Område Fågelfors. Fågelforsskolan 6-9

Transkript

1 Datum Beteckning/ Dnr (12) Sida Område Fågelfors Fågelforsskolan Verksamhetens förutsättningar Skolan är en treparallellig 6-9- skola. Klasser och personal är indelade i två arbetslag, år 6 och 9 samt år 7 och 8. Lokalerna är ganska slitna och är i behov av renovering. Under läsåret har kemisalen renoverats. Grupp-och samtalsrum saknas. Datasal finns men är hårt belastad. Bibliotek finns centralt beläget men med begränsade öppettider. E-spåret har också sina lokaler i byggnaden. Under läsåret har en ny sporthall tagits i bruk. Ett av arbetslagens arbetsplatser är i stort behov av upprustning. Elevernas gemensamma utrymmen är också i behov av uppfräschning. Utemiljön lockar inte till utevistelse på rasterna. Däremot finns gott om miljöer på gångavstånd som går att använda i undervisningssyfte. Speciallärarresurserna har varit otillräckliga och ojämnt fördelade mellan ämnen och årskurser. Ligger åtgärdsprogrammen till grund för resursfördelning? Nyanlända elever har fått för lite tid hos SaS-lärare och gruppen har svällt under läsåret. Två 50 % tjänster har lagts på Navigatorsgruppen. Här har mest elever med stora sociala problem fått hjälp. Schemat har inte varit anpassat för att täcka upp hela veckan. IT-pedagog och bibliotekspedagog finns men utnyttjas inte fullt ut. För att kunna ta hjälp av specialpedagog vore det enklare om personen finns i byggnaden

2 2. Mål för läsår 2008/2009 Områdets prioriterade mål Övergripande strävansmål Område Fågelfors strävar efter en framgångsrik skola för alla elever från 1 till 16 år. Uppnående mål Utifrån områdets gemensamma värdegrundsplattform skall vi under läsåret arbeta för att uppnå följande mål: Lärande - Att pojkar och flickor ges likvärdiga förutsättningar/möjligheter i sitt lärande. -Att skapa tydliga rutiner kring dokumentation, uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram. - Att höja studieresultaten i skolan. - Att höja IT-kompetensen så vi kan möta framtidens klassrum. Bemötande/Inflytande/Trygghet/Tillgänglighet - Att värdegrund- och genusfrågor prioriteras och blir tydliga för elever och föräldrar under läsåret i skolan. - Att utifrån material såsom film, böcker, texter, föreläsningar, samarbetsövningar få eleverna att lära sig att uttrycka och förstå hur man beter sig mot andra människor. - Att alla pedagoger får ökade kunskaper i sin roll som värdegrund- och genusförmedlare. Hållbar utveckling - Att initiera utvecklingsarbete kring hållbar utveckling. Metod Handlingsplan: Personalen i arbetslaget fördjupar sig i lärstilar genom instudering av litteratur. Personalen i arbetslaget gör en lärstilsenkät för vuxna under höstterminen för att bli medvetna om våra egna inlärningsstilar. Alla klasser genomför enkäten: Min inlärningsstil åk 7-9. Elev och mentor samtalar om stilenkätens resultat. Mentor ansvarar för att inlärningsprofilen finns tillgänglig till ett utvecklingssamtal. Undervisande lärare presenterar olika inlärningsmetoder i sitt specifika ämne. Vi genomför en temavecka under våren för årskurs 8 med tema Samlevnad, där genusperspektivet uppmärksammas. Eleverna har en portfolio där de samlar sina arbeten och som tas med till utvecklingssamtalet. Vi skickar hem elevomdömen och IUP före utvecklingssamtalet för att elever och föräldrar ska känna sig förberedda inför samtalet. Årskurs 6 arbetar under året kontinuerligt med loggbok som används vid utvecklingssamtalet. År6 och 9 arbetar under året med materialet Steget, som utmynnar i en Öppet hus-kväll under våren

