Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2018/2019

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef tillsammans med arbetslaget. Vår vision Alla som går i förskolan ska känna sig trygga. Alla barn ska ha lika rättigheter och möjligheter. Ingen ska bli diskriminerad. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2018/2019 Barnens delaktighet Barnen deltar genom trygghetsvandringar varje höst (4- och 5 åringar), barnintervjuer samt att utvärdera verksamhetens aktiviteter löpande under året. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare får information under höstens föräldramöte om att vi har en plan och att den kan hittas i Lärum. Likabehandling finns med som punkt på skolenhetsrådet där representanter från personal och föräldrar i förskola och i skola deltar. Personalens delaktighet Avsätta ett kvällsmöte för att arbeta med planen. Vi planerar i god tid för trygghetsvandringen och när vi behöver ha den nya planen klar. Tillsammans sätter vi upp nya mål för kommande läsår utifrån trygghetsvandringen, svarsresultat från föräldraenkät, tidigare års kvalitetsredovisning och personalgruppens observationer. Förankring av planen Information på olika sätt. Till vårdnadshavare kommer informationen ut genom föräldramöte och via Lärum. Till barnen kommer informationen ut genom att vi pratar om planen när vi genomför trygghetsvandringen. Personalen är delaktig genom hela processen och på så sätt förankras planen kontinuerligt.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan utvärderades av arbetslaget under vårens utvärderingsdag då vi utvärderade vår verksamhet och övriga dokument såsom den här planen. Vi gick igenom de mål vi hade satt upp och diskuterade igenom om vi hade uppfyllt målen och hur vi hade arbetat med målen. Barnen utvärderar verksamhetens aktiviteter löpande under läsåret (tumme upp, tumme ner och motiverar). Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna har utvärderat målen både under läsårets gång men framför allt vid läsårets slut i juni. Föräldrarna har deltagit via förskolans föräldraenkät. Barnen är delaktiga genom att löpande under läsåret utvärderar verksamhetens aktiviteter och deltar i barnintervjuer under hösten, de äldre barnen deltar även i trygghetsvandring. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främjande insatser: Kränkande behandling 4-åringarna har jobbat med kompisböckerna och 5-åringarna har jobbat med känslorna utifrån Evas känslokoll. Vi har aktivt jobbat med att bekräfta barnens känslor och uppmärksammat dom på att man får ha känslan men inte skada någon eller något. Kön Vår aktiviteter under läsåret har varit styrda utifrån barnens intressen inte kön, barnen har kunnat önska via önskelistan och pedagogerna stöttar varandra i att ställa öppna frågor till barnen. Könsidentitet eller könsuttryck /Etnisk tillhörighet / Funktionsnedsättning Sexuell läggning Vi har försökt att aktivt välja barnbokslitteratur för att uppnå våra mål, vi har haft svårt att hitta litteratur som berör könsidentitet och könsuttryck, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Vi skulle kunna bli bättre genom att ta hjälp av bibliotekarie. Ålder Vi har observerat löpande i verksamheten och haft diskussioner när situationer har uppstått. Religion eller annan trosuppfattning Under läsåret har vi inte aktivt sökt barnlitteratur som berör området vi kan bli bättre. Förebyggande åtgärder: Trygghet Vi har under vårterminen börjat få tillbaka vardagsrutiner i verksamheten tillsammans med barnen. Vi har arbetat med känslor, att uttrycka känslor samt kamratskap och vi kommer fortsätta det arbetet. Vi har arbetat med en önskelista tillsammans med barnen där vi skrivit upp barnens önskemål och återkopplat när önskningarna har genomförts alternativt återkopplat varför det inte gått att genomföra. Att få i gång arbetet att kartlägga otrygghet är påbörjat men fortfarande inte lika självklart som tidigare. Vi upplever att vi är på god väg men kan bli ännu bättre. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen görs under vår stängningsdag då all verksamhet utvärderas och då även kvalitétsrapporten skrivs. Arbetslagen svarar om och hur målen har uppnåtts. för att årets plan utvärderas Förskolechef och förskolepersonalen.

