behöver fortsätta diskussionerna i arbetslaget hur vi kan få alla elever att ta ansvar för sitt lärande. Hur kan vi öka graden av angelägenhet hos våra elever så att vi höjer motivationen för lärandet? I skolans utvecklingsarbete med att skapa en gemensam pedagogisk grundsyn kommer arbetet med vår elevsyn att påbörjas hösten Skola och hem Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Verksamheten ska vara öppen för och stimulera vårdnadshavarens engagemang. Det ska finnas lokal styrelse, föräldraråd eller motsvarande på varje förskola och skola Skolans mål: Föräldrar har inflytande över sina barns lärande Fritidshemmets mål: Föräldrar ska ges möjlighet att påverka fritidshemmets verksamhet och föräldrar skall fortlöpande få information om fritidshemmets aktiviteter.

11 Insatser för att nå målet: Daglig kontakt med föräldrar vid lämning och hämtning. Göra föräldrar delaktiga genom att synliggöra veckorplaneringen på anvisad plats på fritidshemmet och på Vallaskolanshemsida. Veckas fritidsplanering finns på skolanshemsida samt i hallarna. Information om Hur man nyttjar fritidshemsplatsen. Önskemål om material. Kort information och funderingar till föräldrar finns på Vallaskolans hemsida. Information på Vallaskolans hemsida om förslagslådan där föräldrar kan lämna synpunkter. Resultat: Utifrån de dagliga kontakterna upplever personalen att de flesta barn och föräldrar är nöjda med fritidshemsverksamheten. Vi lyssnar på föräldrarnas synpunkter, och försöker tillgodose dessa efter bästa förmåga. Analys lärdomar: Då det ännu inte finns någon enkät har vi bara muntliga uttalanden från barn och föräldrar angående vår verksamhet. Vi får både positiv och negativ respons som vi följer upp efter bästa förmåga. Föräldrarnas möjligheter att lämna synpunkter är väl tillgodosedda. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi sätter upp en förslagslåda/idélåda vid respektive entre där föräldrar och elever kan lämna synpunkter och förslag gällande fritidshemmet. Genomföra enkätundersökning för fritidshemmets föräldrar. Vår tanke är att lämna ut enkäten vid början av höstterminen i årskurs 1 och i årskurs 3. Detta för att i årskurs 1 har föräldrarna lite erfarenhet och inblick i fritidshemsverksamheten samt att de då har möjlighet att påverka framåt. För årskurs 3 blir det som en utvärdering av hur det varit samt att vi då har ett år på oss att göra en förbättring. Utveckla hemsidan och uppmuntra föräldrarna att fortsätta att använda den. Utveckla våra mötesplatser med föräldrarna så att vi ger dem förbättrade möjligheter att stötta sina barns skolgång Övergång och samverkan Skolans mål: Vallaskolans elever skall ha trygga övergångar syftande till att stödja deras utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Detta arbete sträcker sig från förskolan och upp i gymnasieskolan. Fritidshemmets mål: Att barnen skall nå ett förtroendefullt samarbete med förskola, skola och fritidsklubb.

12 Insatser för att nå målet: Samarbetet mellan förskolan och fritidshemmet sker genom Vallaskolans inskolningsplan för nybörjare. Vi har även daglig kontakt med förskolan genom att vi hämtar och lämnar barn på förskolan som har behov av omsorg före och efter skolans öppethållande. När det gäller inskolning mellan fritidshem och fritidsklubb genomförs ett inskolningsprogram under våren för elever i Åk 3. Vi har ett gemensamt arbetslag med förskollärare, lärare och fritidspedagoger samt att en fritidspedagog finns med under förmiddagen i skolan vilket gör att vi får en helhetssyn på barnen. Resultat: Utifrån de dagliga kontakterna upplever personalen att överlag har vi nöjda och trygga barn och föräldrar. Inskolningen för nybörjarna fungerar bra och integreringen på fritids likaså. Samarbetet mellan fritidshemmet och fritidsklubben har förbättrats avsevärt under vårterminen. Elever från årskurs 3, både med och utan fritidshemsplats, har erbjudits att besöka klubben. Besöken har skett en gång i veckan under vårterminen. Analys lärdomar: Inskolningsplanerna är viktiga vid övergångarna och ska utvärderas och revideras årligen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Samarbetet mellan fritidsklubben och fritidshemmen skall öka. Inskolningsplanerna ska utvärderas och revideras Skolan och omvärlden Skolans mål: Eleverna lämnar Vallaskolan efter årskurs 9 med goda kunskaper och en tilltro till sig själv samt sin egen förmåga och de har fått ett bra underlag för att välja fortsatt utbildning. Fritidshemmets mål: Få en inblick i närsamhället för att få kunskaper och erfarenheter

