KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun
|
|
- Stig Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun Grundskolan
2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Grundskola Resultatredovisning med kommentarer 3 Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS 3 Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov 4 Nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9 5 Jämförelse av andelen elever som fått Godkänt på de nationella proven i åk 5 och åk 9 för samma elevgrupp över tid 7 Jämförelse av nationella ämnesprov och betyg årskurs 9 8 Schema för kunskapsuppföljning i Matematik 9 Slutbetyg i årskurs Meritvärde enligt SALSA 17 Föräldrars utbildningsnivå har betydelse 18 Attitydundersökningen hösten Uttalade åtgärder för utveckling 21 2
3 1. Grundskola 1.1 Resultatredovisning med kommentarer Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS Två gånger per läsår följs elevers läsutveckling upp av förvaltningen. För detta används ett läsutvecklingsschema (LUS). Här redovisas hur stor andel av eleverna som uppnått punkt 15 respektive punkt 18a i LUS. Kommunens eget mål i budget är att minst % av eleverna ska ha nått punkt 15 eller högre i LUS vid slutet av sitt tredje år i skolan. Man kan notera att andelen son nått LUS-punkt 15 ökar stadigt från åk 1 till åk 5. Man når inte riktigt målet med att % av eleverna ska ha nått LUS-punkt 15 i slutet av åk 3. Man kan också notera att andelen elever som nått LUS-punkt 18a eller högre inte nämnvärt ökar från årskurs 6 till årskurs 9 för elever i samma elevgrupp. Det är en mycket större andel flickor än pojkar som når de olika målen för läskunnighen. T.ex är det ca 95 % av flickorna som når LUS-punkt 18a eller högre i åk 9. För pojkar är motsvarande andel %. I det framtagna materialet för uppföljning av elevers språkutveckling (SUS) formuleras tydliga mål för elevernas utveckling som ett led att nå ökad likvärdighet i bedömning och insatser. Målen som anges där är steg 4 i förskoleklassen, steg 15 i åk 3, steg 17 i åk 5, steg 18a i åk 7 och steg 18b i åk 9. Materialet är vilande fram tills kommunen väljer att införa ett webbaserat system för kunskapsuppföljning % % % % % % 4% 3% 2% 1% % Andel elever som nått steg 15 resp. 18a i LUS vt 28 åk 3 (steg 15) åk 5 (steg 18a) åk 7 (steg 18a) åk 9 (steg 18a) Andel elever som nått steg 15 resp. steg 18a i LUS vt 29 åk 3 (steg 15) åk 5 (steg 18a) åk 7 (steg 18a) åk 9 (steg 18a) Andel som uppnått minst steg 15 resp. 18a i LUS Steg 15 i procent År 1 23,5 6,4 6,7 3,8 1,5 År 2 37, 27,9 32,3 4,1 29,1 År 3 79,4 86,,2 84,4 79,4 År 4 88,1 89,9 96,4,4 86,8 År 5 91,9 97, 98,5 97,6 94,3 Steg 18a i procent År 6 68,5 82,8, 82,7 78,9 År 7 78,5 65,5 84, 77,8 86,7 År 8 75,5 69,8 73,4 75, 78,7 År 9 84,9 77,9 72,9 81,9 82,4 Flicka Pojke Flicka Pojke 3
4 Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov Vi jämför andelen elever som nådde punkt 15 eller högre i LUS i årskurs 3 med andel elever med betyget godkänt eller mer i de nationella ämnesproven i årskurs 5 för samma elevgrupp. Förändringarna av andelen elever som bedömdes ligga på punkt 15 eller högre i LUS motsvaras inte av förändringar av andelen elever som når resultatet Godkänt eller högre på de nationella ämnesproven. Ett skäl kan vara att våra värden är allt för trubbiga. Vi undersöker inte den enskilde elevens resultat utan gruppers värden. Dessutom mäter vi punkt 15 eller högre samt resultatet Godkänt eller högre. Vid en snabb kontroll av elever i åk 3 vars läskunnighet bedömdes vara 17 eller högre på LUS på en av våra enheter visade det sig att samtliga nått målen på de nationella proven i åk 5. Jämförelse av andelen elever som nått steg 15 i LUS i årskurs 3 och som fått resultatet Godkänt på NP i åk 5 för samma elevgrupp. (Andel) LUS LUS Åk 3 69,9 79,4 86,2 84,4 79,4 NP Åk NP åk5 Sv 83,8 86,6 89,4 88,8 NP åk5 Ma 81,6,6 82,9,9 NP åk5 En 83,8 81,1 88,8 86 Källa: Barn och utbildningsförvaltningens egen statistik Andelen elever som nått Godkänt på NP åk 5 jämfört med andelen elever som nådde steg 15 i LUS i åk 3 för samma elevgrupp 24/26 25/27 26/28 27/29 28/21 29/211 Barn- och utbildningsförvaltningen påpekar att precis som andra uppnåendemål i vår läroplan och i våra kursplaner så måste även målet att ha nått steg 15 i LUS vid utgången ur åk 3 ses som en lägstanivå vad gäller läskunnighet. Inte minst för att våra resultat tyder på att steg 15 inte är tillräckligt för att på ett godtagbart sätt tillägna sig de kunskaper som man förväntas ha i åk 5. LUS Åk 3 NP åk5 Sv NP åk5 Ma NP åk5 En 4
5 Nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9 NP åk5 28 NP åk Pojkar Flickor 4 3 Pojkar Flickor Nationellt 2 1 Svenska Matematik Engelska 2 1 Svenska Matematik Engelska NP åk5 29 Svenska Mateamtik Engelska Pojkar Flickor NP åk 9 29 Svenska Matematik Engelska Flickor Pojkar Nationellt NP åk5: andel G över tid Andel med minst G på NP i åk Svenska Matematik Engelska Svenska Matematik engelska Kommunala grundskolor Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens statistik Andel med minst G på NP i åk 9, nationellt Svenska Matematik engelska 23*
