Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Söder Berga Förskola Förskolechef Malin Willix Tel:

Transkript

1 1 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Söder Berga Förskola Förskolechef Malin Willix Tel: Verksamhetsrapport Berga förskola Inledning Bakgrund förutsättningar Berga förskola är en relativt ny förskola som har varit igång i snart fyra år. I dagsläget går 159 barn på förskolan. Vi har få barn som är flerspråkiga. Vi har många barn som kommer vid och går till Vissa eftermiddagar så blir det många barn/pedagog. På förskolan arbetar förskollärare, barnskötare, kockar, trainees samt förskolechef. Vi har studenter från MDH och elever från gymnasiet som gör VFU/praktik hos oss. Sammanfattning Berga förskola har utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete detta läsår. Alla ansvarsgrupper och torget arbetar med olika projekt som är kopplat till läroplanen och LVP(lokalverksamhetsplan). Projekten utgår från barnens intresse. Projekten har tydliga lärandesyften där barnens förmågor ska utvecklas och en ämnesfördjupning sker. Barnen är med och reflekterar i projekten. Vårdnadshavare har möjlighet att ta del av projekten på flera sätt. Alla hemvister arbetar på ett mycket bra sätt med barnens språkutveckling och matematik Detta läsår har användandet av olika IT-verktyg ökat. Lärplattan och projektorn har utvecklat den pedagogiska verksamheten. Olika estetiska uttryck så som dans, musik, yoga och skapande med mera används i större utsträckning än tidigare. Torget har utvecklats och blivit en integrerad del i verksamheten. Likabehandlingsarbetet har utvecklats. Vi har arbetat med att respekterar varandra för den man är. I Grön Flagg har vi haft fokus på att utveckla olika rörelselekar/aktiviteter samt att bli medvetna om ljud och hur vi kan sänka ljudnivån.

2 2 Verksamhetsrapport Svarta mål=kommunfullmäktige, nämndens åtagande, förvaltningens handlingsplaner Grön text=berga mål Målområde 1 Kommunfullmäktige Strategiskt mål: Höjd utbildningsnivå Åtagande Barn och utbildningsnämnden Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2014 års mätning till 2015 Berga Mål Senast 31 maj 2015 finns det tydliga lärandesyften i projekt och aktiviteter som vi arbetar med på förskolan. Aktivitet: Barnskötare och förskollärare ska läsa och diskutera boken Att undervisa i förskolan. (Doverborg, Pramling och Pramling). Vi behöver fortsätta att diskutera begreppen stimulera och utmana. Hemvisterna gör skattning BRUK 3.6. Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande på planeringsdagen i augusti. Hemvisterna bestämmer vilket/vilka kriterier som ska sjävvärderas. Nuläge skrivs klart till 30/ Självvärderingen av ett kriterie ska vara klar till 31/ Ny skattning på BRUK 3.6 gör senast 30/ Målet är uppnått helt. Alla barnskötare och förskollärare har läst boken att undervisa i förskolan. Efter att vi läst och diskuterat Att undervisa i förskolan har vi blivit bättre på att fokusera och ringa in det som vi ska arbeta med. Vi har skapat en strukturerad planering för aktiviteter vilket har gjort att vi i högre utsträckning har kunnat prioritera att dokumentera och synliggöra barnens lärprocesser. Vi synliggör barnens lärprocesser genom projektböcker, barnets enskilda dokumentation samt på bilder och filmer. Vi pedagoger har haft mer fokus på lärandesyftet än tidigare. Alla projekt samt många aktiviteter har tydliga syften. Barn och pedagoger reflekterar kring lärandesyftena. Det rör sig om både förmågor som barn ska utveckla samt ämnesfördjupning. Barnen uttrycker vad de själva har lärt sig. De har fått en förståelse för begreppet att lära sig. Flera barn kan återkoppla till tidigare lärande. Vårdnadshavare har möjlighet att ta del av projekt och aktiviter genom dokumentation så som bilder, film, projektböcker, dagliga kontakter, utvecklingssamtal, föräldrabrev samt hembrev. Alla hemvister har skattat sig i BRUK 3.6 samt sjävvärderat ett kriterie. Självärderingen kommer som en egen punkt utifrån respektive hemvist.

3 3 Skattning Bruk 3.6 Vi kan se att många punkter har utvecklats under året. Vi skattar på de flesta punkterna att vi uppfyller kriterierna till stor del. Vi ser att några hemvister ligger lägre på kriterier 8,9, 10 (flerspråkighet) samt att vi i pedagoggruppen har delade meningar kring om vi uppnår kriterierna som handlar om naturvetenskap(15). Brukarenkäten för föräldrar 2015 visar på en 4-gradig skala: En ökad nöjdhet i utvecklingssamtalet. Från 3.71 till 3.81 (kommunsnittet är 3.59) Jag får veta hur mitt barn utvecklas i verksamheten här har det skett en ökning från 3.67 till 3.73 (kommunsnitt 3.47) Brukarenkäten för barn 2015 visar på en 3-gradig skala: Roligt att lära mig nya saker har ökat från 2.73 till 2,87(Kommunsnitt2.85) Vuxna pratar med mig om det jag lärt mig har minskat från 2.82 till 2.71 (Kommunsnitt 2.63) : Många barn har förstått begreppet att ha lärt sig men inte alla. Det kan bero på hur vi reflekterar med barnen samt hur vi talar om ordet lärande. Ofta säger vi lära sig till alla barn. Vi funderar på om vi också ska säga vad kan du? Vi har diskuterat likheter och skillnader på stimulera och utmana. Stimulerade blir barnen i många aktiviteter men det kan ibland vara svårt att kunna utmana alla barn i alla aktiviteter. Vi behöver fortsätta att diskutera och beskriva hur vi stimulerar och utmanar. Tidigare läsår har vi fått kritik i brukarnekäten om att vårdnadshavare inte får den information de vill ha. Nu finns många olika möjligheter att ta del av barnens lärprocesser och vardag och flera vårdnadshavare upplever att de får mycket information. De kriterier som vi skattar oss lägre i, flerspråkighet och naturvetenskap, har inte fått så stort fokus detta år, vi har fokuserat på andra målområden. Vi kommer läsåret arbeta med dessa områden. Vi lägger stort fokus på utvecklingssamtalet samt beskriva barnets utveckling och lärande, det känns positivt att föräldrar uppskattar det (brukarenkäten för föräldrar). I brukarenkäten för barn visar att vi har sjunkit något i vuxna pratar med mig vad jag lärt mig. Vi tror att det beror på att barnen i vissa fall inte förstår begreppet lära. Vi behöver arbeta med att barnen ska förstå begreppet lära. Alla pedagoger beskriver hur de bekräftar/reflekterar över barnets lärande ihop med barnet/barnen. : När projekt och aktiviteter har tydliga lärandesyften är det lättare att dokumentera olika lärprocesser hos barnen. Förbättring: Vi ska fortsätta att diskutera stimulera och utmana. Vi behöver arbeta med att barnen ska förstå begreppet lära Vi ska utveckla vårt arbete inom flerspråkighet och naturvetenskap. Självvärdering Vilja Bruk 3.6, 10 Vi har material som böcker, ljudfiler och musik på olika språk och en miljö som synliggör och uppmuntrar barns alla språk.

