LVP Svarta mål=kommunfullmäktige, nämndens åtagande, förvaltningens handlingsplaner Grön text=berga mål Röd text =hemvisterna

Transkript

1 1 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Söder Förskola Förskolechef Malin Willix Tel: LVP Svarta mål=kommunfullmäktige, nämndens åtagande, förvaltningens handlingsplaner Grön text= mål Röd text =hemvisterna Förklaringar på rubriker varför är detta ett fokusområde. Hur ser fakta, data från olika källor ut innan vi fokuserar på målet. Beskriver vinsten med målet Vad innebär det om verksamheten uppnår målet? Vad är det konkret vi ska utveckla? Avstämningar: När och på vilket sätt Resultat: kommer under året Analys och slutsats kommer till verksamhetsrapporten. område 1 Kommunfullmäktige Strategiskt mål: Höjd utbildningsnivå Åtagande Barn och utbildningsnämnden Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Lpfö98/10 betonar vikten av att verksamheten ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnets erfarenheter, intresse, behov och åsikter ska lyftas fram i verksamheten. Förskolan ska utveckla bättre arbetsprocesser för att följa barns förändrade kunnande, för att kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen. För att utvärdera verksamhetens kvalitet och skapa goda villkor för lärandet behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras i förhållande till vad verksamheten erbjuder. Det finns variationer i Eskilstuna kommuns förskolor när det gäller arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Det vill säga kunskaper om vad det är som ska dokumenteras och systematiken kring att synliggöra. Det sker en regelbunden dialog mellan förskolechefer och pedagogikutvecklare när det gäller förskolornas kvalitetsarbete för att kunna stödja förskolorna i att planera, följa upp utvärdera och utveckla verksamheten. De flesta förskolor har verktyg och rutiner för att synliggöra och följa barns förändrade kunnande. Flera förskolor

2 2 har reflekterat/diskuterat kring begreppen stimulera och utmana det är ett pågående arbete som behöver fortsätta. Förskolorna planerar och genomför barndelaktiga utvecklingssamtal tillsammans med barnen. Beroende på hur väl flickors och pojkars lärprocesser är utmanade och stimulerade beror på personalens kunskap och medvetenhet kring vad en lärprocess/lärande är. Barns förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. När arbetslagen har hittat arbetsprocesserna i det systematiska kvalitetsarbetet är flickors och pojkars lärprocesser stimulerade och utmanade. Varje enhet erbjuder en meningsfull verksamhet som stimulerar och utmanar varje enskilt barn utifrån dess förutsättningar. Stödjande insatser: Forskning, projekt små barns lärande, Allmänna råd förskolan, systematiska kvalitetsarbetet digitalt, BRUK, TRAS, Språkdomäner, PU Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att kontinuerligt synliggöra och utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Senast 31 maj 2016 kan ansvarsgrupperna/pedagogerna beskriva hur de stimulerar och utmanar flickor och pojkar(barngrupp) i projekt och aktiviteter. (Ansvarsgrupperna) Aktiviteter: I projekten följer pedagogerna upp hur de stimulerar och utmanar barnet/barnen. Vi bjuder in vårdnadshavare att vara mer delaktiga i projekt och aktiviteter. Alla ansvarsgrupper använder lotusschema för att checka av vilka områden som de arbetar med under läsåret. Beskrivning Lpfö98/10 betonar vikten av att verksamheten ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. När vi blir bättre på att beskriva hur vi stimulerar och utmanar barnen i sin utveckling i förmågor och ämnesfördjupning så kommer undervisning och utbildningen förbättras. Projekten har tydliga lärandesyften vad barnen ska utveckla både förmågor och ämnesfördjupning. Barn och pedagoger reflekterar kring lärandesyftena. Många barn har förstått begreppet att ha lärt sig men inte alla. I brukarenkäten för barn visar att vi har sjunkit något (0.11)i vuxna pratar med mig vad jag lärt mig. (2.71 på en 3-gradig skala). I brukarenkäten för föräldrar visar Jag upplever att mitt barn tycker det är roligt att lära mig nya saker (snittet i kommunen 3.85 på en 4 gradig skala) Alla pedagoger beskriver hur de bekräftar/reflekterar över barnets lärande ihop med barnet/barnen. Vi har diskuterat likheter och skillnader på stimulera och utmana. Stimulerade blir barnen i många aktiviteter men det kan ibland vara svårt att kunna utmana alla barn i alla aktiviteter.