4 Främjande insatser Kränkande behandling Kränkande behandling Barnen ska känna sig trygga på förskolan. Vi ska ge barnen möjlighet att uttrycka och sätta ord på sina känslor. Uppföljning; vi intervjuar barnen hur de trivs på förskolan och observerar barngruppen. Vi arbetar med tre olika hjärtan under läsåret, ett med temat Vi tar hand om oss själva och varandra. Tanken är att skapa samtal och dokumentera för att synliggöra för barnen hur de tycker att man är en bra kompis. Hos oss på förskolan är det okej att visa alla känslor men vi accepterar inte att känslorna uttrycks på ett sätt som skadar barnet eller någon annan i gruppen. Vi pedagoger är goda förebilder. Vi har en aktiv konflikthantering där vi ställer öppna frågor. Vi har ett nära och ärligt samarbete med föräldrarna där vi berättar vad som hänt under dagen.

5 Kön Kön Ha en verksamhet som tilltalar barnen oberoende av kön. Uppföljning; Barnintervjuer och utvärderingar av aktiviteter tillsammans med barnen löpande under läsåret. Vi låter alla barn vara med i våra aktiviteter, anpassade efter åldern. Vi erbjuder material och aktiviteter utifrån barnens intressen. Vi bemöter barnet - inte könet. Vi frågar barnen vad de vill göra på förskolan både i vardagen men även via barnintervjun Könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Arbeta för en verksamhet som välkomnar barn och anhöriga oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Aktivt erbjuda barnbokslitteratur som berör ämnet.

6 Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn och anhöriga oavsett etnisk tillhörighet. Aktivt erbjuda barnbokslitteratur som berör ämnet. Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn och anhöriga oavsett religion eller trosuppfattning. Läsa böcker och prata om olika trosuppfattningar/ ateism. Vi uppmärksammar och firar olika traditioner som är aktuella för barnen. a för att titta över läromedlen är Linda och Maria.

7 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn och anhöriga med funktionshinder. Aktivt erbjuda barnbokslitteratur som berör ämnet. Sexuell läggning Sexuell läggning Vara förberedd på att välkomna och bemöta barn och anhöriga oavsett sexuell läggning. Vi använder oss av vårdnadshavare istället för mamma/pappa i alla våra dokument. Aktivt erbjuda barnbokslitteratur som berör ämnet.

8 Ålder Ålder Identifiera om det förekommer åldersdiskriminering bland barnen eller hos oss pedagoger. Uppföljning; Utvärdera verksamheten kontinuerligt under läsåret. Observera barnens lek. Vara mer närvarande i de olika rummen. Diskutera och reflektera över våra gränsdragningar när det gäller åldersmässiga regler/förhållningssätt.

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder -Vi ser över våra rutiner och regler för att säkerställa att de inte bidrar till kränkande behandling av något slag. -Vi har gått trygghetsvandring med de äldre barnen (4-5 år) både inomhus och utomhus. -Vi har vid utvecklingssamtal frågat vårdnadshavarna hur de upplever sina barns trivsel/trygghet/vistelse på förskolan. -Arbetslaget har observerat och dokumenterat incidenter och otrygga situationer som uppstått under året (husmodellen). Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen - Vi tar tillvara barnens åsikter och synpunkter som framkommer i det dagliga arbetet. -Vi observerar barngruppen.-samtalar med de äldre barnen. - Trygghetsvandring med 4- och 5-åringar. - Samtal med vådnadshavarna. -Enkät till vårdnadshavarna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom att diskutera och analysera kartläggningens resultat tillsammans(barnintervju, enkäter, trygghetsvandring, årets dokumentation och egna observationer) Resultat och analys Enligt föräldraenkäten upplever vårdnadshavarna sina barn som trygga på förskolan. Resultatet av trygghetsvandringen visar att de barn som deltagit är trygga och trivs på förskolan. Vi ser dock förbättringsområden i vårt likabehandlingsarbete och har därför upprättat mål för förebyggande arbete.

