Systematiskt kvalitetsarbete för förskolorna på Enhet Central, september 2013

Transkript

1 LERUM400, v 1.0, (17) Enhet Central Floda, Lerums kommun Systematiskt kvalitetsarbete för förskolorna på Enhet Central, september Organisation och verksamhet 1.1 Verksamhetens idé Att bedriva en omsorgs- och skolverksamhet som främjar alla barns utveckling och lärande samt skapa en livslång lust att lära. Detta skall ske utifrån ett aktivt lärande där kreativitet och lek har en central roll både i den sociala- och kunskapsmässiga utvecklingen. 1.2 Organisation Enhet Central består av sex förskoleavdelningar, två dagbarnvårdare och en F-5 skola. Totalt finns det 231 barn på Enhet Central. Enheten ligger i de centrala delarna av Floda i Lerums kommun. I huvudbyggnaden finns skolan och fyra förskoleavdelningar samt även en samlingslokal för dagbarnvårdarna. Två förskoleavdelningar ligger i en separat förskolebyggnad i ett närbeläget bostadsområde. Den socioekonomiska sammansättningen på barnunderlaget är blandad. Bebyggelsen består av lägenheter, rad/parhus och fristående hus. Centralskolans förskola är lokaliserad i skolbyggnaden. Den består av fyra förskoleavdelningar med ålderblandade grupper. På Violens förskola som ligger lokaliserad i ett av bostadsområdena finns två avdelningar. En avdelning för de yngre barnen och en avdelning för de äldre barnen. Två avdelningar utgör en arbetsenhet som samarbetar. Bild 1. Placerade barn enhet Central, förskolan och dagbarnvårdare Ålder Centralskolans Summa: 74 förskola Violens förskola Summa 39 Dagbarnvårdare Summa: 10 Totalt Totalt: 123

2 2 (17) 1.3 Verksamhetens organisations- och ledningsstruktur Enheten har en gemensam chef. Hon är både förskolechef för de sex förskoleavdelningarna, våra två dagbarnvårdare samt rektor för F-5 skolan med tillhörande fritidshem och fritidsklubb samt chef för kurator, specialpedagog och administratör. Den övergripande organisationsstrukturen är formad som bild 2 visar. Varje arbetsenhet leds via samordnare. Förskolechefen/rektorn har delegerat ledningsuppgifter (Skollagen 2 kap. 10 ) för elevhälsoarbete, enhetens systematiska kvalitetsarbete och åtgärder mot kränkande behandling till enhetens specialpedagog. Bild 2. Organisation Enhet Central Förskolechef Rektor EHT Specialpedagog Administratör & Lokalansvarig Samordnare Samordnare Samordnare DBV Samordnare Samordnare Centralskolans förskola Grankotten Tallkotten Centralskolans förskola Igelkotten Knyttet Violens Förskola Blåbär Lingon Centralskolan Yngre barn (inkl. fritids) Centralskolan Äldre barn Förskolans utvecklingsgrupp - systematiskt kvalitetsarbete Enhet Centrals förskolors systematiska kvalitetsarbete leds enligt bild 3. Förskolechef tillsammans med förskolans två utvecklingsledare och specialpedagog utgör förskolans utvecklingsgrupp. Utvecklingsledarna har det operativa ansvaret för förskolornas arbete med aktionsforskning och att alla förskolorna på enheten skall ha en gemensam pedagogisk bas. Bild 3. Organisation systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Förskolechef Rektor Specialpedagog Utvecklingsledare Lingon Blåbär Knyttet Igekotten Grankotten Tallkotten

3 3 (17) 1.4 Medarbetare På enheten finns det 37 anställda. Enheten har övervägande kvinnlig personal med en manlig representant i förskolan, två i skolverksamheten samt en manlig administratör och lokalansvarig som arbetar på hela enheten. I förskolan och hos dagbarnvårdarna arbetar 22 personer mellan 24 och 64 år. Vi har medarbetare som arbetat länge inom det pedagogiska fältet och vi har även några som är relativt nya i yrket. Bild 4. Personalfördelning enhet Central Yrken: Antal: % tjänst per yrkeskategori Förskolan Barnskötare % Förskollärare i förskolan % Dagbarnvårdare 2 200% Grundskolan, Fritidshem, Fritidsklubb Barnskötare 1 20% Fritidsledare 1 100% Fritidspedagog 3 250% Förskollärare i skolan 2 120% Lärare 6 473% Övriga Förskolechef och rektor 1 100% Kurator 1 10% Skolsköterska 1 20% Specialpedagog 1 100% Administratör och lokalansvarig 1 100%