3 3 Vi behöver fortsätta att diskutera och beskriva hur vi stimulerar och utmanar barnen i projekt och i olika aktiviteter. Barnen får inflytande när vi använder och stimulerar flera olika lärstilar. Genom att variera undervisningen på flera sätt ökar barnen möjligheter till lärande. Vi behöver arbeta med att barnen ska förstå begreppet lära vad kan du? Vi behöver återkoppla till barnen vad de har lärt/utvecklat och på så sätt blir barnen medvetna om sitt lärande. (ca en gång i månaden) PEDAGOGISK LEDARSKAP (din egen utveckling) Senast 31 maj 2016 har barnskötare och förskollärare utvecklat sitt pedagogiska ledarskap. Hen har fått en ökad medvetenhet om hur hen arbetar/agerar i undervisningstillfällen och/eller rutin situationer. Aktivitet Sara Johansson Selander kommer och berättar om pedagogiskt ledarskap på ett APT. Alla pedagoger ska göra minst tre observationer på en vardagsrutin/aktivitet för att få syn på hur hen arbetar/ agerar. Senast den 30 april 2016 ska den enskilda pedagogen beskriva sin utveckling i sitt pedagogiska ledarskap som skett under året och mejla det till Malin W. Beskrivning Forskning (Timperly) visar att det som framförallt gör skillnad i barnens undervisning är på vilket sätt pedagogen gör, vilket förhållningsätt pedagogen använder. Att lära och reflektera med varandra om hur vi gör, kollegialt lärande, skapar ökad medvetenhet om hur jag som enskild pedagog gör och varför. Några har observerat varandra, de upplever att det ger utveckling samt att de dels har fått syn på sig själv och dels fått en ökad medvetenhet/förståelse varför kollegan gör på ett annat sätt. Vi gör regelbundna observationer av barnen, men vi har inte prioriterat att observera varandra som pedagoger i samma utsträckning. Vi behöver planera och prioritera aktiviteten att observera varandra som pedagoger. Observationstillfällena behöver inte vara så långa. Det räcker med 5-10 minuter i vardagen. Det är viktigt att veta vad man ska observera(syftet) samt att reflektera med varandra efter observationen så att utvecklingsmål kan sättas upp. Vi behöver utveckla att alla barnskötare

