Lillsjöskolans förskoleklass
|
|
- Lisbeth Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 hreviderat UNDERLAG /GF Lillsjöskolans förskoleklass Christina Lanner
2 Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning 3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten 4 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet 5 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan Utvecklingsområden 2009/ Områden i skolans läroplan (Lpo 94) Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Hälsa och Livsstil Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Redovisa situationen för barn och elever i behov av Särskilt stöd Rektors ansvar 16 2
3 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 3
4 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan omfattar 232 elever i årskurserna F-5 varav 36 elever går i förskoleklass. Skolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde. Skolan gränsar till en bäck och har närhet till sjö, skog och grönområden. Skolan är en del av Odensalas hörselspår där vi erbjuder elever med hörselnedsättning en anpassad skolmiljö avseende arbetsmiljö teknik och kompetens hos personalen. Totalt arbetar följande personal i skolan: 1 rektor 1 specialpedagog 0,50 skoladministratör 16 lärare (varav några deltider) 6 fritidspedagoger 4 förskollärare 1 elevassistent 0,25 verksamhetsvaktmästare Skolan är tvåparallellig och organiserad i åldershomogena klasser. Klasser med samma åldersgrupp har sina klassrum bredvid varandra, vilket bidrar till ett nära samarbete mellan de lärare som ansvarar för samma åldersgrupp. Positivt är också att eleverna har närhet till många jämnåriga kamrater. I förskoleklassen arbetar en förskollärare och en fritidspedagog i varje grupp. Skolans elevhälsoarbete leds av elevhälsoteamet (EHT) där rektor, specialpedagoger, skolsköterska, kurator och psykolog ingår. Vid vissa träffar medverkar även kontaktperson från socialtjänsten. Elevhälsoteamet träffas en gång i månaden. Samverkansgruppen (SVG) består av rektor och två fackliga lokalombud (Lärarförbundet), varav ett av ombuden även är skyddsombud. SVG har möte 1 gång/månad. Ekonomi Skolan omsätter ca 12,5 MSek. Arbetslagen ansvarar för egen driftbudget för inköp av läromedel, förbrukningsmaterial samt för viss kompetensutveckling. 4
5 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Som underlag för kvalitetsredovisningen har pedagogernas dokumentation och utvärdering använts. Förskoleklassens pedagoger har gjort en utvärdering och analys av läsårets verksamhet. Vi har även använt skolans egen föräldraenkät. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Normer och värden: Värdegrundsfördjupning. Samarbete mellan barngrupperna. Målet är uppnått. Kunskaper: Arbetat med att alla elever ska källsortera. Målet är delvis uppnått. Organisera en bra lekmiljö. Målet är uppnått. Elevers ansvar och inflytande Barnens ansvar för att hålla ordning. Målet är delvis uppnått. Skola och hem Samarbete förskoleklass - hem. Målet är inte uppnått. Skolan och omvärlden Plan för skolans kontakter med samhället. Målet är uppnått. Bedömning och betyg Åldersanpassad IUP. Målet är uppnått. Hälsa och livsstil Ljudnivån i matsalen. Målet är inte uppnått. 5
6 4. Utvecklingsområden 2009/2010 Värdegrundsfördjupning. Redovisas under Normer och värden, 5.1. MiL (matematik i lärande) Områden i förskoleklassens läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Förskoleklassens mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i förskoleklassens läroplan (Lpo94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktning smål (KF) Förskoleklassens läroplan (Lpo 94) Förskoleklassens mål Kvalitets krav (BoUN) 6
7 Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och förskoleklassens mål. 7