4 4 Målet är uppnått helt Föräldrar med annat modersmål har läst in en boken Max balja och sjungit in en sång Imse vimse spindel, vilket varit uppskattat hos barnen. I miljön så finns det ord och bilder från barnens vardag på ett annat hemspråk. Flera barn kan sjunga Imse vimse spindel på arabiska. Ett ökat samarbete med föräldrar kring hemspråk har skapat en språklig kunskap hos oss pedagoger som vi återkopplar till barnen och föräldrarna. Barnen har börjat använda varandras ord. Vi har haft ett tydligt syfte med vad vi gör, som vi har diskuterat och bestämt på veckoreflektionerna i våra trios samt på fredagsreflektionerna i arbetslaget. På fredagsreflektionerna har vi stämt av hur arbetet i triosarna fortlöper. Vi har delat upp jobbet och ansvarat för olika saker vilket har gjort att saker blivit gjorda. Vi har mer konsekvent hållit åldersgrupperna delade och även delat dessa i mindre grupper. Barnen har blivit bättre på att reflektera, eftersom att det finns något att reflektera kring då dokumentationen sitter uppe. Vi har lärt oss att vi behöver tratta ner och inte göra allt så stort. Vi hade som mål att använda tre sånger och tre böcker samt dans och musik, för att synliggöra flera modersmål än svenska. Det blev en bok och en sång och det hann vi med att förvandla från idé till handling. Framgångsfaktorn har varit den strukturella planeringen. Vecko- och fredagsreflektioner har utnyttjats effektivt. Det är oerhört viktigt att fördela ansvar och arbetsuppgifter, så det blir tydligt vems ansvar det är. Förbättringar Vi vill bjuda in föräldrarna till att vara mer naturligt delaktiga i projekt och aktiviteter. Vi kan vidareutveckla arbetet med modersmål, och komma ihåg att även svenska är ett modersmål. Växa Bruk 3.6, 4 Vi låter barnen regelbundet lyssna till berättelser, själva berätta och associera fritt samt tillsammans med andra skapa berättelser. Målet är uppnått helt Vi har bearbetat sagor på olika sätt barnen har fått möta och lyssna på berättelser i olika former. Vi har dramatiserat Bockarna Bruse, använt flanosagor, dilemmasagor, bokform, storbildsform för att möta sagans uppbyggnad på flera sätt. Vi har jobbat med textformen och uppbyggnaden av sagan. På Torget har det varit sagor av olika slag. Samtliga grupper har arbetat med samspelet genom skapande av berättelser så som blädderblocksagor, där vi arbetade mycket med att visa hänsyn för varandras viljor. Barnen har gjort filmer utifrån sagomallen, gemensamma sagor i berättelseform och dokumenterad dessa med hjälp av en pedagog. De äldsta barnen har reflekterat och diskuterat sagans innehåll kring kapitelboken de läst. Pedagogisk miljö har utvecklats. Vi har gjort en skrivarvrå/språkhörna för att skapa en mötesplats. Där skrivandet får fokus. Vi har tillfört stimulerande material som bokstäver i olika varianter så som t.ex.

5 5 bilder på barnen och deras namn, alfabetet med bokstäver och bilder, magnetbokstäver, bokstäver i klossar som barnen lekt och skapat ord med. Literacy: Sagomall: ett material som finns tillgängligt i skrivhörnan. : Vi har uppnått bra resultat eftersom vi har haft en större medvetenhet om språket och sagans betydelse för språkutvecklingen samt erbjudit varierande material som lockar och skapar intresse hos barnen. Vi har jobbat med sagan ur flera perspektiv samt på olika sätt vilket har utvecklat flera förmågor hos barnen. Vi erbjuder flera olika möjligheter till lärande. Förbättringar: Vi behöver fortsätta att utveckla språkhörnan med mer medvetet material så den är aktuell och intressant. Våga Bruk 3.6, 4 Vi låter barnen regelbundet lyssna till berättelser, själva berätta och associera fritt samt tillsammans med andra skapa berättelser. Vi har utgått från Babblarna med syftet att stimulera barnens språkutveckling med de yngsta barnen. Vi har jobbat med språkljud, färger, minnet, storlek, likheter och skillnader rumsuppfattning/lägesord. Med de äldre barnen har vi utgått från Petter och han fyra getter. Syftet var att barnen skulle få uppleva sagan i olika former, läsa, dramatisera, använda it, olika rekvisita, flanosagor. Vi ville att barnen skulle kunna återberätta, vidarberätta, reflektera över sagans form och innehåll, hitta på nya slut, göra nya sagor av gamla, men även att barnen skulle öka sin kroppsuppfattning, självkänsla samt sitt mod att berätta, fantisera och skapa samt utöka sitt ordförråd. Vi har arbetat på en mängd olika sätt där olika estetiska uttryck har använts så som drama, musik, skapande och dans. Vi har fantiserat. : Målet är uppnått helt Flera av de syften som vi ville uppnå med brukmålet har uppnåtts. Flera ämnen så som matematik, naturvetenskap och likabehandling har utvecklats i dessa projekt. Vad lärde sig barnen? Barnen utvecklat fantasi och kreativitet samt ökat sitt ordförråd. Barnen fortsätter att ta in Petter och hans fyra getter i leken och vidarutveckla den. Barnen har utvecklat ett bildspråk och detaljseende. Under temats gång så ser vi vad som intresserar barnen och på så vis får de inflytande över temat. Alla barn deltar under sina egna förutsättningar och intresse. Vi har tillfört material, som barnen behöver för att utveckla leken t.ex. rekvisita, flanobilder, dockor. Med utmanande frågor, får barnen möjlighet att reflektera över vad vi gjort, om fenomen i boken, samt att reflektera över olika känslor. Vad har vi pedagoger lärt oss? Att vi ställer utmanande frågor som hjälper barnen att reflektera och gå vidare. För att utveckla barnens tankar och få dem att reflektera. Att barnen lär överallt i sin vardag och ser olika mönster i sagan, att vi uppmuntrar barnens positiva sidor. Använda kollegors olika kunskaper och kompetenser, tilltro till vår egen förmåga.