6 I årskurs 5 når en större andel flickor minst godkänt resultat än pojkar i svenska och engelska. I matematik är det en större andel pojkar som når minst Godkänt resultat. I åk 9 är andelen pojkar som når minst godkänt på de nationella proven 29 högre än andel flickor. 28 var pojkarnas resultat i matematik oroväckande lågt. Det är fortfarande matematik som har lägst andel godkänt, ca 85 %, vilket måste anses som ett problem. Kommunen har sedan 25 arbetat aktivt med att förbättra elevers resultat i matematik genom olika insatser som gemensamma uppföljningssystem samt fortbildning. Det är glädjande att notera att elevers resutlat på de nationella proven i matematik förbättrats. Det är en betydlig förbättring i åk 5 och en mindre förbättring i åk 9. Detta visar att uthålliga gemensamma insatser där målen vidmakthålls kan ha genomslag på längre sikt. 6
7 Jämförelse av andelen elever som fått Godkänt på de nationella proven i åk 5 och åk 9 för samma elevgrupp över tid Den tidigare KR-gruppen noterade att resultaten har ett gemensamt drag, nämligen att måluppfyllelsen ökar för respektive elevgrupp i ämnena svenska och engelska. Måluppfyllelsen i matematik ändras inte nämnvärt eller till och med sjunker i matematik. Det är oroväckande att andelen elever som når minst godkänt i matematik är lägre i åk 9 än i åk 5 under 27 och 28. Skolverket påpekar att ämnesprovet inte ensamt ska ligga till grund för betygsättning utan det är viktigt att läraren gör en helhetsbedömning av elevens kunskaper och att läraren därvid ska beakta även sådana kunskaper eleven tillägnar sig utanför skolan och undervisningen. Samtidigt är huvudsyftet med ämnesproven att de ska vara underlag för lärare och skolor vid diskussioner om likvärdighet i bedömning och betygssättning. Skolverkets egna undersökningar visar att lärare anser att de nationella ämnesproven i matematik i hög grad stämmer med intentionerna i läro- och kursplaner. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att det är vik- tigt att lärare i sin planering och undervisning låter sig vägledas av matematikämnets syfte och roll i utbildningen. Strävansmålen anger hur undervisningen ska bedrivas. Sammantaget ger detta goda förutsättningar för att förbereda eleverna på kommande krav i utbild- ningssystemet. Utmaningen ligger i att samtidigt se till att alla elever behärskar själva hantverket. Schemat för kunskapsuppföljning i matematik är ett viktigt instrument för läraren att synliggöra elevers förmågor och måluppfyllelse. Detta underlättar i sin tur diskussioner på skolan om insatser för att stödja elever i deras fortsatta utveckling. Det är glädjande att notera att trenden verkar bruten Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (21) År 9 (25) Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (22) År 9 (26) Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (23) År 9 (27) Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (24) År 9 (28) Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (25) År 9 (29) 7
8 Jämförelse av nationella ämnesprov och betyg årskurs 9 Diagrammen visar andel elever som når minst betyget godkänt samt resultatet minst godkänt på nationella prov i åk 9. Vi har tidigare påvisat en diskrepans mellan andelen elever med minst godkänt på ämnesprovet och andelen elever med minst godkänt betyg i årskurs 9 i matematik. Vi väljer i år att presentera skillnaderna i tabellform tagna från Skolverket. Uppgifter som är tillgängliga är resultaten från elever som avslutade grundskolan våren 28. Grundskolan Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9 28 Svenska Matematik Engelska Andel (%) elever med lägre, Andel (%) elever med lägre, Andel (%) elever med lägre, eller högre slutbetyg än eller högre slutbetyg än eller högre slutbetyg än Riket Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket, Kommunala 5,9 79,1 15, 1,6 74, 24,5 7,1 84,3 8,6 Riket, Fristående 6,6 76,6 16,8 2,4 74,4 23,2 8,1 82,9 9, Riket, Samtliga 6, 78,9 15,2 1,6 74, 24,4 7,2 84,1 8,7 Kommunala skolor Jonebergsskolan 2,8 82,6 14,7 3,2 78,9 17,9 3,7,7 5,6 Korsavadsskolan 2,1 81,4 16,5 2, 73,5 24,5 7,1,8 12,1 Fristående skolor Nils Holgerssonskolan 9,5 85,7 4,8, 81, 19, Sophiaskolan Ger inte betyg Ger inte betyg Ger inte betyg Källa: Skolverket Man kan notera att det är mycket vanligt att elever får högre betyg än vad resultatet på det nationella provet påvisar. Speciellt i matematik. I sin avhandling Assessing Mathematical Creativity skriver Jesper Boesen att pedagoger i hög utsträckning har fog för sin betygssättning. Lärare kan visa provresultat där elever presterar enligt de av läraren uppsatta kraven. Vad hans undersökning däremot visar är att lärares egna prov skiljer sig från de nationella proven på så sätt att lärares prov i högre utsträckning arbetar med s.k. repetitiva uppgifter medan de nationella proven har ett större fokus på s.k. kreativa uppgifter. Barn- och utbildningsförvaltningen tror att detta kan vara en faktor som förklarar resultaten ovan. I Skolverkets allmänna råd 24 om likvärdig bedömning och betygssättning står det att avsikten är att (ämnes)proven ska bidra till så enhetliga bedömningsgrunder som möjligt över landet. Rektor har här en viktig uppgift att svara för att diskussioner om bedömningen utifrån resultaten på de nationella ämnesproven kommer till stånd mellan lärare. Det är viktigt att hitta kompletterande bedömningssätt som bygger på att eleverna får tillämpa tidigare kunskaper i nya sammanhang. Ett sådant arbetssätt ökar elevers motivation och självtillit samt underlättar lärarens bedömningsarbete. Ett effektivare utvecklingsarbete nås om det sker en erfarenhetsspridning mellan lärare. Här kan vårt webbaserade system för IUP, skriftliga omdömen samt kunskapsuppföljning spela en viktig roll. 8