4 4 (17) 1.5 Lokaler och utrustning Enheten har tillgång till matsal, idrottshall, musiksal, textil och träslöjdslokaler. På Centralskolans förskola består varje avdelning av två större rum och ett eller två mindre rum. Gården är indelad i två delar. En del som består av en asfaltsplan med en gräskulle och den andra delen har två fasta lekredskap, sandlåda och en gräsmatta. Maten till förskolorna levereras på vagnar som personal på förskolan får hantera. Förskolans personal i huvudbyggnaden har ett arbetsrum där de delar utrymme med varandra samt tillgång till ett personalrum som är gemensamt för hela enheten. På Violens förskola har varje avdelning ett större rum och två eller tre mindre rum. Violens förskola har ett gemensamt kök. Det finns ett mindre personalutrymme med plats för en soffa och två datorer. Gården sträcker sig runt byggnaden och består av två nivåer med träd och buskar. Det finns en sandlåda och två fasta lekredskap. Förskolan har möjlighet att utnyttja idrottshall och träslöjdslokal vid behov. Avdelning Lingon på förskolan Violen hyr även in sig på Floda Nova. Varje förskoleavdelning har tillgång till tre stycken ipads. Det finns två fasta datorer i det gemensamma arbetsrummet i huvudbyggnaden samt två fasta datorer på Violen. Varje pedagog med ansvarsbarn har tillgång till en egen bärbar dator. Under föregående år har Violens förskola fått nymålad fasad och den övre gården har fått ny stenläggning. 1.8 Inflytande och samråd På enheten finns både arbetsenhetsråd och enhetsråd. Samtliga föräldrar i verksamheten är välkomna till både arbetsenhetsrådsmöten och enhetsrådsmöten. Arbetsenhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera de frågor som ligger nära barnen/elevernas vardag. Detta skall ske genom att föräldrar ges möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska verksamheten. Varje verksamhetsår väljs två föräldrarepresentanter från varje klass/grupp, en ordinarie och en ersättare. Tillsammans med ansvariga pedagoger utgör dessa arbetsenhetsrådet och ansvarar gemensamt för att rådet arbetar utifrån aktuella riktlinjer. Arbetsenhetsråden träffas regelbundet över verksamhetsår. Vår enhet är indelad i tre arbetsenhetsråd; 1. Centralskolans förskola 2. Violens förskola 3. Skolan (förskoleklass, grundskola 1-5 samt fritids och fritidsklubb) Enhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera frågor av övergripande karaktär innan beslut fattas av rektor. Det kan t.ex. gälla frågor rörande budget, organisation, utvecklings- och framtidsfrågor. Enhetsrådet är öppet för alla vårdnadshavare och möten sker regelbundet under verksamhetsåret.