4 4 och förskollärare ska kunna beskriva sitt pedagogiska ledarskap. Pedagogen kommer att utveckla sin medvetenhet om hur hen gör. Vi vet vad och varför vi gör olika saker nu behöver vi utveckla vår medvetenhet om hur vi gör så vi arbetar på ett sätt som utvecklar barnen, undervisningen och verksamheten på förskolan. skicka till Malin W sin utveckling, april 2016 Barns inflytande (hemvisten) Senast den 31 maj 2016 har barnen fått ökade möjligheter till inflytande och delaktighet samt ökad medvetenhet om det. Aktiviteter: Vi fortsätter med barnhearing. I dokumentationen ska barnens delaktighet och inflytande synliggöras. Barnskötare och förskollärare fortsätter att diskutera barnens delaktighet och inflytande utifrån läroplanen. Lpfö98/10 betonar vikten av att barnen ska ha inflytande på sin vardag, att barnensges möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter och på så sätt påverka sin situation. Vi upplever att vi har en verksamhet som ger barnen stora möjligheter till både inflytande och delaktighet. Vi behöver fokusera mer på att öka medvetenheten om barnens eget inflytande. Barnens inflytande ska genomsyra hela verksamheten. Alla arbetar med barnens inflytande. Barnen ska ha inflytande i sin vardag i de olika momenten. Vi arbetar för att barnen ska klara så mycket som möjligt själva samt att deras åsikter tas till vara och att alla barn kommer till tals. Alla har rätten till att ha en åsikt, att ha egna tankar och rätt till att var olik men man måste tänka på andra. Vi behöver hjälpa barnen att sätta ord på sina handlingar. I projekten är barnen med och reflekterar och påverkar hur projektet fortgår. Barnen har varit med att utvecklat lärmiljön. Hemvisterna arbetar med barnens val på flera olika sätt. Flera hemvister har bilder för att tydliggöra för barnen vad som ska ske under dagen. Att diskutera och reflektera över barnens inflytande är en diskussion som aldrig blir färdig. Att öka barnens delaktighet och inflytande på förskolan är en process som alltid måste pågå. Barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Pedagogerna behöver fortsätta att diskutera hur de kan synliggöra barnens inflytande i både projekt och vardag genom dokumentation. Att möjliggöra barns inflytande är bland annat att använda och stimulera flera olika lärstilar samt variera undervisningen. Pedagoger ska observera och försöka hitta intressen som fångar varje enskilt barn.

5 5 Vi behöver fortsätta att stärka och lyfta barn genom att låta de växa med ansvar. Vi ska fokusera mer på att låta barnen hjälpa och lära av varandra i verksamheten. Vi ska ha barnråd/hearing. (ca en gång i månaden) Naturvetenskap Senast maj 2016 har pedagogernas ämneskunskap inom naturvetenskap ökat. Aktivitet: Läsa någon bok/artikel om naturvetenskap. Alla ska ha arbetat med naturvetenskap i sina projekt. Vi ska utveckla lärmiljöerna. Pedagogerna behöver fördjupa sin ämneskunskap inom ämnet naturvetenskap framförallt kemiska processer och fysikaliska fenomen. Lpfö98/10 beskriver att förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap samt samband i naturen, liksom sitt kunnande omväxter, djur samt enkla kemiskaprocesser och fysikaliska fenomen. Idag arbetar vi framförallt med kretslopp, växter och djur. Pedagoger har mindre kunskap om kemiska processer och fysikaliska fenomen. För att kunna utveckla det hos barnen behöver pedagogerna ämneskunskap öka. Alla hemvister arbetar med naturvetenskap på något sätt. Barnen har ett stort intresse för olika delar inom naturvetenskap. Vi arbetar med biologi. Barnen har stor kunskap om djur och växter. Många av pedagogerna har för lite kunskaper i vissa delar av ämnet och missar mycket i kemiska processer och fysikaliska fenomen. Pedagoger behöver lära mer om vissa delar av ämnet så kemiska processer och fysikaliska fenomen. Vi ska skapa pedagogiska miljöer som ger barnen möjligheter att fortsätta utforska och upptäcka naturvetenskap på egen hand. Vi behöver utveckla sätt att beskriva för föräldrar/vårdnadshavare vad, hur och varför vi arbetar med naturvetenskap på vår förskola. Lärmiljöer utvecklas och förändras utifrån barngruppen intresse samt läroplanen. Lärmiljöerna ska vara inspirerande och utmanande. Vi vill använda oss av Sinnenas skafferi för att skapa en naturvetenskaplig lärande- och inspirationsmiljö för barn och pedagoger. (ca en gång i månaden)

