Kvalitetsrapport 2014

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2014 Läsåret 2013/2014 Årskurs 7 9 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Organisation Förutsättningar Ett systematiskt kvalitetsarbete Prioriterade utvecklingsområden, lå 13/ Resultat aktiviteter och processer Kunskaper Normer och värden Inflytande Elever i behov av stöd Flerspråkiga elever Resultat - satsningar Matematikstrategin Resultat regelbunden tillsyn Skolinspektionen Skolinspektionen beslut årskurs Skolinspektionens beslut Luleå kommun Resultat - elevenkäter Elevernas syn på skolan Skolbarns hälsa och levnadsvanor Drogvaneundersökning Elevenkät - Skolinspektionen Kunskapsresultat årskurs Betyg i alla ämnen Behörig till gymnasiet Meritvärde Nationella prov Relation nationella prov betyg Kunskapsresultat och socioekonomi Kunskapsresultat skolenhet Kunskapsresultat skolenhet matematik Kunskapsresultat skolenhet över tid SALSA Sammanfattande resultatanalys Kunskapsresultaten och ett systematiskt kvalitetsarbete Kunskapsresultaten och förutsättningarna Kunskapsresultaten och läroplanen Kunskapsresultaten och satsningarna Prioriterade utvecklingsområden

3 1 Inledning Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla som arbetar i skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning av god kvalitet. Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att systematiskt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Ett systematiskt kvalitetsarbete handlar om ett förhållningssätt till den egna verksamheten som bygger på att man utvärderar sin egen verksamhet, söker efter förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter och vidtar åtgärder för att nå en högre måluppfyllelse. Dokumentationen från arbetet i åk 7-9, läsåret 2013/2014 ger en samlad bild av utbildningens processer, resultat och kvalitet och presenteras i Kvalitetsrapport, 2014 för åk 7-9. Disposition Kvalitetsredovisningen inleds med en beskrivning av organisationen, hur det systematiska kvalitetsarbetet organiserats i åk 7-9 samt vilka utvecklingsområden som prioriterats. Processerna i verksamheten beskrivs kortfattat och elevernas kunskapsresultat i årskurs 9 presenteras och analyseras. Dessa underlag ger tillsammans med enkätresultaten en bild av högstadieskolornas resultat och måluppfyllelse. I analyserna beaktas särskilt läroplanens kapitel 2; Kunskaper, Normer och värden samt Inflytande. Vidare analyseras också arbetet med elever i behov av stöd, flerspråkiga elever och hur kompetensutveckling och olika satsningar förbättrat måluppfyllelsen. Rapporten avslutas med en sammanfattande analys och en kort presentation av identifierade och prioriterade utvecklingsområden för läsåret 2014/2015 Sammanfattning Trots goda resultat på många skolor och i förhållande till övriga landet så är det många elever som inte blir behöriga till gymnasiet. Stora variationer råder mellan ämnen och skolor men också mellan flickor och pojkar. Det långsiktiga systematiska kvalitetsarbetet som pågår för att ge alla elever de förutsättningar och stöd som de behöver för att lyckas i skolan måste även fortsättningsvis prioriteras högt. Våra elever trivs i skolan och de allra flesta känner sig trygga. Vi behöver dock säkerställa att ett främjande och förebyggande likabehandlingsarbete sker långsiktigt och kontinuerligt så att alla elever mår bra och upplever skolan som en trygg miljö. Elevernas upplevelser av sitt eget inflytande minskar med stigande ålder vilket måste åtgärdas så att eleverna kan känna lust att lära i goda, utmanande och moderna lärmiljöer i ett meningsfullt sammanhang. De prioriterade utvecklingsområdena inför läsåret 2014/2015 ställer höga krav på verksamheten för att uppnå/behålla goda resultat och en hög måluppfyllelse. Genom att utveckla elevernas inflytande över lärandet, skapa goda lärmiljöer, ge alla elever det som de har rätt till samt utveckla en likvärdig bedömning så kommer en fortsatt positiv resultatutveckling att ske. Monica Karsbrink Lövbom, verksamhetschef Ann Isaksson Pelli, verksamhetsutvecklare 3

