Kvalitetsredovisning Årskurs 7-9

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2012 Årskurs 7-9

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Identifierade utvecklingsområden KR Ett systematiskt kvalitetsarbete Skollagen och de nya allmänna råden Att styra och leda kvalitetsarbetet Att dokumentera kvalitetsarbetet Resultat och måluppfyllelse Analys av kunskapsresultaten Nationella prov årskurs Betyg årskurs Relation nationella prov betyg Meritvärde Behörig till gymnasiet Skolan i Luleå Analys av förutsättningarna Materiella Ekonomiska Personella Analys av arbetet med elever i behov av särskilt stöd Analys av arbetet med flerspråkiga elever Analys av genomförande Normer och värden Inflytande Kunskaper Analys av utvecklingsinsatser Identifierade utvecklingsbehov Prioriterade utvecklingsområden

3 1 Inledning Skolan har under de senaste åren genomgått många förändringar som ställt stora krav på vår organisation. Statens skärpta behörighetsregler för lärare och krav på legitimation, en ny läroplan med nya kursplaner, ett nytt betygssystem och en ny skollag är några exempel. Genom att långsiktigt satsa på kompetensutveckling och utvecklingsinsatser har vi arbetat med att möta dessa förändringar med målet att ständigt förbättra kunskapsresultaten. En annan strategi för att möta skollagens nya krav har också varit att omorganisera Barn- och utbildningsförvaltningen vilket bland annat inneburit att verksamheten gått från att vara organiserad skolområdesvis till att nu vara verksamhetsspecifikt organiserad. Förskola och grundskola har skiljts åt och grundskolan har delats i F-6 respektive 7-9. Organisation Målbild 2015 har tagit sikte på rektors självständighet med ett nära och kvalificerat stöd till rektor. Översyn av Elevhälsa och Flerspråkighet sker för att, så långt möjligt, decentralisera och inkludera. Som en konsekvens av ny organisation sker nu en översyn av resursfördelningsmodellen. Skolan i Luleå har systematiskt och kontinuerligt arbetat för att alla elever ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. En rad åtgärder har vidtagits och olika satsningar har genomförts för att alla ska uppleva skolan som en trygg miljö. Vi behöver dock säkerställa att ett främjande och förebyggande likabehandlingsarbete sker systematiskt och långsiktigt. Särskilda satsningar behöver också genomföras för att öka kunskap och kompetens kring betydelsen av elevers inflytande. Barn- och utbildningsnämnden har högt ställda mål avseende elevers kunskapsresultat. Måluppfyllelsen för grundskolan ligger klart över riksgenomsnittet 3

4 men trots goda resultat i förhållande till övriga landet är det alltför många elever som inte blir behöriga till gymnasiet eller till universitet och högskola. Med hjälp av det systematiska kvalitetsarbetet är det därför angeläget att ständigt arbeta med uppföljningar och utvärderingar av elevernas resultat och av de satsningar som genomförs i form av kompetensutveckling och utvecklingsarbeten för att nå en högre måluppfyllelse. Vi kan i analyserna se att särskilda satsningar behöver göras i matematik, kemi, biologi och fysik. Elevhälsan och en utveckling av de lokala elevhälsoteamen, arbetet med elever i behov av särskilt stöd och våra flerspråkiga elever behöver fokuseras. Elevernas lärmiljöer; organisation, innehåll och undervisning behöver särskilt granskas för att fler elever ska nå målen. För att kunna erbjuda alla elever i Luleå kommuns skolor en likvärdig utbildning så måste alla elever få tillgång till modern teknik oavsett skola eller geografiskt område. Barn- och utbildningsförvaltningen måste säkerställa att skolan ger eleverna den digitala kompetens som styrdokumenten kräver. Fortsatta prioriteringar på kompetensutveckling och utvecklingsinsatser måste göras för att en positiv resultatutveckling ska ske. Vision 2050 pekar tydligt ut Luleå kommuns viljeinriktning för regionens tillväxt och utveckling genom; inflytande kunskaper i matematik, teknik, naturvetenskap, informations- och kommunikationsteknik entreprenörskap och internationalisering - kompetenser och kunskaper som Skolan i Luleå har ett stort ansvar för att utveckla hos alla elever. Luleå i februari 2013 Monica Karsbrink Lövbom/verksamhetschef - Ann Isaksson Pelli/verksamhetsutvecklare 4