9 Schema för kunskapsuppföljning i Matematik Schemat för kunskapsuppföljning i Matematik är ett instrument för att visa elevens inställning till matematik samt var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i relation till målen. Schemat innefattar två delar. Dels den kunskapsinhämtning som bedöms i relation till uppnåendemålen, dels de olika problemlösningsförmågorna som bygger på strävansmålen och som bedöms i relation till de krav som ställs i den årskurs eleven går. Förvaltningen är medveten om att materialet är stort, men menar samtidigt att schemat är ett försök att ta målen i läro- och kursplaner på allvar. Andel klasser där uppföljningssystemet används Andel klasser där uppföljning av elevers kunskaper i matematik genomförts 29 Uppföljning av inlämnade sammanställningar Grundskola 7 9 Totalt antal klasser/grupper Strävansmål: Antal Strävansmål: Andel Uppnåendemål: KO Antal Uppnåendemål: KO Andel *Vad gäller elever som blivit bedömnda Uppnåendemål: JO Antal* Uppnåendemål: JO Andel* åk7 7 % % 7 % åk8 8 % 3 38% 4 % åk % 4 % 4 % Kommunen % 7 3% 15 65% *Korsavad lämnar in sammanställningar. Joneberg lämnar in elevernas individuella MUS rapporter och dessa kan därför inte följas upp. Grundskola 1 6 Totalt antal klasser/grupper Strävansmål: Antal Strävansmål: Andel Uppnåendemål: Antal Uppnåendemål: Andel Centrum % 11 65% Nord % 18 % Syd % 18 % Kommunen % 47 89% Förskoleklass Totalt antal Strävansmål: Strävansmål: Uppnåendemål: Uppnåendemål: klasser/grupper Antal Andel Antal Andel Centrum 2 % % Nord 3 % 2 67% Syd % 3 % Kommunen F klass % 5 63% * Jonebergsskolans lärare lämnar inte in sammanställningar klassvis utan varje enskild elevs schema. Mycket få elever i åk 7-9 har blivit bedömda utifrån viktiga förmågor vid problemlösning (strävansmålen) i schemat för kunskapsuppföljning i matematik. Därför presenteras enbart elever i F-6 i tabellerna nedan. 9
10 Resultat av bedömning av viktiga förmågor vid problemlösning Viktiga förmågor i matematik F 6 (Centrum, antal) Kan bedöma rimligheten i ingående storheter Kan tolka och använda symboler Kan utläsa och hantera ingående tal Kan välja räknesätt (För tidiga år) avläsa och värdera data (För senare år) avläsa, tolka, sammanst. data Kan söka information Kan använda sig av tidigare erf. Kan kommunicera muntligt Kan dra slutsatser Kan använda bilder, skisser, konst. Kan ge skriftliga förklaringar Kan ge muntliga förklaringar Kan argumentera realistiskt Kan förstå vilken information som krävs Kvalificerad gissning av svaret Kan hantera och lösa situationer Otillräcklig Tillräcklig Avancerad (Totalt antal bedömda elever: 65 st) Viktiga förmågor i matematik (Nord, antal) Kan bedöma rimligheten i ingående storheter Kan tolka och använda symboler Kan utläsa och hantera ingående tal Kan välja räknesätt (För tidiga år) avläsa och värdera data (För senare år) avläsa, tolka, sammanst. data Kan söka information Kan använda sig av tidigare erf. Kan kommunicera muntligt Kan dra slutsatser Kan använda bilder, skisser, konst. Kan ge skriftliga förklaringar Kan ge muntliga förklaringar Kan argumentera realistiskt Kan förstå vilken information som krävs Kvalificerad gissning av svaret Otillräcklig Tillräcklig Avancerad Kan hantera och lösa situationer (Totalt antal bedömda elever: 184 st) 1
11 Viktiga förmågor i matematik (Syd, antal) Kan bedöma rimligheten i ingående storheter Kan tolka och använda symboler Kan utläsa och hantera ingående tal Kan välja räknesätt (För tidiga år) avläsa och värdera data (För senare år) avläsa, tolka, sammanst. data Kan söka information Kan använda sig av tidigare erf. Kan kommunicera muntligt Kan dra slutsatser Kan använda bilder, skisser, konst. Kan ge skriftliga förklaringar Kan ge muntliga förklaringar Kan argumentera realistiskt Kan förstå vilken information som krävs Kvalificerad gissning av svaret Otillräcklig Tillräcklig Avancerad Kan hantera och lösa situationer (Totalt antal bedömda: 14 st) Resultat av elevernas självvärdering Uppföljning 28 Attityd till matematik Centrum F 6 Attityd till matematik Syd F 6 % % % % % % 4% Inget 4% Inget 3% 2% 1% Litet Ganska stort Stort 3% 2% 1% Litet Ganska stort Stort % Självtillit i matematik Intresse för matematik Arbetsro % Självtillit i matematik Intresse för matematik Arbetsro % Attityd till matematik Nord F 6 % % 4% 3% 2% 1% Inget Litet Ganska stort Stort % Självtillit i matematik Intresse för matematik Arbetsro 11