8 5.1. Normer och värden Mål 1 Förskoleklassens mål: Fr.o.m. skolstart 2010 har alla pedagoger kännedom om värdegrundsarbetet utifrån Gunnar Höistads modell samt utifrån det påbörjat ett gemensamt värdegrundsarbete. Utveckla värdegrundsarbetet genom att ha inplanerade värdegrundsdiskussioner under konferenstid utifrån Gunnar Höistads modell. Utveckla värdegrundsarbetet genom att arbeta med SET (social, emotionell träning) kontinuerligt varje vecka. Under vårterminen planera och ansvara för ett föräldramöte med värdegrundsdiskussioner Mål 2 Förskoleklassens mål: Fr.o.m. vt-09 har personalen i förskoleklasserna en gemensam planerad verksamhet och barnen leker med varandra oavsett i vilken förskoleklass de går. Det finns en aktivitetsplan för samarbete mellan förskoleklass och årskurs 1. Gemensam planering för personal i förskoleklassen. Gemensam planering för personal i förskoleklass och åk 1. Planerad verksamhet som erbjuds mixade grupper med barn från båda förskoleklasserna. Öppna dörrar mellan förskoleklasserna så att barnen kan gå emellan grupperna och leka. I samarbete med personalen i åk 1 utarbeta en plan för gemensamma aktiviteter för barnen i förskoleklasserna och i åk 1 under läsåret. Resultat: Vi har nått vårt uppsatta mål som innebär att alla pedagoger från och med skolstart har kännedom om väredegrundsarbetet utifrån Gunnar Höistads modell samt utifrån det påbörjat ett gemensamt värdegrundsarbete. Under läsåret har alla pedagoger deltagit i inplanerade värdegrundsdiskussioner under konferenstid, vilket har bidragit till många viktiga och intressanta diskussioner. Specialpedagog och kurator har ansvarat för upplägget av arbetet. I samband med det har det även påbörjats ett arbete med att utvärdera och revidera skolans ordningsregler. Alla barn har arbetat med SET varje vecka utifrån diskussioner om känslor. De har även lärt sig att ge varandra avkopplande massage. Förskoleklasserna har genomfört föräldramöte med värdegrundsdiskussioner. Pedagogerna förberedde mötet genom att utarbeta aktuella diskussionsfrågeställningar. 8
9 Personalen har haft gemensamma planeringar, både i förskoleklassen samt med åk 1. Verksamhet i mixade grupper i förskoleklassen har genomförts. Barnen har gått mellan grupperna och lekt med varandra under hela året, det har skett i större utsträckning under vårterminen. En plan för de gemensamma aktiviteterna för barnen i förskoleklass och åk 1 har utarbetats och genomförts. Ett faddersystem har planerats in inför skolstart ht -10. Faddersystem innebär att varje barn i föskoleklassen får en fadder som går i årskurs ett. Den som är fadder kan vara ett stöd vid t ex första skolbesöket, vid utevistelse på skolgården samt som en samarbetskompis vid gemensamma aktiviteter. 81 % av föräldrarna har svarat på förskoleklassens föräldraenkät. I enkäten så har 93,3 % svarat att de känner sig välkomna att besöka skolan. Det är en marginell minskning utifrån förra årets resultat. Analys lärdomar: Det är svårt att tydligt se vad värdegrundsdiskussionerna lett till i verksamheten. Det har varit bra att diskussionerna har genomförts i tvärgrupper. Det har fungerat bra att jobba med SET med barnen, de har öppet berättat för varandra hur det har känts när de har haft massage och även kunnat berätta hur de känner sig i olika känslosituationer. Värdegrundsdiskussionerna på föräldramötet var uppskattat och givande. Föräldrarna tyckte att det var positivt att diskutera i mixade grupper. Gemensamma planeringar som genomförts har fungerat bra. Det har dock varit för få tillfällen och varit placerade på förskoleklasstid vilket inneburit att barnen förlorat värdefull arbetstid med vuxna. Det hade varit bättre för förskoleklasserna om planeringen varit efter den garanterade förskoleklasstiden som är mellan kl Organisatoriskt kan det vara svårare att lägga planeringstiden senare eftersom det är många inblandade. Den planerade verksamheten i mixade grupper i förskoleklasserna har fungerat mycket bra. Det har varit mixade grupper i bl.a. idrott, NTA och bild. Vi började med mixade grupper vid lite olika tillfällen. Det skulle vara bra, utifrån hur det har sett ut under året, att blanda grupperna tidigare, redan från höstterminens start. Gemensamma aktiviteter för barnen i förskoleklass och åk 1 har fungerat relativt bra. Faddersystemet organiserades under början av vårterminen och har använts några gånger. Det har varit för få träffar med faddrarna och det har inte varit tillfredsställande utan bör utökas. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Gemensamma planeringar schemaläggs senare på dagen om möjlighet finns. Samarbetet mellan förskoleklasserna startar tidigt på höstterminen. Samarbetet mellan förskoleklasserna och ettorna startar under höstterminen. Faddersystemet används tidigare på läsåret och i större utsträckning. 9