3 Resultat och måluppfyllelse Lärstilsenkäten har alla vuxna genomfört. Däremot har vi inte haft tiden att läsa fördjupningslitteratur i ämnet. De flesta klasser har genomfört enkäten. Vi har delvis samtalat om enkätens resultat med eleverna på deras utvecklingssamtal. Flera ämneslärare har varierat undervisningen och använt sig av olika undervisningsmetoder under året. Temaveckan genomfördes och blev lyckad. Vi utnyttjade resurser som RFSL, ungdomsmottagningen, kurator och präst till att belysa samlevnad ur olika perspektiv. Tyvärr uteblev en representant från Islam som blev sjuk Några klasser har delat ut en portfolio och har använt den i olika grad. Eleverna såg inte meningen med den, de som tar hem arbeten, tar hem i alla fall. Andra vill inte visa sitt. Samtliga elever har fått hem IUP och omdömen inför utvecklingssamtalen. Det fungerar bra, är positivt hemifrån. Vi slipper läsa upp allt och kan fokusera på annat istället. Föräldrarna har chansen att läsa flera gånger, fundera över vad det står och ställa frågor. Loggbok har använts i två av tre sexor. Det är ett bra material för utvärdering varje vecka och där föräldrarna blir delaktiga. Mentorstiden har använts till att arbeta med Steget-materialet. Detta är ett stort och bra material, det finns mer att hämta. Resultat av Brukar-enkäten. A1:4 Samspel/interaktion mellan personal och elever Indikatorn belyser i vilken omfattning elever och personal samspelar med varandra, visar respekt för varandra, intresse och uppmärksamhet mot varandra samt i vilken utsträckning personalen arbetar för att skapa bra umgängesformer mellan elever och personal. All personal arbetar för att skapa en naturlig och förtroendefull kontakt med eleverna. Pedagoger och elever känner varandras namn och tilltalar varandra med förnamn. Den fysiska miljön stimulerar inte till ett naturligt umgänge mellan personal och elever. Personalens schema ska ha utrymme för elevsamvaro. Förbättra miljön i Centralkapprummet. A2:1 Kommunikation, samarbete, konfliktlösning Indikatorn visar i vilken utsträckning skolan uppmuntrar och stimulerar eleverna att kommunicera och samarbeta med varandra och anställda inom skolan, i vilken omfattning man använder sig av sådana arbetsformer samt på vilket sätt konflikter förebyggs och hanteras. Vi har en trygg och säker arbetsplats med en vänlig grundstämning. Vi arbetar i varierande arbetsformer, både enskilt och i grupp. Personalen saknar naturliga mötesplatser tidsmässigt. Vi arbetar med för få tema som är ämnesövergripande. Strategin för konfliktlösning saknas

4 Återinföra kamratstödjare och vuxenteam. Ha en tydlig handlingsplan för konflikthantering. Ha en engagerad fritidsledare. A4:4 Uppföljning och utvärdering av särskilda åtgärder Indikatorn visar i vilken omfattning särskilda stödinsatser följs upp och utvärderas. Skriver åtgärdprogram vid behov, där elevens positiva förändring uppmärksammas. Rutinerna vid utvärdering och uppföljning. Spec.pedagogen på 6-9 hjälper till att upprätta åtgärdsprogram. Rutiner för utvärdering och uppföljning av åtgärdsprogram måste utarbetas. Skolan ska inte godkänna åtgärdsprogram som resursmässigt inte går att genomföra. A5:2 Föräldrainflytande Indikatorn anger i vilken grad föräldrarna är med och påverkar utvecklingen i skolan utifrån läroplanens grundsyn. Föräldrarna känner igen en stor del av personalen. Det finns inget fungerande föräldraråd/styrelse. Ledningen startar upp ett föräldraråd. Vid föräldramöten ska viktiga frågor tas upp som engagerar och ger tillfälle till diskussion. J2:1 Tillgång till ändamålsenlig utemiljö Indikatorn visar i vilken utsträckning skolans elever och personal har nytta och glädje av skolans utomhusmiljö. Bilparkering för personal finns i nära anslutning till skolan. Sänkt hastighet förbi skolan. Inget nämnvärt trafikbuller eller avgaser. Skolgården är inte inbjudande. Det finns inga aktiviteter för eleverna som inbjuder till utevistelse. Cykelparkeringen är underdimensionerad. Planerade aktiviteter med fritidsledare. Uteservering under den varma årstiden. Fler cykelställ placerade på båda sidor om skolan