5 5 (17) 1.9 Arbete med särskilt stöd - Elevhälsan och elevhälsoteam (EHT) All personal på Enhet Central är en viktig del i elevhälsan och har i uppdrag att främja hälsa och skapa förutsättningar för lärande hos alla barn och elever. Elevhälsoteamet (EHT) består av: enhetens rektor tillika förskolechef, specialpedagog, skolsköterska, kurator och skolpsykolog. EHT tar upp enskilda elevärenden och barnärenden som är i behov av särskilt stöd utifrån organisation, grupp och individperspektiv. Här lyfts även policy- och utvecklingsfrågor kring elevvård och elevhälsa. All personal på Enhet Central har ansvar och uppdrag att stötta och stimulera alla barn och elever, i enlighet med skollagen, i sin personliga utveckling och i sitt lärande. De barn och elever som är i behov av särskilt stöd får det i första hand inom ramen av sin grupp och de pedagoger som är knutna till arbetslaget. EHT har en stödjande, handledande och utredande roll för arbetslagen, pedagogerna, vårdnadshavare, barn och elever. Ansvaret för handlingsplan för stöd i förskolan och analys av dem åligger ansvarspedagogen och arbetslag med stöd av enhetens specialpedagog. Genom att enheten är organiserad från förskola till åk 5 finns det en röd tråd i arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Vi har en möjlighet att följa och stödja det lilla barnet på förskolan upp till förskoleklass och de första fem åren i skolan. Den lilla enhetens fördel är även att beslutsvägarna är korta vilket gynnar arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Se: Handlingsplan elevhälsoarbete 1.10 Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Förskolan har ett utvecklingssamtal per verksamhetsår. Syftet med samtalet är att i dialog med vårdnadshavare se hur förskolan tillsammans med hemmet kan stötta barnets fortsatta utveckling. Barnets utveckling dokumenteras digitalt via Unikum samt i en fysisk portfolie Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. En pedagog från varje arbetsenhet tillsammans med enhetens specialpedagog utgör förskolans trygghetsgrupp. Fokus i Riktlinjer för förskolan på Enhet Central att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande behandlings årliga plan för är barns inflytande utifrån en praktisk inriktning. Hur arbetet med de gemensamma reglerna kan utformas även med de yngre barnen. Se: Riktlinjer för att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och kränkande behandling Enhet Centrals förskolor. Likabehandlingsplan 2013

6 6 (17) 1.12 Modersmål Förskolechefen ansvarar för att de barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Arbetet på förskolan skall vara interkulturellt och skapa möjlighet till förståelse och ömsesidig respekt för olika kulturer och olika modersmål. Ett av enhetens fokusområden framöver är Kulturell identitet (se punkt 3.1.3).

7 7 (17) 2. Resultat och analys 2.1. Aktuella utvecklingsområden för resultat och analys Gemensamma utvecklingsområden för enhetens förskoleavdelningar har varit: Implementera läroplan Att föra in aktionsforskning på alla våra förskoleavdelningar som redskap för arbetslagens och avdelningarnas egna systematiska kvalitetsarbete. Gemensamt förhållningssätt Att fortsätta arbetet med att Enhet Centrals förskoleavdelningar får ett gemensamt förhållningssätt utifrån pedagogisk bas och aktionsforskning. Trygghet och likabehandling inklusive barns inflytande Att alla förskoleavdelningar behöver få in rutiner och arbetssätt för att säkerställa att lekmiljön för barnen är den bästa möjliga utifrån barnens egna önskemål. Att förskolans trygghetsgrupp skall arbeta med barns inflytande som målområde. Syftet är att arbeta med trygghet och att varje barn vågar uttrycka sin åsikt samt får vara med och påverka verksamheten. På så sätt får barnen grunden i ett demokratiskt förhållningssätt och får träna aktivt på att ta ansvar för sina handlingar och vår gemensamma miljö. 2.2 Personaltäthetsmått och andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Bild antal avd inskrivna barn barn/avd timmar h/avd. heltidsbarn/avd årsarbetare barn/årsarb Centralskolans förskola , ,2 11,05 6,6 Violen , ,8 6,00 6,5

8 8 (17) 2.3 Resultat SCB-enkät Bild 6. Enhet Centrals förskolor Betygsindex FAKTOR Jämförelse med samtliga kommunområden 2013 Betygs- Lägsta Högsta index betygs- betygs- NÖJDA FÖRÄLDRAR INDEX FÖRTROENDE TRIVSEL TRYGGHET BEMÖTANDE PEDAGOGISK HANDLEDNING* PEDAGOGISK PROCESS SÄKERHET DELAKTIGHET/INFLYTANDE* FÖRSKOLEMILJÖ MÅLTIDER MEDELINDEX Bild 7. Centralskolans förskola Betygsindex FAKTOR index index Jämförelse med samtliga kommunområden 2013 Betygs- Lägsta Högsta index betygs- betygs- NÖJDA FÖRÄLDRAR INDEX FÖRTROENDE TRIVSEL TRYGGHET BEMÖTANDE PEDAGOGISK HANDLEDNING* PEDAGOGISK PROCESS SÄKERHET DELAKTIGHET/INFLYTANDE* FÖRSKOLEMILJÖ MÅLTIDER MEDELINDEX index index