12 Uppföljning 29 Elevers attityder till matematik. Attityd till matematik F 6 (Centrum, antal) Attityd till matematik (SYD, antal) Inget Litet Inget Litet Ganska stort Stort 4 2 Ganska stort Stort Självtillit i matematik Intresse för matematik Arbetsro Självtillit i matematik Intresse för matematik Arbetsro Attityd till matematik (Nord, antal) Självtillit i matematik Intresse för matematik Arbetsro Inget Litet Ganska stort Stort Förvaltningen noterar att lärarna bedömer att ca 15 % av eleverna har otillräcklig förmåga i problemlösning vilket korrelerar väl med andel elever som inte når godkänt på de nationella proven i matematik. Ca 2 % av eleverna anser sig ha inget eller liten självtillit i matematik vilket självklart inverkar negativt på intresse och i längden på resultat i skolan. Självtillit och intresse är viktiga aspekter att ta hänsyn till vid planeringen av matematiken i skolan. Kommunens satsning på att utveckla matematikundervisningen kan förhoppningsvis ge effekt på elevers intresse och självtillit. 12
13 Relation mellan förmåga till problemlösning och resultat på nationella prov % % % % % % 4% 3% 2% 1% % Lärares bedömning av elevers förmågor vid problemlösning (F 6 vt 28) Otillräcklig Tillräcklig Avancerad SYD NORD CENTRUM NP åk 5-28 Andel som ej nått målen SYD 11% NORD 12% CENTRUM 23% % % % % % % 4% 3% 2% 1% % Generell bedömningav förmåga vid problemlösning (vt 29) Otillräcklig Tillräcklig Avancerad SYD NORD CENTRUM NP åk5 29 Andel som ej nått målen Syd 1,9% Nord 1,3% Centrum 6,8% Lärares bedömningar av elevers förmågor i problemlösning visar att ca 1 % av eleverna ligger på otillräcklig förmåga utifrån de krav som ställs i undervisningen i ett flertal av förmågorna. För Skolenhet Nord och Syd korrelerar resultaten med resultaten på ämnesproven men för Centrum är det stor skillnad mellan andelen som inte når målen i nationella proven och andelen elever som bedöms ha otillräcklig förmåga vid problemlösning. En anledning till detta kan vara stora variationer i enskilda klassers resultat på nationella prov. En annan på att för få klassers elever blir bedömda vad gäller viktiga aspekter vid problemlösning. Schemat för kunskapsbedömning i matematik är ett viktigt redskap för uppföljning av elevers kunskapsutveckling både på lärarlags, skol, skolenhets och förvaltningsnivå. Det är viktigt att på skolorna använda sig av dessa instrument. 13
14 Slutbetyg i årskurs 9 29 Slutbetygen i årskurs 9 kan ses som ett mått på skolans resultat. Det är en summativ bedömning så här blev det. Här presenteras årets resultat tillsammans med en beskrivning av andelen elever som når målen i samtliga ämnen över tid. Grundskolorna i Simrishamns kommun våren 29 Simrishamn vt 29 Antal Genomsnittligt Andel (%) Andel (%) som Andel (%) som Andel (%) som Andel (%) som elever meritvärde behörig till nått målen ej nått målen ej nått målen saknar betyg Grundskolor Årskurs 9 nat pgm i alla ämnen i ett ämne i två eller flera ämnen i alla ämnen Kommunala skolor Korsavadsskolan 25 29,4 91,2 77,1 6,3 15,6 1 Fristående skolor Nils Holgerssonskolan , Sophiaskolan Kommunala skolor i urvalet 25 29,4 91,2 77,1 6,3 15,6 1 Samtliga skolor i urvalet ,1 91,7 78,7 5,7 14,8,9 Riket (samtliga huvudmän) ,6 88,8 77 7,9 13,9 1,2 Andel elever som nått målen i åk 9 i samtliga ämnen över tid, 95,, 85,, 75,, 65,, 55,, Andel elever med minst betyget G i samtliga ämnen över tid (åk9) Jonebergsskolan Korsavadsskolan Nils Holgerssonskolan Nationellt Andelen elever som inte når målen i två eller fler ämnen är större än andelen elever som inte når målen i ett ämne. Detta är en situation som förvaltningen och skolenheterna bör analysera. Det är inte tillfredsställande att mer än 15 % av eleverna inte når målen i två eller fler ämnen. 14
15 Skillnader mellan pojkars och flickors betyg Kommunen har under några år undersökt hur pojkar och flickor upplever skolan samt vilka resultat pojkar och flickor når. Slutbetygen i årskurs 9 uppdelat på kön 28 resp , Betygsmedelvärde fördelat på ämne och kön 16, 14, 12, 1, 8, Pojkar Medel Flickor Medel 6, 4, 2,, BL EN HKK IDH MA M2 MU BI FY KE SL GE HI RE SH SV TK 18 Betygsmedelvärde fördelat på ämne och kön vt Medelbetyg pojkar Medelbetyg Flickor 4 2 BL EN HKK IDH MA M2 MU BI FY KE SL GE HI RE SH SV TE Tabellen visar att flickor som grupp når ett högre betygsmedelvärde i alla ämnen utom idrott och hälsa. Relativt jämt är det i ämnena engelska, matematik och slöjd. Stora skillnader kan ses i ämnena bild, hem och konsumentkunskap, musik, biologi, religion, och svenska. Kommunens genuspedagog menar att det kan vara så att flickor generellt är flitigare läxläsare och att de har inställningen att det är viktigt att skolarbetet går bra. Detta kan tolkas som att flickor oftare ser ett samband mellan bra betyg och senare karriärmöjligheter i yrkeslivet. Pojkars lägre medelvärde kan bero på en mer avslappnad inställning till skolarbetet och att det ordnar sig 15
16 ändå. Det i sin tur kan bero på att pojkar, medvetet eller omedvetet, ser att män i arbetslivet generellt har högre löner och därmed högre status än kvinnor. Det är intressant att notera att flickors högre medelvärden framför allt gäller s.k. mjuka ämnen. Genuspedagogen menar att ett skäl kan vara att det ur kulturell synvinkel är mer tillåtet för flickor att ta för sig på traditionellt manliga områden medan det fortfarande är problematiskt för pojkar att ta för sig på traditionellt kvinnliga områden. 16