10 5.2. Kunskaper Mål 1 Förskoleklassens mål: Från och med vt -10 använder alla barnen i förskoleklassen källsorteringsskåpet. Personalen gör i ordning ett källsorteringsskåp. Personalen har en genomgång med barnen om vad källsortering innebär. Personalen arbetar för att få barnen mer medvetna om pappersförbrukningen, pratar om och visar var papper kommer ifrån samt vad som händer med jordens resurser. Mål 2 Förskoleklassens mål: Från och med vt -10 har vi en miljö som inbjuder till lek och kreativt skapande. Inreda olika rum med inbjudande material för rollek. Personalen finns med i barnens lek för att tydliggöra lekens regler. Resultat: Ett källsorteringsskåp har inretts. Personalen har informerat barnen om vad källsortering innebär, främst i anslutning till utflykter då källsorteringen skett på plats i skogen. Barnen har inte sorterat själva men har kommit till personalen med sina sopor. En medvetenhet om pappersförbrukning har skapats hos barnen genom att de fått tillgång till ritböcker istället för lösa blad för att minimera papperskonsumtionen. Diskussioner om vad som händer med jordens resurser har inte genomförts. I förskoleklassens utrymmen har ett antal rum inretts i syfte att inbjuda till olika typer av lekar t ex en kombinerat rum med affär-kök-dockor, ett legorum, ett lugnt rum samt att klassrum och även utomhusmiljön finns att tillgå. Personalen har funnits nära till hands när barnen lekt för att kunna hjälpa till och stötta dem i deras diskussioner kring lekarnas regler och upplägg. 81 % av föräldrarna har svarat på förskoleklassens enkät. 90 % av föräldrarna är nöjda med vad deras barn fått lära sig i förskoleklassen och 93 % av föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen. Analys lärdomar: Källsorteringsskåpet är väl inrett men har inte tydligt presenterat för barnen. Bilder och en genomgång av hur de själva kan sortera även utan personalens hjälp vore fördelaktigt. Skåpets placering kan också ha varit till nackdel för barnens egna sorteringsmöjligheter. För att locka eleverna på skolan att tänka på vår närmiljö och jordens resurser tror vi att det skulle vara bra att ha städdagen för alla klasser vid samma tillfälle. Användandet av papper har minskat betydligt sedan vi införde ritböcker. Barnen sätter större värde på sina egna ritböcker än på lösa ritpapper. 10
11 Byggleken fungerar bättre när urvalet av lekmaterial är begränsat och när det byts ut med jämna mellanrum. Rummens inredning och lekmaterial har skapat möjlighet för barnen att leka konstruktivt. Personalen har hjälpt till i stor utsträckning genom att stötta barnen i deras diskussioner kring lekar och när problem uppstått. I många fall har då överenskommelser gjorts för att lekarna skall fungera över en längre tid. T.ex. hur många barn det får vara i de olika rummen samtidigt och hur reglerna för kulspel och andra lekar ska se ut. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Placera källsorteringsskåpet mer tillgängligt för barnen och tydligt gå igenom vad som ska läggas var. Utveckla och tydliggöra de olika rummens funktioner. Tydliggöra hyllor och skåp med text och bild så att sorteringen blir lättare Elevernas ansvar och inflytande Förskoleklassens mål: Från och med vt -10 hänger alla barn upp sina ytterkläder och ställer skorna i skohyllan. Det ligger inga kläder eller annat på golvet i korridoren. Barnen lägger tillbaka det material som de tagit fram när de lekt färdigt. Informera barnen om vilka regler som gäller Handleda barnen, visa och hjälpa till med städning Personalen ska vara en förebild för barnen Resultat: Personalen har informerat barnen och dagligen påmint dem om de regler och överenskommelser som fastställts. Personalen har funnits tillgänglig i hallen när barnen ska gå ut och när de kommit in för att hjälpa till med städning och undanplockning av deras kläder, skor och andra tillhörigheter. Undanplockning av avdelningens gemensamma material samt barnens egna kläder har fungerat mindre bra under året. Ett lånesystem för förskoleklassernas uteleksaker har införts för att lära barnen ta ansvar för de saker som vi har tillsammans. Personalen har i den mån det varit möjligt lagt sitt material i sina egna skåp och lådor för att visa på goda exempel. 11