9 9 (17) Bild 8. Violens förskola Betygsindex Jämförelse med samtliga kommunområden 2013 FAKTOR Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex NÖJDA FÖRÄLDRAR INDEX FÖRTROENDE TRIVSEL TRYGGHET BEMÖTANDE PEDAGOGISK HANDLEDNING* PEDAGOGISK PROCESS SÄKERHET DELAKTIGHET/INFLYTANDE* FÖRSKOLEMILJÖ MÅLTIDER MEDELINDEX För flera av våra avdelningar var svarsfrekvensen så låg att vi inte fick något underlag. Vi kan dock se att svaren skiljer sig åt mellan förskolorna. Gemensamt är dock att resultaten ligger kvar eller har sjunkit från 2011, förutom för förskolemiljön och måltid där resultaten blivit högre. Från barnens svarsresultat är det utevistelsen och möjligheten att dra sig undan som får låga resultat. Övriga resultat ligger kvar eller är bättre än tidigare.

10 10 (17) 2.4 Resultat Förskolan har under föregående verksamhetsår fortsatt att arbeta aktivt med att öka förtroendet för verksamheten och utveckla pedagogernas bemötande till både barn och vårdnadshavare. Stort fokus har legat på att utveckla samspelsklimatet mellan pedagogerna själva. Arbetet med att erbjuda en mer likvärdig verksamhet på de olika avdelningarna har också fortsatt. Den pedagogiska processen har varit huvudfokus för förskolan under förra verksamhetsåret. Vårt systematiska kvalitetsarbete ute på förskoleavdelningarna sker dels i pedagogisk bas, dels i avdelningens aktionsforskning. Bild nio presenterar syftet med dem och hur de är organiserade. Bild 9. Pedagogisk bas Aktionsforskning Syftet är att lyfta upp och arbeta med gemensamma pedagogiska frågor för att grundlägga en gemensam utgångspunkt för de olika avdelningarna. Exempel kan vara arbetsplaner som styr den dagliga verksamheten och handlingsplaner hur pedagogerna skall agera och förhålla sig i vissa situationer. En pedagog från varje avdelning träffas var fjärde vecka. De har i uppdrag att vara länken till det egna arbetslaget. Pedagogisk bas leds av en av förskolans utvecklingsledare. Syftet är att förändra och utveckla den egna praktiken. Att systematiskt genomföra mindre aktioner som leder framåt samtidigt som den egna praktiken synliggörs och kunskapen ökas. Arbetet bygger på dialog i arbetslaget vilket möjliggör att bli medveten om varandras pedagogiska tankar. Dialogen utgår från det pedagogerna ser i sin praktik, vad de skall göra för att utveckla praktiken, syftet med det de gör, dokumentation, reflektion och analys av det som skett. Varje arbetslag får stöd av en av förskolans pedagogiska utvecklingsledare i sitt aktionsforskande var fjärde vecka. Som stöd för att mäta de förändringar som sker används ECERSskalan. På så sätt får vi en mätbar process som vi kan koppla till evidensbaserad teori och våra styrdokument och därmed få en kvalitetssäkring. Under läsåret 12/13 har arbetet med avdelningarnas inre systematiska kvalitetsarbete med aktionsforskning kommit igång på alla förskoleavdelningar. Varje förskoleavdelning har under året en gång i månaden haft handledning med en av de pedagogiska utvecklingsledarna på enheten. Aktionernas inriktning utifrån ECERS-skalan har varit ankomst och hemgång, måltider, samtal, samspel mellan lärare och barn, samt samspelsklimat. Förskolans två pedagogiska utvecklingsledare har tagit fram en utvärderings- och resultatredovisningsmall för vårt systematiska kvalitetsarbete som har gett oss en tydlig