4 2 Organisation Luleå kommuns skolor erbjuder en lärmiljö där alla barn, elever och personal ska ges förutsättningar att lyckas. Arbetet präglas av en god kvalitet, en gemensam värdegrund, en god och likvärdig miljö, höga förväntningar och en lärande organisation för att goda resultat och en hög måluppfyllelse ska uppnås. Verksamheterna leds av fyra verksamhetschefer; en för förskolan, en för grundskolan år f-6, en för grundskolan år 7-9 och en för gymnasieskolan. Särskolan, elevhälsan och Välkomsten är organisatoriskt placerad inom grundskolan 7-9. Årskurs 7-9 I Luleå kommun finns 10 kommunala 7-9-skolor med ca 1860 elever och ca 300 pedagoger. Alla skolor leds av en rektor, dock har några av rektorerna också ansvar för en F-årskurs-6- skola eller en årskurs 4-6-skola. De tio rektorerna är organiserade i ett verksamhetsteam som leds av en verksamhetschef. Verksamhetschefen har ett övergripande ansvar för verksamheten, personalansvar för rektorerna och har också ansvar för Flerspråkig undervisning i grundskolan Elevhälsan i grundskolan Särskolan En verksamhetsutvecklare är kopplad till verksamhetschefen som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet och det pågående förbättrings- och utvecklingsarbetet. 4

5 3 Förutsättningar Materiella Grundskolorna är funktionellt utformade, har en ändamålsenlig och säker inne- och utemiljö och ett relativt bra basutbud av litteratur och andra läromedel. Grundkravet för lärare att bedriva undervisning utifrån kravet i Lgr 11 och Skollagen på en modern lärmiljö med modern teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande är en dator/lärare och elev. Sex av våra tio 7-9-skolor har deltagit i 1:1-satsningen, d v s alla elever har en egen dator. Dessa skolor har också genomfört kompetensutvecklingsinsatser, dels för rektor och lärspridare men också för övriga lärare på skolan. Fyra skolor Hertsön, Örnäset, Björkskataskolan, Råneå har inte haft en tillräckligt ändamålsenlig IT-utrustning vilket har gjort att en likvärdig undervisning inte har kunnat erbjudas alla elever. Detta är något som nu kommer att åtgärdas genom beslutet om 1:1 för samtliga skolor. För att säkerställa likvärdighet är det också viktigt med kontinuerlig kompetensutveckling för all berörd personal kring hur en digital lärmiljö kan utveckla elevernas lärande för en högre måluppfyllelse. Personella Vi har en hög lärarbehörighet i Luleå kommun förskolor och skolor. Enligt Skolverket, september 2013 uppgår andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen till 95 %. En kartläggning av lärares behörighet i grundskolan är genomförd av personalenheten för att få veta i vilka årskurser och ämnen de undervisar i. Brist på behöriga lärare i vissa ämnen kan redan nu utläsas i moderna språk (spanska, franska, tyska), kinesiska, praktisk-estetiska ämnen, modersmålslärare, svenska som andra språk, teknik, no, speciallärare och matematik. Organisationen på några skolor gör att lärare inte alltid undervisar i de ämnen som ingår i deras lärarexamen. Dock har många skolor förändrat sin organisation så att eleverna i större utsträckning har behöriga lärare. Luleå kommun har under ett flertal år haft en hög ambitionsnivå när det gäller att möta statens många förändringar; införandet av nya läroplaner, ny skollag, en ny betygsskala och ett behörighetskrav på lärare. Det innebär att många satsningar har genomförts under de senaste åren för att säkerställa pedagoger och skolledares kompetens. Implementeringen av alla reformer tillsammans med det ökade dokumentationskravet har inneburit att arbetsbelastningen under en längre tid varit mycket hög. De stora utbildningsinsatserna har också medfört att behovet av vikarier har varit extremt stort vilket inte har kunnat mötas av Barn- och utbildningsförvaltningen i tillräckligt stor omfattning. 5

6 Ekonomiska Högstadierektorerna förklarar drygt hälften av grundskolerektorernas negativa årsprognos. En majoritet av högstadieskolorna har en personalbemanning som inte inryms inom tilldelad resursram. Elevers utanförskap tenderar att öka och därmed skolans kompensatoriska uppdrag. Rektorer lyfter svårigheten att möta alla elevers behov utifrån tilldelade resurser. För Tunaskolan ser trenden ut att vända efter flera års underskott. Omfördelning av resurser har dock ännu inte gett full effekt. Rektor för Råneåskolan 7-9 samverkar med rektor för 4-6 i syfte att få nollresultat för hela Råneåskolan, vilket kommer att kompensera att 7-9 är en alltför liten enhet ur ett effektivitetsperspektiv. Tunaskolan och Bergsskolan har även en betydande IT-konsumtion utan resurstäckning, vilket omhändertas i pågående digitaliseringsprojekt. Tunaskolan och Råneåskolan står för 70 procent av högstadieskolornas gemensamma underskott. Rektorsrekrytering Rektorsuppdraget är generellt komplext och krävande. Att vara rektor inom grundskolans senare år upplevs, enligt rektorerna i årskurs 7 9, som särskilt utsatt, vilket ökar personalomsättningen och försvårar rekrytering. Detta är mycket olyckligt då kontinuitet i ledarskapet är en förutsättning för att en verksamhet skall kunna bedrivas inom ram och med hög kvalitet. 50 % av rektorerna inom grundskolans 7-9 är nya på sina enheter Skolverket 6

