Barn- och utbildningsplan

Transkript

1 Barn- och utbildningsplan Karlskoga

2 Förord Att lyckas i skolan är den största enskilda sociala framgångsfaktorn för barn och ungdomar. Skolframgång är tätt förknippat med social framgång, och den enskilda elevens slutbetyg i årskurs 9 är starkt kopplat till framtida möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och till en god privatekonomi. Att vi låter våra barn och ungdomar lyckas i skolan är grundläggande för ett demokratiskt samhälle och för den enskildes möjlighet att delta i samhällslivet och de demokratiska processerna. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att kompensera för skillnader i barns och ungdomars bakgrund och uppväxtvillkor. Olikheter får inte utgöra ett hinder i förskola och skola, utan är en tillgång som ska tas till vara. Alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, har rätt till goda kunskaper och förmågor. Alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, har rätt till godkända och goda betyg i alla ämnen. Alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, har rätt att utvecklas och utbilda sig utifrån sina egna intressen och förutsättningar för att skapa sig en god framtid. Vi vill ge barn och ungdomar i Karlskoga kommun de bästa förutsättningar inför framtiden. Vi sätter därför förskola och skola i centrum. I denna strävan behöver vi alla hjälpas åt. Ett uttryck för denna strävan är den barn- och utbildningsplan som du håller i handen. Barn- och utbildningsplanen är en övergripande plan för all verksamhet inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, skolbarnsomsorg och fritidsgårdsverksamhet i Karlskoga kommun. Barn- och utbildningsplanen anger den kommunpolitiska viljeyttringen för barns och ungdomars utveckling och lärande under åren Planen tydliggör Karlskogas prioriteringar av läroplanernas övergripande mål och vilar på de internationella och nationella konventioner, lagar och förordningar som styr förskola och skola med tillhörande verksamheter. Barn- och utbildningsplanen fungerar också som utgångspunkt för utvecklingsarbete och underlag vid tilldelning av resurser.

3 Innehåll Inledning s. 2-4 Förord s. 2 Kort om Karlskoga s. 4 Viljeinriktning s. 5-7 Kärnvärden s. 5 Vision s. 7 Fokusområden s Kunskaper och lärande s Normer och värden s Samhälle och arbetsliv s Verksamhetens styrning och ledning s Bilagor s Styrning och systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer s Läs vidare s. 19

4 Kort om Karlskoga Karlskoga kommun ligger i Värmland men tillhör Örebro län. Kommunen har ett strategiskt läge med goda kommunikationer till omvärlden. Under 2012 har befolkningsmängden börjat öka. Karlskoga har i dagsläget invånare och är större än en genomsnittlig svensk kommun. Karlskoga är en framstående kulturkommun. Det finns goda möjligheter till frilufts- och vildmarksliv, och kulturlivet är rikt och varierat. Bibliotek och kulturskola är väl utvecklade. Ett stort antal lokala konstnärer och hantverkare är närvarande i vardagen genom utställningar och evenemang. Det finns allt som oftast möjlighet att ta del av musik- och teaterföreställningar av hög kvalitet. I Karlskoga kommuns vision för 2020 är en av ledstjärnorna att kommunen ska präglas av utbildning i framkant från förskola till högskola, och en särskild satsning görs på de naturvetenskapliga ämnena och teknik i projektet FramKaNT (Framtidens Karlskoga Naturvetenskap Teknik). Denna satsning på naturvetenskap och teknik avspeglar sig i barn- och utbildningsnämndens styrning mot ökad måluppfyllelse. Näringslivet i Karlskoga har en stark tradition inom försvars- och tillverkningsindustrin. I dag har kommunens arbetsmarknad breddats till att omfatta såväl högteknologisk tillverkningsindustri som service- och tjänsteföretag samt handel och administration. Områden där Karlskoga ligger i framkant är kemi, teknologi och miljöteknik. Alfred Nobels entreprenörsanda lever kvar, och Karlskoga kommun har numera flest patent per invånare i Sverige. Karlskogas innovativa och kvalificerade näringsliv kräver att medarbetarna har en bred generell kompetens samt en god teknisk kompetens. Förskola och skola i Karlskoga ger barn och ungdomar goda förutsättningar för utveckling och lärande. Sedan några år ligger barn- och utbildningsnämndens fokus på högre måluppfyllelse i betygshänseende, och elevernas resultat har visat en positiv trend under den senaste femårsperioden. Inom förskola och grundskola bedrivs ett målmedvetet utvecklingsarbete för att öka barnens och elevernas måluppfyllelse. Inom den nybyggda gymnasieskolan finns ett brett utbud av nationella program, varav tre är collegecertifierade med ett nära samarbete med näringslivet. Här finns också två riksrekryterande elitidrottsutbildningar. Örebro universitets Campus Alfred Nobel i Karlskoga är ett forskningscentrum för modellering och simulering, en forskarskola som är tätt knuten till näringslivet.