11 11 (17) bild hur arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet utvecklats på våra förskoleavdelningar. Under läsåret har man i pedagogisk bas arbetat fram handlingsplaner för inskolning, uppföljningssamtal/utvecklingssamtal, överlämning förskola-förskoleklass och mottagande av nya barn och dess vårdnadshavare. Där har pedagogerna även uppdaterad Enhet Centrals förskolors Välkomstbroschyr. Arbetsplanerna har fått en revidering och har nu tydligare koppling till Lpfö 11. Ett gemensamt årshjul med förskolans traditioner har tagits fram. På alla avdelningar har man tillsammans med barnen pratat om enhetens regler och hur man skall vara med och mot varandra. Trivselreglerna har en synlig plats på avdelningarna. Under vårterminen har alla arbetslagen i förskolan haft ALP som en del i sitt förändringsarbete. Uppdragets fokus var att titta på om den gemensamt framarbetade arbetsplanen var förankrad hos den enskilda pedagogen och i arbetslagen. Hela förskolan har under APT och arbetslagsmöten arbetat tillsammans med kommunikationskonsult Anna Boije för att utveckla samspelsklimatet mellan pedagogerna. 2.5 Analys Vår struktur med pedagogisk bas och avdelningarnas eget arbete med aktionsforskning ser vi i pedagogernas egna utvärderingar att de har medfört en större medvetenhet kring uppdraget. Den här strukturen skapar också förutsättningar att arbeta systematiskt med våra utvecklingsområden. Pedagogerna anser sig blivit mer medvetna om samtalets betydelse. Pedagogerna har också utvecklat ett bättre samtalsklimat i det egna arbetslaget. Många arbetslag har fått en bättre och tydligare pedagogisk struktur med väl fungerande dagsrutiner. På de avdelningar som haft fokus på samspelsklimat har dagsrutiner och övergångar utvecklats till att bli mer samspelande och lärande. Där man arbetat med ankomst och hemgång finns numera en tydlighet kring förväntningar och förhållningssätt vid lämning och hämtning mellan pedagoger och föräldrar. Barnen har enligt pedagogernas utvärderingar blivit mer uppmärksamma på kamraterna, börjat lyssna mer på varandra och sätta ord på sina känslor. De samspelar bättre och har färre konflikter samt fler kamratrelationer. De barn som behöver mer stöd i sin kommunikation har fått större möjlighet att uttrycka sig. Barnen har fått bli mer delaktiga hur leken och lekmiljön skall utformas. Mycket fokus har lagts på rollek. På vissa avdelningar har ett nytt förhållningssätt till leken utvecklats för både barn och vuxna. På flera av avdelningarna har man arbetat in olika former av strukturer för att barnen skall komma till tals. I leken är det i form av stopptecken men det är även riktade samtal i samlingar och vid måltider. På några avdelningar har barnen fått vara med och påverka förändringar av lekmiljöer inomhus. Här har pedagogerna upptäckt att det är lättare att kommunicera kring de yngre barnens önskningar under pågående lek. Trots att vi har arbetat intensivt med att försöka öka förtroendet för verksamheten och utveckla pedagogernas bemötande till både barn och vårdnadshavaren samt att utveckla samspelsklimatet mellan pedagogerna har vi över lag låga resultat på enkäten från SCB.

12 12 (17) Vi har i snitt fått lägre betyg i på trivsel, trygghet och delaktighet och inflytande i jämförelse med enkäten som genomfördes Vi ligger i regel också under kommunens genomsnittsindex. Under de två sista åren har det varit många förändringar i personalgrupperna. Förändringsarbete kring bemötande är ett arbete på lång sikt. Vi märker utifrån pedagogernas utvärderingar att det skett en positiv förändring kring synen på uppdraget. Vi har svårt att se stora skillnader mellan pojkar och flickors svar på enkäten från SCB, förutom på delaktighet och inflytande. På den ena förskolan är det flickor som har låga siffror medan det är pojkar på den andra. Vi anser generellt att delaktighet och inflytande är ett utvecklingsområde framöver. 2.6 Slutsats På enkäten från SCB hade vi lägre resultat på rubrikerna; förtroende, trygghet, bemötande, pedagogisk handledning, pedagogisk process, delaktighet, säkerhet och inflytande. Vi behöver fortsätta att fokusera på bemötande, trygghet och säkerhet utifrån ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt. Ett nytt utvecklingsområde som vi fått fram är utemiljön och utevistelsen kopplat till att ta en aktiv pedagogisk roll utomhus. Vår struktur med pedagogisk bas, avdelningarnas eget arbete med aktionsforskning samt arbetet med ALP ser vi att det har medfört en större medvetenhet kring uppdraget hos pedagogerna. Den här strukturen skapar också förutsättningar att arbeta systematiskt med de områden som vi behöver utveckla. 2.7 Synpunkter och klagomål Inga synpunkter och klagomål har registrerats i vår mailbox för detta under verksamhetsåret 12/13.

