Dokumentationen avser läsåret Lillsjöskolan Mikael From

Transkript

1 Dokumentationen avser läsåret Lillsjöskolan Mikael From

2 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde. Skolan gränsar till en bäck och har närhet till sjö, skog och grönområden. Elevantalet har under läsåret varit 253 elever i årskurserna F-5. Personalgruppen består av: 1 rektor 1 specialpedagog 0,50 skoladministratör 15 lärare 6 fritidspedagoger 3 förskollärare 4 elevassistenter 0,25 verksamhetsvaktmästare Skolan är tvåparallellig och organiserad i åldershomogena klasser. Klasser med samma åldersgrupp har sina klassrum bredvid varandra, vilket bidrar till ett nära samarbete mellan de lärare som ansvarar för samma åldersgrupp. Positivt är också att eleverna har närhet till många jämnåriga kamrater. Skolan är byggd i ett plan och har i stort sett rymliga klassrum. I årskursena F-3 ligger fritidshemmet i direkt anslutning till klassrummen i respektive årskurs. De flesta klassrum har ojämn rumstemperatur och det är ofta för kallt. Både ventilations- och värmesystemet har byggts om under våren. Kopplat till detta har 2 innemiljökartläggningar genomförts med all personal. Skolans elevhälsoarbete leds av elevhälsoteamet (EHT) där rektor, specialpedagoger, skolsköterska, kurator och psykolog ingår. Elevhälsoteamet träffas tre-fyra gånger per termin. Den lokala samverkansgruppen (LSG) består av rektor och två fackliga lokalombud (Lärarförbundet), varav ett av ombuden även är skyddsombud. LSG har möte 1 gång/månad och det planeras för två skyddsronder med tillhörande skyddskommitté per termin. Därtill genomförs allergirond en gång per termin. Ekonomiskt resultat 2013 och prognos 2014 Här anges bl.a. bokslutssiffror samt en analys av det ekonomiska resultatet. Budget 2013 Bokslut, resultat Analys (tkr) 2013 (tkr) Slutlig omsättning tkr. Underskottet kompenseras i huvudsak av överskott vid fritidshemmet (+435 tkr). Det har rört sig mycket på den ekonomiska fronten under året. Betydande tillkommande kostnader utöver ursprunglig budget vilka dock finansierats till fullo via tillkommande intäkter. Sånär som på några tusen kronor (-5 tkr) har ett nollresultat nåtts och en nollprognos hållits totalt för skola och fritidshem. Prognos april 2014 (tkr) Analys Viss förskjutning av lönekostnader till skolan från fritids men fortfarande en nollprognos. 2

3 Personal läsåret 2013/2014 Här beskrivs vilken utbildning och kompetens som personalgruppen har och/eller det vore önskvärt att komplettera med. Beskriv även hur väl personalgruppen uppfyller kravet på legitimation. Personalkategori Antal personer Varav fullt behöriga Varav ej fullt behöriga Varav legitimerade Pedagoger Specialpedagoger Övrig personal 4 Antal som arbetar hela sin tjänst utifrån sin behörighet Behov av kompetens (utbildning, ämneskomplettering, behörigheter) Det är alltid bra att vidareutbilda personalen. Vi tittar alltid på möjligheterna att bredda sig inom sitt allmänna pedagogiska utövande men även inom specialområden som man är ansvarig för eller utbildar i. Behovet av speciallärarkompetens skulle kunna vara ett område. Vi märker en ökning av elever som behöver undervisning i andra former och mer tid. Ett annat är att få påfyllning i de estetiska uttrycksformerna. Vi vet också att antalet nyanlända i kommunen ökar och därför kan det behövas flera lärare med SvA-kompetens på skolan. Övrigt som rektor bedömer är viktigt att lyfta till huvudman. Det är en markant ökning av antalet insatser i form av stöd och behov av särskilda undervisningsinsatser jämfört med för ca tre till fyra år sedan. En fundering som vi har här är att de ökade kraven på eleverna får oss att analysera resultat och sätta in mer resurser i utbildningen. Personalgruppen behöver förstärkas även på fritidshemmet med hänsyn till barn med speciella behov. Där räcker inte BIBASS utan skolan tar det ur ordinarie budget. Mer pengar behövs till skolan för att möta behovet av IT-materiel. Vi är, som många fler skolor, mycket hänvisade till att åka buss för de flesta aktiviteterna utanför skolan. Önskvärt vore ett bättre avtal så att inte bussresan blir en urvalsfaktor för att ge eleverna mer och intressant utbildning utanför skolans väggar. 2. Elevernas resultat (skriftliga omdömen, nationella prov) A. Ange för vilka årskurser det finns skriftliga omdömen i Hypernet i alla ämnen Alla dokument är inte överflyttade till Hypernet. Vi beslutade i slutet av vårterminen att köra Hypernet fullt ut från höstterminen. Årskurs B. Årskurs 3 Nationella prov Åk 3 Andel som inte klarat alla delprov (%) Antal elever som inte klarat alla delprov Matematik 48% 18 (största orsaken är uppgift E) Svenska 32% 12 (största orsaken är uppgift H) Svenska som - - 3