13 Insatser för att nå målet: Vi har en bra närmiljö som vi använder. Vi gör regelbundna utflykter i skog och mark, vi besöker och värnar om Frösöns kultur. Vi besöker skolans skidlek, där tränas barnens grovmotorik i de olika aktiviteterna. Vi åker pulka vid Ängegård, sommartid är vi där och hälsar på djuren. Vi åker skridskor på isen vid sporthallen samt Videplan. Vi besöker Öneberget och går Mjällestigen samt Ändsjön. Vi tränar friluftsliv med att göra upp eld, sätta upp triangakök, tälja till sin egen grillpinne. Vi använder oss av att Hitta Vilse-materialet som har med skogsvett och Allemansrätt att göra. Vi besöker skolans bibliotek. Polisen har varit på besök och berättat om sitt arbete och visat polisbilen. Vi har haft besök av Multichallenge hallen som var här och säkrade oss på klätterväggen så vi fick prova klättring. Vi besöker Jamtli. Vi åker buss till Östbergsbadet, då tränas barnen i hur det fungerar att åka dit, byta om och bada och åka hem.. Resultat: Ökade kunskaper hos barnen beträffande närsamhället. Analys lärdomar: Eleverna känner sig tryggare i sin närmiljö. Barnen får med stigande ålder nya utmaningar. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsatt arbete med redan påbörjade insatser. Prata med föräldrar om vad de har för yrken och hobbies som de kan komma och berätta om alternativt att vi kan besöka dem på arbetet/hobbyn. Stimulera barn och föräldrar att komma med flera idéer om närsamhället och vad vi kan göra där. Försöka få till studiebesök från samt till olika föreningar och samhällsinstitutioner Bedömning och betyg Inriktningsmål Grunden för det livslånga lärandet är att alla har goda tal, läs och skrivfärdigheter samt goda kunskaper i matematik. Barn och elever uppmuntras att i högre grad utveckla sina kunskaper och färdigheter i naturvetenskapliga ämnen och språk.

14 Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Det ska finnas ett uppföljningssystem för varje barns/elevs lärande och utveckling Skolans mål: Alla elever har behörighet till gymnasieskolans nationella program. Fritidshemmets mål: Inget mål att utvärdera just nu Insatser för att nå målet: Resultat: Analys lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: 5.8. Rektors ansvar Inriktningsmål Personal äger och har tillgång till hög kompetens och nödvändiga kunskaper och färdigheter. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv personalens behörighet Beskriv hur handledning, fortbildning eller annat stöd till personal som arbetar med barn och elever i behov av särskilt stöd erbjuds.

15 På vilket sätt tar rektor, som pedagogisk ledare, ansvar för genomförandet av föreslagna åtgärder. Rektorerna på Vallaskolan har resultatansvaret och skall se till att skolan hela tiden utvecklas på ett sådant sätt att resultaten blir bättre och bättre. Rektorerna har arbetat fram en tyd lig och klar målbild som konkretiseras i den lokala arbetsplanen och som skall vara känd i hela organisationen. Målbildens och den lokala arbetsplanens syfte är att stötta lärandeprocessen så att våra elever kan nå så hög måluppfyllelse som möjligt. Rektorernas uppgift är att styra agendan så att vi hela tiden håller fokus på rätt saker och ständigt utvärderar och förbättrar det som sker. Till sin hjälp har rektorerna sin ledningsgrupp, arbetslagen, elevhälsoteam och samverkansgrupp. För att skapa förutsättningar för utvecklingsarbete har skolan olika pedagogiska mötesplatser. Arbetslagen har konferenstid varje vecka och pedagogiska konferenser där man kan mötas i olika konstellationer F-9 finns också inlagt varje vecka. Rektorerna i samarbete med specialpedagogerna styr agendan så att planerat utvecklingsarbete genomförs. 6. Hälsa och livsstil Inriktningsmål Barn och elever utövar fysisk aktivitet och deltar i skapande verksamhet samt har kulturella upplevelser. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv hur verksamheten organiseras så att fysisk aktivitet blir ett naturligt inslag varje skoldag. Beskriv hur barn och unga får ta del av och utveckla kulturarvet av olika vinteraktiviteter och vinteridrotter. Beskriv hur arbetet med utemiljön sker. Beskriv hur arbetet med allergiska barn/elever sker samt om det finns en plan avseende allergi. Beskriv hur måltider som ingår blir en pedagogisk verksamhet