7 4 Ett systematiskt kvalitetsarbete Att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete förutsätter systematik och kontinuitet, både på huvudmannanivå och på den enskilda skolan. Det är därför viktigt med en organisation som skapar förutsättningar och ger stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet i team 7 9 har Skolverkets stödmaterial, Kvalitetsarbete i praktiken använts. Genom att systematiskt planera, genomföra, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer så får verksamheten förutsättningar för att kunna utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. För att arbetet ska ske långsiktigt och systematiskt dokumenteras arbetets alla faser. Arbetet startar i en lägesbedömning - Var är vi? så att tydliga mål kan formuleras - Vart ska vi? Därefter planerar verksamheten för aktiviteter och bedömer de förväntade effekterna. Efter genomförandet - Hur gör vi? så utvärderas aktiviteter och en bedömning av måluppfyllelsen görs - Hur blev det? Grundläggande komponenter i det systematiska kvalitetsarbetet Innehåll Kvalitetsarbetet i 7 9 har läsåret 2013/2014 omfattat målen som återfinns i skollag, LGR 11, VEP 2012 och VEP Följande gemensamma utvecklingsområden har prioriterats av verksamhetsteamet: Elevinflytande, Lärprocesser, Elevers rätt, Betyg och bedömning Process Strukturer och rutiner har skapats genom att rektorerna tillsammans med verksamhetschef och verksamhetsutvecklare kontinuerligt och systematiskt följt upp resultaten, analyserat och bedömt måluppfyllelse. Uppföljningar och utvärderingar har sedan processats i rektorsteamet för att gemensamt identifiera utvecklingsområden och för att lära tillsammans. 7

8 Metod Verksamhetsteamen har arbetat med det systematiska kvalitetsarbetet gemensamt på teamträffarna. Förutsättningar har skapats för kontinuerlig dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys för att utbyta erfarenheter och lära tillsammans. I årets systematiska kvalitetsarbete har följande underlag legat till grund för analyser och identifierade utvecklingsområden: Delårsrapport 1 och 2, Bokslut Sammanställningar och analyser av nationella prov och betyg Elevenkäter - Elevernas syn på skolan, Drogvaneundersökning, Hälsosamtal Kontinuerlig dokumentation av de förvaltningsövergripande satsningarna, Kunskap och bedömning, Matematikstrategin och LuTek, Luleålärare i teknik och naturvetenskap Åtgärdsprogram Planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolinspektionsrapporter - enskilda skolor, Barn- och utbildningsförvaltning Kontinuerlig dokumentation i verksamhetsteamet i form av skriftliga reflektioner, minnesanteckningar, avstämningar och utvärderingar Vidtagna åtgärder Viktiga förutsättningar för att förbättra kunskapsresultaten har varit det systematiska kvalitetsarbetet, SKA med analys av kunskapsresultaten på alla nivåer, satsningar på kompetensutveckling och arbetet med elever i behov av stöd och flerspråkiga elever. På teamträffarna har de gemensamma prioriterade utvecklingsområdena fokuserats för att stärka ledarskapet och förbättra kunskapsresultaten. En tydligare struktur har utarbetats kring det systematiska kvalitetsarbetet med långsiktighet och systematik. Gemensamma analyser av kunskapsresultaten har genomförts i teamet, på skolorna, i arbetslagen och av den enskilda läraren. Kunskapsresultaten; betyg och nationella prov, NP har vid ett flertal tillfällen analyserats för att identifiera likheter och skillnader. Gemensamma stödmaterial för SKA, systematiskt kvalitetsarbete och resultatanalys har utarbetats av VU, verksamhetsutvecklare som stöd för fortsatt arbete på den egna skolan. Jan Håkansson, Linnéuniversitetet har bistått med handledning av VU. Relevant forskning, rapporter från Skolverket/Skolinspektionen och annat stödmaterial har använts som stöd för rektorerna. Alla skolor har utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorerna har utarbetat en plan för läsåret, har bättre rutiner för arbetet och avsätter regelbundet tid för analyser av betyg, nationella prov och enkätresultat. Rektorerna har avsatt tid för pedagogerna att göra egna analyser av sina elevers resultat både på individ-, ämnes- och arbetslagsnivå samt med den lokala elevhälsan. Analyserna har sedan lyfts i arbetslagen, på personalkonferenser eller/och på medarbetarsamtalen. 8