6 6 Ansvarsgrupperna (okt, feb, april) Medarbetarsamtal (okt nov) Reflektions och utvärderingsdagar ESTETIK Senast 31/ har pedagogernas kunskap ökat om de estetiska begreppen: intryck, uttryck, bearbetning, estetik som metod och ämneskunskap, inom bild och form. Aktivitet Pedagogers ämnesfördjupning inom estetik inom skapande bild och form utvecklas. Förankra de olika begreppen intryck, uttryck, bearbetning, estetik som metod och ämneskunskap (inom estetik). Vi ska utveckla lärmiljöerna. Pedagogerna behöver ämnesfördjupning inom estetik för att få ett stärkt självförtroende för att våga testa och utforska nya uttryck och tekniker tillsammans med barnen. Estetiken har utvecklats på förskola. Torget inspirerar och utvecklar olika former av estetik så som drama, teater dans, musik, fantasi. På hemvisterna arbetar man framför allt med drama, skapande och musik genom traditionella och bekanta material. Genom att arbeta med olika estetiska uttryck kan du dels utveckla dig inom ämnet t.ex. dans och dansen kan också vara en metod att förstärka t.ex. kroppsuppfattning och balans. Vi arbetar med sinnesintryck inom, dans, teater, musik samt bild och form. Följande definitioner har framkommit i vad som är estetik: intryck, uttryck, bearbetning, estetik som metod och ämneskunskap (inom estetik). Vi ska jobba med de olika definitionerna och förankra dessa begrepp hos pedagogerna då det hjälper dem att öppna ögonen för vad de faktiskt kan göra inom estetiken. Vår målsättning är att pedagogerna vågar utmana sig själva att prova nya material och tekniker inom bild och form för att sen kunna föra det vidare till barnen. Fler pedagoger arbetar med estetiska utryck med sina barngrupper. Framförallt är det intryck, bearbetning och estetik som metod som används mycket. Ateljéerna ska vara inspirerande och utmanande. Starta diskussion kring hur vi använder våra ateljéer, vilka material vi vill presentera i ateljén. IKT

7 7 Senast maj 2016 använder vi större utsträckning IKT som pedagogiskt redskap. Aktivitet: Utveckla användandet av USB microskåp. Utveckla användandet av smartboarden. Beskrivning Pedagoger behöver utveckla sitt kunnande i smartboarden. Vi behöver utveckla att resonera med barnen. Nuläge Hemvister och Torget använder IKT till att reflektera, dokumentera och projicera. Det finns tydliga syften när vi använder olika IKT. Vi ser att vi använder IKT för att till viss del att undersöka men nästan inte alls för att resonera. Miljön och aktiviteterna har förtydligat och förbättrats då vi använt oss av ljud och ljus. Pedagoger behöver utveckla sitt kunnande kring smartboarden samt användandet av den. Vi behöver utveckla vårt arbetssätt att undersöka och resonera med barnen, vi ser stor potential till detta genom att använda smartboarden, t.ex. fota av rum och möblera och rita kartor med hjälp av smartboarden. Vi ska sluta använda youtube i barngruppen eftersom den innehåller reklam. Det finns en risk att vi lätt hamnar i en ren underhållningssituation där barnen bara vill titta vidare på fler och fler filmer som de ser i annonsen bredvid. GRÖN FLAGG : Det kommer under hösten Vi har valt tema kretslopp Aktivitet Senast på APT i september 2015 har vi valt nytt fokus område inom Grön Flagg. Nya mål ska sättas upp inom detta fokusområde. Här får vi fylla på när vi valt område. När vi valt fokusområde kan vi beskriva varför vi valde detta. Vi har precis arbetat färdigt med Grön Flagg målet livastill och hälsa. Vi ska i augusti september välja ett nytt fokusområde. Här får vi fylla på när vi valt område.