5 Barn- och utbildningsnämndens kärnvärden Förskolan och skolan i Karlskoga ska hålla en god nationell standard. Skolans elever söker, granskar kritiskt och värderar information i uppbyggnaden av den individuella kunskapen. Mötet med förskolan och skolan leder till att barn och elever känner tillit till och ansvar för sitt eget lärande och till att lusten till lärande ökar under den tid barnen och eleverna går i förskolan och skolan. Barn och elever ska möta kunskapskraven utifrån sin egen förmåga och få den hjälp som krävs för att utvecklas i egen takt. De barn och elever som har rätt till extra stöd ska uppmärksammas i ett tidigt stadium, och i skolarbetet ska kunskapsutvecklingen integreras med den sociala. Verksamheten ska bygga på grundläggande demokratiska värderingar. Respekt, tolerans och hänsyn ska prägla vardagen i alla verksamheter. Ingen ska känna utanförskap. Alla har samma värde och lika rätt till lärande. Skolan ska verka för mångfald och ta tillvara människors kraft och kompetens. All personal ska skapa en trygg och stimulerande arbetsmiljö tillsammans med eleverna. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att barn och elever får de förutsättningar som behövs för att: Utveckla den egna personligheten. Tillägna sig kunskaper som leder vidare till högre utbildningar, arbetsliv och vuxenliv. Fungera som vuxna medborgare i samhället. Karlskoga ska vara en kommun där barn och ungdomar utvecklas till individer med tilltro till sig själva och sin förmåga att forma den egna framtiden samt aktivt deltar i samhälls- och arbetsliv. Barn och elever ska ha kunskap om ett demokratiskt förhållningssätt. Eleverna ska uppmuntras till att utöva reellt inflytande över sina studier och vara delaktiga i och ta ansvar för det som händer i verksamheten. Föräldrarnas delaktighet och inflytande är viktigt för barnens och elevernas utveckling och välbefinnande.

6

7 Förskola till högskola Vision Det ska råda pedagogisk kontinuitet mellan förskola, obligatoriska skolan, frivilliga skolformer och eftergymnasiala utbildningar. All skolverksamhet i Karlskoga ska hållas samman av en gemensam grundsyn som syftar till att stärka vars och ens förmåga att utvecklas i ett livslångt lärande. År 2020 är Karlskoga känt för att vara en pedagogiskt och kunskapsmässigt banbrytande utbildningsort från förskola till högskola. Här ser man positivt på nya perspektiv och mångfald. Gymnasie- och högskoleutbildningar i Karlskoga är kända för nationellt framstående nischer. Våra utbildningar ger unga och vuxna möjligheten att ta del av arbetsmarknadens alla möjligheter. Barn och elever ska ges insikter om vikten av att delta i arbetet med att skapa ett hållbart samhälle. Detta bidrar till en samhällsutveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra levnadsvillkoren för kommande generationer. Kultur i alla former ska stödja barns och ungas utveckling och stimulera kreativiteten och lärandet. Barn och elever ska ges möjlighet att själva utveckla olika kulturella uttrycksformer och också få ta del av professionellt kulturutbud i olika former. Entreprenörskap, samarbete med näringslivet och internationalisering ska vara självklara delar av skolans verksamhet.