16 Skolans mål: Att skapa ett livslångt intresse av rörelse och friluftsliv hos våra elever. Fritidshemmets mål: Att skapa ett livslångt intresse av rörelse och friluftsliv hos våra elever. Insatser för att nå målet: En särskild utomhusmiljögrupp jobbar med att skapa en inspirerande skolgård. Skolan har fått pengar från Idrottslyftet för att bygga en skolgård som stimulerar till daglig aktivitet och rörelse. På vintern byggs en stor skidlekplats för alla barnen på skolan. En stor del av fritidshemmets verksamhet är förlagd till vår utemiljö. Vi har uteverksamhet varje eftermiddag för alla fritidsbarn från det att skolan slutar fram till mellanmål. Då har barnen tillgång till olika lekredskap såsom sparkcyklar, tennis, bandy, fotboll, basket, hopprep, madrass, spadar mm. Varje åldersgrupp går på utflykt en gång/vecka då vi besöker skogen, bäcken, sjön, pulk abacken och isbanan. Årskurs 1-3 åker och badar på badhus regelbundet. Varje åldersgrupp har tillgång till sporthallen en gång/månad. Vi har haft intressegrupper en gång/vecka då barnen kunnat välja att spela innebandy i skolans lekhall. Barnen har fått använda skolans skidlek/cykelbana Resultat: Skolans utemiljö lockar många barn till daglig utevistelse och fysisk aktivitet. Samtlig personal har erhållit kompetens utveckling i hur man bedriver säker verksamhet på sjöisar. Vi har fått många duktiga och pingisintresserande pojkar. Barnen är rörliga, leker och har roligt, utnyttjar lekredskapen och miljön ute och inne. Barnen har stor vattenvana och är duktiga simmare. Analys Lärdomar: Att skapa en inspirerande utemiljö leder till ökad rörelse och mer spontan idrott. För att befrämja och stimulera lek och rörelse utomhus behöver uteleksakerna förnyas och ersättas. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Utemiljögruppen fortsätter sitt arbete med att utveckla utemiljön. Skolan kommer att söka ytterligare pengar från idrottslyftet syftande till att ytterligare utveckla utemiljön. Under utflykterna lägger vi in ett organiserat lekpass för de yngre barnen och ett organiserat pass kopplat till friluftsprofilen för de äldre barnen. Vi försöker peppa barnen att använda skidleken mera. Under hösten försöker vi få flickorna mer intresserade av pingis.

17 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Vallaskolan har en likabehandlingsplan som kommer att revideras och omarbetas under hösten Skolans likabehandlingsgrupp har arbetat både förebyggande med Friendsarbete ochvärdegrundsdokumentet men även åtgärdande med akuta mobbningsärenden. Gruppen har varit effektivt i sitt åtgärdande arbete och de ärenden som har anmälts till gruppen har handlagts snabbt. Gruppen har regelbundna möte varje månad och träffas därutöver när behov av åtgärdande arbete uppstår. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv tillgången av specialpedagogisk kompetens. Redovisa hur arbetet med åtgärdsprogram sker. Skolan i samverkan med fritidshemmet försöker hela tiden förbättra sitt arbete runt elever med särskilda behov. Skolan och fritidshemmet strävar efter att hitta bra individuella lösningar för eleverna. Vi ser att i de fall där vi arbetar i ett tätt samarbete med föräldrarna så når vi de allra bästa resultaten. 9. Redovisning av Öppen fritidsverksamhet Redovisas ej av Vallaskolan. Redovisningen har sammanställts och bearbetats av Mats Bark o Maria Lundman utifrån underlag från arbetslagen på Vallaskolan.