13 13 (17) 3. Strategier för vårt arbete framöver 3.1 Organisation av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi kommer att fortsätta fokusera på bemötande, trygghet och säkerhet utifrån ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt. Utemiljön och utevistelsen kopplat till att ta en aktiv pedagogisk roll utomhus är ett nytt utvecklingsområde som vi skall fokusera mot. Vår struktur med pedagogisk bas och avdelningarnas egna inre arbete med aktionsforskning är ett tydligt verktyg att arbeta systematiskt med våra fokusområden. På så sätt kan vi arbeta med de gemensamma strukturerna och grunderna samtidigt som varje avdelning och pedagog får möjlighet att utveckla den egna pedagogiska praktiken utifrån sina behov. Bild 10. Systematiskt kvalitetsarbete förskolan, Enhet Central Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010) Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogisk bas Pedagogiskt arbete på avdelningen Aktionsforskning Aktionsforskning Arbetsplaner och handlingsplaner Läroplanen är grunden för arbetet som bedrivs på våra förskolor. Val av fokusområden är resultatet av förra årets arbete och SCB:s enkät från 2011 och Kärnan är det direkta arbetet med barnen. (Se vidare bild 7 och 8). Arbetet styrs och bedrivs genom samordningsgrupp, pedagogisk bas, aktionsforskning och trygghetsgruppen. Alla pedagoger är delaktiga i processerna men en eller flera personer ansvarar för processen i de olika forumen. Våra två dagbarnvårdare är med på de processer som berör dem. Pedagogisk bas fortsätter likt tidigare år med rullande schema på fredagar var fjärde vecka, en av förskolans pedagogiska utvecklingsledare ansvarar. Arbetet i pedagogisk bas grundas utifrån de behov som identifierades i SCB:s enkät 2013 samt resultat från ALP och pedagogernas egna utvärderingar. Aktionsforskningen kommer fortsätta att bidra till att det gemensamma pedagogiska förhållningssättet utvecklas samt att medvetenheten kring det egna uppdraget höjs. Detta då det sker en gemensam utvecklingsprocess kring förhållningssätt som kopplas till evidensbaserad teori och våra styrdokument. De punkter från ECERS-skalan som vi arbetar med är valda utifrån de behov som identifieras utifrån resultaten i SCB:s enkät 2013 samt resultat från ALP och pedagogernas egna utvärderingar.

14 14 (17) Följande punkter från ECERS-skalan kommer vara våra utgångspunkter; 2. Måltider, 8. Avkoppling och bekvämlighet, 14. Samtal, 17/20. Grovmotorik ute och inne, 26. Planering och flexibilitet i dagsschema, 27. Samspel mellan lärare och barn, 28. Utrymme för att dra sig undan, 29. Barns valmöjligheter, 32. Samspelsklimat, 37. Samarbete med föräldrar.

15 15 (17) 3.2 Fokusområden Bild 11. Enhet Centrals förskolors fokusområden, 2013/2014 Barns inflytande Gemensamt pedagogiskt bemötande och förhållningssätt Kulturell identitet Gemensamt pedagogiskt bemötande och förhållningssätt Vi har kommit en bra bit på väg att erbjuda ett mer gemensamt pedagogiskt bemötande och förhållningssätt. Det är dock fortfarande mycket arbete kvar. I pedagogisk bas behöver arbetet med gemensamma arbets- och handlingsplaner fortsätta. Arbetsplanerna beskriver gemensamma rutinsituationer som exempelvis måltider. Här behöver pedagogisk bas utveckla arbetsplanen för måltider så att kvalitén på måltider höjs samt att de skall vara ett tillfälle till lärande och samvaro. En arbetsplan för utevistelse behöver arbetas fram som beskriver hur pedagogerna skall ta tillvara på utevistelsens många möjligheter och ta en mer aktiv roll utomhus. Avdelningarnas aktionsforskning kommer fortsätta att bidra till att det gemensamma pedagogiska förhållningssättet utvecklas då punkter i ECERS-skalan är valda för att främja detta. Detta gör vi genom att: Organisationsnivå Pedagogisk bas arbetsplaner för måltid och utevistelse. Aktionsforskning pedagogiskt förhållningssätt. Pedagognivå Egenansvar att vara aktiv i våra utvecklingsprocesser.

