KVALITETSREDOVISNING 2009/10

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2009/10 Särskolan Rektor Britt Nygren Rektor Rektor Christina Tällberg Lars-Erik Gustavsson Adress Strandvägen 18 Postadress Motala Telefon , , Barn/elever Personal Årsarbetare Enhetschef 3,0 Grundsärskolan 51 elever Skolassistent 1,20 Träningsskolan 15 elever Studie- och yrkesvägledare 0,5 Träningsskolan AU 12 elever Samordnare 1,0 Siv, Siva 17 elever Obligatoriska särskolan- 27,20 Pedagoger BOR, FOT 58 elever Obligatoriska särskolan - 17,73 elevassistenter - 24,25 Pedagoger Gymansiesärskolan - Elevassietenter 14,27 1. Förutsättningar för verksamheten Särskolan ingår from 1 april 2009 i sektor resurs vilket innebär att det är en kommunövergripande verksamhet. Obligatoriska särskolan bedrivs vid två av grundskolorna (Södra skolan och Råssnässkolan) i form av dels grundsärskola, dels träningsskola, dels verksamhet för elever med autism samt utvecklingsstörning. Dessutom finns inkluderade elever i kommunens övriga grundskolor. s verksamhet är förlagd till Platengymnasiet. Här finns två specialutformade program, samt två individuella program. Särvux tillhör också sektor resurs och enheten särskolan. Grundsärskolan Södra skolan för elever skolår Eleverna är uppdelade i sju klasser utifrån deras individuella behov. Samverkan med grundskolan sker vad gäller lokaler, temadagar, friluftsdagar och kompetensutveckling. Lärare och elever från grundsärskolan har deltagit i grundskolans profilering, elevråd, nätverk mm. Träningsskolan AU är enheten för elever med diagnosen autism och utvecklingsstörning. Denna verksamhet finns på Råssnässkolan. Eleverna har under läsåret varit indelade i tre klasser. ( skolår1-10) Samverkan sker med träningsskolan. Träning AU är en heldagsverksamhet. Träningsskolan är också placerad på Råssnässkolan. Eleverna är indelade i fyra klasser utifrån sina individuella behov. Det arbetas mycket i tvärgrupper och vissa aktiviteter ex. musik och friluftsaktiviteter, är gemensamma. Samverkan sker med träningsskolan AU när det gäller elever och personalkompetens. Fritidsverksamhet bedrivs. Under läsåret har man deltagit i projektet skapande skola.

2 Fritidsverksamhet LSS. Elevassistenter i Särskolan har under eftermiddagstid och lov hand om fritidsverksamhet enligt LSS. Sociala resursenheten barn- och ungdom köper denna verksamhet av särskolan. Elever som är inkluderade i kommunens grundskolor/gymnasieskolor. Uppföljningsmöte med personal från grundskolor som har inkluderade elever har skett med regelbundenhet., Platengymnasiet Här finns två specialutformade program; BOR (barn och fritid, omvårdnad och restaurang) och FOT (fastighet, odling och trädgård) samt två individuella program SIV (särskolans individuella program) och SIVA (särskolans individuella program autism). Personal Personalen på obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan har hög kompetens. På grundsärskolan arbetar speciallärare, specialpedagoger, grundskollärare 1-7, 4-9 med olika ämneskompetenser, lärare i praktiskt-estetiska ämnen och elevassistenter. Personalen är organiserad i två arbetslag och träffas en gång i veckan. Pedagogerna har ytterligare träffar. På träningsskolan AU arbetar lärare, förskollärare och elevassistenter. Samtlig personal träffas två gånger i månaden. Fritidspersonalen planerar två gånger i månaden. På träningsskolan arbetar speciallärare, specialpedagoger och elevassistenter. En av specialpedagogerna har utbildning inom syn. Två av specialpedagogerna har utbildning i tal- och kommunikation. På gymnasiesärskolan arbetar speciallärare, lärare med olika yrkeskompetenser, pedagogassistenter, socialpedagog och elevassistenter. De är organiserade i fyra arbetslag. En skolassistent arbetar för hela enheten med personaladministration samt elevadministration och ekonomi på obligatoriska särskolan. Från sektor gymnasie/vux köps 20% skolassistentresurs för ekonomi och elevadministration. Enheten har from tre rektorer på heltid. 