6 6 Utvecklat vår förmåga att samtala och föra dialog med barnen. Svårt att få kontinuitet i projektet när det är inskolningar och fler barn som flyttar över till gruppen. Tolv från början nu nitton. Att arbeta i ett längre tidsperspektiv med olika aktiviteter och innehåll för att skapa trygghet, rutiner och kontinuitet när det gäller de yngsta barnen. Att Babblarna inte bara är ett språkstimulerande material utan också ett perfekt verktyg till att inspirera och utmana barnen för att nå de olika strävansmålen i Lpfö 2010, över tid. Att ha ett gemensamt syfte, och till en början gemensam saga, var för oss ett tydligt och konkret sätt att arbeta med barnen mot målen. En faktor till att barnen har tagit till sig aktiviteternas innehåll tänker vi beror på att vi delat upp dem i olika gruppkonstellationer t.ex. svårighetsgrad på aktivitet, intresse, barnens erfarenhet m.m. Vi kan dock uppleva att vi har en för stor grupp, då det är olika åldrar och utvecklingsnivå. Det blir svårt att tillgodose alla barns behov. Så här i efterhand funderar vi på att de äldsta barnen skulle ha tillhört stjärnornas barn under grupptid för att få fler utmaningar som passar deras utveckling bättre. Vi tycker att det har varit en tillgång att få jobba i projektet under lång tid så barnen kan upprepa och bearbeta sagan djupare. Det vi kan se är att målen var mer kopplad till sagan som form men vi valde att se det både som språk och form. Att medvetet arbeta med att visualisera sagor/babblarna så kan vi se har bidragit till att barnen har fått förståelse för läsriktningen, början-slut. Att använda sig av t.ex. Babblarna som verktyg har gett oss möjlighet att arbeta med matematik/teknik, naturvetenskap, språk, normen och värden, skapande samt motorik på ett för lustfyllt sett. Genom samspel och att regelbundet reflektera tillsammans med barnen bidrar till att de delger varandra olika tankar och erfarenheter och på så vis får barnen mångfald i sitt lärande av varandras kompetenser som t.ex. en fiffig kompis dvs. när vi ser att de yngre barnen har lärt sig saker av de äldre barnen. Babblarna är ett perfekt verktyg till att inspirera och utmana barnen för att nå de olika strävansmålen i Lpfö 2010, över tid. Att arbeta utifrån t.ex. en bok har bidragit till att även föräldrar har kunnat involveras i barnens projekt genom att de har kunnat prata om boken hemma. Vilket är väldigt uppskattat av föräldrarna, dels för att de kan samtala hemma om dagen på ett annat sätt men också för att vår dokumentation för dem blir mer tydlig då. En skillnad som vi upptäckt utifrån resultatet är att flickorna är mer beskrivande, ser fler detaljer och kan sätta ord på de som de upplever. Pojkarna går mer in i karaktärerna. Det vi kan se är att det inte är generellt utan kanske mer utifrån intresse och ålder. Vi kan se att arbeta i ett längre tidsperspektiv med olika aktiviteter och innehåll skapar trygghet, rutiner och kontinuitet vilket är viktigt när det gäller de yngsta barnen men också för oss pedagoger för att hinna reflektera och kunna föra projektet vidare. Barnen har erbjudits spännande, fascinerade och utmanande upplevelser. Det upplevelsebaserat lärande är en bra metod för att låta barnen vara delaktiga, gissa och ställa hypoteser om vad de tror kommer att hända för att sedan se vad som faktiskt händer. Att involvera de flesta ämnen i ett projekt är gynnsamt, allt hänger ihop. För de yngsta barnen handlar det främst om att ge dem upplevelser, begrepp samt en förståelse för det livslånga lärande. De äldre barnen har börjat reflekterat över sitt eget lärande.

7 7 Förbättringar Vi behöver tänka på gruppsammansättning, storlek, antal och ålder. Hur reflektion tillsammans med barnen ska utvecklas. Vi vill skapa en dokumentationsvägg. Veta Bruk 3.6, 4 Vi låter barnen regelbundet lyssna till berättelser, själva berätta och associera fritt samt tillsammans med andra skapa berättelser. Målet är uppnått till stor del. Hemvisten har arbetat olika med målet. Några duos har uppnått målet helt och några till stor del. Vi har alla arbetat med projekt kopplade till sagor och berättelser. Barnen har fått dramatiserat och skapat egna berättelser. Grodor och Fotbollar har skapat sagor tillsammans i antingen grupp eller par. De har även fått skapa material kring sagorna. Vi har läst sagor på olika vis, exempelvis flanosagor, traditionell bok, dramatisering, filmer. Fotbollar och Stjärnor har arbetat med boksamtal där barnen har reflektera tillsammans kring vad de har läst. Torgets Teaterverkstad har blivit ett bra komplement till våra projekt och vårt sagoarbete. Vilket resultat ser vi: Barn: Vi ser att barnen har fått ett ökat intresse för ord, skapande av böcker, drama. Vi ser att barnens fantasi har utvecklats, det märks både i deras fria lek och i projekten. Idag kommer barnen oftare med böcker som de vill att vi ska läsa för dem. Barnen reflekterar mer kring de berättelser de hör. De återkopplar till de berättelser och teatrar de upplever. T.ex. Vasaskeppet. Barnen har själva fått påverka mycket kring detta mål då de t.ex. fått påverka grodprojektet hur de skulle utveckla arbetet kring sagor. Andra projekt har verkligen tagit avstamp i det som barnen har visat ett stort intresse för. De har bland annat fått skapa egna sagor där de själva valde handlingen. Barnen har fått äga ämnet, vi utvecklar projekten så att intresset fortsätter att leva. Fördjupningar och pauser anpassas efter barnens intressen. Föräldrar har fått vara delaktiga via all dokumentation från verksamheten som de har fått tillgång till. Alla föräldrar har fått skriva utvärderingar efter avslutat projekt där de bl.a. har berättat om vad barnen har pratat om hemma. Pedagog: Att inte låsa sig vid sina förutfattade meningar utan istället försöka utmana dem. Vikten av att aktivt tänka igenom vilka gruppkonstellationer barnen ska arbeta i. Det var en framgångsfaktor att pedagogerna valde grupper som gjorde att barnen fick vara sitt Bästa jag. Att det är vi vuxna som tröttnar på ett ämne inte barnen, de blir bara mer och mer fördjupade i ämnet. Vi tror att vårt medvetna arbete utifrån klara mål har hjälp oss att nå vårt mål. Just att vi har bestämt oss för vad det är vi ska fokusera på.