12 Analys lärdomar: Genom att ge barnen fler ansvarsuppgifter tror vi att de får en större förståelse för och vilja att ta hand om vår inomhusmiljö. Lånesystemet för barnens uteleksaker fungerade bra när de vuxna fanns närvarande. Det fungerade mindre bra när de vuxna lät barnen själva sköta lånekorten. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Ta bort barnens skohyllor som finns under deras klädhängare. Informera föräldrarna vikten av att barnens kläder och skor är märkta. Underlätta sorteringen för barnen genom att märka hyllor och skåp med både text och bild. Personalen ska i större utsträckning vara bra förebilder genom att lägga sitt eget material på rätt plats Skola och hem Förskoleklassens mål. Från och med vt -10 anser minst 95 % av föräldrarna att de får bra information från skolan och att de är nöjda med att personalen lyssnar på de synpunkter och förslag som föräldrarna kommer med Insatser för att nå målen: Informera föräldrarna om att de alltid är välkomna att besöka förskoleklassen. Skicka veckobrev via mail. Minst en personal, från varje klass, är i tamburen när barnen kommer på morgonen. Utvärdera föräldraenkäten för att dra lärdomar om de utvecklingsområden som finns. Utveckla innehållet i värdegrundsdiskussionerna på vårens föräldramöte. Resultat: Personalen i förskoleklass har både muntligen, på föräldramöten och i hallkontakten, uppmuntrat föräldrarnas närvaro i den dagliga verksamheten. Föräldrarna får veckovis mail gällande händelser för den kommande veckan. Vid förändringar i verksamheten meddelas också vårdnadshavarna via mail eller telefon när förändringen skett från dag till dag. Varje morgon möter minst en personal upp barnen i tamburen när de kommer. Föräldramöte hölls på vt-10 med utgångspunkt i tre värdegrundsrelaterade frågor som föräldrarna diskuterade i mindre grupper. 83 % av de föräldrar som svarat på enkäten tycker att personalen lyssnar på deras synpunkter och förslag. 87 % tycker att de får bra information från skolan. 80 % av föräldrarna anser att de fått möjlighet att ta del av läroplanens mål. Resultatet ligger något lägre än förra året och vårt mål att 95 % av föräldrarna skulle vara nöjda nådde vi inte upp till. 12
13 Analys lärdomar: Vi vill informera föräldrar i veckobreven, inte endast om vad vi gör utan även hur eller varför vi gör olika saker i vardagsarbetet. Detta för att de ska få en ökad förståelse för de kunskaper som förmedlas i förskoleklassen. Det är bra att ha en skriftlig dokumentation från diskussionsgrupperna på föräldramötet. Detta för att personalen ska få en klarare bild av föräldrarnas åsikter, inte endast från den gemensamma avslutningsdiskussionen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Ett kompletterande månadsbrev utformas där skolarbetet beskrivs mer utförligt. Vid föräldramötena under läsåret utses en sekreterare så information och diskussioner dokumenteras. Under året ge bra information från skolan och få föräldrar att känna att personalen lyssnar på deras synpunkter och förslag så att målet med 95 % nöjda föräldrar nås Övergång och samverkan Förskoleklassens mål. Föregående kvalitetsredovisning visar att det finns väl utarbetade rutiner för övergång och samverkan med förskolan. Vi fortsätter därför med samma arbetsgång som föregående år. Arbeta utifrån den fastställda planen gällande övergång förskola-skola. Resultat: Rutinerna har fungerat väl även i år. Analys lärdomar: Med inarbetade rutiner fungerar övergången mellan förskola och förskoleklass smidigt. Det kan vara bra att ha en gemensam dag för övergången mellan olika grupper. Där förskoleklass och treor får träffa blivande lärare på Lillsjöskolan och femmorna får träffa sina nya klasser inför åk 6. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Planera in övergången mellan andra klasser samma dag som nybörjarna hälsar på i förskoleklassen. 13