8 Fokusområde 1: Kunskaper och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och Eleverna analysera: i grundskolan och grundsärskolan har en god läsförståelse Andelen elever i åk 9 som har nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde för elever som slutar grundskolans årskurs 9 i Karlskoga Andelen elever som är behöriga till högskoleförberedande program respektive yrkesprogram Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort. Nämndmål Eleverna i grundskolan och grundsärskolan har goda kunskaper och lärdomar Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Antalet elevdatorer per elev inom grundskolan 1-6 och grundskolan 7-9 Andelen elever i grundskolans åk 3 som har en läsförståelse motsvarande LUS 15 Andelen elever i grundskolans åk 6 som når kravnivån i läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska Andelen elever i grundsärskolans åk 6 som når de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska.

9 Elevernas studieresultat ska förbättras. Detta är barn- och utbildningsnämndens högst prioriterade mål. Alla elever har rätt till samma goda förmågor, kunskaper och lärdomar, och ett av förskolans och skolans viktigaste uppdrag är att kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor. Elevernas slutbetyg i årskurs 9 har stor påverkan på deras möjligheter till framtida studier och yrkesval. Att varje elev når åtminstone de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen är därför en grundförutsättning för att skolan ska kunna ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt inför framtiden och skapa framtidstro. Därutöver ska varje elev få stöd och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Alla Karlskogas elever ska mötas av höga förväntningar på att de ska utvecklas och lyckas i skolan. Förskola och skola ska ge förmågor och kunskaper för hela livet. Barnen och eleverna ska förberedas för högre studier och för yrkeslivet, men också för livet som vuxna samhällsmedborgare och som individer med ansvar för sitt eget liv. Varje fas i livet kräver nytt lärande. Ny kunskap bygger på tidigare. Här har förskolan en betydelsefull roll. Systematiska, tidiga och kontinuerliga insatser för att upptäcka och reparera bristfälliga förmågor och kunskaper är viktiga. Olika insatser kan involvera olika kompetenser inom förskolans och skolans ram. Utgångspunkten är att varje barn och elev ska ges möjlighet att lyckas i sitt vanliga, sociala sammanhang. Alla barn och elever har rätt till en undervisning som utgår från vars och ens särskilda behov och förutsättningar. Förmågan att läsa, skriva och räkna är grundläggande för ett fortsatt lärande. Ett rikt språk med ett brett ordförråd och god begreppsförståelse är en god grund för fortsatt utveckling. Det finns ett starkt samband mellan elevernas språkliga förmåga och läsförståelse och deras möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen och utvecklas i övriga ämnen. En undervisning som stimulerar och utvecklar alla barn och elever så långt som möjligt mot målen ställer stora krav på pedagogerna. Barn och elever har rätt till kompetenta och engagerade pedagoger. Det är av stor vikt att pedagogerna tar ledarskapet i undervisningen och för pedagogiska samtal med barnen och eleverna om undervisningens innehåll. Pedagogerna ska också samverka med varandra om undervisningens innehåll och metoder. Kultur i alla dess former ska vara ett viktigt inslag i barnens och ungdomarnas vardag, dels genom det egna skapandet, dels genom varierande kulturinslag som integreras i den vardagliga verksamheten. Varje elev ska ha tillgång till ett väl utrustat skolbibliotek. Det är viktigt att skolan väcker lust till läsning och skapar nyfikenhet på nya världar i vid bemärkelse. Skolan har som uppgift att väcka och bibehålla elevernas nyfikenhet samt locka till viljan att söka det okända, utmana och flytta egna gränser. De ska uppmuntras att delta i debatten, ta initiativ samt vara med och planera det yttre och inre arbetet i skolan. Det entreprenöriella lärandet ska genomsyra skolan. Elevernas studieresultat ska förbättras. Detta är barn- och utbildningsnämndens högst prioriterade mål. Alla elever har rätt till samma goda förmågor, kunskaper och lärdomar, och ett av förskolans och skolans viktigaste uppdrag är att kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. (Lgr 11 s. 222)

10 Fokusområde 2: Normer och värden Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga i skolan Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som upplever sig ha varit utsatt för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling Fullmäktigemål Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Andelen femåringar i förskolan som upplever att de har kamrater Nämndmål Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ger trygga förhållanden för utbildning och omsorg.