8 8 Intresset för sagor och berättelser tror vi beror på att vi har hittat en tydlig struktur som gör att barnen får en kontinuitet i verksamheten. De får se teatrar varje dag innan maten, uppleva en berättelse av någon form efter maten nästan varje dag. Vi har tydligt åldersanpassat arbetet utifrån barnens olika nivåer. Alla har arbetat utifrån samma mål men på olika sätt. Vi har lagt arbetet på en bra och rimlig nivå, vi har tidigare arbetat med väldigt höga förväntningar men i år varit mer realistiska men ändå strävat efter utveckling. En framgångsfaktor är det varierade arbetslaget, där vi tar tillvara på varandras kompetenser. Samarbetet med torget och deras Teaterverkstad har gjort att barnen fått nya redskap och lättare kan dramatisera och fantisera. En annan framgångsfaktor är att vi har tagit oss tiden och faktiskt prioriterat detta arbete. Vi tycker att vi har kommit långt i vårt arbete och tror att vårt systematiska arbete har varit den viktigaste framgångsfaktor i detta arbete samt att vi har anpassat arbetet utifrån de olika barn och grupper vi har. Förbättringar Här är några saker som kan utvecklas i olika grupper: Dela upp arbetet så att en blir ledare och en som dokumenterar. Ta tillvara på varandras arbeten lite mer, ex. fotbollar läsa för grodor m.m. och vernissage för varandra. Berga Senast 31 maj 2015 har barnskötare och förskollärare fått en ökad medvetenhet om hur hen arbetar/agerar för att skapa lika möjligheter för flickor och pojkar i förskolans verksamhet. Aktivitet: Alla pedagoger ska göra minst två observationer på en vardagsrutin/aktivitet för att få syn hur hen arbetar/ agerar. Målet är uppnått till viss del. Hemvister och Torget har diskuterat ämnet och gjort observationer i barngrupperna. Flera hemvister poängterar att de arbetar med individen. På Berga erbjuder vi alla aktiviteter till barnen men det finns vissa skillnader mellan hur pojkar och flickor väljer. Torget har gjort en genusanalys av teaterverkstan för att få syn på hur barnen valt roller. Några hemvister och torget har arbetat aktivt för att få flickor och pojkar att bryta normen och de ser en positiv förändring i valet hos det enskilda barnet. Hälften av hemvisterna har gjort observationer på varandra. Mindre fokus har lagts på hur den enskilda pedagogen gör. Brukarenkäten visar att föräldrar är mycket nöjda med innemiljön (3,83) och utemiljön (3,86). De tycker att miljöerna är stimulerande. Alla hemvister och torget har observerat barnen och fått syn på att pojkar och flickor pojkar gör olika. Fler och fler arbetar aktivt med att bryta normer och få flickor och pojkar att prova aktiviteter som de inte har gjort tidigare. Pedagogerna förändrar, stimulerar, utmanar och stöttar i detta arbete.

9 9 Att observera en kollega har några få gjort. Flera har inte kommit igång på grund av tidsbrist eller frånvaro. Observationstillfällena behöver inte vara så långa. Det räcker med 5-10 minuter i vardagen. De här behöver vi rikta större fokus på kommande läsår. Forskning (Timperly) visar att det som framförallt gör skillnad i barnens undervisning, är på vilket sätt läraren/pedagogen gör. Det är positivt att föräldrar upplever att våra lärmiljöer är stimulerande. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att det ibland finns skillnader på hur pojkar och flickor väljer aktiviteter men att det också beror på det enskilda barnet. Stort fokus har lagts på att observera barngruppen, mindre på pedagogernas eget agerande. Förbättringar Planera och prioritera aktiviteten att observera varandra som pedagoger. Berga Mål Senats 31 maj har lärmiljöerna på hemvisterna utvecklats. (framförallt de stora rummen) Aktiviteter: Studiebesök på olika ställen och förskolor för att inspireras för att utveckla vår lärmiljö. Målet är uppnått helt. Alla hemvister och Torg har förändrat sin lärmiljö dels utifrån barnens intresse samt läroplanen. Inne på hemvisterna arbetar alla med olika stationer som gynnar barnens utveckling inom olika områden, på som språk, matematik, konstruktion, samspel, rollek. När barnen får vara med i förändringsprocessen av miljön fungerar miljöerna bättre än där pedagogerna bestämmer. När ett rum inte lockar barnen/inte fungerar bra förändras miljön. Barnen är delvis med och påverkar hur rummen ska vara. På morgonen öppnar vi Torget och en hemvist för att barnen ska ha fler rum att leka i. På torget är det en flexibel lösning utifrån att aktiviteterna varierar t ex dans, drama, innebandy, spökboll eller storsaga Några pedagoger har gjort studiebesök på andra förskolor, tittat på hemsidor, läst tidningar för att få inspiration till lärmiljön. Lärmiljöer måste vara i ständig förändring utifrån barngruppen. Miljön ska vara inspirerande och utmanade. Vi ser att flera av de projekt som barn och pedagogerna arbetar med smittar av sig på lärmiljön och i leken. Det är en framgångsfaktor när barnen är delaktiga och påverkar utvecklingen av lärmiljöerna, barnen kommer med förslag om hur de vill att rummen/miljön ska vara och fungera. Både hemvister och Torget fungerar bättre nu än tidigare. Rummen är tydligare utifrån vad de ska användas till. Både pedagoger och barn har varit med och utvecklat miljö. Barnens intresse och delaktighet har ökat i inredandet i lärmiljöerna.

10 10 Vi vill ha en lärmiljö där olika ämnen kan integreras och utvecklas samt skapa nyfikenhet hos barnen. Barnen kan samspela och leka utifrån olika miljöer. Estetiska uttryck används och utvecklas hos barnen och pedagogerna. Lärmiljöer utvecklas och förändras utifrån barngruppen intresse samt läroplanen. Lärmiljöerna ska vara inspirerande och utmanande. Förbättringar Vi ska fortsätta att utveckla lärmiljöerna utifrån behov och intresse hos barnen. Barns inflytande Berga Mål Senast den 31 maj 2015 har barnens möjligheter till och medvetenhet om sitt inflytande ökat. Senast den 31 maj 2015 har pedagogers samsyn kring barns inflytande utifrån läroplanen ökat. Aktiviteter: Vi fortsätter med Barnhearing. I dokumentationen ska barnens delaktighet och inflytande synliggöras. Barnskötare och förskollärare fortsätter att diskutera barnens delaktighet och inflytande utifrån läroplanen. Målet är uppnått till stor del Alla arbetar med barnens inflytande. Barnen ska ha inflytande i sin vardag i de olika momenten. Vi jobbar för att barnen ska klara så mycket som möjligt själva, att deras åsikter tas till vara och att alla barn kommer till tals. I projekten är barnen med och reflekterar och påverkar hur projektet fortgår. Barnen har varit med i utvecklat lärmiljön. Vi har haft några barnråd (hearings). Dokumentation från hearingarna finns. Hemvisterna arbetar med barnens val på flera olika sätt. Flera hemvister har bilder för att tydliggöra för barnen vad som ska ske under dagen. Pedagogerna har tvärgrupper och diskuterat vad är barns inflytande. Vi tycker olika och accepterar till stor del att vi pedagoger kan göra olika bara barnen får inflytande. : Att diskutera och reflektera över barnens inflytande är en diskussion som aldrig blir färdig. Ibland har barnen ett stort inflytande och ibland behöver vi sätta gränser utifrån ett säkerhetsperspektiv. Ibland kan inte barnen få sitt val på grund av att vi inte är tillräckligt med personal samt brist på vikarier. När vi känner barnet får det oftast mer inflytande och får ta mer ansvar. Olika pedagoger tillåter olika mycket t.ex. i matsituationen. Det är viktigt att barnen blir lyssnade på, att få uttrycka sina åsikter. Barn kan inte alltid få göra precis som de vill. Vi behöver ta hänsyn till vad andra vill, känner och tycker. Alla har rätten till att ha en åsikt, att ha egna tankar och rätt till att var olik men man måste tänka på andra. Vi behöver hjälpa barnen att sätta ord på deras handlingar.