14 5.6. Skolan och omvärlden Förskoleklassens mål: Senast vid skolstart 2010 finns en gällande plan för Lillsjöskolans kontakter med samhället. Planen ska gälla förskoleklass, åk 1-5 samt fritidshem. En representant från varje verksamhet i skolan inventerar vilka kontakter som redan finns och utifrån det gör en gemensam plan. Resultat: En arbetsgrupp tillsattes med representanter från förskoleklass, årskurs 1-5 samt fritidshem. Gruppen har utarbetat en plan för olika kontakter med samhället, samt förslag på i vilken årskurs de olika aktiviteterna kan genomföras. Analys lärdomar: Att ha en gemensam plan på olika kontakter med samhället innebär att eleverna får möjlighet till flera olika besök och kontakter under sin skoltid. Vi enades om att göra de flesta studiebesök under skoltid i samarbete med fritidspedagogerna. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Arbeta utifrån den fastställda planen Bedömning och betyg Förskoleklassens mål: Ht -10 har förskoleklassen en mer åldersanpassad IUP Personal tillsammans med specialpedagog utarbetar en ny IUP Resultat: Vi har i samarbete med vår specialpedagog beslutat att använda ett material från Beta Pedagog. Det innebär att vårt mål är uppnått. Analys lärdomar: Enligt kontakt med skolverket ska förskoleklassen inte använda sig av IUP. Efter kontakten med skolverket och diskussioner med specialpedagogen kom vi fram till att använda materialet Förskoleklassens Jag kan... från Beta Pedagog som är anpassat till barnen i förskoleklassen. Där dokumenteras barnens utveckling och lärande och det är lätt för barnen att inse vad det kan, att se att det går framåt, känna lust att lära sig mera och blir stolt över sina kunskaper. 14
15 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Jobba vidare med materialet Förskoleklassens Jag kan... Se över dokumentationen och komplettera med fler individuella utvecklingsområden. 6. Hälsa och livsstil Förskoleklassens mål: Vid läsårets slut är både personal och barn nöjda med ljudnivån i matsalen. De klasser som äter i lilla matsalen (Grekland) ska alltid ha en personal med sig. Arbeta fram ett gemensamt förslag till förhållningssätt, som alla vuxna ska följa, för att minska ljudnivån i matsalen. Sätta upp ljudabsorbenter på väggarna. Resultat: Vi har inte nått vårt mål gällande ljudnivån i matsalen. Ljudnivån i matsalen är fortfarande för hög. Nästan alla årskurser har en vuxen som äter med barnen i lilla matsalen. Vi har inte arbetat fram ett gemensamt förslag till förhållningssätt för att minska ljudnivån i den stora matsalen. Det har satts upp fina ljudabsorbenter på de fönsterlösa väggarna i matsalen. Försök med fler ljudabsorberande skärmar gjordes men blev inte en permanent lösning på grund av platsbrist. Analys Lärdomar: När de yngre eleverna äter är det markant högre ljudnivå i matsalen. Det är trångt mellan borden. Pedagogerna har svårighet att avsätta en personal som sitter med en liten grupp i lilla matsalen eftersom det bara är två per årskurs som äter pedagogiskt. Något arbetslag anser att brist på gemensamt förhållningssätt kan skapa irritation. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Se över hela situationen i matsalen, Arbeta fram ett gemensamt förslag till förhållningssätt inför nästa läsår, som alla vuxna ska följa, för att minska ljudnivån i matsalen. Söka arbetsmiljöpengar för att sänka taket i matsalen. 15
16 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Ingen form av kränkande behandling skall förekomma inom Lillsjöskolans verksamheter. Insatser för att nå målen: Skolans personal har haft ansvar att följa Likabehandlingsplanen och ingripit när något hänt. Vi har under hela läsåret aktivt arbetat med förebyggande värdegrundsarbete i form av schemalagda klassråd, elevråd, tjej/killsnack, SET (social och emotionell träning) och ständigt återkommande diskussioner om kamratrelationer och förhållningssätt. Personalen har arbetat med värdegrundsarbete på konferenstid och på personalmöten. Vi har påbörjat revidering av Lillsjöskolans trivsel- och ordningsregler. Vi har jobbat för att elever inte ska utsättas för att väljas bort; t ex vid bordsplacering, indelning av lag, grupparbeten. Under raster har vi haft cirkulerande rastvärdar. Alla elever har uppmanats att meddela någon vuxen när de ser eller hör något som strider mot Likabehandlingsplanen. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Vi har en gemensamt utarbetad handlingsplan för elevhälsoarbetet i Odensala skolområde. Elevhälsans förebyggande arbete är som stödfunktion i nära samarbete med arbetslagen. Flera ur Elevhälsans personal är gemensamma i området och kan följa det förebyggande arbetet från förskola till årskurs 9. Även specialpedagogerna i området samverkar. Samverkan sker även med BUP (Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet), BUH (barn och ungdomshabiliteringen), Resurscentum och Pedagogiska hörselvården. Personalen, elever och föräldrar görs delaktiga i planen. Vid vissa av våra EHT-träffar medverkar även kontaktperson från socialtjänsten. Upprättande av åtgärdsprogram sker när elev är i behov av särskilda stödinsatser. Åtgärdsprogrammet föregås i vissa fall av en elevvårdskonferens där även rektor finns med. Inför upprättande av åtgärdsprogram görs i de flesta fall en kartläggning av handledare och specialpedagog. Åtgärdsprogrammet utarbetas av handledare, elev, föräldrar och oftast är specialpedagogen med. Uppföljning sker alltid efter en viss tid. 16
17 9. Rektors ansvar På vilket sätt tar rektor, som pedagogisk ledare, ansvar för genomförandet av föreslagna åtgärder. Utöka personalkonferensen till varannan vecka, där skolutvecklingsfrågor och måldiskussioner prioriteras. Planera innehållet i konferenserna så att alla utvecklingsområden lyfts. Planera för fortbildning inom aktuella utvecklingsområden. Finnas som stöd för personalen i såväl utvecklingsfrågor som i elevfrågor. Upprätta en arbetsplan för läsåret Som underlag kommer förskoleklassens kvalitetsredovisning att användas. Östersund den 27/ Rektors underskrift 17
Skogsgläntans förskola
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-
Läs merKvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist
Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15
Läs merSörgårdsskolans förskoleklass
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Sörgårdsskolans förskoleklass Nina Jönses 2010/2011 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet
Läs merFjällängsskolans fritidshem
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Fjällängsskolans fritidshem Gun Söderberg Königsson 2010 08 26 Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-
Läs merREVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF. Ope fritidshem. Tommy Lundberg 2011-09-08
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Ope fritidshem Tommy Lundberg 2011-09-08 3. Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning sid. 3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten sid. 3 2. Rutiner
Läs merArbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017
Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Presentation av skolan och fritidshemmets verksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet Latorps skola ligger i ett
Läs merKvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Läs merKvalitetsredovisning 2009/2010. Mimergården Fritidshem Lilla Blå Eva Bengtsson
Kvalitetsredovisning 2009/2010 Mimergården Fritidshem Lilla Blå Eva Bengtsson Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15
Läs merTorvallaskolan (6-9)
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Torvallaskolan (6-9) Carina Bergqvist 2011-08-23 Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet
Läs merKvalitetsredovisning 2007/2008
Kvalitetsredovisning 2007/2008 Norra skolan Fritidshem Lena Wikner Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje
Läs merKvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Läs merYou created this PDF from an application that is not licensed to print to novapdf printer (
Varje år upprättar skolan en likabehandlingsplan. Denna plan gäller för läsåret 2013/2014. Den nya likabehandlingsplanen ska förankras; i gruppen, på en arbetsplatsträff på klassråd och elevråd under september
Läs merDokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15
Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.