4 andraspråk Vilka åtgärder/utvecklingsinsatser krävs för att åstadkomma ett bättre resultat? Förbereda eleverna mer kring provsituationen och jobba med tidigare nationella prov som övning. Analys pågår kring i huvudsak uppgift E i matematik och uppgift H i svenska för att lärarna i årets åk 3 skall kunna lära av detta samt att årets åk 4 får jobba vidare med det som det nationella provet visade på. Lillsjöskolan jobbar under kommande år med extra insatser för alla elever i att läsa och skriva, Min läsande klass, eftersom läsförståelse utgör grunden för att förstå bl.a. uppgifter av matematisk karaktär. Större vikt kommer också att läggas vid problemlösning vilket har en stark koppling till föregående diskussion. Måluppfyllelse Åk 3 Andel som har otillräckliga kunskaper i ämnet (%) Andel med mer än godtagbara kunskaper i ämnet (%) Bild - - Engelska 3% - Idrotts och hälsa 5% 11% Matematik 11% 30% Modersmål - - Musik - 24% NO 3% - SO 3% - Slöjd - 3% Svenska 5% 11% Svenska som andraspråk - - Teknik Redovisa skolans arbete med att främja likabehandling och att förebygga trakasserier och kränkande behandling Finns plan för detta? Ja När formulerades den senaste? Ht-2013, men vi jobbar kontinuerligt under hela läsåret med att se över och uppdatera densamma. Antal utredda ärenden på skolan / anmälda ärenden till Barn- och utbildningsnämnden Kort beskrivning hur planen använts dels främjande och förebyggande dels i ett specifikt ärende - I vår plan mot diskriminering och kränkande behandling har vi, med stöd av skolans specialpedagog, Värdegrundsgruppen och skolkurator, under året arbetat med främjande insatser, förebyggande åtgärder, kartläggning, rutiner för akuta situationer och begreppsförklaringar. Inom främjande insatser har vi bland annat arbetat med normkritiskt förhållningssätt, olika etniska tillhörigheter, traditioner och världsreligioner samt undervisningens tillgänglighet för alla. Under vecka 44 fortbildades personalen kring sexuell läggning. 4

5 Inom kartläggning har vi arbetat med vår trivselenkät, otrygga platser inom- och utomhus. Vi har arbetat förebyggande med att vid skolstart aktualiserade vi skolans ordningsregler och policydokument. Vi har aktivt arbetat mot språkbruk i klasserna och den 11 mars var Robert Ingvarsson på skolan och hade en föreläsning för föräldrarna med temat Men tagga ner på orden. Våra rutiner för akuta situationer anser personalen att det har gått bra att följa och att det är bra med begreppsförklaringarna. Vi har under året aktivt arbetat med förebyggande värdegrundsarbete i form av cirkulerande rastvärdar, schemalagda klassråd, elevråd, tjej/killsnack samt återkommande värdegrundssamtal. I november var Värdegrundsgruppen på Diskrimineringsombudsmannens vidareutbildning med temat Att leda målinriktat för lika rättigheter och möjligheter skolan. Tillsammans med arbetslagen arbetar skolans specialpedagog med främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Det gäller också det elevhälsofrämjande arbete som vi haft med Elevhälsan. Vi har haft tre EHT-träffar per termin och däremellan haft stödinsatser av skolpsykolog, skolkurator, skolsköterska och specialpedagoger med inriktning hörsel och tal, språk och kommunikation. Klasslärarna, rektor och specialpedagog har haft klasskonferens en gång höst- och vårtermin där man tydliggjort alla elever kunskapsmässigt och socialt. Under läsårets gång har dialog förts mellan arbetslag och specialpedagog kring pågående och nya stödbehov. Förutom kommunprov och nationella prov har vi följt vår egen planering av tester och screening i matematik och svenska. Utifrån resul- 5