5 2 Identifierade utvecklingsområden KR 2011 Utvecklingsområden Vidtagna åtgärder Effekter Underlag Ett systematiskt kvalitetsarbete (SKA) med en tydlig struktur, rutiner och processer utvecklas Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras Resultaten sammanställs systematiskt och analyseras Arbetet med att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling sker systematiskt och kontinuerligt Planerna mot diskriminering och kränkande behandling ses över för att säkerställa att de uppfyller förordningarnas krav Arbetet med att utveckla demokratisk kompetens och stärka barns och elevers inflytande utvecklas och förstärks Kunskapsresultaten följs upp kontinuerligt och utvärderas minst två gånger/läsår i grundskolan Uppföljningar av barn och elever i behov av särskilt stöd genomförs genom att ett särskilt fokus läggs på undervisningens kvalitet. Arbetet med att skapa engagemang, lust att lära och en god miljö för lärande granskas särskilt. Seminarieserie Linnéuniversitet Systematiskt arbete i verksamhetsteamet (VT). Fler avstämningar och utvärderingar Kontinuerlig dokumentation i VT. Analys av nationella prov och betyg i arbetslag, skolenhet och i VT. Planerna mot diskriminering och kränkande behandling har reviderats. Tydligare rutiner och bättre kartläggningar på skolan. Varje skola har följt upp och reviderat sin plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevråd, klassråd. Elevrådsutbildning. Pedagogiska planeringar, IUP, skriftliga omdömen. Gemensam analys av nationella prov och betyg/ht och vt i arbetslaget, skolan och i VT Uppföljningar, utvärderingar och resultatanalyser genomförs. Elevinflytandet, de individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömena och åtgärdsprogrammen är viktiga verktyg. Tydligare process, känt innehåll och bättre uppföljning Bättre underlag för analys och beslut om utvecklingsinsats er Utvecklingsbehov identifieras rätt åtgärder sätts in Likabehandlingsa r-betet är tydligare och sker mer systematiskt. Planen uppfyller förordningens krav på ett bättre sätt. Planen är känd för elever och föräldrar. Eleverna har forum där de kan lyfta sina frågor. Utbildning ger demokratisk kompetens. Större inflytande över lärandet. Utvecklingsbehov identifieras Utvecklingsbehov identifieras så att rätt åtgärder sätts in. Utvärdering Linnéuniversitetet Rektors kvalitetsredovisning (KR) Avstämningar, utvärderingar och analyser, delårsrapport 1, 2, bokslut, rektors KR Avstämningar, utvärderingar och analyser, DÅR 1, 2, bokslut, rektors KR Planerna mot diskriminering och kränkande behandling, rektors KR Plan mot diskriminering och kränkande behandling, rektors KR Utvärdering av elevrådsutbildningen Rektors KR. Avstämningar, utvärderingar och analyser, DÅR 1, 2, bokslut, rektors KR Nationella prov och betyg Individuell utvecklingsplan (IUP), de skriftliga omdömena och åtgärdsprogram. Rektors KR 5

6 3 Ett systematiskt kvalitetsarbete 3.1 Skollagen och de nya allmänna råden Kvalitet och inflytande Genom den nya skollagen, som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman, rektor och förskolechef ansvarar för att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete förutsätter systematik och kontinuitet. Man behöver göra en lägesbedömning, ha tydliga målsättningar och målformuleringar, göra en systematisk planering och strategi, arbeta med resultat och analysera dessa. En beskrivning av dessa delar enligt Skolverkets modell följer nedan: Var är vi? Allt förbättringsarbete måste starta i en beskrivning av nuläget. Vart ska vi? Formulera visioner och konkreta mål som går att följa upp och utvärdera Hur gör vi? Bestäm vilka konkreta insatser som ska genomföras. Hur blev det? Följ upp, utvärdera och analysera resultatet. Formulera ny handlingsplan. Av den nya skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn/elever samt vårdnadshavare. Det är därför viktigt med en organisation och ett system som skapar förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet, både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. 6

7 3.2 Att styra och leda kvalitetsarbetet Processen Strukturer och rutiner har skapats i verksamhetsteamet genom att rektorerna tillsammans med verksamhetschef och verksamhetsutvecklare kontinuerligt följt upp, analyserat och bedömt resultaten. Uppföljningar och utvärderingar har processats i rektorsteamet för att identifiera utvecklingsområden och för att lära tillsammans. Kvalitetsarbetet har omfattat såväl målen för verksamhetens genomförande som målen för elevernas lärande och utveckling som återfinns i Skollag och LGR 11, i de särskilda satsningarna och i Luleå kommuns Verksamhetsplan (VEP). För att ytterligare utveckla kompetens och kunskap i verksamheten så har en Lgr 11 Uppföljning VEP Uppföljning Normer och värden Inflytande Skolan mål är att varje elev: respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor Skolans mål är att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan Kvalitetsredovisning rektor Kvalitetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden Kvalitetsredovisning rektor Kvalitetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden Trygghet Förståelse och respekt för olikheter Jämställdhet Främja likabehandling Förebygga kränkningar Inkludering Demokratisk kompetens Inflytande över undervisning och lärande och sådant som har betydelse för dem Entreprenöriella förmågor Delårsrapport 1 Delårsrapport 1 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev kan: använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans, använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Kvalitetsredovisning rektor Kvalitetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden Modersmål Teknik, no/fy-ke-bi Betyg i alla ämnen Entreprenöriella förmågor Estetiska lärprocesser Informations- och kommunikationsteknik, IKT Delårsrapport 2 7