Läs merRegelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola
Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika
Läs merKvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsredovisning 2007/2008
Kvalitetsredovisning 2007/2008 Lugnviksskolan 6-9 Annika Lööf-Sjölund Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje
Läs merMål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Läs merFörskoleklass Fjällängsskolan
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Förskoleklass Fjällängsskolan Gun Söderberg Königsson 2010 08 26 Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-
Läs merKyrkslättens skola - Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyrkslättens skola - Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklassen till årskurs 6. Fritidshemmet Fladdermusen är organiserat
Läs merRegelbunden tillsyn i Tallidsskolan
Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten
Läs merFörskoleklass Norra skolan
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Förskoleklass Norra skolan Birgitta Melin och Lisbeth Skarin 2010-08-25 REVIDERAD 090529 Innehållsförteckning: Förordningar om kvalitetsredovisning 1. Kort beskrivning
Läs merArbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012
Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst
Läs merLångåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för förskoleklass läsåret Ambjörnarpskolan
Systematiskt kvalitetsarbete för förskoleklass läsåret 2012-2013 Ambjörnarpskolan Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa
Läs merKvalitetsrapport för
Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner
Läs merHuvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete
Datum 17.10.03 Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass Skolans namn: Grevåkerskolan Hammerdal 1. Normer och värden 1.1 En sammanställning av resultaten för förskoleklassens arbete
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019 Sammanfattning På Munktorpsskolan ska vi genom förebyggande och främjande insatser arbeta för att elever och personal inte ska kränkas
Läs meruppdaterat augusti-18 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19
Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19 1 Bovallstrands skola och fritidshems årliga plan mot kränkande behandling Bovallstrands skolas
Läs merKvalitetsredovisning 2008/2009. Lugnviksskolans Förskoleklass Margareta Lundstedt, rektor
Kvalitetsredovisning 2008/2009 Lugnviksskolans Förskoleklass Margareta Lundstedt, rektor Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet
Läs merKärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem
Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem Läsår: 2016 2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merArbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst
Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas
Läs merKvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013
Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merPLAN FÖR LIKABEHANDLING
PLAN FÖR LIKABEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SLUSSFORS SKOLAN, FRITIDSHEM OCH FÖRSKOLA 2019 Kunskap Självständighet Kreativitet Fantasi Bemötande Elever/barnet
Läs merVERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår 4
Läs merMål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
Läs merArbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11
Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100
Läs merArbetsplan Fritidshem
Arbetsplan Fritidshem Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Terminsplaneringar delges fritidshemmet
Läs merSTORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3
STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136
Läs merLångåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår 2016-2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Rektor
Läs merKvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 2 (okt dec), 2013-2014
Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 2 (okt dec), 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde
Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...
Läs merKvalitetsredovisning 2008/2009. Lingonets förskola Mikael From
Kvalitetsredovisning 2008/2009 Lingonets förskola Mikael From Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje kommun,
Läs merKvalitetsredovisning 2008/2009. Förskolan Bäcken Mona Gustafsson
Kvalitetsredovisning 2008/2009 Förskolan Bäcken Mona Gustafsson Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje kommun,
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2017 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merSkolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare
Skolutvecklingsplan Skolans namn: Hallerna Skola Läsår:2017-2018 Kommun: Stenungsunds kommun Vi utbildar världsmedborgare Information om skolenheten Hallerna är en nystartad enhet. Verksamheten på enheten
Läs meruppdaterat augusti-17 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2017/18
Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2017/18 1 Bovallstrands skola och fritidshems årliga plan mot kränkande behandling Bovallstrands skolas
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för Läsåret
Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Gyttorps fritidshem Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och
Läs merHandlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
Läs merKvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola
Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.
Läs merPlan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Bureskolan F-5 2019-09-30 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola 1-3 samt fritidshem Ansvariga
Läs merAdolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande
Adolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande Arbetsplan 2017/2018 Adolfsbergsskolan F-6 inklusive fritidshem Inledning I denna arbetsplan
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Läs merKvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merSmögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19
Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19 Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling Skolas plan
Läs merPLAN FÖR LIKABEHANDLING
PLAN FÖR LIKABEHANDLING SKYTTEANSKA SKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SLUSSFORS SKOLAN, FRITIDSHEM OCH FÖRSKOLA 2017 Kunskap Självständighet Kreativitet Fantasi Bemötande Elever/barnet
Läs merVerksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011
Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt
Läs merPlan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan
Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan Verksamheter som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola åk 1-6 och fritidsverksamhet. Ansvarig för planen: Gabriella Ceder, rektor, och
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar
Läs merLokal arbetsplan för Eneryda förskola
Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.