8 8 Utomhuspedagogik : Senast maj 2016 har vi utvecklat vår utomhuspedagogik. Aktiviter: För att få barnen delaktiga och för att ta reda på vad de vill göra när de är ute frågar vi dem/intervjuar vi dem i ansvarsgrupperna. På gårdarna Trafikvägar med trafikljus/skyltar, utveckla tankstationen med slang och betalning. Mera rör som sitter fast där det finns möjlighet för barnen att släppa saker och utforska. Hinder bana med balansövningar Hage Rita en orm med siffror, bokstäver, antal på asfalten. (Behöver köpa in färg) a på asfalten Stafflivägg utomhus. Förslag att införskaffa vattentunnor på gårdarna. Vilda trädgården, Lilla djungeln En plan yta önskas i VT, där kan vi ha samlingar, yoga m.m. Beställa bark att sprida ut på en yta. Sagostig i VT. Använda snickis. Vad vill barnen göra där? De vill spika, såga. En grupp på två max tre barn med pedagog.. Grävgrop. Vi vill utveckla vår pedagogiska verksamhet utomhus. Vi har ett viktigt budskap att förmedla till barnen. Vi tillsammans måste vara rädda om vår miljö, naturen, material och kompisar. Med rättigheter följer skyldigheter. Hållbar utveckling! Detta handlar om barns inflytande, ju mer inflytande barnen får desto mer ansvar måste vi lära barnen att ta. Vi har mycket pedagogisk verksamhet ute redan idag. Vi använder Lilla Djungeln och Vilda trädgården på många olika sätt och inom många olika ämnen. Vi arbetar med språk, matematik, naturvetenskap, motorik ute idag.

9 9 Vi vill erbjuda barnen mer variation i vår unika utemiljö som lockar till fantasi, lek, rörelse, nyfikenhet, upptäckande, utforskande och välbefinnande. Vi vill ha en mer inspirerande och utvecklade utemiljö. Barnen ska få känslan av att här vill jag prova, vad kul! Vi är överens om att barnen ska få uppleva Lilla djungeln och Vilda Trädgården med alla sina sinnen. Vi ska använda asfalten på ett bättre och enkelt sätt. Vårt syfte är att utveckla rollekarna genom att tillföra en affär, trafikvägar, bensinstation och en eka. Vi vill utmana och stödja med olika stationer. Vi ska använda materialet som finns, t ex. att bygga kojor, utmana motoriskt genom att klättra. område 2 Åtagande Barn och utbildningsnämnden Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. gruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. (KFN, BUN, TSN, KS) Barn och utbildningsförvaltningen Enligt Lpfö 98/10 hänger språk och lärande oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Litteracitet ska prägla förskolans verksamhet och miljö. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolan ska också medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla svenska språket och sitt modersmål. Läroplansuppdraget ska skapa en lust och förståelse för språket och dess betydelse kopplat till pojkar och flickors egna erfarenheter. Förskolans insatser när det gäller barns språkförståelse och språkliga medvetenhet har en avgörande betydelse för barnens förutsättningar att så småningom lära sig läsa och skriva. Som en del av Eskilstuna kommuns lässatsning har projektet Berätta-Leka-Läsa genomförts på flera av kommunens förskolor under vt-14 samt under vt-15. Arbetet med lässatsningen fortsätter till att omfatta alla flickor och pojkar i kommunens förskolor. Tillgängligheten till böcker på olika språk och variationen i utbudet av böcker varierar i kommunens förskolor. Vidare sker planering för och organisation av läsning, uppföljning av läsning, boksamtal, reflektion och arbete med estetiska uttrycksformer i olika grad. Vidare innebörd av begreppet litteracitet ger utrymme åt språk och kommunikation och