9 5 Prioriterade utvecklingsområden, lå 13/14 Genom det systematiska kvalitetsarbetet på teamträffarna och genom den dokumentation som skett kontinuerligt så har ett stort antal utvecklingsområden årligen identifierats. De identifierade utvecklingsområden har inte förändrats nämnvärt över tid utan det har istället varit viktigt att arbeta långsiktigt för att uppnå resultat. Följande fyra gemensamma utvecklingsområden har prioriterats i åk 7-9 inför lå 2013/2014: Elevinflytande - förhållningssätt, demokratisk kompetens, inflytande över lärandet Elevers rätt - likabehandlingsarbetet, flerspråkiga elever, elever i behov av stöd Lärprocesser - ämnesövergripande arbete, varierad undervisning, digitala lärmiljöer Betyg och bedömning - formativ bedömning, summativ bedömning, likvärdig bedömning 9

10 6 Resultat aktiviteter och processer 6.1 Kunskaper I Grundskolans läroplan, LGR 11 anges i kapitel 2.2 de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan - "Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning" (LGR 11). Resultaten i Luleå kommuns grundskolor har under ett flertal år legat relativt stabilt med en svagt uppåtgående tendens. Betygsresultaten i årskurs 9 har länge legat något över riksgenomsnittet och har läsåret 2013/2014 förbättrats ytterligare. Ett övergripande mål i det systematiska kvalitetsarbetet som prioriterats över tid i Luleå kommun är att andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka med 2 %. Ytterligare mål som har prioriterats i årskurs 9 för att förbättra kunskapsresultaten har varit behovet av att förändra och utveckla lärprocesserna/undervisningen i matematikundervisningen samt att utveckla det entreprenöriella lärandet och de digitala lärmiljöerna. Mål: 1. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka med minst 2 % (BUN) 2. "Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet" (LGR 11). 3. "Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt" (LGR 11). 4. "Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande" (LGR 11). Aktiviteter: 1. Det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas och förbättras genom att planering, uppföljning, utvärdering och analys sker systematiskt och kontinuerligt på alla nivåer. 1. Alla skolor deltar i de av BUF prioriterade satsningarna för att förbättra elevernas resultat och måluppfyllelse. 1. Insatserna för elever i behov av särskilt stöd och flerspråkiga elever utvecklas och förbättras 2. Alla skolor arbetar med att utveckla matematikundervisningen genom en varierad undervisning, en formativ bedömning och ett kollegialt lärande. 3. Alla skolor arbetar med att skapa en gemensam förståelse för ett entreprenöriellt förhållningssätt. 10

11 4. Alla elever och lärare använder sig av ändamålsenliga IT- baserade verktyg som ger effektiv verksamhet, god kommunikation internt och externt samt en god och tillgänglig pedagogisk lärmiljö för alla elever med fokus på lärande Mål 1 Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka med minst 2 % Viktiga förutsättningar för att förbättra kunskapsresultaten har varit det systematiska kvalitetsarbetet med analys av kunskapsresultaten på alla nivåer, satsningar på kompetensutveckling och arbetet med att ge elever i behov av stöd och flerspråkiga elever det som de har rätt till och behöver. Betygsresultaten har förbättrats på de flesta av våra skolor och andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har ökat från 89,7 till 93,4. Trots förbättrade resultat skolor så är det dock fortfarande många elever som inte når målen i alla ämnen. Vid en jämförelse av kunskapsresultaten råder fortfarande också stora skillnader mellan skolorna. Det är nu angeläget att fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att den goda resultatutvecklingen fortsätter och alla skolor förbättrar sina kunskapsresultat. Det är också viktigt att fördjupa analysen på skol-, klass och individnivå för att förstå de stora skillnaderna. Formativ bedömning, varierad undervisning och elevinflytande har visat sig vara viktiga framgångsfaktorer enligt forskningen (Lundahl, Håkansson - Sundberg, 2012) vilket också fokuserats i de satsningar som genomförts i kommunen. Det är därför angeläget att säkerställa att processerna på de enskilda skolorna fortsätter efter avslutad kompetensutveckling. Lokala elevhälsoteam finns nu på alla skolor och ett gott samarbete pågår med den Centrala elevhälsan. En strategisk plan för en samlad elevhälsa är framtagen. Elevhälsans uppdrag att verka främst hälsofrämjande tydliggörs, liksom relationen mellan lokal och central elevhälsa. Utifrån den strategiska planen ansvarar nu varje rektor för framtagande av en lokal handlingsplan, vilken ska ge förutsättningar för nödvändig systematik i arbetet med elever i behov av stöd. För att ytterligare tydliggöra allas ansvar för alla elever har rutiner för ansökan om tilläggsbelopp, utifrån Skollagen, upprättats. Erhållet statligt bidrag ger möjlighet till ytterligare förstärkning av elevhälsan. Ett Flerspråkcentrum är under uppbyggnad. Centrat kommer att utgöra stöd i arbetet med att utveckla hela förvaltningens/kommunens flerspråkskompetens. Studiehandledning på modersmål måste prioriteras, i syfte att öka måluppfyllelsen för flerspråkiga elever. Mål 2 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet" Elevernas kunskaper i matematik fortsätter att förbättras. Många lärare använder sig av formativ bedömning, varierad undervisning och ett kollegialt lärande och kunskaperna i att tillämpa styrdokumenten har förbättrats. 11