8 seminarieserie genomförts i samverkan med Linnéuniversitetet för rektorer och förskolechefer i systematiskt kvalitetsarbete och analys. För att ytterligare stödja arbetet har Linnéuniversitetet också handlett verksamhetsutvecklare i åk 7 9 i systematiskt kvalitetsarbete. Vetenskap, forskning och beprövad erfarenhet har löpt som en röd tråd genom arbetet. Innehållet Under läsåret har följande områden identifierats och särskilt fokuserats i verksamhetsteamet: normer och värden barns och elevers inflytande barn och elever i behov av särskilt stöd kunskapsresultaten genom nationella prov och betyg Rektorerna har i sina valda utvecklingsarbeten i seminarieserien med Linnéuniversitetet fokuserat på följande områden: inflytande genus och jämställdhet pedagogiska planeringar måluppfyllelsen i matematik SIQ:s modell för kvalitetsarbete 3.3 Att dokumentera kvalitetsarbetet I årets systematiska kvalitetsarbete har följande underlag legat till grund för analyser och identifierade utvecklingsområden: Delårsrapport 1 och 2, årsbokslut verksamhetsberättelse Rektorernas kvalitetsredovisningar Sammanställningar av nationella prov och betyg Kontinuerlig dokumentation i verksamhetsteamet i form av skriftliga reflektioner, minnesanteckningar, avstämningar och utvärderingar Kontinuerlig dokumentation av Kunskap och bedömning Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen Åtgärdsprogram Planer mor diskriminering och kränkande behandling Rektorernas dokumentation av det genomförda utvecklingsarbetet i seminarieserien med Jan Håkansson Utvärdering av seminarieserien Verksamhetschefernas sammanfattande analys av resultat och måluppfyllelse redovisas i delårsrapporter, bokslut samt i föreliggande Kvalitetsredovisning, KR 2012 för åk 7 9. Införandet av de administrativa systemen edwise och Stratsys kommer att på sikt kvalitetssäkra statistiken och stödja det systematiska kvalitetsarbetet både på enhets- och huvudmannanivå. 8

9 4 Resultat och måluppfyllelse 4.1 Analys av kunskapsresultaten Nationella prov årskurs 9 100,0% 80,0% Nationella prov åk 9, lå ,0% 40,0% 20,0% Flickor Pojkar Totalt 0,0% Engelska Matematik Svenska Svenska som andra språk Ämnesproven genomförs i svenska, svenska som andra språk, engelska och matematik för samtliga elever. Varje skola tilldelas också nationella prov i ett av de naturorienterande ämnena, fysik, kemi och biologi. Eftersom underlaget i dessa ämnen är mycket begränsat redovisas inte resultaten i denna sammanställning. Det bör dock uppmärksammas att andelen som nådde kravnivån på några av skolorna ligger under 85 %. Det bör också noteras att ca 20 elever inte deltagit på nationella provet i svenska och ca 30 elever inte deltagit på de nationella proven i matematik och engelska. Svenska Andelen elever som nådde godkänt i svenska uppgår till 98,3% (Jmf riket 97 %). 100 % av flickorna och 96,9 % av pojkarna nådde kravnivån i svenska. Det muntliga delprovet klarade eleverna bäst och läsförståelsen är det som eleverna har svårast för. Svenska som andra språk 63,2 % av eleverna nådde godkänt i svenska som andra språk (Jmf riket 82 %). Engelska Andelen elever som nådde godkänt i engelska uppgår till 96 % (Jmf riket 97 %). 96,6 % av flickorna och 95,4 % av pojkarna nådde godkänt i engelska. Den skriftliga delen är det som eleverna klarade bäst och den receptiva delen är det som eleverna har svårast för. Matematik Andelen elever som nådde godkänt i matematik uppgår till 83,9% (jmf riket 83 %). 82,4 % av flickorna och 85,2 % av pojkarna nådde godkänt i matematik. 9

10 4.1.2 Betyg årskurs 9 Betyg i alla ämnen åk 9, lå Luleå kommun 79,4 77,8 80,1 79,7 79,2 80,9 81,1 81,5 Jfr riket 75,1 75,7 75,7 76,1 76,2 75,8 76,6 77,4 Luleå kommun Jfr riket Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen uppgår till 81,5 % vilket är en liten ökning jämfört med föregående år (Jmf riket 76,2 %). 84 % av flickorna och 79 % av pojkarna uppnår målen i alla ämnen. Måluppfyllelsen i svenska som andra språk, fysik, kemi, biologi är lägre än i övriga ämnen Svenska som andra språk, 71,8 % - fysik 92,2 % - kemi 91,3 % - biologi, 93,4 %. I svenska uppnår 97,8 målen, i engelska 94,1 % och i matematik 95,5 %. I hk, bild, slöjd uppnår flest antal elever målen; hk 98 %, bild 97,7 %, slöjd 98,8 % Relation nationella prov betyg Relation nationella prov - betyg Riket, Kommunal Luleå Kommun 10

11 Andelen elever som inte uppnår målen i de nationella proven är högre än andelen elever som inte uppnår målen enligt slutbetyget. Lägst måluppfyllelse i de nationella proven har eleverna i matematik. I en jämförelse mellan provbetyg och slutbetyg i svenska och engelska får drygt 8 av 10 elever samma betyg. I matematik får ungefär 7 av 10 elever samma slutbetyg som provbetyg i matematik. Det råder dock stora variationer mellan skolorna i hur slutbetyget och provbetyget korrelerar med varandra. Att det finns skillnader mellan de resultat som eleverna har på proven och på betygen kan man förvänta sig. Eftersom de nationella proven bara är en del av de underlag som lärarna använder sig av vid betygssättning så kan skillnaderna mellan slutbetyg och provbetyg förklaras på flera olika sätt. Resultaten behöver dock analyseras och följas upp på den enskilda skolan så att orsakerna till variationerna mellan ämnen och skolor i hur de avviker mellan slutbetyg och provbetyg kan förklaras Meritvärde Meritvärde åk 9, lå Luleå kommun 210,4 207,6 208,1 209,2 211,1 212, ,2 Jfr riket Luleå kommun Jfr riket Det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka. Skillnaden mellan vissa skolor är mycket stor. Flickornas meritvärde har under flera år legat ca poäng över pojkarnas meritvärde. Flickornas meritvärde uppgår i år till 229,9 poäng och pojkarnas till 206,2 poäng. Elever med svensk bakgrund har 221,9 poäng, elever med utländsk bakgrund 175 poäng och elever med utländsk bakgrund, födda utomlands 176 poäng. Elever med föräldrar som har förgymnasial utbildning har 156,2 poäng, gymnasial utbildning 203,1 poäng och eftergymnasial utbildning 231 poäng Behörig till gymnasiet 11