6 tat har vi följt upp med olika åtgärder. Åtgärder har, utifrån elevernas behov varit, stöd i klassen, enskilt eller i grupp av resurslärare. Vi har i sex klasser haft personell förstärkninghar vi följt upp med olika åtgärder. Åtgärder har, utifrån elevernas behov varit, stöd i klassen, enskilt eller i grupp av resurslärare. Vi har i sex klasser haft personell förstärkning. 4. Närvaro/frånvaro/olovlig/ogiltig? Redovisa hur många procent av eleverna som har högre närvaro än 95 % 99,6 % 0% Redovisa hur många elever som har lägre närvaro än 60 % Redovisa analys av åtgärder när det gäller elever med låg närvaro. Eftersom det inte är ett problem på skolan ligger analysen inte närmast för dörren. Dock har vi tidigare år haft något fall och då har vi jobbat efter en plan tillsammans med elevhälsan. De 0,6 % frånvaro som ligger i tabellen är en elev som var på en längre utlandsvistelse. 5. Elever i behov av särskilt stöd Årskurs Andel elever med upprättade åtgärdsprogram under läsåret (%) 1 5 % % % % % 4 Antal elever med upprättade åtgärdsprogram under läsåret Redovisa analys av ovanstående siffror. Åtgärdsprogram upprättas när elev ser ut att inte nå kunskapskraven och vi har under läsåret haft tio åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen har upprättas och utvärderats av klasslärare, specialpedagog tillsammans med vårdnadshavare och elev. Vid uppföljningar har vi sett att insatserna har bidragit till framsteg i elevernas utveckling både kunskapsmässigt och socialt. Vissa insatser har varit tillräckliga men det finns behov som är, trots externt stöd, svåra att säga hur resultatet blivit om vi har gjort på annat sätt. Vi kan tillsammans se över våra insatser och ha en tydligare arbetsgång för hur arbetet med stödinsatser kan intensifieras. I flera klasser har det specialpedagogiska arbetet gynnat flera då de har lagt upp lektioner med utgångspunkt av de speciella behov som finns i klassen. Vid arbete med elever i behov av särskilt stöd bestämmer eleverna tillsammans med resursläraren var det är lämpligast att arbeta. Några har valt klassrummet och några vill sitta utanför klassrummet i intilliggande grupprum. 6

7 Vi använder Elevhälsans utarbetade rutinbeskrivning och dokumentationsblanketter samt eget mer detaljerat kartläggningsmaterial. Kartläggning sker när elev befaras vara i behov av särskilt stöd, socialt eller kunskapsmässigt. 6. Skolans prioriterade utvecklingsområden inför kommande läsår Kontinuerligt följa upp arbetet utifrån Lillsjöskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Där spelar skolans värdegrundsgrupp tillsammans med rektor en viktig roll för att skapa förutsättningar, utvärdera och föra arbetet vidare. Under läsåret 14/15 påbörja projektet Min läsande klass utifrån de råd och anvisningar som finns. Syftet är att stimulera läsning av olika texter, såväl skönlitterära, fakta och tekniska texter. Tanken är sedan att detta ska utveckla förmågan att bättre förstå texter kopplat till t.ex. So och matematik. I förlängningen ska detta också bli utvecklande för elevernas förmåga till problemlösning, kreativitet och entreprenörskap. Dessa förmågor har framträtt som lägre presterande hos svenska elever i internationell jämförelse. Lillsjöskolan ska genom detta allmänt höja elevernas resultat och i synnerhet i de nationella proven i årskurs 3. Ett sätt och verktyg för jobba med punkt 2 är att stimulera elevernas utveckling med de estetiska uttrycksformerna. Lillsjöskolan ska fortsätta arbetet med att prioritera dessa uttrycksformer, både som enskilda ämnen men också integrerat i övriga ämnen. Därvid görs riktade insatser för att utveckla Lillsjöskolans arbete med de estetiska uttrycksformerna i varje årskurs. Ett hjälpmedel där är det ekonomiska och praktiska stöd Lillsjöskolan får av det rikstäckande projektet Skapande skola. Utveckla pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen i alla ämnen som täcker alla kunskapskrav och analysen av elevernas måluppfyllelse utifrån Lgr11. Därvid skall Lillsjöskolan också utveckla sin förmåga att bedöma och sätta betyg mot kunskapskrav och årskurs 6 och därigenom utveckla samarbetet med Storsjöskolan. Fritidshemsverksamheten skall också den förhålla sig till ovanstående punkter förutom punkt 4 efter pedagogiska planeringar Personalen har dessutom påbörjat en utveckling av verksamheten inom ett flertal områden kopplat till raster och efter skoltid. Detta fortsätter och samverkan inom arbetslaget i arbetslagsorganisationen bibehålles och utvecklas. Förskoleklassen skall också den förhålla sig till ovanstående punkter förutom punkt 4 efter pedagogiska planeringar.. 7. Rektors samlade bedömning När det gäller ekonomin står det klart att skolan kräver mer resurser än fritids och därav en fördelning och utjämning mellan verksamheterna som i slutändan ändå går jämt upp. För att knyta an till de prioriterade målen är det viktigt att vi fortsätter på samma sätt samt utvecklar arbetet med Likabehandlingsplanen och att värdegrundsgruppen får tid till sitt arbete. Det är en angelägenhet för hela skolan. Mycket tid har lagts till att via enkäter och samtal skapa en trygg miljö för eleverna. Vi har även uppmärksammat en förändring av språkbruket ända ner till de yngsta eleverna och jobbat hårt med det, vilket vi kommer att fortsätta med. Detsamma gäller elevernas förhållningssätt till sociala medier där deltagandet går allt lägre ner i åldrarna. I båda dessa åtgärder har vi haft föräldramöten och samlingar med vårdnadshavarna för att få dem med i arbetet. Detta är åtgärder som gett resultat men vi måste jobba med detta årligen. Överlag arbetar klasserna med många gruppstärkande övningar under hela läsåret och vi bryter alltid för att reda ut konflikter tillsammans med eleverna. Vi ser där också en nödvändighet att snarast meddela hemmen om saker som händer. Vår filosofi är att aldrig släppa igenom sådana saker och att återkoppla snabbt samt att alla elever är allas angelägenhet. Nära detta område ligger hälsa och livsstil. Vi är noga med att eleverna skall äta/smaka på det som serveras till lunch. Vi tryck- 7