10 Förebyggande åtgärder Funktionsnedsättning Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Funktionsnedsättning, Vi utbildar pedagoger och barngruppen i TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att säkerställa en god kommunikation på förskolan och för att undvika diskriminering. Åtgärd Använda tecken i alla situationer. Sätta upp tecken och bilder på förskolan. Utöka pedagogers och barngruppens teckenförråd med bl.a veckans tecken. Motivera åtgärd Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 2 ur FN:s konvention om barnets rättigheter. Arbetslaget

11 Rutiner för akuta situationer Policy Vår förskola ska vara trygg och fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling * Genom att finnas närvarande i rummen när barnen leker. * Genom att regelbundet ställa frågan via barnintervjuer i samband med utvecklingssamtalen. Frågan ställs både direkt till barnet och till vårdnadshavare. * Genom att uppmärksamma svaren på frågor som gäller Trygghet och trivsel i föräldraenkäten. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All förskolepersonal på förskolan Tränset. Vi nås på Det går även bra att vända sig till förskolechef Jan-Olof Niska , Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn * Reagera direkt! * Ta reda på vad som hänt, lyssna och var neutral, samt lita på barnets berättelse. Beröm den som berättar. Var tydlig med att kränkningen ska upphöra. Den vuxnes förhållningssätt ska vara objektivt och sakligt. Det är också viktigt att inte moralisera, fördöma och bagatellisera. Vi får inte trösta bort och säga att det inte är så farligt, att det är normalt med bråk. Båda parter ska få möjlighet till stöd och hjälp samt känna sig trygga. Det är viktigt att dessa barn inte får en negativ roll i gruppen inför framtiden, ett sätt kan vara att hjälpa barnet att inte hamna i situationer där konflikt kan uppstå. * Kontakta förskolechef Jan-Olof Niska , Vid förskolechefs frånvaro kontaktas skolområdeschef Daniel Nordgren, *Informera vårdnadshavare om vad som har hänt. *Skriv incidentrapport, dokumentera vad som hänt, när det hänt, vem som gjorde vad och vilka åtgärder som vidtagits. *Upphör inte kränkningen efter vidtagna åtgärder genomförs punkt 2 igen, ta reda på vad som har hänt. Utvärdera tidigare åtgärder tillsammans med vårdnadshavare och förskolechef för att upprätta nya åtgärder för att förhindra kränkning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Kontakta förskolechef Jan-Olof Niska , Vid förskolechefs frånvaro kontaktas skolområdeschef Daniel Nordgren, Förskolechef kontaktar skolområdeschef för att diskutera: * Vad hände? * När? * Hur? * Vem/vilka gjorde vad? 3. Förskolechef genomför samtal med barnet tillsammans med förälder 4. Förskolechef samtalar enskilt med den vuxne Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal sker med alla inblandade, både barn och vårdnadshavare. Uppföljningen sker veckovis vid hämtning eller lämning. Den ska innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Vad gjorde förskolan bra? Vad kunde göras bättre och nådde förskolan målet med de vidtagna åtgärderna? Arbetslaget tillsammans med förskolechefen har ett gemensamt ansvar att uppföljningen sker.

12 Rutiner för dokumentation Varje misstanke om kränkning ska dokumenteras. Varje utredning om misstänkta kränkningar ska dokumenteras. Varje åtgärd mot kränkningar ska dokumenteras. Uppföljningen av varje fall ska dokumenteras. Arbetslaget tillsammans med förskolechefen har ett gemensamt ansvar att dokumentationer genomförs. Ansvarsförhållande Arbetslaget har ett gemensamt ansvar. Förskolechefen har det yttersta ansvaret.