12 Genom matematiklyftet och genom den långsiktiga satsningen på matematik via matematikstrategin har lärarnas kompetens och kunskap i matematik ökat. Kunskap och bedömning har utgjort ett gott stöd i alla ämnen genom att lärarna förbättrat sina kunskaper i styrdokumenten genom föreläsningar, seminarier, dokumentanalys och genom att praktiskt få pröva formativ bedömning. Betygen i matematik visar för lå 13/14 en liten resultatuppgång genom att 94,1 % av eleverna i årskurs uppnår ett godkänt betyg. ( ,9 %). Mål 3 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt" Att skapa en gemensam förståelse ett entreprenöriellt förhållningssätt och det entreprenöriella lärandet har varit ett prioriterat utvecklingsområde för att förändra och utveckla elevernas lärmiljöer för att förbättra kunskapsresultaten och uppnå en högre måluppfyllelse. Elevernas inflytande och delaktighet, vikten av meningsskapande, lärande i ett sammanhang, den formativa bedömningen, en varierad undervisning och ett ämnesövergripande arbetssätt har under året prioriterats av rektorerna som viktiga utvecklingsområden. Mål 4 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande" En gemensam fördjupad förståelse av ett entreprenöriellt lärande och ett entreprenöriellt förhållningssätt behöver skapas bland pedagogerna. Arbetet är påbörjat men behöver fortsätta för att få genomslagskraft i klassrummet bland eleverna. Elever och lärare på de sex 1:1 - skolorna som finns på högstadiet använder sig av IT - baserade verktyg i vardagen för att söka kunskap, kommunicera, skapa och lära. Rektor och lärare har genomgått relevant kompetensutveckling och eleverna har tillgång till olika verktyg i tillräcklig omfattning. Stora skillnader råder dock mellan de olika skolorna vad gäller tillgång och användning. Av 10 skolor så har fyra skolor inte deltagit i 1:1 - satsningen. Beslutet om 1:1 för alla skolor lägger dock grunder för likvärdighet. För att säkerställa likvärdighet krävs också relevant kompetensutveckling, både till rektorerna som ska leda arbetet med lärarna och till lärarna som ska leda arbetet med eleverna i klassrummet. 12

13 6.2 Normer och värden I grundskolans läroplan, LGR 11 anges i kapitel 2.1 de normer och värden som alla elever bör ha utvecklat då de lämnar grundskolan - "Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling" (LGR 11). Skolan ska i sitt arbete bland eleverna förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Genom ett ständigt pågående värdegrundsarbete förbereds eleverna för att leva och verka i samhället. Det handlar om att möjliggöra för barn och unga att leva ett stabilt och meningsfullt liv genom trygga och goda uppväxtvillkor. Genom tydliga mål och aktiviteter kopplade till normer och värden säkerställs att det långsiktiga arbete som sker ute på våra skolor fortsätter. Mål 1. "Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor" (LGR 11). 2. "Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället" (LGR 11) Aktiviteter 1. Alla skolor arbetar främjande och förebyggande utifrån skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling så att alla elever kan känna sig trygga. 2. Alla skolor omhändertar Hälsosamtalens och Drogvaneundersökningens resultat, identifierar utvecklingsområden och vidtar nödvändiga åtgärder Mål 1 "Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor" Likabehandlingsarbetet har utvecklats och förstärkts genom ett långsiktigt och målmedvetet arbete på skolorna. Kompetensutvecklingsinsatser har gjort att rektorer, pedagoger och elever blivit mer medvetna. En förbättring och revidering av "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" har skett genom granskningarna av DO. Arbetet med främjande och förebyggande arbete har prioriterats och upplevs viktiga. Elevråden och klassråden diskuterar regelbundet trivsel och trygghet på skolan. Några skolor jobbar med väldigt starkt fokus på främjande arbete kopplat till de konsekvenser som 1:1 kan leda till i form av kränkningar. Mål 2 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället" Det lokala elevhälsoteamet, under ledning av rektor, har, med sina olika kompetenser (kurator, skolsköterska, specialpedagog), utifrån lokalkännedom och närhet till elever haft 13