12 Behöriga till yrkesförberedande program, lå Luleå kommun 90, ,4 89,5 88,6 90,3 90,3 89,9 Jfr riket 88,9 89,2 88,7 88,5 88,2 87,5 87,7 86,6 Luleå kommun Jfr riket Inför hösten 2011 skärptes behörighetskraven till gymnasieskolan. De elever som gick ut årskurs 9 våren 2012 är den andra årskullen som sökte till gymnasieskolan med de ändrade behörighetskraven. Tidigare krävdes enbart godkända betyg i de tre ämnena matematik, engelska och svenska alternativt svenska som andraspråk för att vara behörig att söka till gymnasieskolan. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. Andelen elever som är behörig att söka till ett yrkesförberedande program uppgår till 89,9 % vilket är en liten minskning (Jmf riket 86,6) mot föregående år. Andelen flickor som är behöriga är något högre än andelen pojkar (flickor 90,5 % och pojkar 89,4 %). Jämfört med riket är fler elever behöriga i Luleå. Stora variationer mellan skolorna råder även i behörighet till gymnasiet Skolan i Luleå Skola Betyg i Meritvärde Behörig till alla ämnen yrkesförberedande program Bergskolan 81,3 % 224,0 93,8 % Björkskataskolan 85,5 % 200,0 90,6 % Hertsöskolan 77,9 % 209,5 84,2 % Kråkbergskolan 98,1 % 242,3 100 % * Montessoriskolan 88,9 % 245,8 100 % Residensskolan 66,7 % 237,3 100 % * Råneskolan 73,8 % 203,8 86,2 % Stadsöskolan 96,9 % 234,1 100 % * Tunaskolan 65,1 % 201,5 79,1 % Örnässkolan 75,6 % 220,4 87,8 % Då antalet ej behöriga är 1-4 elever markeras det med * 12

13 4.2 Analys av förutsättningarna Materiella Grundskolorna är funktionellt utformade, har en ändamålsenlig och säker inne- och utemiljö och ett relativt bra basutbud av litteratur och aktuella läromedel. Grundkravet för lärare att bedriva undervisning utifrån kravet i LGR 11 och Skollagen är en dator/lärare i samtliga skolformer. Vidare behöver alla skolor en basutrustning i form av trådlöst nätverk, kanon med högtalare och bredband. Fyra av våra tio 7-9-skolor genomför 1:1-satsningen, d v s en dator/elev. Sex skolor Hertsön, Örnäset, Björkskataskolan, Råneå, Montessori och Bergsskolan saknar en tillräckligt ändamålsenlig IT-utrustning Ekonomiska Grundskolan prognostiserar underskott som till stor del beror på helårseffekt av effektiviseringskravet. Elevpengen ger inte förutsättningar för rektor att organisera verksamheten utifrån skollagens krav på att alla elever ska ges möjligheter att lyckas och att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Elevers rätt till stöd i alla ämnen skall mötas utifrån ett inkluderande förhållningssätt enligt BUN:s beslut. Riktade resurser i form av BIBAS-medel svarar inte mot de behov av flexibilitet i lärmiljön som krävs för att möta varje elevs behov. Skolan speglar ett samhälle med hög förändringstakt, ökad segregering och ett ökat utanförskap. Satsningar på införande av digitala verktyg gynnar flexibilitet och individanpassning men kan inte klaras inom given ram vilket gett brister i likvärdigheten Personella Vi har en hög lärarbehörighet i Luleå kommun förskolor och skolor. Enligt Skolverket, september 2012 uppgår lärarbehörigheten i grundskolan till 98 %. En kartläggning av lärares behörighet i grundskolan är genomförd för att få veta i vilka årskurser och ämnen de undervisar i. En sammanställning har påbörjats för att identifiera vilka kompetenser som saknas. Brist på behöriga lärare i vissa ämnen kan redan nu utläsas i språk, praktisk-estetiska, modersmålslärare, svenska som andra språk, teknik och no samt i viss mån även matematik. Organisationen på många skolor gör att lärare inte alltid undervisar i de ämnen som ingår i deras lärarexamen. Luleå kommun har en hög ambitionsnivå när det gäller att möta statens många förändringar t ex av införandet nya läroplaner, ny skollag och ny betygsskala. Det innebär att många satsningar genomförs för att säkerställa pedagoger och skolledares kompetens. Satsningarna genomförs långsiktigt och målmedvetet i form av utbildningar med stöd av t e x Luleå tekniska universitet, Linnéuniversitetet och Uppsala universitet. Behovet av vikarier har inte kunnat mötas. Förvaltningens personalenhet arbetar intensivt med denna fråga. 13