11 Förskolan och skolan har ett tydligt uppdrag i att förankra och befästa samhällets värdegrund. Förskola och skola kompletterar också hemmen i att fostra barn och ungdomar till framtidens aktiva, kompetenta och ansvarskännande samhällsmedborgare. Det är centralt att hem, förskola och skola tillsammans tar ansvar för det gemensamma uppdraget att fostra barn och ungdomar. Genom medveten fostran av barn och ungdomar förs samhällets grundläggande värden vidare och utvecklas. Fostran sker både genom aktiv undervisning om värdegrund och demokratiska spelregler, genom de vuxnas förhållningssätt och genom de möjligheter verksamheterna ger barn och unga att tillämpa samhällets normer och värden i vardagen. Genom medvetenhet om det egna förhållningssättet och genom medveten fostran av barn och ungdomar bygger vi tillsammans framtidens samhälle. Förskola och skola ska vinnlägga sig om att arbeta främjande och förebyggande med det sociala klimatet, så att risken för att någon utsätts för diskriminering eller kränkande behandling minimeras. Att skapa en miljö där alla bemöts med värdighet är ett ständigt pågående arbete som kräver aktiva insatser av alla vuxna, både personal och föräldrar/ vårdnadshavare. I ett sådant arbete måste även barn och elever involveras. Effektiva åtgärder mot diskriminering, kränkande behandling och mobbning ska användas i alla Karlskogas förskolor och skolor. En välutvecklad elevhälsa ska verka förebyggande, men också hantera de problem som uppstår. Undervisning med ett internationellt perspektiv ska stimulera till ökade kunskaper om livsvillkor och kulturer i andra länder samt förebygga rasism och främlingsfientlighet. Internationaliseringstanken är ett led i ett ökat samarbete över nationsgränser. Verksamheterna ska utformas utifrån grundläggande demokratiska värderingar. Alla ska mötas med omtanke och respekt. Alla, oavsett kön, bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och eventuell funktionsnedsättning, ska ges samma möjligheter och uppmärksamhet i lärandet. Förskolan och skolan ska vara en lärande arbetsplats, där förmågan att kommunicera och samarbeta ska vara hörnstenar. Lyssnandet, samtalet och förmågan att pröva och värdera ska vara viktiga inslag i skolarbetet, liksom respekten för andras åsikter. Här är de vuxna i verksamheterna viktiga förebilder för barn och elever. Genom medvetenhet om det egna förhållningssättet och genom medveten fostran av barn och ungdomar bygger vi tillsammans framtidens samhälle. De vardagliga mötena mellan barn, elever och vuxna ska präglas av ömsesidig förståelse och respekt. Läroplanens värdegrundsfrågor ska hanteras utifrån ett gemensamt humanistiskt förhållningssätt. Ett öppet, trivsamt och tryggt klimat i förskola och skola är en förutsättning för barns och elevers goda och allsidiga utveckling. Ett gott socialt klimat är också avgörande för att barn och elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen.

12 Fokusområde 3: Samhälle och arbetsliv Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen klasser i grundskolan som genomför studiebesök i kommunens anläggningar och företag med verksamhet inom naturvetenskap och teknik. Fullmäktigemål Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Nämndmål Skolan ger en bra bild av Karlskogas arbetsmarknad och näringsliv.