14 goda förutsättningar att arbeta främjande och förebyggande med dessa frågor Den positiva trend med andelen elever som inte röker och inte dricker alkohol fortsätter att öka. Andelen elever som prövat narkotika ligger på ungefär samma nivå. Alla skolor arbetar främjande och förebyggande, långsiktigt och målmedvetet med olika aktiviteter och insatser. Andel som inte röker, pojkar 88 %, flickor 85 % (2009: po 80 %, fl - 71%) Andel som inte druckit alkohol pojkar 60 %, flickor 51 % (2009: po 54 %, fl - 40%) Andel som inte använt narkotika pojkar 91 %, flickor 94 % (2009: po - 92 %, fl - 94 %) 6.3 Inflytande I grundskolans läroplan anges i kapitel 1 och 2 vikten av att eleverna ges inflytande sin skolgång genom att få möjlighet att delta i planering och utvärdering av undervisningen. "De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem" (LGR 11). I det systematiska kvalitetsarbetet bland rektorerna återkommer elevernas inflytande som ett viktigt prioriterat utvecklingsområde för att skapa meningsfullhet och därigenom förbättra kunskapsresultaten. Alltför många elever anser inte att de ett tillräckligt stort inflytande över sitt lärande. Mål 1. "Skolans mål är att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan" (LGR 11) Aktiviteter 1. Eleverna deltar i de pedagogiska planeringarna och alla lärare använder sig av formativ bedömning. Mål 1 Skolans mål är att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan" Genom Kunskap och bedömning har många pedagogers och rektorers kompetens fördjupats och en gemensam förståelse för uppdraget har utvecklats. I den utvärdering som genomförts av projektet kan utläsas att många lärare känner sig tryggare i uppdraget, är väl förtrogna med kunskapskraven och de förmågor som ska bedömas. 14

15 Många lärare har fördjupat sina kunskaper i just formativ bedömning vilket har ökat elevernas inflytande över det egna lärandet. Många beskriver också hur de har förändrat sin undervisning utifrån en formativ bedömning vilket ger fler elever möjlighet att nå kunskapskraven. I den elevenkät kan utläsas att en stor andel av våra elever anser att de känner till målen, vet hur de kommer att bedömas och får veta hur det går för dem. En utmaning är dock att få alla lärare att använda sig av formativ bedömning. En annan utmaning är att få med eleverna redan från start i framtagandet av de pedagogiska planeringarna. Elevrådsutbildningarna som genomförts med stöd av Fritidsförvaltningen och Kulturskolan har säkerställt kontinuiteten på skolorna. Genom elevrådsstödjarna har elevråden blivit betydelsefulla för det inre arbetet på skolan. 6.4 Elever i behov av stöd Lokala elevhälsoteam finns nu på alla skolor. Specialpedagogerna och speciallärarna stödjer lärarna med kartläggningar och upprättande av åtgärdsprogram. Genom kartläggningarna identifieras elever som riskerar att inte nå målen så att rätt åtgärder kan sättas in. Samarbetet med elevhälsan har varit ett viktigt stöd i arbetet med att fler elever ska nå målen, dels genom den lokala elevhälsan men också genom den centrala elevhälsan. Vid flera tillfällen har under året team 7-9 mött Centrala elevhälsan för att samtala om hur samarbetet kan utvecklas och förstärkas genom att också det främjande och förebyggande arbetet prioriteras. Den centrala elevhälsan stödjer kommunens skolor och förskolor i deras arbete med barn och unga i behov av särskilt stöd och arbetar förebyggande, konsultativt, rådgivande och ibland direkt med enskilda barn. Arbetsinsatserna handlar främst om att tillsammans med skolpersonal och elever arbeta med att anpassa den pedagogiska verksamheten till elevens förutsättningar och behov. Lokala elevhälsoteam och samarbetet med elevhälsan och tillgängligheten till nära expertis har bidragit till att skapa förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Arbetet fortsätter nu genom att alla skolor arbetar fram en lokal elevhälsoplan. En strategisk plan för en samlad elevhälsa är framtagen. Elevhälsans uppdrag att verka främst hälsofrämjande tydliggörs, liksom relationen mellan lokal och central elevhälsa. Nya rutiner kring utredning och åtgärdsprogram har arbetats fram som har höjt kvaliteten på arbetet med elever i behov av stöd. Den förbättrade organisationen av elevhälsan både lokal och centralt har tydliggjort arbetet med elever som behöver mycket stöd. 15