14 4.3 Analys av arbetet med elever i behov av särskilt stöd Inkludering Skolans kompensatoriska uppgift blir allt större i ett segregerat samhälle. Möten ska främjas på våra skolor mellan elever med olika förutsättningar och behov för att utveckla tolerans, förståelse och respekt för olikheter. Genom att målmedvetet arbete med begreppet en skola för alla både i nämnd och i förvaltning så har ett bra underlag skapats för att ta steg mot en inkluderande skola. Systematiskt kvalitetsarbete och analys Ett målmedvetet arbete pågår ständigt för att omhänderta insamlade resultat på samtliga skolor. Ett särskilt analysverktyg har utarbetats med stöd av Linnéuniversitetet som har använts av lärare och rektorer. Resultaten av de nationella proven och betygen har följts upp på varje skolenhet och i verksamhetsteamet 7-9 för att identifiera utvecklingsområden så att rätt åtgärder kan vidtas Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet är det reella verktyget för att följa elevens lärande. Utbildningsinsatser har genomförts baserade på de behov som framkom i rapporten Skolans arbete med åtgärdsprogram (Kristina Wahlberg). Kompetens och kunskap kring åtgärdsprogrammen har ökat genom att det nu finns en tydlig systematik, goda rutiner och ansvarsfördelning på skolorna.. Elevhälsa Elevhälsan stödjer kommunens skolor och förskolor i deras arbete med barn och unga i behov av särskilt stöd och arbetar förebyggande, konsultativt, rådgivande och ibland direkt med enskilda barn. Arbetsinsatserna handlar främst om att tillsammans med skolpersonal och elever arbeta med att anpassa den pedagogiska verksamheten till elevens förutsättningar och behov. Samarbetet med elevhälsan och tillgängligheten till nära expertis bidrar till att säkerställa att elever i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Lärmiljöer En långsiktig satsning på Kunskap och bedömning fördjupar pedagogernas kunskaper i styrdokumenten, lärande, lärprocesser och bedömning. Ökade kunskaper om och tillämpningen av formativ bedömning stödjer elevernas lärande vilket leder till en högre måluppfyllelse. 4.4 Analys av arbetet med flerspråkiga elever Modersmål, Svenska som andra språk och studiehandledning Andelen elever som får modersmålsundervisning är lika som under Undervisning i minoritetsspråk behöver utvecklas och förstärkas. Fjärrundervisningen har utvecklats och fler språk kan nu erbjudas elever som efterfrågar modersmålsundervisning En större medvetenhet finns idag på skolorna om svenska som andra språk och studiehandledningens betydelse för elevernas resultat. 14

15 Behörigheten i Svenska som andra språk har setts över. Tolv lärare i Svenska som andra språk finns i grundskolan och åtta lärare finns på Välkomsten. Ungefär hälften av kommunens grundskolor saknar lärare i Svenska som andra språk. Kunskapsresultat Slutbetyg I Luleås kommunala skolor har 68 av 73 elever i årskurs 9 med utländsk bakgrund, födda i Sverige eller födda utomlands fått slutbetyg läsåret 2011/2012. Modersmål 17 elever i årskurs 8 har läst modersmål och fått ett godkänt betyg. 24 elever; 12 flickor och 11 pojkar har fått ett godkänt slutbetyg i modersmål. Svenska som andraspråk: 40 elever i årskurs 9 har läst Svenska som andra språk. Av dessa har 28 elever fått ett godkänt betyg, Studiehandledning Studiehandledning har under läsåret förekommit i ytterst liten skala, ca 4 %. Då Luleå kommun inte har någon direkt organiserad verksamhet och resurser för studiehandledning till elever på sitt modersmål för att kunna delta i en lektion på svenska kan inte måluppfyllelsen för svenska som andraspråkseleverna fullgöras vad gäller rätten till studiehandledning. Meritvärde I en jämförelse har Luleå samma genomsnittliga meritvärde som länet för elever med utländsk bakgrund födda i Sverige, 177,0. För elever med utländsk bakgrund födda i utlandet har länet ett genomsnittligt meritvärde på 187,7 och Luleå 182,1. Totalt har 42 elever med annat modersmål fått slutbetyg i minst 16 ämnen i Luleå. Det genomsnittliga meritvärdet uppgick till 213,0 (flickor 225,2 och pojkar 198,2). 30 elever fick betyg i färre än 16 ämnen med genomsnittligt meritvärde 128, 7 (flickor 119,6, pojkar 134,7) Elever utan slutbetyg motsvarar 1,4 % Meritvärdet mellan Luleå Kommuns kommunala 7-9 skolor för elever födda utomlands skiljer sig markant. Inom gruppen elever med annat modersmål födda i Sverige skiljer sig meritvärdet markant mellan kommunala skolor (175) och friskolorna (260). Behörighet till gymnasieskolan 2011/2012 Resultatmått Andel % årskurs 9 Luleå, elev med utländsk bakgrund Riket, elev med utländsk bakgrund 15