2. Ekonomi Budgeten för obligatoriska särskolan 2009 var 23,8 miljoner. Bokslutet visade en avvikelse på 578 tkr. Gymansiesärskolans budget 2009 var 17,4 milj. Bokslutet visade på en avvikelse på -110 tkr. 3. Arbetet i verksamheten Obligatoriska särskolan Hela grundsärskolans verksamhet är from höstterminen 2009 placerad på Södra skolan, en av kommunens F-9-skolor. Här finns möjlighet till samutnyttjande av såväl lokaler som personal. Grundsärskolan har sina egna klasser och klassrum, men delar övriga utrymmen med Södra skolan och deltar i grundskolans alla förekommande aktiviteter. Träningsskolan och träning AU (elever med utvecklingsstörning och autism) finns på Råssnässkolan sedan många år. Vi arbetar utifrån lokala arbetsplaner för grundsärskolan / träningsskolan i Motala. Dessa utgår från läroplanen, kursplaner och Bildningsnämndens prioriterade områden. Varje elev har en individuell utvecklingsplan och åtgärdsprogram upprättas vid behov. Alla elever får intyg (träningsskolan) och betyg (grundsärskolan) efter avslutad utbildning. Här följer exempel på vad respektive skola har arbetat med under året. Grundsärskolan Vi fortsätter förgående års upplägg på nivågrupperade läsgrupper då vi ser ett gott resultat. Vi har under året påbörjat ett stort utvecklingsarbete avseende IUP, skriftliga omdömen, betyg och bedömningar för grundsärskolan och grundskolan. Då vi har elever i våra klasser som läser mot grundskolan i ett eller flera ämnen är det detta ett viktigt område som vi måste arbeta vidare med. Två lärare är knutna till kommunens nätverk för svenska och matematik och de representerar hela sektor resurs. Fortsatt samverkan med grundskolan på Södra skolan genom olika gemensamma aktiviteter och samutnyttjande av lokaler och personal. Fortsatt arbete med att medvetandegöra eleverna om deras funktionshinder.

3 Många studiebesök, knutna till målen i de olika ämnena, har gjorts för att förstärka faktakunskaper. Ex. på sådana besök: Polisen, Motala Verkstad, Holms Industrier, Reningsverket, Motala Tidning, Tuddarp, fotograf, bondgård, grissafari, Linköping, Skänninge, Vadstena, Mjölby. Under året var alla år 7-10 elever på en studiereso till Stockholm som finasierats via olika fonder och föreningar. Regelbunden simundervisning för alla elever. Träningsskolan AU Vi arbetar utifrån skolans läroplan och den lokala arbetsplanen. Utifrån den skrivs en individuell utvecklingsplan för varje elev, där vi arbetar mot ett långsiktigt mål som är uppdelat i flera tidsbegränsade delmål. Dessa delmål utvärderas kontinuerligt. Vi arbetar med Ett anpassat arbetssätt för barn och unga med autism. Här har eleverna i en till ensituationer tillång till olika hjälpmedel som sociala berättelser, seriesamtal, bilder, kommunikation, skriven text och tidur. Varje elev har sitt individuella schema så de kan följa vad som händer under dagen. När man ger eleverna tillgång till dessa hjälpmedel minskar deras problembeteende och de blir tryggare vid socialt samspel. Vi arbetar också med beteendeträning, en metod som Ivar Lövaas har hämtat från USA. Här arbetar man aktivt de första åren med en till en -situationer och med positiv förstärkning. Inom temat friskvård har det ingått studiebesök i affär, ute och - inne aktiviteter varje dag( jogging, innebandy, simning, skridskoåkning, kostvanor, tandhälsa. Vi arbetar aktivt med att eleverna ska få en stimulerande fritidssysselsättning, ex. bowling, innebandy. Studiebesök har gjorts, gemensam friluftsdag med grundsärskolan, teaterbesök. Elev har haft studiehandledning på hemspråk.. Träningsskolan Vi lägger stor vikt vid kommunikation och använder oss av AKK, alternativ ock kompletterande kommunikation, ex. teckenkommunikation, GAKK pratapparater m.m. Vi använder också bildstödet, skrivhjälpen WIDGIT i undervisningen. Eleverna har deltagit i skapande-skola - projektet. fortsätter att utveckla programmen för att bättre möta elevernas behov. Att finnas i gymnasieskolans lokaler innebär möjligheter till samutnyttjande av såväl lokaler som personal. En annan positiv effekt är, att de olika elevgrupperna lär känna varandra. Arbetet med att utveckla programmen pågår kontinuerligt. Arbetet bedrivs i en utvecklingsgrupp sammansatt av såväl pedagoger som elevassistenter. 