11 11 Får barnen leka alla lekar? Ibland finns det lekar vi inte vill att de leker. Då är det viktigt att diskutera det, dels pedagoger emellan men viktigast av allt är att diskussionen blir med barnen varför vissa lekar inte är ok., t ex våldsamma lekar där det finns risk att någon gör sig illa. Hemvisterna arbetar med barnens val. Ibland finns möjlighet att helt välja aktivitet ibland blir det majoritetsval, ibland kan bara ett visst antal barn delta i en aktivitet för aktiviteten fungerar inte om det blir för många barn. Storbarnshemvisterna arbetar för att synliggöra dessa olika val för barnen. Barnråd (hearings) blev inte prioriterat under våren. Vi planerar att genomföra det igen i framtiden men då hitta en annan struktur som förhoppningsvis fungerar bättre. Att diskutera och reflektera över barnens inflytande är en diskussion som aldrig blir färdig. Att öka barnens delaktighet och inflytande på förskolan är en process som alltid måste pågå. Förbättra Vi behöver fortsätta att diskutera hur vi kan synliggöra barnens inflytande i både projekt och vardag genom dokumentation. Att möjliggöra barns inflytande är att använda/stimulera flera olika lärstilar samt att använda/erbjuda flera olika estetiska uttrycksformer, detta möjliggör ett lärande för barnet. Vi ska fortsätta med barnråd. Språk Berga Mål Senast 31 dec 2014 arbetar alla hemvister systematiskt med barnens språkliga medvetenhet. Aktivitet: Implementera språktrappan (ev. språkplanen om den är klar) TRAS utbildning för de som inte gått. Diskussioner om hur vi arbetar med barnspråksutveckling på hemvisten. Tydliggöra hur vi arbetar med språket för föräldrar/vårdnadshavare. Vi kommer att delta i ett Läsprojekt Vt Målet är uppnått till stor del. Alla hemvister arbetar systematiskt med barnens språkutveckling. De flesta grupper arbetar systematisk med den språkliga medvetenheten. Alla pedagoger har gått TRAS utbildning och vi har haft en introduktion i språktrappan. TRAS ligger delvis till grund för hur vi arbetar med barnens språkutveckling. Under våren har vi deltagit i ett läsprojekt för barnen som är 1-3 år. Vårdnadshavare kan ta del av barnens språkutveckling i förskolans olika dokumentationer som finne inne på hemvister och på Torget, i den dagliga kontakten, i utvecklingssamtal, föräldramöte och i hemvistens informationsbrev. Brukarenkäten visar att föräldrar är nöjda över hur vi arbetar med barnen språkutveckling. Görande: Under läsåret har en mängd olika aktiviteter och projekt funnits som stödjer barnens språkutveckling. Alla hemvister har utgått från en saga som de har fördjupat i ett projekt.

12 12 Barnen har fått höra sagan på många olika sätt och reflekterat kring sagan. Sagan finns på många olika sätt på hemvisterna, den har dramatiserats både av pedagogerna och barnen. Vi har arbetat med att barnen ska förstå sagan, hur den är uppbyggd samt kunna återberätta den. Flera har gjort egna sagor med bild, egen text och använt olika naturmaterial. Några har gjort egna filmer i lärplattan utifrån sagan. På Torget har vi haft teaterverkstad. Vi har fokuserat på att utveckla barnens fantasi eftersom flera barn hade svårt med detta. Andra aktiviter som gynnar barnens språkutveckling är att benämna ord, lägen, använda beskrivande adjektiv, motsatsord, skriva sitt namn, utvecklat skrivande med egna minnesanteckningar, inbjudningar, skyltar, läsa kapitelböcker, sjunga, ramsa, munmotoriska lekar, träna instruktioner och bokstavsjakter. Bland de yngre barnen kan vi se att Babblarna är en framgångsfaktor i att arbeta med barnens språkutveckling. I barngrupperna kan vi observera att barnen har utökat sitt ordförråd och sin ordförståelse genom de olika aktiviteterna som är beskrivna ovan. Många grupper använder berättelser och sagor som en metod för att jobba med barnens språkutveckling. I den fria leken kan vi se att barnen bearbetar sagans innehåll i olika miljöer samt att sagan finns med i olika lekar. I leken utvecklas sagan, fler roller tillkommer. Vi märker att fantasin nu finns i större utsträckning i barnens lek än tidigare. Pedagoger upplever att barnen har utvecklat sitt språk genom längre meningar samt att barnen kan lyssna på varandra. Barnen förstår att texten som pedagogerna läser, är sagan, genom att de följer texten med fingret. Många grupper arbetar med literacy (medvetenheten om det skriftliga språket och att få en förståelse för att bokstäverna står för något t.ex. stol). Alla har arbetat mycket med ljud både för att öka förmågan att höra samt att kunna urskilja vilket ljud som t.ex. ordet börjar på. Vid behov tar vi hjälp av talpedagog. Flera grupper använder Karin Rydjas bok Språklust som arbetsmaterial samt ljudkort. Alla pedagoger arbetar medvetet med barnens språkutveckling, vilket gör att det genomsyrar hela verksamheten på Berga. De allra flesta pedagogerna har hög kompetens och en medvetenhet om hur de ska arbeta med barnens språkutveckling. Genom att alla arbetar medvetet med alla delar i barnens språkutveckling läggs en bra grund för barnen på Berga förskola. Ny fastanställpersonal och långtidsvikarier får att utbildning i barns språkutveckling TRAS, vilket gör att kompetensen blir god hos pedagogerna. BokenSspråklust hjälper pedagogerna att arbeta systematiskt med den språkliga medvetenheten. Pedagogerna delger varandra olika tips och idéer vilket sprider bra aktiviteter och kunnande mellan pedagogerna på Berga vilket kommer barnen till gagn. En klar framgångsfaktor är att utgå från en saga/berättelse i projekten. Det har blivit en metod som inkluderar många olika arbetsätt vilket gynnar barnens olika förmågor. Torget har bland annat bidraget till att inspirera barnen och pedagoger att utveckla hur man kan arbeta med sagor, drama och dans. Pedagogerna har tydliga syften med den undervisning som de bedriver, de vet vad och varför de väljer en aktivitet. Pedagogerna arbetar medforskande och använder öppna frågor och på så sätt utvecklar barnen sitt språk. Dialogen med barnen är viktig. Barnen är med i olika reflektioner vilket tränar barnen att sätta ord på sina upplevelser. Ibland leder detta vidare till nya frågor och utmaningar.