16 Behöriga till naturvetenskapsprogram och tekniska program Behöriga till yrkesprogram Behöriga till estetiska program Flickor 54,5 Pojkar 57,1 Flickor 57,6 Pojkar 60,0 Flickor 57,6 Pojkar 60,0 Flickor 71,4 Pojkar 66,1 Flickor 75,8 Pojkar 72,2 Flickor 74,9 Pojkar 70,8 Behöriga till ekonomi, hum-, samhällsprogram Flickor 57,6 Pojkar 57,1 Flickor 71,4 Pojkar 66,1 I Luleå har 51,5 % av utlandsfödda flickor (riket 64,4 %) och 45,7 % av utlandsfödda pojkar nått målen i alla ämnen (riket 57,1) Analys Det har nu gått sex år sedan starten av modersmålsverksamheten med mottagning av nyanlända på Välkomsten. Personal och arbetsledning vid enheten har god kunskap kring utbildning av flerspråkiga barn och elever. De referensramar och kunskap om uppdraget som mottagningsenhetens personal har i förhållandet till förskolechefer, rektorer och pedagogisk personal är inte balanserad då eleven går över till reguljär grundskola. Få rektorer deltar i kompetensutbildning, konferenser och workshops som berör nyanlända och flerspråkiga elever. Det är i ytterst få fall som modersmåls- och minoritetsspråksundervisning samt studiehandledning tas upp i skolornas systematiska kvalitetsarbete. Det blir således svårt att analysera måluppfyllelse för elever med annat modersmål. 4.5 Analys av genomförande Normer och värden LGR 11 Skolan mål är att varje elev: respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor 16

17 VEP 2012 Andelen elever som känner sig trygga ska öka jämfört med 2011 års resultat. Varje förskola och skola arbetar aktivt med att utveckla barns och elevers förståelse och respekt för människors olikheter med fokus på jämställdhet Varje förskola och skola arbetar aktivt med att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Varje förskola och skola arbetar systematiskt och långsiktigt för inkludering Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje skola har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen utgör grunden för det systematiska och långsiktiga arbetet. I planen beskrivs hur arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt hur rutinerna för det åtgärdande arbetet sker. En kartläggning av elevers upplevelser av trygghet och eventuell förekomst av kränkande behandling genomförs varje år på alla skolor. I elevenkäten för åk 7 som genomförs av Elevhälsan kan utläsas att 93 % av pojkarna och 94 % av flickorna trivs bra eller mycket bra i skolan. 5 % av pojkarna och 4 % av flickorna anser sig ha blivit retade, utstötta eller på annat sätt blivit illa behandlade av andra elever i skolan. Kartläggningen utgör ett viktigt underlag för det främjande och förebyggande arbetet som beskrivs i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Några skolor har särskilt arbetet med genus och jämställdhet genom olika projekt. Tydligare insikter om utbildningens betydelse och förståelse för skillnader mellan könen. Elevråden har varit delaktiga i arbetet med Likabehandlingsplanerna vilket har gjort att rutiner har varit tydligare och mer kända för samtliga berörda. I Likabehandlingsarbetet har nätet varit ett särskilt fokusområde på några skolor. Elevvårdsteamet följer upp arbetslagens arbete med eleverna kontinuerligt. Skillnaderna mellan flickor och pojkars resultat har särskilt analyseras för att rätt åtgärder ska kunna vidtas. Resurser omfördelas för att stödja eleverna. Elever med funktionshinder har en anpassad studiemiljö. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen är god Inflytande LGR 11 Skolans mål är att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan VEP 2012 Barn och elever utvecklar demokratisk kompetens genom att de i olika sammanhang får möjlighet att komma till tals och lyssna på andra. Barn och elever har inflytande över undervisningen, sitt eget lärande och över sådant som har betydelse för dem i förskolan och skolan. Uppdraget att förbereda eleverna för att leva och verka i samhället möjliggörs genom olika forum där de får komma till tals, lyssna på andra, argumentera och diskutera för att utveckla sin demokratiska kompetens. 17

18 Elevernas inflytande stärks genom den individuella utvecklingsplanen i vilken de får möjlighet till inflytande över sitt eget lärande. Elevernas inflytande och delaktighet stärks genom de pedagogiska planeringarna och den formativa bedömningen. På utvecklingssamtalen får eleverna planera för sitt eget lärande Ett pilotprojekt för elevrådsutbildning startade ht 2011 för årskurs 7-9-skolorna i samarbete med Kulturskolan och Fritidsförvaltningen. Projektet ska pågå under tre år. I projektet deltog Bergsskolan, Björkskataskolan och Råneskolan under lå 11/12. Syftet är att ge eleverna verktyg för sitt inflytande så att de kan vara med och påverka i frågor som rör dem samt ge rektorer och lärare kunskaper om ett demokratiskt förhållningssätt och omsätta det i verksamheten. Pilotutbildning har varit en bra hjälp för att komma igång med elevråden. Samverkan mellan skolorna har ökat genom elevrådsutbildningen. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen är god Kunskaper LGR 11 Skolan ska ansvara för att varje elev kan: använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans, använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande VEP 2012 Barn och elever utvecklar sina entreprenöriella förmågor genom att estetiska lärprocesser och IKT används Entreprenöriellt lärande LGR 11 och de nya kursplanerna genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt vilket har påverkat skolornas sätt att arbeta. Genom att samverka ämnesövergripande, ge eleverna inflytande, använda sig av IKT (informations- och kommunikationsteknik) och estetiska lärprocesserna skapas förutsättningar för att utveckla eleverna entreprenöriella förmågor. Eleverna får större förutsättningar för att nå goda resultat och en högre måluppfyllelse. IKT informations- och kommunikationsteknik Inom IT-området har en utveckling av den digitala miljön skett på flera av Luleå kommuns skolor genom PIM-utbildningen, införandet av edwise och satsningen på 1:1 vilket innebär en dator/elev. Det råder dock olika förutsättningar på skolorna beträffande tillgång och användning av digitala verktyg. Fyra av våra tio 7-9- skolor genomför 1:1- satsningen, d v s en dator/elev antingen med hjälp av MAC-datorer eller PC. De skolor som valt MAC-datorer har också satsat på en utbildning TÄNK OM för rektor och lärspridare som ger inspiration och visioner över hur lärandeprocesserna kan utvecklas samt en utbildning via Grafit education 18