10 10 inkluderar, förutom läs- och skrivaktiviteter, också berättande, symboler och bilder. Alla flickor och pojkar har en ökad förståelse, intresse och nyfikenhet för språket. Detta för att långsiktigt arbeta för att öka elevers lust att läsa och på så vis ge barnen goda läsvanor i tidig ålder. Barnens möjligheter till kommunikation på många olika sätt utökas. Stödjande insatser: TRAS Litteratur Språkdomäner PU Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att kontinuerligt synliggöra och utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. SPRÅK Senast 31 dec 2015 arbetar alla hemvister systematiskt med barnens språkliga medvetenhet. Aktivitet: TRAS utbildning för de som inte gått hösten Lärmiljöerna utvecklas utifrån ett språkligt perspektiv. Det finns dokumentation kring varje enskilt barns språkutveckling. Använda Carin Rydjas bok som stöd. Få kunskap om vad litteracitet är. Systematiken kring hur vi arbetar med barns språkliga medvetenhet behöver utvecklas. När det finns en systematik i detta arbete gynnar det alla barn men framförallt de barn som ligger i riskgruppen för läs och skrivsvårigheter. Alla barns språkutveckling ska dokumenteras. Vi behöver få en djupare kunskap om vad litteracitet är Alla pedagoger arbetar medvetet med barnens språkutveckling det genomsyrar hela verksamheten på. De allra flesta pedagogerna har hög kompetens och en medvetenhet om hur de ska arbeta med barnens språkutveckling. Genom att alla arbetar medvetet med alla delar i barnens språkutveckling läggs en bra grund för barnen på förskola. En klar framgångsfaktor är att utgå från en saga/berättelse i projekten. Det har blivit en metod som inkluderar många olika arbetsätt vilket gynnar barnens olika förmågor. Begreppet (ordet) litteracitet är för många ett nytt ord. Enligt Lpfö1998/10 ska förskolan lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets intresse för bilder och texter. Barnet ska utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera samt utveckla sitt talspråk, orrförråd samt begrepp. Alla ansvarsgrupper ska arbeta med någon saga/berättelse under året. Alla ansvarsgrupper arbetar systematisk med barnens språkutveckling.

11 11 (spanargrupper) Mångkulturell/interkulturell pedagogisk verksamhet Senast maj 2016 har vi utvecklat innehållet i vår verksamhet så att den är mer interkulturell. Aktiviter: Vi kommer att diskutera vad order interkulturellitet betyder. Hemvisterna ska använda språkdomäner. Hemvisterna skaffar interaktiva böcker/sånger på olika språk. Förskolan skaffar en världskarta, flaggor mm. Vi ska skapa en mer interkulturell förskola. Ev utbyte med Fogde/Fröslunda fsk för att lära mera. Beskrivning förskola behöver utveckla det interkulturella arbetet. Vi behöver stärka våra flerspråkiga barn. På en hemvist (Vilja) har föräldrar med annat modersmål fått läsa in en bok Max balja och sjungit in en sång Imse vimse spindel. Barnen har börjat använda varandras ord. I miljön finns ord och bilder från barnens vardag på ett annat hemspråk. Veta och Växa har kartor som barnen använder i miljön där de tittar och diskuterar om platser. Bland personalen på finns många språk representerade. Vi behöver arbeta mer aktivt med barnens modersmål för att stärka barnen. Vi behöver vidga barns erfarenhetsvärld utifrån fler kulturer och språk. Vi ska börja använda materialet språkdomäner. Vi behöver utveckla vårt interkulturella arbete på förskolan. Vi ska fortsätta att använda varandra språkliga och kulturella kunskaper. Vi ska arbeta för en ökad medvetenhet i fler språk, påvisa existensen att det finns fler språk än bara det svenska språket.