13 13 Det finns ett stort intresse och språklig medvetenhet bland pedagogerna på Berga förskola. Det finns många arbetsmetoder som används som t.ex. böcker, sagor, TRAS, Babblarna. Barnen erbjuds många tillfällen där deras språkutveckling har möjlighet till utveckling. Förbättringar Fortsätta utveckla att arbeta systematiskt med den språkliga medvetenheten. Mångkulturell/interkulturell pedagogisk verksamhet Berga Mål Senast 31/5 har vi utvecklat innehållet i vår verksamhet så att den är mer interkulturell. Aktiviter: Information om språkdomäner (Fröslundavägen). Skaffa interaktiva böcker/sånger på olika språk. Skaffa en världskarta, flaggor mm. Använda Torget/gemensamma aktiviteter för att skapa en mer interkulturell förskola. Inventera vilka språk som pedagoger i FSO 1.6. talar. Målet är uppnått till viss del Vi har fått en introduktion i språkdomäner. På en hemvist (Vilja) har vi frågat föräldrar med annat modersmål om de vill läsa in en bok Max balja och sjunga in en sång Imse vimse spindel, vilket de ställde sig positivt till att göra. Flera barn kan sjunga Imse vimse spindel på arabiska. Barnen har börjat använda varandras ord. Barnen som hör sina föräldrars röster i sagor och sånger visar glädje. I miljön finns ord och bilder från barnens vardag på ett annat hemspråk. Veta och Växa har kartor som barnen använder i miljön där de tittar och diskuterar om platser. Vi vet vilka språk som pedagogerna kan på Berga förskola. Pedagoger som har fler språk använder dessa när det behövs i barngrupp, till vårdnadshavare och till personal. Vi har diskuterat flerspråkighet. Vi har inte arbetat så mycket med att skapa en interkulturell förskola. Vi kommer att börja arbeta med språkdomäner och prova om det är en bra metod att använda till flerspråkiga barn. Ett ökat samarbete med föräldrar kring hemspråk har skapat en språklig förståelse hos oss pedagoger som vi återkopplar till barnen och vårdnadshavarna. Barnen har börjat använda varandras ord och visat intresse för varandras språk. Miljön har till viss del utvecklas och det arbetet behöver fortsätta. Tiden har inte räckt till att utveckla förskolan till mer interkulturell. /förbättring Vi behöver arbeta mer aktivt med barnens modersmål för att stärka barnen. Vi behöver vidga barns erfarenhetsvärld utifrån fler kulturer och språk. Vi behöver utveckla vårt interkulturella arbete på förskolan. Vi ska fortsätta att använda varandra språkliga och kulturella kunskaper. Vi ska arbeta för en ökad medvetenhet i fler språk, påvisa existensen att det finns fler språk än bara det svenska språket.

14 14 Berga Mål Läsåret 2014/2015 arbetar (utifrån ett lärandesyfte) i alla ansvarsgrupper inom fler ämnen så som matematik och naturvetenskap och teknik i något av sina projekt. Flera lärstilar samt estetiska utrycksformer används så att vi inkluderar alla barn. Målet är uppnått helt I alla projekt har flera lärstilar används. Barnen har haft möjlighet att lära sig både förmågor och ämnen på många olika sätt. Projekten har olika lärandesyften och många ämnen finns med i projekten. Alla hemvister och ansvarsgrupper har jobbat med matematik, naturvetenskap och estetik. Här nedan kommer varje ämne var för sig. En del av ansvarsgrupperna har använt lotus scheman men inte alla. Projekten är väl genomtänkta vilket skapar bra variation för barnen. Det finns många olika sätt att lära sig samma sak på. Vi kan bli bättre på att tydliggöra/visa för barnen att det finns flera sätt att genomföra/lära en aktiviteter och på så sätt synliggöra fler lärstilar. Vi kan resonera kring hur barnet/barnen tänker/gör/lär. Många ämnen finns med i projekten samt många olika sätt finns för barnen att lära utveckla förmågor och kunnande inom ett ämne. Förbättringar Vi kan bli bättre på att tydligöra/visa för barnen att det finns flera sätt att genomföra en aktivitet och på så sätt synliggöra fler lärstilar. Alla ska använda lotusschema som en check. Matematik : Målet är uppnått helt Hemvisterna har arbetat med matematik på många olika sätt både inne och ute. I lärmiljöerna samt pedagogernas kunnande i matematik gör att barnen får många tillfällen att lära, utveckla och förstå matematik. Vi har arbetat med de flesta av målen i läroplanen för matematik. Vi har arbetat med förståelse, rumsuppfattning, form, färg, läge och riktning. Vi har jobbat med mängder, antal, ordning, talbegrepp, mätning samt tid. I projekten som hemvisterna arbetar med finns alltid någon form av matematik med. Vi använder ofta konkret material för att det ska bli tydligt t.ex. frukter, bilar, spel, naturmaterial, den egna kroppen samt olika mätsaker. Pedagoger tillsammans med barnen undersöker, jämför, resonerar, reflekterar samt provar olika lösningar som barnen har på olika problem, t.ex. fruktdelning, mattekluringar, ritningar. Vi har observerat att Barnen använder sig mycket av matematiska begrepp som plus och minus och antal samt att de sorterar. Även yngre barnen använder matematiska begrepp. De visar förståelse för likheter och skillnader. Barnen har lärt sig när klockan är (populär aktivitet på Torget börjar då). Vårdnadshavare har möjligheten att ta del av detta i dokumentationen på hemvisten, projektböcker, dagliga samtal, utvecklingssamtal och föräldramöten.