19 för samtliga lärare på skolan som hjälper lärare att förändra sin undervisning och utveckla lärandet för eleverna Den skola som valt PC efterlyser utbildning för pedagoger och rektor. Sex skolor Hertsön, Örnäset, Björkskataskolan, Råneå, Montessori och Bergsskolan saknar en tillräckligt ändamålsenlig IT-utrustning. Dessutom saknar dessa skolor kompetensutveckling i användandet av datorer samt en fördjupad förståelse av hur IT kan stödja lärandeprocesserna. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen är bristande 4.6 Analys av utvecklingsinsatser Läsåret 2011/2012 har varit ett intensivt år genom arbetet med att implementera den nya skollagen och Lgr 11. För att möta behovet av ny kunskap och kompetens har Barn- och utbildningsförvaltningen haft en hög ambitionsnivå och utarbetat långsiktiga strategier för kompetensutveckling med stöd och hjälp av Luleå tekniska universitet, Teknikens hus, Uppsala universitet och Linnéuniversitet De särskilda satsningarna som genomförts har varit viktiga inte bara för att höja kunskapsresultaten utan även för att finna långsiktiga strukturer och arbetsmetoder. I avstämningarna kan utläsas att förankrade handlingsplaner och kollegial samverkan har varit en viktig strategi i samtliga satsningar för att dra nytta av och sprida kunskaper och erfarenheter i skolan. Samverkan mellan lärare, arbetslag, ämnen och skolor har också varit angeläget att stödja för att skapa likvärdighet mellan Luleå kommuns skolor. Satsning Målgrupp Aktivitet Effekter Underlag Systematiskt kvalitetsarbete och analys i samarbete med Linnéuniversitetet Verksamhetsche f Rektorer Seminarieseri e Ökad kompetens i att leda SKA och analysera och bedöma resultat Rektorers projektplan Utvärdering rektor Kunskap och bedömning i samarbete med Uppsala universitet Teknik och naturvetenskap i samarbete med Teknikens hus Pedagoger Rektorer Tekniklärare i årskurs 7-9 Seminarier Föreläsningar Pedagogisk bedömning, 7,5 hp Ämnesnätver k Behovsinventering Ökad kompetens i bedömning Stöd i processen Underlag för fortsatt planering Rektors handlingsplan Utvärdering rektor och processledare Projektrapport 5 6, LuTek 19

20 och LTU Elevinflytande Elevråden på Råneskolan, Bergsskolan och Björkskataskola n Elevrådsutbildning Eleverna får verktyg Ökad kunskap hos elevrådsstödjarna Utvärdering IKT 1:1 Lärare, elever rektorer Intervjuer Större medvetenhet om omdefinierat lärande Utvärdering Fortsatta satsningar på kompetensutveckling och utvecklingsinsatser i systematiskt kvalitetsarbete, kunskap och bedömning, svenska som andra språk, studiehandledning, modersmål, matematik, teknik, fysik, kemi, biologi, elevinflytande samt utvecklandet av digitala kompetenser måste prioriteras för att ge förutsättningar för en fortsatt positiv resultatutveckling. Angeläget är dock att samtliga satsningar följs upp och utvärderas så att utvecklingsbehoven identifieras och rätt utvecklingsområden prioriteras. 20

21 5 Identifierade utvecklingsbehov Förutsättningar Identifierade utvecklingsbehov Likvärdiga materiella förutsättningar i form av modern teknik som stödjer elevernas kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Likvärdiga ekonomiska förutsättningar som ger alla elever i behov av stöd rätt till stöd i alla ämnen utifrån ett inkluderande förhållningssätt Likvärdiga personella förutsättningar i form av behöriga lärare och tillgång till vikarier Kunskapsresultat Orsakerna till de stora resultatskillnaderna mellan de olika ämnena, nationella proven och betygen, skolorna och mellan pojkar och flickor analyseras. Utvecklingsområden prioriteras för varje skolenhet av rektor för att uppnå en högre måluppfyllelse. Kunskapsresultaten kopplas till den kartläggning av ämnesbehörighet som genomförs på BUF. Behörigheten i ämnen med låg måluppfyllelse; svenska som andra språk, modersmål, matematik, fysik, kemi och biologi fokuseras särskilt. De särskilda satsningarna på matematik, teknik och naturvetenskap, IKT och Kunskap och bedömning fortsätter systematiskt och långsiktigt. Att utveckla lärprocesserna, skapa goda lärmiljöer och fördjupa lärarnas kompetens i formativ bedömning prioriteras. Lärare arbetar tillsammans i arbetslag, i ämneslag, över ämnesgränser och med andra skolor för att lära av varandra och skapa förutsättningar för en likvärdig undervisning och bedömning. Elever i behov av stöd Arbetet med inkludering prioriteras genom utbildningsinsatser och ett större helhetsgrepp så att en gemensam förståelse skapas. Kompetens och resurser krävs för att ge alla elever rätt förutsättning för inkludering. Elevers särskilda stöd följs upp och granskas så att alla elever får det stöd som de behöver. Åtgärdsprogrammens innehåll ses över för att säkerställa att de uppfyller förordningens krav. Det lokala elevhälsoarbetet och samarbetet med elevhälsan utvecklas för att fler elever ska nå målen. 21