17 Meritvärde enligt SALSA Skolverket presenterar ett analysverktyg på sin hemsida. Verktyget grundar sig på det aktuella årets avgångsklasser i grundskolan. Bl.a. finns tabeller över förväntat meritvärde (blå linje i diagrammen) enligt ett modellberäknat system. Det förväntade meritvärdet grundar sig på olika faktorer som normalt samvarierar med elevers resultat i skolan som t.ex. föräldrarnas utbildningsnivå, andel pojkar och andel invandrare i klassen. Tillsammans med detta värde presenteras vilket meritvärde eleverna faktiskt uppnådde (röd linje i diagrammen). Skillnaden mellan de två meritvärdena kan ses som en indikator på hur pass effektiv och framgångsrik skolans arbete varit. Här presenteras de skolor i kommunen som ger betyg till elever som slutar årskurs 9, två kommunala skolor (Jonebergsskolan finns med för historikens skull) och en fristående skola. Den gulgröna linjen representerar meritvärdet för rikets alla elever i årskurs 9 resp. år. Skolenhet centrum (Korsavadsskolan) och Nils Holgerssonskolan nådde 29 ett faktiskt meritvärde väl över det modellberäknade värdet. Att öka denna skillnad mellan modellberäknat och faktiskt meritvärde är en utmaning för våra skolor SALSA Jonebergsskolan Modellberäknat Faktiskt Riket faktiskt SALSA Korsavadsskolan Modellberäknat Faktiskt Riket faktiskt SALSA Nils Holgerssonskolan Modellberäknat Faktiskt Riket faktiskt
18 Föräldrars utbildningsnivå har betydelse Elevsammansättningen sett ur socioekonomisk synvinkel varierar kraftigt mellan de kommunala och de fristående grundskolorna i kommunen. Resultaten i våra kommunala skolor visar att elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning i större utsträckning når målen i samtliga ämnen än elever vars föräldrar inte har det. Men resultaten visar att denna skillnad, över tid, delvis verkar utjämnas. Det är positivt att resultaten ökar hos gruppen elever vars föräldrar har kortare utbildning. Men det är oroväckande att resultaten minskar hos gruppen elever vars föräldrar har en längre utbildning. Återigen är våra data trubbiga. Det som finns angivet är andel som nått målen resp. inte nått målen i ett eller flera ämnen, inte med vilket betyg (G, VG eller MVG) man nått målen. En intressant utveckling av resultatpresentationen skulle vara att titta på elevers meritvärde (betygsmedelvärde) i relation till föräldrars utbildningsnivå. Det är positivt att andelen elever som är behörig till nationellt program på gymnasienivå är hög oavsett föräldrars utbildningsnivå även om den är något lägre för gruppen elever som har föräldrar med kortare utbildning. % % % % 4% 3% 2% 1% % % % % % % % 4% 3% 2% 1% % % % % % % % 4% 3% 2% 1% % Andel elever i år 9 med minst en förälder med eftergymnasial utbildning Under en 3 års period Under en 3 års period 29 Kommunal skola Fristående skola I kommunen som helhet Andel elever i år 9 som når målen i alla ämnen Andel elever i år 9 behöriga till nationellt program på gymnasieskolan Under en 3 års period 29 Förälder med gymnasial utbildning Förälder med eftergymnasial utbildning Förälder med gymnasial utbildning Förälder med eftergymnasial utbildning 18
19 Attitydundersökningen hösten 28 Attitydundersökning detta år bygger på faktorer som finns i s.k. framgångsrika skolor. Det är ett antal påståenden fördelade på olika områden som förväntningar, lärares stöd o.s.v. Svarsalternativen med deras siffervärde i parentes var stämmer precis (4), stämmer ungefär (3), Stämmer dåligt (2) samt stämmer inte alls (1). På så sätt har medelvärden kunnat beräknas. Intervallen 3, 3, 5 betraktas som acceptabelt och 3,5 4, som bra. Elever åk 5 och åk 8 ht 28 4, Åk 5 sammanställning PESOK 28 3,5 3, 2,5 2, 1,5 NORD SYD Simrislund 1, 4, Åk 8 Sammanställning PESOK 28 3,5 3, 2,5 2, 1,5 Korsavad Joneberg 1, 19
20 Lärare i grundskolan ht 28 4, PESOK 28 Lärare 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, åk 7 9 F 6 SL Skolenhet Nord Skolenhet Syd Eleverna i åk 5 värderar påståendena högre än elever i åk 8. Båda grupperna har höga värderingar på lärares förväntningar. Lärares höga och positiva förväntningar på alla elever är en av de viktigaste faktorerna för att en skola ska nå framgång i sin verksamhet. Det är därför oroväckande att notera att lärarna inte lika tydligt upplever att alla har höga förväntningar på eleverna. Några områden där elever i åk 8 anger låga värden är påståenden om undervisningen och elevmedverkan och inflytandefrågor. Det är lärare i F-6 som har högst medel och lärare i 7-9 som har lägst medel. Vad detta beror på är svårt att säga. Men det faktum att dessa lärares medel på områdena förväntningar, enighet om principer och krav samt sociala spelregler och social kontroll ger en signal om att lärare inte kan ta hjälp av varandra på ett effektivt sätt vid trängda situationer, t.ex. med elever som är aggressiva, eller att upprätthålla ordning och en god stämning i skolan. 2