16 6.5 Flerspråkiga elever Studiehandledning Elever har rätt till studiehandledning och rektor ska ansvara för att eleven ges detta. Studiehandledning har inte kunnat erbjudas enligt förordningen då det saknas kompetens och personella resurser för detta. Rektorerna bedömer att studiehandledning väsentligt kan öka elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen. Modersmål Det talas många olika språk i Luleå. Elever med annat modersmål i Luleå har inte i tillräcklig omfattning möjlighet att läsa sitt modersmål. Språkliga resurser saknas i många språk. Det är ytterst svårt att få modersmålslärare i ett stort antal språkområden. Fler språk har dock kunnat erbjudas elever som efterfrågar modersmålsundervisning antingen lokalt eller via distanskonceptet. Under verksamhetsåret har modersmålsundervisning getts i 10 av språken: arabiska, persiska, ryska, spanska, thai, kurdiska, finska, engelska, nordsamiska, tyska, turkiska, kinesiska och somaliska. Luleå Kommun har på grund av resursbrist svårt att ge elever godkända betyg i ämnet modersmål då få timmar erbjuds i ämnet och kunskapskraven inte kan nås fullt ut. Utvecklingsområden Skolan måste säkerställa att elever med utländsk bakgrund får möjlighet att utveckla sin läsförståelse genom att läsa svenska som andra språk. Studiehandledning och modersmål måste erbjudas alla elever som efterfrågar detta. Fördjupade analyser behöver genomföras av resultaten för elever med utländsk bakgrund för att kartlägga hur tillgången till studiehandledning, modersmål och svenska som andra språk ser ut, hur arbetat med elever i behov av stöd organiseras och vilka åtgärder som måste vidtas för att alla elever ska inkluderas och ges förutsättningar att nå målen. Detta är ett angeläget arbete som måste involvera samtliga pedagoger under ledning av rektor och med stöd av flerspråkscentrat som är under uppbyggnad. Ett Flerspråkcentrum är under uppbyggnad och kommer att utgöra stöd i arbetet med att utveckla hela kommunens flerspråkskompetens. Några rektorer har deltagit i utbildningen "Nyanländas lärande" och arbetar med att bygga en handlingsplan för hur skolan ska arbeta med nyanlända elever. 16

17 7 Resultat - satsningar För att möta behovet av ny kunskap och kompetens har Barn- och utbildningsförvaltningen haft en hög ambitionsnivå och utarbetat långsiktiga strategier för kompetensutveckling med stöd och hjälp av bland andra Luleå tekniska universitet, Teknikens hus och Uppsala universitet. Följande gemensamma satsningar har genomförts: Kunskap och bedömning Samtliga pedagoger och skolledare har i varierad omfattning deltagit i seminarier, föreläsningar och workshops förvaltningsövergripande, tillsammans med andra skolor eller på den egna skolan. En ökad kompetens i läroplansanalys, kursplanernas innehåll, pedagogiska planeringar, formativ och summativ bedömning har uppnåtts. The big five de fem viktigaste förmågorna i LGR 11 LuTek - Luleålärare i teknik och naturvetenskap Teknik och no-lärare har deltagit i ett ämnesnätverk som Teknikens hus ansvarat för. Samverkan har skett med Kunskap och bedömning. Lärarna i ämnesnätverket har identifierat behov av att fördjupa sig i formativ bedömning inom teknikämnet vilket har skett vid ett flertal tillfällen i seminarieform. Fortbildningsinsatser har också erbjudits från LTU och Teknikens hus. Elevinflytande I samverkan med Kulturskolan och Fritidsförvaltningen har samtliga elevråd erbjudits och genomgått elevrådsutbildning samt stöd till och utbildning av elevrådsstödjare. Alla skolor har också erbjudits utbildning av elevskyddsombud. Utbildningarna har gett eleverna verktyg för att utveckla sitt inflytande över sitt lärande men också över annat som de upplever som angeläget. Elevråden har årligen mött politiker och rektorer för att presentera sitt arbete på den egna skolan. Skolenheternas egna prioriterade satsningar Varje enskild skola har också egna prioriterade satsningar utifrån sina prioriterade utvecklingsområden. Satsningar som har pågått under åren har bland annat varit FRIENDS, PRIO, Entreprenöriellt lärande, Futurize, HBTQ-certifiering, Matematiklyftet, Learnify, Skola-arbetsliv, 1:1 och digitaliseringen och Nyanländas lärande. 17