12 12 område 3 Åtagande Barn och utbildningsnämnden Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till VT 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Lpfö98/10 betonar vikten av att arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Brukarenkätens resultat har varit betydelsefulla i att mäta hur barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts på förskolan. Eftersom svarsfrekvensen är olika från förskola till förskola behöver vi komplettera ytterligare med den professionella bedömningen samt egna enkäter till vårdnadshavarna Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Vårdnadshavare och personal lägger in olika betydelser i vad det innebär att bemötas respektfullt. I Eskilstuna kommuns förskolor finns en stor kulturell mångfald som skiljer sig åt mellan förskolorna. Bland förskolans personal råder en osäkerhet kring arbetet med mångfald. s resultat från brukarenkäten på en 4 gradig skala: Jag är nöjd med det bemötande jag får 3.65(snitt kommunala förskolor 3.56). Jag upplever att personalen arbetar aktivt för att alla barn ska behandlas respektfullt 3.79(snitt kommunala förskolor 3.68). Förtroendefullt samarbete förskola och hem. Barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation samt respekt och aktning för varje människa, oavsett bakgrund, stärks. Vardagsarbetet präglas av synliggörande och tydliggörande av normer och värden i verksamheten. Arbetet i förskolan vilar på demokratins grund. Stödjande Insatser: BRUK, ICDP, barndelaktiga utvecklingssamtal, likabehandlingsarbetet, PU, Modigt medarbetarskap Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att kontinuerligt synliggöra och utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Aktivitet Respektfullt bemötande mellan personal barn och föräldrar.

13 13 område 4 Åtagande Barn och utbildningsnämnden Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna2015 är bibehållet VT Barn och utbildningsförvaltningen Lpfö98/10 betonar vikten av att förskolan har ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. En trygg vardag är en förutsättning för att barnen ska kunna delta i verksamheten på lika villkor. Likabehandlingsarbetet är därför ett utvecklingsarbete av stor vikt. Alla som arbetar i förskolan spelar en roll för att i sitt dagliga arbete - ord och handling - driva denna utveckling framåt. Det handlar om hur förskolans visioner, mål och åtgärder konkret omsätts varje dag. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner, planering och genomförande av aktiviteter såsom föräldramöten med mera. Naturligtvis är det även en del av förskolans ordinarie värdegrundsarbete. Det handlar om att förskolan skapar bästa förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är en ständigt pågående process för att utveckla förskolan. Likabehandlingsarbetet har kommit olika långt i förvaltningens förskolor. Det vi ser som kan utvecklas mer är att få till en systematik i arbetet. Vårdnadshavare och personal lägger in olika betydelser i begreppet trygghet. Det saknas en samsyn kring begreppet trygghet, vilket påverkar såväl arbetssättet i förskolan som vårdnadshavares och barns upplevelse av tryggheten på förskolan. Brukarenkätens resultat har varit betydelsefulla i att mäta hur barn och vårdnadshavare upplever trygghet på förskolan. Eftersom svarsfrekvensen är olika från förskola till förskola behöver vi komplettera ytterligare med den professionella bedömningen samt eventuellt egna enkäter till vårdnadshavarna. Eskilstuna kommun har påbörjat arbetet med föräldradelaktig inskolning och förskolorna har kommit olika långt i detta arbete. s resultat från brukarenkäten på en 4 gradig skala: Jag känner mig trygg när mitt barn är där 3,62 (snitt i kommunen 3.63) Mitt barn känner sig trygg 3.66(snitt i kommunen 3.69) En ökad trygghet leder till ökat inflytande och ökad delaktighet för såväl vårdnadshavare som barn. Detta leder till att verksamheten tydligare utformas efter pojkars och flickors egna förutsättningar och intressen vilket gör att det blir meningsfullt för var och en. Stödjande insatser: BRUK, ICDP, barndelaktiga utvecklingssamtal, föräldradelaktig inskolning, inskolningssamtal, forum för samråd vårdnadshavare, personal och chef, PU, likabehandlingsarbetet Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att kontinuerligt synliggöra och utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats.