21 1.2 Uttalade åtgärder för utveckling I de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar framgår vilka utvecklingsinsatser man planerar att genomföra eller vilka centrala mål man vill uppnå. Dessa har sammanställts under gemensamma rubriker för att ge en bild av omfånget av de insatser de tre grundskoleenheterna arbetar med. Inom området ledarskap: Ledningsteamet utvecklar det pedagogiska ledarskapet. Ledningsteamet ska förstärkas i sin kompetens att analyser och problematisera verksamheten. Rektor ska vid planerade tillfällen vara delaktig i arbetslagens kontinuerliga träffar, blanda sig i agendan och utmana. Rektor ska ha med en tanke om vad man tittar efter då man är på verksamhetsbesök. Det man ser ska dokumenteras för att användas vid möten med personalen. De konkreta vardagsbilderna skapar då grunden för den pedagogiska debatten. Färdigställa handlingsplaner. Hålla enheten ajour med forskning och omvärldsanalys. Kollegial videofilmning, skuggning/observationer lärare emellan. Lärarna gör egna studier där eleverna involveras. Skolledningen ska fortsatt involvera personalen i enhetens utvecklingsarbete. Detta gör skolledningen bl.a. genom att tydligt ställa förväntningar, avsätta tid, betona det goda arbetsklimatets betydelse både i ord och i handling. Inom området delaktighet och inflytande Bygga verksamheten på barnens/ungdomarnas frågor och intressen. Elever ska ges möjlighet till inflytande i klassråd, hemvistråd (nytt), elevråd och skolråd (nytt). Samtal skall föras på enheten om klassråd som en del i skolans arbete med demokratifrågor. Mentor har en viktig arbetsuppgift i att få klassrådet att upplevas som en del av den demokratiska processen på arbetsplatsen. Arbetslaget ansvarar för att regelbundna klassråd genomförs. Elevrådsansvarig skall tillsammans med elevrådet utvärdera elevrådsarbetet utifrån ett inflytandeperspektiv. Arbetslaget ska genomföra intervjuer med några elevgrupper för att undersöka hur elever tänker kring inflytande i undervisningen. Vad behöver ha uppnåtts för att elever ska känna att de har inflytande i klassrummet när frågan ställs. Elevrådsansvarig skall engagera elevrådet i frågor som rör vår gemensamma skolmiljö. Det kan vara i arbetsgrupper med endast elever eller med elever och personal. Elevinflytandets olika dimensioner ska tydliggöras, diskuteras och kartläggas på enheten för att möjliggöra nya arbetssätt och lösningar. Tid för detta ska avsättas. Inom området Genus Arbetet med likabehandlingsplanen ska fortsatt få stort utrymme. Inte minst genom att utifrån ett genusperspektiv sätta fokus på barns lika behandling. Vi kan använda genusutvecklare i t.ex. ar- 21
22 betslag och verksamheter för att få syn på konkreta förbättringsområden. Arbetet ska göras greppbart genom att brytas ner i konkretare delmål. Lärlagen bedriver Litteraturstudier och Studier av forskningsresultat. Genusinventering. Diskutera genusdilemman med hjälp av fallbeskrivningar. Inom området utvärdering, kvalitetsarbete och redovisning Skapa struktur på uppföljning och utvärdering samt analysera de utvärderingar som görs. Utveckla dokumentationen av elevens lärande i portfolie, IUP med skriftliga omdömen. men framför allt UNIKUM, vårt webbaserade verktyg för detta. Lärare skall i ökad utsträckning ställa utvärdering i centrum. Eleven skall ges möjlighet att utvärdera sitt eget arbete och inställning till ämnet. Elever och vårdnadshavare ska göras mer delaktiga i kvalitetsarbetet. Skolans och fritidshemmens personal ska fortsätta att formulera gemensamma mål. Arbeta med utvärdering och självärdering för att få kvalitetsarbetet som en levande del av det dagliga arbetet. Planerade mötestider för LAP/KR-arbete. Vi upplever att det är svårt att skriva LAP och KR. Faktainsamling och åtgärder för att målen ska uppnås, genom att ha möten kring utveckling och lärande. Vi ser att i många redovisningar hänger mål, åtgärder och arbetssätt inte ihop; resultaten grundar sig inte på fakta och i många fall saknas bedömning av måluppfyllelse. Röda trådar är ovanliga och jag inser att kompetensen att formulera innehållet i LAP och KR måste förbättras generellt även om det finns en del goda exempel. Inom området utveckling av arbetslagens inre arbete Stärka allas känsla av arbetsglädje. Fördjupa och vidareutveckla arbetslagen i fritidshem och skola. Det är viktigt att arbetslagen blir medvetna och reflekterar tillsammans över förhållningssätt och bemötande. Vi kommer att prioritera kompetensutveckling inom dessa områden under resten av 29 och 21, främst genom att alla arbetslag kommer att delta i en satsning på reflekterande samtal. Skolutvecklingsprocessen Alla kan fortsätter enligt skolutvecklingsplanen. Vuxnas reflektionslärande med erfarenhetsutbyte, kollegiala samtal i lärgrupperna. Diskussioner i lärgrupper om måltolkningar. Inom området undervisning Vi vill lägga ytterligare fokus på läsinlärning för de yngsta eleverna eftersom resultaten av t.ex. läsutvecklingsschemat LUS inte är tillfredsställande fullt ut. Inom området har vi en processledare, som tillsammans med arbetskamraterna arbetar med ökad måluppfyllelse. Inom matematiken ser vi de största utvecklingsmöjligheterna. Ett flertal av våra medarbetare vidareutbildade sig i ämnet under läsåret 7-8 och vår förhoppning är att detta tillsammans med uppföljning av utbildningen ska bidra till ökad måluppfyllelse inom området. Även här har enheten en processledare som tillsammans med arbetskamraterna arbetar med ökad måluppfyllelse. 22
23 Skolutvecklingsprocessen Alla kan fortsätter enligt skolutvecklingsplanen. Lärlag bedriver litteraturstudier och studier av forskningsresultat. Kollegial videofilmning, skuggning/observationer lärare emellan. Lärarna gör egna studier där eleverna involveras. 23
Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.