15 15 : Matematik har varit en naturlig del i förskolan så länge att det finns överallt och hela tiden. Vi pedagoger är medvetna om vikten av att använda matematiska begrepp och gör det i vardagen. Barnen får många tillfällen att använda och upptäcka matematiken både i planerade aktiviteter samt i fria leken. Detta läsår har vi inte haft några särskilda utvecklingsområden inom matematiken då vi upplever att vi arbetar på ett bra sätt med matematik. Vi arbetar på ett bra sätt med matematik i det vardagliga arbetet. Naturvetenkap : Målet är uppnått till viss del Alla hemvister har arbetat med naturveteskap på något sätt. Vi har påbörjat att synliggöra hur vattnets och jordens kretslopp fungerar. De äldsta barnen har fått följa hela processen, bruka jorden, så/plantera, vattna, skörda, äta det vi skördat samt mata maskarna. Vi har arbetat med årstidsväxlingar. Många barn har gjort olika experiment av olika slag t.ex. smälta snö. Djuren i vår närhet har skapat intresse hos barnen. Ljud vad och hur? Flyta sjunka, hävkraft med mera. Flera av barnen har fått uppleva och fått erfarenhet av kemiska processer och fysikaliska fenomen. Barnen har ett stort intresse för, och stor kunskap om, djur och växter. Barnen har fått höra många naturvetenskapliga begrepp. : När vi pedagoger pratar om naturvetenskap upplever flera att vi inte arbetar så mycket med detta ämne. När vi sedan börjar titta på vad vi har arbetat med under året så har vi gjort ganska mycket inom detta område. Många av pedagogerna har för lite kunskaper i vissa delar av ämnet och missar mycket i kemiska processer och fysikaliska fenomen. Detta kommer att bli ett utvecklingsområde kommande läsår. När vi skapar pedagogiska miljöer ger vi barnen möjligheter att fortsätta utforska och upptäcka naturvetenskap på egen hand. Vi behöver utveckla sätt att beskriva för föräldrar/vårdnadshavare vad, hur och varför vi arbetar med naturvetenskap på vår förskola. : Vi erbjuder barnen många möjligheter till olika naturvetenskapliga erfarenheter. Barnen upplever och visar intresse för detta. Inom kemiska processer och fysikaliska fenomen behöver pedagogernas kunskap utvecklas. Förbättring: Vi kommer att arbeta med att fördjupa pedagogernas kunskap inom ämnet naturvetenskap. Vi ska utveckla sätt att beskriva för vårdnadshavare vad, hur och varför vi arbetar med detta.

16 16 Estetik Målet är uppnått till stor del. Estetiken har utvecklats på Berga förskola. Torget har inspirerat och utvecklat olika former av estetik så som drama, teater dans, musik, fantasi. På hemvisterna har arbetet utvecklats framförallt inom drama. På alla hemvister arbetar man skapande med barnen. Vi har haft diskussioner om vad estetik är, där följande definitioner har framkommit. Att arbeta med sinnesintryck inom, dans, teater, bild och form och musik. Intryck: Att få ta del av och uppleva något som någon annan skapat, t.ex. titta på teater, titta på en tavla, lyssna på musik. Uttryck: Att själv få skapa och uttrycka sig. Att uttrycka sin person, sina känslor, sina upplevelser, sina erfarenheter genom dans, musik, form, bild och teater. Bearbetning: Att reflektera kring och bearbeta något man upplevt. Att återberätta en teater, att diskutera en film, att reflektera och analysera kring en bild, att jämföra något man sett med tidigare erfarenheter, att återskapa något, att vidareutveckla något man tagit del av. Att arbeta med relationen mellan bild och text. Lära sig genom: Att använda estetik som verktyg för att nå andra mål t.ex. språkutveckling genom att sjunga, kroppskontroll genom twist and shout. Ämneskunskap (inom estetik): Att lära sig inom det estetiska området, färglära, tekniker, steg, konststilar, genrer, ton, takt och dramaturgi. : Fler pedagoger har börjat arbeta mer med estetiska utryck med sina barngrupper. Framförallt är det intryck, bearbetning och lära sig genom estetik som används mycket. Minst kunskap har vi i ämneskunskapen. Torgets har genom sin verksamhet sett till att hemvisterna har ett komplement till sina projekt, där torget lagt stort fokus på de estetiska uttrycken. Kunskapen hos pedagogerna är olika inom området. Vi kommer att arbeta med de olika definitionerna kommande läsår. Genom att arbeta med olika estetiska uttryck kan du dels utveckla dig inom ämnet t.ex. dans och dansen kan också vara en metod att förstärka t.ex. kroppsuppfattning och balans. Vi är bara i början av detta arbete och vi kommer att fokusera på detta kommande läsår : Att arbeta med estetik skapar mycket lärande och utveckling både hos barn och personal. Pedagoger och barnens kunnande behöver utvecklas. Förbättring: Vi behöver fortsätta utveckla estetiken och förankra de olika definitionerna.

17 17 Målområde 2 Åtagande Barn och utbildningsnämnden Barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en förbättring från 2014 års mätning till Mål Barn och utbildningsförvaltningen Målet är nått när samtliga arbetslag genom skattning nått stämmer helt utifrån samtliga kriterier i BRUK 4.1 Förskola och hem samtliga arbetslag genom skattning nått stämmer helt utifrån samtliga kriterier och säkerställt detta genom självvärdering utifrån valda aktuella kriterier i BRUK 2.3 Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling : Målet är uppnått till stor del På Berga förskola lever likabehandlingsarbetet i vardagen. Det pågår hela tiden diskussioner om hur vi bemöter, barn, vårdnadshavare och varandra. Alla hemvister och torget arbetar med samarbete, samspel, turtagning, hur jag är en bra kompis. Vad kan/får man göra och vad får man inte? Det är inte tillåtet att göra någon annan illa. Större delen av dagen delar vi barnen i mindre grupper för att skapa bättre pedagogiska aktiviteter, för att se och prata med det enskilda barnet. Vi har ansvarspedagoger som vet lite mer om det enskilda barnet. Vi gör kartläggningar av hur barnen trivs om det finns ställen och personer som barnen är rädda för, varje termin och vid behov. Vi frågar barnen om de har kompisar att leka med. På föräldramötet på hösten diskuterades om vårdnadshavare känner oro för något ställe på förskolan. Vårdnadshavare lyfter säkerhetsfrågor, t.ex. stora vattenpölar, nässlor, samt stora barngrupper med för få personal. Alla hemvister har skattat sig i BRUK. Utifrån skattningen Bruk 2.3 kan vi se att vi har skattat oss högre på de flesta av punkterna. De flesta kriterierna ligger på till stor del. Skattningen Förskola hem 4.1 här ser vi att vi uppfyller kriterierna till stor del och helt. Brukarenkäten för föräldrar 2015 visar på en 4-gradig skala: Jag känner mig trygg när mitt barn r på Berga förskola har ökat från 3.52 till (kommunsnitt är 3.63). Jag är nöjd över det bemötande jag får på Berga har ökat från 3.48 till 3.65 (kommunsnitt 3.56). Brukarenkäten för barn 2015 visar på en 3- gradig skala: Vuxna blir glada när jag kommer till Berga har ökat från 2.77 till 2.85 (kommunsnitt 2,86). Får hjälp av vuxna vid behov har minskat från 2,68 till 2.65(kommunsnitt 2.77). Pedagogerna tillsammans med barnen arbetar aktivt för att skapa en bra förskola med trygga barn, vårdnadshavare och pedagoger. Vi pedagoger upplever att barnen är trygga när de är hos oss.