14 14 Likabehandlingsplan Den 31/ upplever föräldrar/vårdnadshavare en ökad trygghet på förskola. Aktivitet: Diskutera i arbetslaget vad ordet trygghet betyder för oss. Diskutera på föräldraråd och föräldramötet vad är trygghet? Inom vilka områden känner sig föräldrar otrygga? Göra en egen enkät till föräldrar. Lpfö98/10 betonar vikten av att förskolan har ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. I brukarenkäten ser vi att föräldrar inte är lika trygga som andra föräldrar på andra förskolor i Eskilstuna kommun. Vi tror att det kan bero på att vi lägger in olika aspekter i ordet trygghet. Vid kartläggningar och enkäter uttrycker föräldrar att det är för stora barngrupper till antalet pedagoger samt olika säkerhetsaspekter så som t.ex. stora vattenpölar. Från Brukarenkäten Trygghet och trivsel: Föräldrar trivs och är trygga har ökat på 3.68 (2014-3,59) kommunsnittet är (3,63). Trygghet Jag känner mig trygg när mitt barn är där 3.62 (kommunsnitt 3.63) Mitt barn känner sig trygg 3.66(kommunsnitt 3.69) Pedagogerna tillsammans med barnen arbetar aktivt för att skapa en bra förskola med trygga barn, vårdnadshavare och pedagoger. Vi pedagoger upplever att barnen är trygga när de är hos oss. På förskola lever likabehandlingsarbetet i vardagen. Det pågår hela tiden diskussioner om hur vi bemöter, barn, vårdnadshavare och varandra. Alla hemvister och torget arbetar med samarbete, samspel, turtagning, hur jag är en bra kompis. Vad kan/får man göra och vad får man inte? Det är inte tillåtet att göra någon annan illa. Större delen av dagen delar vi barnen i mindre grupper för att skapa bättre pedagogiska aktiviteter, för att se och prata med det enskilda barnet. Vi har ansvarspedagoger som vet lite mer om det enskilda barnet. Vi gör kartläggningar av hur barnen trivs om det finns ställen och personer som barnen är rädda för, varje termin och vid behov. Vi frågar barnen om de har kompisar att leka med. På föräldramötet på hösten diskuterades om vårdnadshavare känner oro för något ställe på förskolan. I brukarenkäten ser vi att föräldrar inte är lika trygga som andra föräldrar på andra förskolor. Vi behöver diskutera vad som är trygghet med våra föräldrar. Gör vi olika tolkningar av ordet trygghet? Vi kommer på föräldramötet i höst att diskutera trygghet. Vad menar barn, vårdnadshavare och pedagoger med trygghet?

15 15 Likabehandlingsplan Förebyggande arbeta läsåret 2015/2016 Aktiviteter: I kartläggningsarbetet så behöver vi utveckla/ändra frågorna som vi ställer till barnen. Vi skapar ett faddersystem när vi skolar över barn från de yngre hemvisterna till de äldre. Vi måste våga diskutera händelser/dilemman där vi funderar på om en om en kränkning har skett mellan pedagog och barn. Vi ska fortsätta dokumentera och följa upp i likabehandlingsblocket samt göra anmälningar när kränkning eller diskriminering har förekommit. Likabehandlingsarbetet lever i vardagen på förskola. Vi behöver fortsätta att utveckla vår kartläggning. Likabehandling är en stående punkt på reflektionerna på hemvisten där förs regelbundna samtal om hur vi arbetar främjande, förebyggande samt vilka åtgärder som behövs. Detta har skapat en större medvetenhet hos pedagoger och barn. Vi följer upp händelser med barn och vårdnadshavare.. Vi behöver fortsätta diskussionen att arbeta för ett gemensamt förhållningssätt. Vi ska skapa ett faddersystem när vi skolar över barn från de yngre hemvisterna till de äldre. Pedagoger ska observera och försöka hitta ett intresse som fångar varje enskilt barn. Vi behöver fortsätta att stärka och lyfta barn genom att låta de växa med ansvar. Vi behöver börja prata mer om kränkning mellan pedagoger (exempelvis när en pedagog avbryter en annan pedagog som är i ett samtal eller aktivitet med förälder/barn/etc). Vi ska fortsätta dokumentera och följa upp i likabehandlingsblocket. I kartläggningsarbetet så behöver utveckla/ändra frågorna som vi ställer till barnen.