Dnr: 43-2010:5179 Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.se Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan Foto BananaStock 2 (9) Skola: Fjärdhundraskolan Dnr: 43-2010:5179
Läs merLokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola
Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola Lokalt åtagande Flickors stress Vårterminen -13 svarade flickorna i åk 5 på Ärla skola att 10% av dem upplevde stress pga skolarbetet dagligen. Kommunens medelvärde
Läs merArbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merKvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati
Läs merUtbildningsinspektion i Landvetterskolan
Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning
Läs merVERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15
Barn- och utbildningsnämndens mål KUNSKAPER Andel elever med högsta betyget A och B ska öka. Andelen elever med betyget A och B på enheten ska vara högre vt 2015 jämfört med vt 2014 2015 ska minst 85%
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merSystematisk kvalitetsarbete
Systematisk kvalitetsarbete Enhet: Ansvarig: Pelle Persson Barn- och skolförvaltning Lunds stad Innevarande års verksamhetsplan Mål för läsåret 2013-14 Här beskrivs i målform vad vi ville utveckla under
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs merResultatprofil. Läsåret 2014-2015. Alsike skola
Resultatprofil Läsåret 2014-2015 Alsike skola Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 2 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 3 2. Kontinuitet av elever...
Läs merKvalitetsredovisning Bobygda skola 2007
Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ
Läs merUtbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10
1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1
Läs merÅsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14
ÅSENSKOLAN Linda Karlsson Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14 Resultat och måluppfyllelse Filipstads kommun har ett dedikerat uppdrag att arbeta med kontinuerliga
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Odelsbergsskolan Inlämnad av: Brittmari Marberger Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och Grundskola Kvalitetsredovisning
Läs merKvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)
Läs merUN:s verksamhetsmål: Borgholms barn är kunnigast i Kalmar län
Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 1 år 2013 Sammanställning alla enheter UN:s verksamhetsmål: Borgholms barn är kunnigast i Kalmar län Måluppfyllelse åk 1-5 görs i kvartal 3 år 2013 Köpings skola
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merKvalitetsredovisning
Barn- och Utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Högsby kommuns skolor År 2008 2009-03-31 Fakta om kommun respektive skola Högsby kommun hade vid utgången av 2008, 5 921 invånare. Under den senaste
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merKvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014
Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014 Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet Ljungbyhedsskolan: Totalt antal personal: 39.89 varav lärartjänster
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor
1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan
Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merKvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun
Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...
Läs merUtbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9
Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merKvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011
Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan 7-9 Läsåret 2014/2015 2(7) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Utifrån arbetet mot diskriminering och kränkande
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merStålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson
Barn- och utbildning Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3
Läs merKvalitetsredovisning 2010-2011. Kyrkskolan Möklinta
Kvalitetsredovisning 2-2 Kvalitetsredovisning 2-2 3 (38) Kvalitetsredovisning 2-2 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 8 Elevtalsutveckling...
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merAvdelningens verksamhetsplan 2016. Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola
Avdelnings verkssplan 2016 Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola www.skovde.se Skövde kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ansvarsområde och organisation... 4 3 Styrkort...
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7714 Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Grevhagsskolan belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merBeslut för fristående grundskola
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merBarn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem
Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun
Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar
Läs merNORDMALINGS KOMMUN 1. Artediskolan. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14
NORDMALINGS KOMMUN 1 Artediskolan Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 NORDMALINGS KOMMUN 2 Innehåll Inledning sid 2 Förutsättningar sid 2 Elevernas arbetsmiljö sid 3 Elevernas lärande och skolans studieresultat
Läs merInnehållsförteckning. Sammanfattning sid 3. 1. Bakgrund sid 4. 2. Genomförande av utvärdering sid 6
Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 1. Bakgrund sid 4 2. Genomförande av utvärdering sid 6 3. Resultat av skolornas utvärdering sid 8 A. Resultat för nationella prov i skolår 3 sid 8 B. Resultat
Läs merArbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014
Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens
Läs merKvalitetsredovisning Ektorpsringen 2013/14
Kvalitetsredovisning Ektorpsringen 2013/14 Norrköping 2014-06-23 1 Verksamhetens förutsättningar Ektorpsringen har verksamhet i fyra hus bestående av i ca 62 barn i förskoleklass 190 elever inskrivna på
Läs merOmråde Fågelfors. Fågelforsskolan 6-9
Datum Beteckning/ Dnr 2009-10-13 1 (12) Sida Område Fågelfors Fågelforsskolan 6-9 1. Verksamhetens förutsättningar Skolan är en treparallellig 6-9- skola. Klasser och personal är indelade i två arbetslag,
Läs merKvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun
Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun Elevernas ansvar och inflytande Elevernas utveckling och lärande Skolans normer och värden Likvärdig utbildning 1 Förord Korsavadsenhetens
Läs merNr 246 Resultatredovisning årskurs 3, 6, 7, 8 och 9. Förvaltningen föreslår nämnden besluta godkänna rapporten
Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2015/91 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (4) Datum 5 oktober 2015 Barn- och utbildningsnämnden Måttbandet 2015 Nr 246 Resultatredovisning årskurs 3, 6, 7, 8 och 9 Förslag
Läs merBokslut/Kvalitetsredovisning 2014
Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merOmkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-10-30 Resultat i grundskolans årskurs 9 2017 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2017. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas SIRIS.