22 Flerspråkiga elever Skolan säkerställer att alla elever med utländsk bakgrund får tillgång till studiehandledning, modersmålsundervisning och svenska som andra språk. Antal språkområden ökas successivt En fördjupad analys genomförs för att undersöka hur faktorer som kön, utländsk bakgrund och föräldrars utbildningsbakgrund påverkar resultaten. Skillnaderna mellan eleverna, insatser som vidtagits och vilka åtgärder som ytterligare behöver genomföras uppmärksammas särskilt vid analysen. Genomförande Förutsättningar för samverkan mellan ämneslärare, svenska som andraspråkslärare och modersmålslärare utvecklas och kompetensutbildning i svenska som andra språk, studiehandledning och modersmål Normer och värden För att säkerställa att planerna mot diskriminering och kränkande behandling uppfyller förordningens krav och bli ett levande dokument, så genomförs särskilda granskningar och utbildningsinsatser. Bemötande och förhållningssätt fokuseras för att alla elever ska känna sig trygga. Inflytande Särskilda satsningar genomförs för att öka kunskaperna hos de vuxna för inflytande och demokratisk kompetens. Arbetet är en ständigt pågående process som behöver problematiseras ytterligare för att öka medvetenheten hos alla berörda. Elevernas inflytande i de olika ämnena kopplat till kunskapsresultaten granskas särskilt. Rektor deltar och stödjer arbetet med att utveckla elevrådens arbete och alla lärare på skolan involveras. Kunskaper Genom ett entreprenöriellt förhållningssätt så skapas förutsättningar för att utveckla elevernas kreativitet, nyfikenhet och problemlösningsförmåga. Eleverna får möjlighet att omsätta sina idéer till praktisk handling vilket bidrar till en ökad måluppfyllelse. Ett entreprenöriellt förhållningssätt skapar sammanhang för eleverna och bidrar till att utveckla inflytande och demokratiska kompetens, vilket är ytterligare en framgångsfaktor som behöver förstärkas för att uppnå goda resultat. En gemensam förståelse för det entreprenöriella förhållningssättet behöver skapas. Likvärdigheten mellan skolorna säkerställs så att alla skolor kan svara upp på kravet om en modern lärmiljö, både vad gäller teknik och pedagogisk kompetens. För att alla elever ska ges möjligheter att lyckas och uppnå goda resultat så måste de få samma förutsättningar i skolan det är en angelägen princip som säkerställer likvärdighet, en likvärdighet som skolan måste ansvar för. Ett behov av fortbildning kring användandet av digitala verktyg är starkt efterfrågat för att kunna leva upp till styrdokumentens krav. För att vara attraktiv som skola så behöver en riktad satsning göras, både vad gäller hårdvara och mjukvara. 22

23 6 Prioriterade utvecklingsområden Systematiskt kvalitetsarbete Förutsättningar Kunskapsresultat Elever i behov av stöd Flerspråkiga elever Genomförande normer och värden Genomförande inflytande Genomförande kunskaper Utvecklingsområden Utveckla en tydlig struktur och rutiner för kvalitetsarbetet och dokumentation Följ upp, utvärdera, analysera elevresultat och satsningar Fokusera särskilt på skillnader i resultat vid analysen och vidta rätt åtgärder utifrån analysen Ge likvärdiga materiella, ekonomiska och personella förutsättningar Satsningar på betyg och bedömning, teknik, fysik, kemi, biologi, IKT och matematik genomförs. Varje rektor prioriterar sina utvecklingsområden för en högre måluppfyllelse. Utveckla åtgärdsprogrammen Skapa lokala elevhälsoteam Säkerställ elevernas rätt till studiehandledning, modersmålsundervisning och svenska som andra språk Arbeta med bemötande och förhållningssätt Utveckla likabehandlingsarbetet Utveckla elevernas inflytande över det egna lärandet Utveckla demokratisk kompetens hos eleverna Utveckla en varierad undervisning i en modern lärmiljö Utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt Förväntade effekter Delaktighet och inflytande Bättre underlag för analyser, förbättringsområden och utvecklingsinsatser Förbättrade kunskapsresultat Ökad likvärdighet Förbättrade kunskapsresultat Förbättrade kunskapsresultat Förbättrade kunskapsresultat Trygga elever som trivs i skolan Alla elever inkluderas Förbättrade kunskapsresultat Ansvarstagande och delaktiga elever med framtidstro Goda lärmiljöer som ger eleverna lust att lära Förbättrade kunskapsresultat 23