5 3. Uppföljning av likabehandlingsplanen Den gamla planen har inte fungerat tillfredsställande. Inför den nya planen har mentorerna genomfört individuella intervjuer med sina mentorselever. Samma frågeformulär har legat till grund för samtalen. Detta har sammanställts och vidarebefordrats till kuratorn. 4. Områden att utveckla och förbättra Skapa respekt och tydliga konsekvenser för våra trivselregler. Åtgärder att vidta i de fall målen inte har uppnåtts: Ledningen sätter ner foten och ser till att all persona drar åt samma håll. Dagar och aktiviteter som skapar gemenskap inom klasserna. Kompetensutvecklingsbehov: Stort behov av kompetensutveckling inom ämnesgrupperna. Personalen behöver aktiviteter som stärker vi-känslan. Utbildningsdag om hur man följer upp och utvärderar åtgärdsprogram. 5. Annat i verksamheten som är viktigt att få belysa Det har genomförts sportlovs och påsklovsskola för de elever i år 9 som riskerat att inte få slutbetyg. En studieresa till Tyskland genomfördes med de elever som läste tyska i år 9. I år 8 har en vecka med temat Samlevnad genomförts. Ansvaret för caféverksamheten har under vårterminen legat på klasserna. Vecka 23 hade klasserna årskursvis aktivitetsvecka, där värdegrund och friskvård stod i fokus. År 9 planerade och uppförde en cabaré för elever och föräldrar under denna veckan. Hela läsåret har genomsyrats av värdegrundsarbete, där mycket tid har avsatts till mentorstid. Arbetet utmynnade i en Öppet hus-kväll, som var välbesökt. En grupp elever från skolan deltog i en resa till Polen tillsammans med Vaggerydselever. Övriga elever på skolan fick ta del av deras redovisning. En MOD-dag anordnades för alla högstadieelever. Tillsammans med Kulturskolan har år 7 genomfört ett dansprojekt. Samtliga klasser i år 6 har genomfört lägerskola i två dagar. Traditionsenligt anordnades Fågelforskampen, en kväll för att stärka sammanhållningen i klasserna. Denna aktivitet uppskattas av både föräldrar och elever. Datum: 15 juni 2009 Deltagare: Gunvi Olsson, samordnare arbetslag 6-9 Kerstin Carlsson, samordnare arbetslag

6 Bilagor - Faktaredovisning Redovisning av åtgärdsprogram, resultat av betyg, nationella prov, skattning av elevernas läsoch skrivförmåga.bilaga Åtgärdsprogram Skolår 6 1 Skolår 7 Särskolan 2008 /2009 Antal barn/elever Åtgärdsprogram 1 Integrerade särskoleelever i grundskolan redovisas under resp skolår

7 Grundskolan: Nationella prov Nått målen Ej nått målen Sv Ma En Ke Sv Ma En Ke Grundskolan: Betyg Sv Ma En Sv Ma En Sv Ma En Sv Ma En Bl Hkk Idh Bl Hkk Idh Bl Hkk Idh Bl Hkk Idh No Bi Ke Fy No Bi Ke Fy No Bi Ke Fy No Bi Ke Fy So Sl SAS So Sl SAS So Sl SAS So Sl SAS Tk Mu M Tk Mu M Tk Mu M Tk Mu M Antalet elever Antalet elever som läser annat modersmål - 7 -