13 Barn och elever förbereds för att leva och verka i en alltmer globaliserad värld. Det innebär att verksamheterna ska samarbeta med såväl näringsliv och offentliga arbetsgivare som föreningsliv och andra organisationer. Ett gott samarbete mellan förskola, skola och olika aktörer inom arbets- och föreningslivet ska ge barn och elever kunskaper och uppfattningar om omvärlden. Dessa ska ligga till grund för olika utbildningsval inom grundskolan och gymnasieskolan samt för vidare studier och yrkesval. Förskolan och skolan ska ge alla barn allsidigt stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och intressen. Dessa verksamheter har därför ett viktigt uppdrag i att stimulera elever att välja inriktning oavsett traditionella könsrollsmönster. Här spelar studie- och yrkesvägledningen en viktig roll i att förmedla aktuell information och samordna kontakterna med omvärlden. Exempelvis företagslektioner, traditionell PRAO-verksamhet och studiebesök ska ge eleverna möjlighet att skapa sig en aktuell bild av yrkeslivet. Kontakter med närliggande universitet ska inspirera till fortsatta studier. Förskola och skola ska träna barnens och elevernas samarbetsförmåga, initiativförmåga, kommunikativa förmåga och andra färdigheter som behövs i yrkeslivet. Vidare ska förskola och skola stimulera till ett entreprenöriellt synsätt med inslag av kreativitet, nyfikenhet och uppfinningsrikedom, vilket lägger grunden till ett livslångt lärande. Internationaliseringsarbetet ska utvecklas och struktureras. Internationella kontakter och sam-arbete inom EU främjar kunskaper om omvärlden och leder till internationell förståelse.

14 Fokusområde 4: Verksamhetens styrning och ledning Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Hur många medarbetare i förskola och grundskola som känner delaktighet i arbetet Hur många medarbetare som upplever att de har möjligheter till utveckling i arbetet Fullmäktigemål Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Nämndmål Medarbetarna inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter har inflytande över sin vardag och kan påverka och utveckla det dagliga arbetet.

15 Ledarskapet för och i verksamheterna ska präglas av en långsiktig och tydlig styrning i linje med de fastlagda målen och inriktningen. Organisationen och arbetets struktur ska ge rektorer och förskolechefer förutsättningar att utöva ett gott pedagogiskt ledarskap. Chefsområdena ska vara av den storleken att förskolechef och rektor kan utöva sitt pedagogiska ledarskap och ge tillräckligt med ledning och stöd till sina medarbetare. Återkoppling av resultat är viktigt. Tolkning och analys av resultat på alla nivåer ska ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet och skapa en gemensam syn på verksamhetens uppdrag. Förskolechefer och rektorer är verksamheternas närmsta ledare och ska på ett tydligt sätt bidra till att utveckla och förnya det pedagogiska arbetet i enlighet med styrdokumenten och de kommunala prioriteringarna. De är också de nära ledarna som i dialog med medarbetarna genomför de förändringar som krävs för att uppfylla målen. Det är viktigt att nämndens verksamheter upplevs som attraktiva arbetsplatser med goda förutsättningar för uppdraget, både för att verksamheterna ska kunna behålla kompetenta medarbetare och för att säkra möjligheterna till framtida rekrytering av välutbildad och kompetent personal. Pedagogernas engagemang och kompetens är av avgörande betydelse för barns och elevers allsidiga utveckling mot målen. Den enskilde pedagogen ska arbeta aktivt i såväl arbetslag som enskilt för att finna arbetsformer och uttrycksmedel som engagerar barn och elever så att verksamhetens mål uppnås. Arbetet ska utgå ifrån barns och elevers behov. För att barn och elever ska kunna erbjudas bästa möjliga undervisning ska pedagogerna ha behörighet och kompetens för sin funktion och kontinuerligt erbjudas adekvat fortbildning. Specialistkompetenser ska användas strategiskt i verksamheterna. Goda exempel på framgångsrikt utvecklingsarbete och goda pedagoger i både egna och andra kommuners förskolor och skolor ska lyftas fram. På så sätt främjas ett fruktbart lärande inom och mellan olika verksamheter. Goda exempel på framgångsrikt utvecklingsarbete och goda pedagoger i både egna och andra kommuners förskolor och skolor ska lyftas fram. På så sätt främjas ett fruktbart lärande inom och mellan olika verksamheter. Varje förskola och skola ska utvärdera sin verksamhet kontinuerligt i relation till beslutade mål. Lärdomar och slutsatser utifrån det gångna årets resultat ska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen, vilken bildar underlag för uppföljning av barn- och utbildningsplanens mål och särskilt prioriterade områden. Goda exempel på utvecklingsarbete ska uppmärksammas och spridas.