18 18 I brukarenkäten ser vi att föräldrar på vår förskola i jämförelse med andra förskolor föräldrar känner sig mindre trygga. Frågan är vad det beror på. Vad lägger vi i begreppet trygghet? På övriga frågor i brukarenkäten är föräldrar mycket nöjda. På föräldramöten tar föräldrarna upp barngruppens storlek, att det är 160 barn på Berga förskola samt att föräldrar upplever att det är för få personal. Vi har samma antal personal som övriga förskolor till det antalet barn. Däremot kan vi se att våra barn är många timmar på förskolan, de kommer tidigt och går hem sent, vilket gör att vi viss tid på dagen är färre personal och vi inte räcker till full. Det kan ibland påverka den dagliga kontakten vid framförallt hämtning på eftermiddagen då många föräldrar kommer samtidigt. Det är positivt att vi höjt oss på flera punkter i skattningarna. Likabehandlingsarbetet är stående punkt på reflektionerna på hemvisterna. Vi diskuterar hur vi arbetar främjande, förebyggande samt vilka åtgärder som behövs. Detta skapar en större medvetenhet hos pedagoger och barn. Likabehandlingsplanen lever i vardagen. Vi upplever att det har varit för många Bruk skattningar detta läsår för att kunna fördjupa oss inom flera områden. Vi arbetar aktivt för att alla ska känna sig trygga samt bemöta respektfullt på vår förskola. Vårdnadshavare känner sig inte fullt ut trygga. Förbättringar Vi kommer på föräldramötet i höst att diskutera trygghet. Vad menar barn, vårdnadshavare och pedagoger med trygghet? Berga Likabehandlingsplan Förebyggande arbeta läsåret 2014/2015 Mål Senast 31 maj 2015 har vi fått ökad kunskap om vad en kränkning kan vara. Aktiviteter: Senast 30/9 har vi gjort skattningen BRUK 2.3 Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling Vi gör skattningen på hemvistnivå. Hemvisterna bestämmer vilket/vilka kriterier som ska sjävvärderas. Nuläge skrivs klart till 31/ Självvärderingen av BRUK 2.3 ett kriterie ska vara klar till 31/ Ny skattning BRUK 2.3 Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling görs senast 31/ Senast 30/9-14 ska vi repetera hur man gör en anmälan. Arbetslagen ska diskutera hur man gör. Vad kan vara svårt? Senast 30/9-14 är tidsplanen för kartläggning förankrad hos all fast anställd personal. Senast 30 november 2014 har vi gjort ett nuläge/kartläggning på Berga förskola utifrån barn, personal och föräldrar. Senast 30/ har vi gjort skattningen BRUK 4.1. Förskola och hem. Vi gör skattningen på hemvistnivå. Målet är uppnått helt. Följande kriterier har hemvisterna valt att självvärdera.

19 19 Våga/Veta Vi för återkommande samtal om våra egna normer, attityder och föreställningar och om bemötandet av varandra och barnen. Bruk Vilja/Växa Vi formulerar konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och planerar vilka insatser som ska göras. Bruk Vi valde dessa punkter för att: - Få en gemensam samsyn och gemensamt förhållningsätt. - Få ett klimat där vi vågar lyfta situationer där vi känner oss osäkra i. - Få en förståelse för att vi känner olika inför barnen och varandra. - Skapa en positiv stämning. Vi har skattat, haft återkommande diskussioner och tagit hjälp av studenters observationer. Vi dokumenterar regelbundet hur vi arbetar med dessa punkter i det vardagliga arbetet samt tar upp specifika händelser. Vi har delat in barnen i smågrupper för att lättare kunna fokusera på samspel, hjälpsamhet, hänsyn och respekt mot varandra samt för att alla barn ska komma till tals. Vi har använt sagor och övningar som utgår från Lpfö s normer och värden. Vårdnadshavare har haft möjlighet att ta del av detta arbete i dokumentation i tamburer, föräldramötet samt på utvecklingssamtalen. Vi har blivit mer medvetna om betydelsen av vårt förhållningssätt och bemötande mot barnen i olika situationer. Vi har hittat rutiner för systematiska diskussioner om vad en kränkning kan vara. Kritiska situationer har minimerats. Vi diskuterar vad som är en kränkning och vad som är fostran. På förskolan förs regelbundna diskussioner om kränkningar i olika situationer. Vi kan känna oss kränkta och kan vi kan sätta ord på det barn/barn, barn/pedagog eller pedagog/pedagog. Vi har blivit mer medvetna om var, när och vem som råkar ut för en kränkning. Vi har tagit upp likabehandlingsplan på föräldramöte, föräldrarådet och vid inskolning. Vi har gjort kartläggningar, barn, pedagoger och vårdnadshavare och kommit fram till olika mål och förbättringspunkter som alla är genomförda. Vi har gått igenom hur man gör en anmälning. Pedagoger tillsammans med barnen har skapat tydligare rutiner för toalettbesök så att barnen känner sig tryggare. Genom att likabehandling är en stående punkt på reflektionerna på hemvisten så förs regelbundna samtal om hur vi arbetar främjande, förebyggande samt vilka åtgärder som behövs. Detta skapar en större medvetenhet hos pedagoger och barn. Likabehandlingsplanen lever i vardagen. Att arbeta i arbetslag som regelbundet byter kollegor (framförallt på hösten) har både för och nackdelar. Det positiva är att när vi byter kollegor, så får vi in nya ögon och tankar som kan hjälpa oss att bryta invanda mönster och föreställningar. Vi har skapat ett klimat som bidrar till att vi vågar ifrågasätta och lyfta saker som vi funderar över. En del personal kan uppleva det jobbigt att på kort tid våga lyfta sådana saker med nya kollegor. På våra reflektioner har vi ringat in situationer triggar oss samt hur vi ska arbeta med dessa situationer. Vi har följt upp händelser med barn och vårdnadshavare. Vi har legat steget före. Vi har sett vilka konsekvenser det får om vi brister i dokumentationen. När vi gör åtgärder, dokumenterar dessa samt följer upp, märker vi att kränkningarna har minskat.