4. Uppföljning av likabehandlingsplanen Personalen använder planens innehåll i den dagliga verksamheten för att förebygga kränkande behandling. Vi har identifierat platser och situationer där mobbing kan uppstå. Då vi har hög personaltäthet på särskolan finns det alltid vuxna som direkt kan avstyra otrygga händelser. Tillsammans med ungdomshälsan har grundsärskolans högstadium haft tjej- och killgrupper som tagit upp situationer som kan vara jobbiga för eleverna. En antimobbinggrupp träffas regelbundet och till ansvariga i gruppen kan man anmäla fall som bör tas upp. Träningsskolan AU använder sig mycket av sociala berättelser för att tydliggöra för eleverna. Viktigt är att stärka elevernas självkänsla och öva det sociala samspelet och att ha en tät kontakt med hemmet. Under vårterminen har vi reviderat plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan på Södra skolan och Råssnässkolan samt upprättat en plan på gymnasiesärskolan. 5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Nationellt mål: Normer och värden Stor vikt läggs vid att arbeta med det sociala samspelet. Det sker på olika sätt, ex. sociala berättelser, Livskunskap där det diskuteras etiska frågor utifrån dilemmakort, samarbete med Ungdomsmottagningen, medvetna samtal där vuxna deltar vid lunchstunder. : Att elever och vuxna ska känna att de är lika mycket värda.

4 Alla ska respektera varandra. Empati och livskvalitet är ledord. Nationellt mål: Kunskaper Särskolan arbetar efter särskolans kursplaner där mål att uppnå anger den kunskapsnivå som eleverna efter sina förutsättningar ska ha uppnått då skolgången avslutats. Några DLS-resultat eller resultat från nationella prov kan därför ej redovisas. För träningsskolans elever är läskunnighet inte ett mål för alla elever utan en strävan att uppnå en god sådan där det är möjligt. En god läsupplevelse kan vara att t ex få en saga uppläst för sig av någon annan. Vi arbetar efter särskolans kursplaner där mål att uppnå anger den kunskapsnivå som eleverna efter sina förutsättningar ska nå upp till skolår 5 och vid skolgångens slut. Vi har olika underlag som vi använder för att följa elevernas kunskapsutveckling i svenska och matematik. Vi arbetar med att säkra läsinlärningen genom att aktivt arbeta med Språkbiten, BRP m.m. Vi anpassar elevernas lärmiljö efter varje individs förutsättningar och behov. Kost och hälsa är viktiga bitar i det dagliga arbetet, möjlighet att röra på sig ges genom idrott, simundervisning, promenader och schemalagd utevistelse. Betyg sätts i alla ämnen i åk 9. Bildningsnämndens resultatmål o Eleverna erbjuds olika undervisnings- och uttrycksformer för att skapa förutsättningar för det dagliga livet och lägga en bra grund för vuxenlivet. Särskolan arbetar aktivt med olika undervisnings- och uttrycksformer kopplade till den enskilde elevens särskilda behov och förutsättningar. Målet är uppfyllt. o Alla elever har minst 15 minuters rörelse/avslappning inkl tid för ämnet idrott och hälsa. I undervisningen har man vidgat begreppet hälsa då man även får in upplevelser av naturen, årstider, samhörighet, lust och glädje mental hälsa. Utöver detta arbetar man med olika former av fysisk aktivitet, teori om kost, motion och hygien etc. o Grundskolans resultatmål gäller även särskolan i tillämpliga delar. Samma resultat gäller i tillämpliga delar som för grundskolan innebärande att man ännu inte uppnått samtliga mål. : Att inlärningssituationen ska anpassas så att alla elever lyckas och känner att de har möjligheter att utvecklas. Nationellt mål: Elevernas ansvar och inflytande Inga elevenkäter genomfördes Bildningsnämndens resultatmål o Alla elever har inflytande över sitt lärande och tar ansvar för sitt arbete. Målet är uppnått när alla elever upplever att de har möjlighet att påverka innehållet i läromedel och val av arbetsformer och att de vuxna lyssnar. Att eleverna ska bli medvetna om sin inlärning, planera och ta ansvar för sin inlärningssituation. Att eleverna känner gemenskap och samhörighet Resultat enkät år Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan Jag är med och planerar på vilket sätt jag ska lära mig Jag tar ansvar för att mina läxor blir gjorda De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker De vuxna lyssnar på vad jag har att säga i utvecklingssamtalen Jag anser att elevrådet arbetar med frågor som känns viktiga Jag trivs i skolan Resultat enkät år 8