16 16 (17) Barns inflytande Föregående år påbörjade vi arbetet med att öka barns inflytande med fokus mot gemensamma regler. Här kom avdelningarnas arbete olika långt. Arbetet med Likabehandlingsplanens årliga plan för det här verksamhetsåret kommer ha fortsatt fokus på barns inflytande men där ha en mer praktisk inriktning hur arbetet med de gemensamma reglerna kan utformas även med de yngre barnen. Syftet är att arbeta med trygghet och att varje barn vågar uttrycka sin åsikt samt får vara med och påverka verksamheten. På så sätt får barnen grunden i ett demokratiskt förhållningssätt och får träna aktivt på att ta ansvar för sina handlingar och vår gemensamma miljö. Forum för detta är trygghetsgruppen och AE. Avdelningarnas aktionsforskning kommer fortsätta att bidra till att det gemensamma pedagogiska förhållningssättet utvecklas med fokus på barns inflytande då flera av punkterna i ECERS-skalan är valda för att främja detta. Detta gör vi genom att: Organisationsnivå Trygghetsgruppen årlig plan utifrån tema barns inflytande och gemensamma regler. Pedagogisk bas arbetsplaner för måltid och utevistelse. Arbetslaget trygghetsarbete med fokus på barns inflytande och gemensamma regler. Pedagognivå Egenansvar att vara aktiv i våra utvecklingsprocesser Kulturell identitet Kulturell identitet är ett nytt fokusområde där vi har stort behov av få mer kunskap. Vi vill att och att alla barn på Enhet Centrals förskolor skall utveckla sin kulturella identitet. Arbetet med fokusområde kulturell identitet startar vi upp under hösten genom att först utveckla pedagogernas kunskaper inom fokusområdet och tillsammans formulera hur arbetet skall bedrivas. Detta gör vi genom att: Organisationsnivå Studiedag med föreläsning samt diskussioner med frågeställningar där pedagogerna arbetar fram konkreta arbetsmål. Pedagogisk bas driver arbetet med kulturell identiet. Pedagognivå Alla läser delar av boken Förskolans olika språk teori och praktik från Skolverket samt övrig litteratur i ämnet.

17 17 (17) 3.3 Analys av våra resultat I skollagen (kapitel 4) och förskolans reviderade läroplan (2:6) förordas att förskolan systematiskt skall följa upp och utvärdera sin verksamhet för att utveckla kvalitén. Vi utvärderar verksamheten vid varje terminsslut med hjälp av vår systematiska kvalitetsarbetesmall (SK-mall). Utvärderingarna sker i arbetslagen och sammanställs av våra pedagogiska utvecklingsledare till ett gemensamt dokument som utgör ramen för vårt gemensamma arbete framåt. Varje arbetslag utvärderar även enligt aktionsforskningens struktur varje genomförd aktion. Aktionsforskning innebär ett systematiskt arbetssätt att förändra och utveckla den egna praktiken. Man gör systematiskt mindre aktioner som leder framåt samtidigt som den egna praktiken synliggörs och kunskapen ökas. Arbetet bygger på dialog i arbetslaget vilket möjliggör att pedagogerna blir medvetna om varandras pedagogiska tankar. Dialogen utgår från det pedagogerna ser i sin praktik, vad de skall göra för att utveckla praktiken, syftet med det de gör, dokumentation, reflektion och analys av det som skett. Varje arbetslag får stöd av en av förskolans pedagogiska utvecklingsledare i sitt aktionsforskande var fjärde vecka. Som stöd för att mäta de förändringar som sker skall ECERS-skalan användas. På så sätt får vi en mätbar process som vi kan koppla till forskning och få en kvalitetssäkring. Valet av punkter är kopplade till de rubriker i SCB:s enkät där vi hade låga resultat, resultatet från ALP och pedagogernas egna utvärderingar.