16

17

18 Systematiskt kvalitetsarbete Styrning och systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer Sverige har förbundit sig att följa en rad internationella fördrag och konventioner som påverkar utbildningsområdet. Olika styrdokument reglerar ansvaret även på nationell, kommunal och lokal nivå. Internationell nivå Bland betydelsefulla styrdokument på internationell nivå kan nämnas FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention om barnets rättigheter. FN:s konvention om barnets rättigheter utgår ifrån fyra huvudprinciper: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Nationell nivå På nationell nivå styrs det svenska skolväsendet av ett flertal lagar och förordningar. Riksdagen beslutar om skollagen. Skollagen anger syftet med utbildningen inom Sveriges skolväsende. Den innehåller de grundläggande bestämmelserna om de olika skolformerna och annan pedagogisk verksamhet. I skollagen kan man läsa om de krav som ställs på huvudmannen för en skolverksamhet samt om de rättigheter och skyldigheter barn, elever och vårdnadshavare har. Regeringen beslutar om läroplaner med kursplaner. I läroplanerna beskrivs de olika skolformernas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för undervisningen. Förskolan och skolan med tillhörande verksamheter har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos barnen och eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Även till exempel arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen samt skolförordningen styr de skolverksamheter som omfattas av skollagen. Kommunal nivå De kommunala målen för förskola och skola med tillhörande verksamheter fastställs av kommunfullmäktige samt av barn- och utbildningsnämnden. I barn- och utbildningsplanen visar barn- och utbildningsnämnden den politiska viljeinriktningen för nämndens verksamhetsområde under planperioden. De prioriterade politiska mål som förskolan, grundskolan, grundsärskolan och fritidsverksamheten ska arbeta efter och uppnå under kommande år lyfts fram särskilt. Barn- och utbildningsplanen ligger, tillsammans med mål- och budgethandlingen, till grund för diskussionerna om fördelningen av de ekonomiska resurserna. Under planperioden har barn- och utbildningsnämnden valt att särskilt beakta arbetet med nedanstående fullmäktigemål: Utvecklingsperspektiv: Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Medarbetarperspektiv: Fullmäktigemål Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter

19 Medborgar-/brukarperspektiv: Fullmäktigemål Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Lokal nivå De nationella och kommunala målen måste tolkas och konkretiseras för att de ska bli möjliga att utvärdera. För varje förskolechefs och rektors ansvarsområde upprättas därför en arbetsplan. Av arbetsplanen framgår enhetens lokala mål och vilka aktiviteter som genomförs för att verksamheten ska nå de nationella, kommunala och lokala målen. Enheten har möjlighet att profilera sig och arbeta på det sätt som passar dess förutsättningar för att nå de fastställda målen. Utvärdering och uppföljning Utvärdering av måluppfyllelsen på enhets- och kommunnivå sker varje år. Resultatet framgår av enheternas och barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisningar samt av barn- och utbildningsnämndens årsredovisning. Årsredovisningen överlämnas till kommunfullmäktige. Kvalitetsredovisningarna och årsredovisningen tillsammans ger den samlade bilden av barn- och utbildningsnämndens verksamhet under det gångna året. De resultat som verksamheterna visar diskuteras i barn- och utbildningsnämndens verksamhetsuppföljningar med förvaltningsledningen samt respektive förskolechef och rektor. Den samlade resultatbilden är ett viktigt underlag för nämndens och förvaltningsledningens planering för kommande år. Läs vidare... Läs mer om läroplanens mål och riktlinjer för utveckling och lärande, normer och värden, samhälle och arbetsliv samt verksamhetens ledning och styrning i förskolan (Lpfö 98) på Läs mer om läroplanens mål och riktlinjer för kunskaper och lärande, normer och värden, samhälle och arbetsliv samt verksamhetens ledning och styrning i grundskolan och grundsärskolan (Lgr 11, Lgrsä 11) på lagar-och-regler/laroplaner

20 Januari PRODUKTION: Barn- och utbildningsförvaltningen, Karlskoga kommun.