Läs merKvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013
Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,
Läs merHandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem Läsår 2018/2019 Planen gäller från: 2018-08-16 Planen gäller till: terminsstart 2019-08- Utvärdering och revidering
Läs merHandlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Förskolan Backsippan; Blackstad Förskola 3 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs
Läs merPlan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Morö Backe skola Läsåret 2015/2016. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Fritidshem, Grundskola
Läs merLikabehandlingsplan för Järla skola 15/16
Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Innehållsförteckning Syfte Vision Lagstiftning Kiva Ansvarsfördelning Förebyggande arbete mot kränkningar, diskriminering och trakasserier Att utreda och åtgärda
Läs merUtbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6
Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Ingaredsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande
Läs merLikabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret
Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2017 2018 Innehåll 1. Bakgrund och syfte... 2 2. Definitioner... 2 3. Mål... 2 4. Förebyggande aktiviteter...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven 1 2 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merKvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.
Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merPlan för arbete mot kränkande behandling
Plan för arbete mot kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Kågeskolan Från 2018 oktober till 2019 Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola och fritidshem F-5 Ansvariga för planen Rektor
Läs merRegelbunden tillsyn i Blattnicksele skola
Regelbunden tillsyn i Sorsele kommun Blattnicksele skola Dnr 53-2008:1864 Regelbunden tillsyn i Blattnicksele skola Förskoleklass Årskurserna 1 6 Inledning har granskat verksamheten i Sorsele kommun och
Läs merKungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013
Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande
Läs merUtbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6
Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Noltorpsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande
Läs merKvalitetsanalys. Tranängskolans f-klass/fritidshem
Kvalitetsanalys Tranängskolans f-klass/fritidshem Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 5 Arbete i verksamheten...
Läs merArbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017
Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017 Bryngelstorpskolans fritidshem Bullerbyn är namnet på den fritishemsavdelning som tar emot barnen från förskoleklassen och 1/3 av årskurs
Läs merJärbo/Jäderfors RO Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jäderfors skola
Järbo/Jäderfors RO 170815 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jäderfors skola 2017-2018. Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, Förskoleklass och Fritidshem Ansvarig för planen
Läs merVällsjöskolan. Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.
Vällsjöskolan Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2017-2018 samt augusti-oktober 2018 Vällsjöskolans organisation läsåret 2017/2018 På Vällsjöskolan arbetar vi i arbetslag
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Sjöhagens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merArbetsplan för Regnbågens förskola. Läsåret -16/17
Arbetsplan för Regnbågens förskola Läsåret -16/17 FÖRUTSÄTTNINGAR Regnbågens förskola öppnades i augusti 2010. Av de sju personer som arbetar på förskolan är fyra förskollärare och tre barnskötare, alla
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merHolma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun
Kvalitetsredovisning Läsåret 2008-2009 Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun Detta är kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet
Läs merKvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde
Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning
Läs merArbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran
Arbetsplan för Linneans förskola 2010/11 avd Myran 5.1. Normer och värden Alla barn och vuxna som kommer till förskolan ska bli sedda och bekräftade av all personal som arbetar på förskolan. Målet är uppnått
Läs merVretaskolans. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018
Vretaskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola åk 1-2 inklusive fritidshem Bakgrund och syfte Vretaskolans
Läs merKvalitetsredovisning. Totebo förskola; Pandan
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Totebo förskola; Pandan Förskola 1 5 år och pedagogisk omsorg 6 10 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet
Läs merLjungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs mer2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS
2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All
Läs merBygdsiljumskolans plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Bygdsiljumskolans plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Bygdsiljums skola, fritidshem Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, Förskoleklass, grundskola
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2015
Hammarskolan LIKABEHANDLINGSPLAN 2015 För att främja elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering eller annan kränkande behandling vid Hammarskolan 1 Innehållsförteckning Bakgrund.3 Förebyggande
Läs mer