8 er också på vikten av att äta, sova och motionera rätt. Många tar med sig frukt eller något för att fylla på energi under skoldagen. Idrott är ett ämne som ingår i skolans val och eleverna har två pass per vecka. Detta är en väg till framgång med just hälsa och vi fortsätter med arbetssättet men även ser över möjligheterna att utveckla det ytterligare. Antalet åtgärdsprogram är ungefär lika som tidigare men vi kan se en ökning av särskilda insatser för elever samt stöd i form av någon fler extra personal och andra indelningar i årskurserna. Vi har utvecklat vårt arbete och planeringar så att vi kan få till fler undervisningsgrupper där både de som behöver mer hjälp får det och de som behöver ännu större utmaningar får det. Jag har stora förhoppningar på projektet med Min läsande klass eftersom vi är överens om att läsförmågan är en hörnpelare för att utvecklas inom alla ämnen av både teoretiskoch praktisk karaktär. Kopplat till detta lyfter vi även in arbetet med de estetiska uttrycksformerna, både som komplement till läsförståelsen men även som enskilda ämnen och som integrering i övriga ämnen. Där får vi också draghjälp av det rikstäckande projektet skapande skola. De nyinrättade bild- och musiksalarna är en stor tillgång för att jobba med ämnena specifikt. På sikt är de tillsammans med slöjdsalarna en stor tillgång för skolan för att få en tydligare profil med att arbeta med estetik och integrering av denna i övriga ämnen. Musiksalen kommer för övrigt att under året integreras med möjligheter att jobba med drama. Införandet av Hypernet och att de pedagogiska planeringarna skall lyftas in där och det är en nyhet för året. Det innebär att tid måste avsättas för att bekanta sig med systemet och känna att man gör rätt. De pedagogiska planeringarna fungerar mycket bra på skolan. En vilja hos alla är att få en struktur som faller väl in i de nya bestämmelserna för individuella utvecklingsplaner och Hypernet. Jag ser det som viktigt att ge tid till detta och att vi diskuterar och tar lärdom av varandra, m.a.o. ett kollegialt lärande. Det är över lag många nya moment i bedömningen och analysen m.m. så detta är av stor vikt. Vi försöker också att bli bättre på bedömningen och utveckla metoderna med prov och blanda formativ och summativ bedömning. Vi vill även nå längre med att eleverna lär sig bedöma sig själva och varandra. En vilja hos lärarna i åk 4-5 är att hitta arbetsformer för att samarbeta mer i syfte att inrikta sig mer mot enskilda ämnen och ha fler klasser istället. Förslaget är ämnena svenska, engelska, NO och SO. Redan nu är det så i de estetiska ämnena och idrott. Detta är en sak vi kommer att titta mer på under kommande år. Utveckla arbetsformerna och det pedagogiska förhållningssättet med att använda IT i skolan där elevdatorer, smart-board och ipads ingår även det i ovanstående. IPads används till stor del, mest bland de yngre årskurserna, för läs- och färdighetsträning i matematik. Under året hade vi även ett tema med film vilket utmynnade i en filmfestival där vi bjöd in vårdnadshavare m.fl. Ur detta har vi dragit viktiga lärdomar, bl.a. om filmskapandets förträfflighet i undervisningen, vilket lockar till fortsatta äventyr i detta. Intressant är även att vi verkligen använder oss av den fina utemiljö som skolan ligger i både enskilda men också ämnesövergripande utbildning. Östersund den 15 / Mikael From Rektors underskrift 8