5 Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan utgått Jag är med och planerar på vilket sätt jag ska lära mig Jag tar ansvar för att mina läxor blir gjorda De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker Jag vet vad jag måste kunna för att få ett visst betyg De vuxna lyssnar på vad jag har att säga i utvecklingssamtalen Jag anser att elevrådet arbetar med frågor som känns viktiga Jag trivs i skolan Analys Då inga elevenkäter genomfördes 2009 går det ej att göra en analys. Inga elevenkäter gjordes under läsåret 2009/10 Nationellt mål: Skola och hem På särskolan har vi täta föräldrakontakter. Föräldrar/ vårdnadshavare är alltid välkomna till skolan, på utvecklingssamtalen är vårdnadshavare med och upprättar den individuella utvecklingsplanen (IUP). Det arbetas med portfoliopärmar på träningsskolan AU och på träningsskolan, där föräldrar/vårdnadshavare kan följa elevens utveckling. Kontinuerlig information ges genom kontaktböcker. Under året har vi arbetat med att medvetandegöra eleverna om deras funktionshinder. I detta arbete har föräldrar/vårdnadshavare varit mycket viktiga. Att nå alla föräldrar/ vårdnadshavare och få dem att känna sig delaktiga i elevernas skolgång. Resultat föräldraenkät skolår Samverkan mellan hem och skola fungerar bra idag 100 Vid besök på skolan blir jag bra bemött av personalen 100 Jag har möjlighet till delaktighet i mitt barns utveckling i 100 skolan Jag har möjlighet till inflytande i skolans verksamhet 100 Informationen från skolrådet fungerar bra 100 Utvecklingssamtalen är bra utformade 100 Föräldramötena är bra till form och innehåll 67 Analys Enkäten visar att alla föräldrar är nöjda med skolverksamheten förutom föräldrarmötena. Under kommande läsår kommer vi att ha regelbundna, planerade och mer innehållsrika föräldrarmöten. Resultat föräldraenkät skolår Samverkan mellan hem och skola fungerar bra idag Vid besök på skolan blir jag bra bemött av personalen Jag har möjlighet till delaktighet i mitt barns utveckling i skolan Jag har möjlighet till inflytande i skolans verksamhet Informationen från skolrådet fungerar bra Utvecklingssamtalen är bra utformade Föräldramötena är bra till form och innehåll Analys : Enkäter skolår 5 är redovisade tillsammans med grundskolan och därav kan vi inte delredovisa särskolans resultat. Resultat föräldraenkät skolår Samverkan mellan hem och skola fungerar bra idag Vid besök på skolan blir jag bra bemött av personalen

6 Jag har möjlighet till delaktighet i mitt barns utveckling i skolan Jag har möjlighet till inflytande i skolans verksamhet 87, Informationen från skolrådet fungerar bra Utvecklingssamtalen är bra utformade Föräldramötena är bra till form och innehåll Analys Resultatet av enkäten visar att föräldrarna till elever i år 8 är nöjda med skolverksamheten. Nationellt mål: Övergång och samverkan Obligatoriska särskolan Målsättningen är att få en optimal samverkan dels inom den egna verksamheten, men också med grundskolan och gymnasieskolan. Många elever kommer till särskolan sent under sin skoltid. Dessa får då en inskolning som är anpassad efter den enskilde eleven. För att detta ska fungera på ett bra sätt har särskilda rutiner tagits fram för övergång och ansökningsförfarande liksom planer för in- och utskolning. Detta gäller även träningsskolans elever. För elever som går över till gymnasiesärskolan gäller, att dessa får en individanpassad överskolning och överlämnandesamtal.. Att få en optimal samverkan inom den egna enheten men också med grundskolan och gymnasiesärskolan. har en nära samverkan med arbetslivet t.ex i form av arbetsplatsförlagd utbildning, APU (32 veckor). Man har också en omfattande samverkan med myndigheter såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Daglig verksamhet för att bygga upp en struktur för elevernas liv efter gymnasietiden. Nationellt mål: Skolan och omvärlden Bildningsnämndens resultatmål (förskoleklass-grundskola) Alla elever utvecklar sitt lärande genom att få del av konstnärliga uttrycksformer. Detta innebär: o Alla elever använder folkbibliotekets resurser minst en gång