Läs merBeslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merUtbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9
Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Backens skola och Strömsbruks skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll
Läs merInformation skriftliga omdömen
Skriftliga omdömen Inför läsåret 2011-2012 infördes i grundskolan en ny samlad läroplan. I den ingår övergripande mål och riktlinjer för utbildningen, kursplaner och kunskapskrav för respektive ämne. Många
Läs merBeslut för grundskola och fritidshem
Beslut Skoiinspektionen 2014-06-16 Skanör Falsterbo Montessoriskola. Rektorn vid Skanör Falsterbo Montessoriskola. Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Skanör Falsterbo Montessoriskola
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: 272 80 Simrishamn www.simrishamn.se. Skolenhet Syd. Kvalitetsredovisning 2006
Skolenhet Syd Kvalitetsredovisning 2006 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd, december 2006 förskola, fritidshem och grundskolan Utveckling och lärande Skolan skall ansvara för att eleven inhämtar och utvecklar
Läs merVi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt
Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt Utvärdering av nationella proven i år 5 genomförda under året 2006. Helene Jonsson Katrina Larsson 070904 Kort inledning På uppdrag av barn- och ungdomsutskottet
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola 1-3 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Dalkjusans skola 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV
Läs merKvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9
Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska
Läs merLärarhandledning Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med
Läs merBetyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning
Tjänsteskrivelse 1 (8) Handläggare Lena Öijen Barn- och utbildningsnämnden Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Sammanfattning I tidigare tjänsteskrivelse (BUN 2015.0404, 2015-08-25)
Läs merKvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212
1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har
Läs merUTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14
Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det
Läs merUtsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014 Utsäljeskolan Enkät- och kunskapsresultat 2014 Skola I Utsäljeskolan är alla undervisande lärare utbildade och undervisar i de ämnen de är behöriga i. Trots utbildning
Läs merVarför ska man läsa?
Varför ska man läsa? Lgr 11, ämnet svenska: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstå
Läs merKvalitetsrapport 2013-14. Föllinge Barn och Utbildning
Kvalitetsrapport 2013-14 Föllinge Barn och Utbildning Föllinge Barn och Utbildning Lisbeth Lehtipalo, tf rektor Förord Föllingebygdens Barn och Utbildning är ett rektorsområde i Krokoms kommun som är störst
Läs merKvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010
Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010 Fastebolskolan Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Leena Nystrand 2010-10-01 1 (13) Innehåll 1. UPPGIFTER OM SKOLAN...2 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2
Läs merGnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2005
Gnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2005 Innehåll: 1. Inledning. 1:1 Gnosjö skolor.. 1:2 Kvalitetsarbetet 2. Vision.. s. 1 3. Styrdokument.. 3:1 Skolplanen 3:2 Skolstyrelsens övergripande strategier. 3:3
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merKvalitetsarbete i skolan 2014-2015
Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015 Skola Fjällsjöskolan fskk åk 6 Ort Backe Ansvarig rektor Susanne Sjödin Kontaktinformation Dan Forsberg, 0624-512029 1. Vår skola I Fjällsjöskolan fskk- åk 6 går 50 barn.
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det
Läs merDen här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.
Vad är en kvalitetsredovisning? Enligt lag ska Lycksele kommun varje år göra en kvalitetsredovisning för förskola, skola och fritidshem. Där ska vi skriva om vi har nått målen för undervisningen. Om något
Läs merMall för kvalitétsrapport: Lärcentrum
Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet
1 (10) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, fritidshem och grundskola vid Veta skola läsåret 2012/13 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011
Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Färingtofta skola Kvalitetsredovisning läsåret 2010/2011 Nyckeltal för verksamhet, F-3 Färingtofta Fklass: 10 barn; 0,85 pedagog;8,50 lärare/100elever;
Läs merUndervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå.
Under vårterminen 2015 genomfördes nationella prov i grundskolans åk 3, 6 och 9 samt betygssättning i grundskolans åk 6, 9 och i gymnasieskolan. Här redovisas skolkommunens resultat på verksamhetsnivå
Läs merKVALITETSREDOVISNING
Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merBeslut för grundskola och fritidshem
/ Beslut 2013-03-15 Beta School HB Rektorn vid Beta School Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Beta School i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:
Läs merLokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem
Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och
Läs merGenomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun
Beslut Tjörns kommun 471 80 Tjörn 2007-08-23 1 (4) Dnr 53-2006:3236 Genomförd utbildningsinspektion i Tjörns kommun Skolverket har genomfört inspektion i Tjörns kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen,
Läs merKvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda
Kvalitetsredovisning 2010 Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personal... 3 Beskrivning av hur verksamheten är organiserad... 3 Det pedagogiska arbetet.... 3 Underlag
Läs merKunskapsresultat för grundskolan i Örebro län
Rapport 2012:06 Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Johan Jonsson Lena Öijen Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Av Johan Jonsson och Lena Öijen Regionförbundet Örebro Rapport 2012:06
Läs merBeslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm
Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan
Läs merULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Läs merKVALITETSREDOVISNINGAR 2010/2011 Skolenhet Centrum
/skolenhetcentrum Barn- och utbildningsförvaltningen Skolenhet Centrum KVALITETSREDOVISNINGAR 2010/2011 Skolenhet Centrum Vi utvecklar rötter och vingar. Nyfikenhet är vår drivkraft. Här gömmer vi oss
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Skogshöjdens skola 4-9 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Skogshöjdens skola 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn
Läs merVerksamhetsrapport förskolan 2013/14
Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.
Läs merResultatprofil. Läsåret 2013-2014. Alsike skola
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Alsike skola Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...
Läs merKvalitetsredovisning 2012. Årskurs 7-9
Kvalitetsredovisning 2012 Årskurs 7-9 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Identifierade utvecklingsområden KR 2011... 5 3 Ett systematiskt kvalitetsarbete... 6 3.1 Skollagen och de nya allmänna råden...
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs mer