per läsår. o Alla elever tar del av minst ett professionellt kulturutbud per år o Alla elever tar kontinuerligt del av närområdets historia och nutid. o Alla elever arbetar varje år med kulturprojekt av något slag såsom teater, musikarrangemang, utställning etc. Grundskolans resultatmål gäller även särskolan i tillämpliga delar. Eleverna har regelbundet besökt biblioteken, gjort teaterbesök och anordnat egna kulturarrangemang. Grundsärskolans och gymnasiesärskolans elever har medverkat i utgrävningarna vid Motala ström. Eleverna på grundsärskolan och gymnasiesärskolan deltar aktivt i olika musik- och teaterprojekt. Eleverna i träningsskolan har stort behov av att koppla lärandet till omvärlden utanför skolan och göra den greppbar. Man har därför fått in moment som kunskap om närmiljön, yrken, kultur, traditioner, bordsskick, att kunna bryta rutiner etc. Under 2009 har träningsskolan arbetat med projektet Skapande skola. Inom ramen för detta har man producerat en film- Ronja på vårt vis -i en klass för sig. Att alla elever ska få ta del av minst ett kulturutbud. Att knyta an till närsamhället i de olika arbetsområdena Nationellt mål: Bedömning och betyg Bedömning sker utifrån de individuella utvecklingsplanerna som upprättas för varje elev. Vi arbetar efter arbetsplaner som följer en röd tråd genom åren på skolan. Portfoliopärm används på träningsskolan AU och träningsskolan. På träningsskolan AU används observationsprotokoll, videofilmning samt kontinuerlig utvärdering för att följa elevernas utveckling. Träningsskolan har under året använt ett nytt

7 kartläggningsmaterial. Grundsärskolan använder bl. a Språkbitens kartläggningsmatriser, H4, DLS och olika material för att hitta kritiska punkter i kunskapsutvecklingen. Betyg utfärdas på grundsärsskolan efter åk 8 och 9 och i gymnasiesärskolan efter avslutad kurs. Att varje elev ska utvecklas optimalt efter sin förmåga Att elever och föräldrar ska vara insatta i särskolans mål 6. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Träningsskolan och träning AU: Fr o m lå 10/11 använder vi det nya kartläggningsmaterialer Träningsskolans IUP-hjälp, vilket är en avstämning mot nationella mål. Viss förbättring av lokaler har skett. Ett klassrum på träningsskolan har gjorts om för att kunna användas till musik, estetiska verksamheter samt rastaktiviteter. Ett arbetsrum för personal på Träning AU finns numera. Grundsärskolan: Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan har utarbetats tillsammans med Södra skolan. Planen diskuteras på föräldrarmöten och skolråd. Eleverna är delaktiga genom att vi arbetar med den på livskunskapen, klassråden och elevrådet. Samarbetet med övrig verksamhet på Södra skolan fortsätter genom bla gemensam ledningsgrupp, APT, elevråd, studiedagar mfl aktiviteter. Vi har aktivitetsdagar som knyter an till Södra skolans profileringssteman men vi kan inte helt följa deras scheman/upplägg. Ett intensivt utvecklingsarbete med IUP, skriftliga omdömen, kunskapsbedömning och betygssättning. Fortsatt deltagande i matematik/svenskanätverket. Fortsätta arbetet med att medvetandegöra eleverna om sitt funktionshinder. Personalen på grundsärskolan har fått utbildning i Språkbiten och särvux: Då gymnasiesärskolan from lå 09/10 ingår i enheten särskolan kan vi ej redovisa några åtgärder enligt gymnasiets kvalitetsredovisning (finns ej redovisat). Skolinspektionen i maj 2009 pekade på ett stort antal brister när det gäller gymnasiesärskolan och särvux. Under läsåret har vi arbetat med att åtgärda alla brister enligt skolinspektionens protokoll. Kvarstående åtgärder redovisas under åtgärder att förbättra. 7. Åtgärder för förbättringar Obligatoriska särskolan Utveckla rutiner för kunskapsbedömning, betygssättning. Arbete med att implementera Skola SET-utbildning av all personal under ht-10. Särvux. Under hösten 2009 och våren 2010 har en utvecklingsgrupp arbetat med att utveckla särvux verksamhet. Till hösten 2010 erbjuds ett betydligt bredare utbud av kurser än det nuvarande. Förutom grundkurser inom kärnämnen även ett antal temakurser. Rutiner för klargörande av yrkesträning visavi verksamhetsträning. Utveckling av gymnasiesärskolans program.