18 Slutsatser Kompetensutvecklingen som genomförts har varit viktig, inte bara för att möta alla förändringar i form av ny läroplan och ny skollag utan också för att höja kunskapsresultaten och hitta bra strukturer, strategier och arbetsmetoder för skolutveckling. I avstämningarna kan utläsas att en kontinuerlig dokumentation, uppföljning och utvärdering av de olika satsningarna har varit en viktig strategi för att vidta rätt åtgärder och göra riktiga prioriteringar och utveckla skolan långsiktigt. Andra viktiga strategier för lärande som fokuserats i samtliga satsningar har varit elevinflytande, en varierad undervisning genom ämnesövergripande arbete, ett entreprenöriellt förhållningssätt och den formativa bedömningen. Samverkan mellan lärare, arbetslag, ämnen och skolor i satsningarna har varit angeläget att stödja för att utveckla det kollegiala lärandet och skapa likvärdighet mellan Luleå kommuns skolor. Fortsatta långsiktiga satsningar på kompetensutveckling i formativ bedömning, matematik, teknik, fysik, kemi, biologi, elevinflytande samt utvecklandet av digitala lärmiljöer måste prioriteras för att ge förutsättningar för en fortsatt positiv resultatutveckling. I det systematiska kvalitetsarbetet poängteras också vikten av att arbetet med elever i behov av stöd samt arbetet med flerspråkiga elever intensifieras. Angeläget är dock att samtliga gemensamma satsningar sker genom ett stort inflytande och en stor delaktighet av de berörda, utgår från en nulägesanalys, implementeras, följs upp och utvärderas så att nya utvecklingsbehov kan identifieras och fortsatta relevanta utvecklingsområden kan prioriteras. 7.1 Matematikstrategin Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom bidra till det nationella målet att öka måluppfyllelsen i matematik. Målbilden 2015 är att lärare, rektorer, förskolechefer, verksamhetschefer, skolchef och politiker gemensamt bidragit till att elevernas matematikkunskaper förbättrats genom att utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utveckla undervisningen. Prioriterade fokusområden Matematikstrategin omfattar fem prioriterade fokusområden som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i enlighet med Skollagen; 1. Utveckling av förvaltningens styrning och ledning 2. Utveckling mot mer varierad undervisning 3. Utveckling mot mer formativ bedömning 4. Utveckla kollegial samverkan 5. Verksamhetsspecifika kompetensutvecklingsinsatser 18

19 Matematikstrategin processmål Vid utvärderingar och avstämningar har varierad undervisning, formativ bedömning och kollegial samverkan följts upp av rektorerna i åk 7-9: Andelen skolor där man har välfungerande former för samverkan och kunskapsutbyte mellan lärare ökar för varje läsår - uppnått Andelen skolor där matematikundervisningen utvecklats utifrån fokusområdet varierad undervisning ökar varje läsår - uppnått Andelen skolor där matematikundervisningen utvecklats utifrån fokusområdet formativ bedömning ökar varje läsår - uppnått Varierad undervisning Många skolor beskriver ett ämnesövergripande och tematiskt arbetssätt då lärare arbetar tillsammans vilket har bidragit till en variation av arbetssätt och arbetsformer. Matematiklyftet har genom sina uppgifter stimulerat lärarna till en varierad undervisning. Mer tid har använts till problemlösning vilket har lett till att undervisningen har blivit mer varierad. Varierad undervisning har varit en stående punkt då ämneslagen träffats för att planera. Arbetet är påbörjat men behöver fortsätta. Formativ bedömning Majoriteten av lärarna har arbetat med formativ bedömning. Några har gått kursen i Pedagogisk bedömning och andra har deltagit som processledare. Lärarna har under ledning av kollegor och med stöd av rektor lärt av varandra. Många har involverat eleverna i de pedagogiska planeringarna och också prövat kamratbedömningar. Kompetensen hos lärarna vad gäller bedömning av förmågor samt dokumentation av elevernas utveckling har ökat. Arbetet är påbörjat men behöver fortsätta. Kollegial samverkan Det ämnesövergripande arbetet har skapat förutsättningar för och utvecklat det kollegiala lärandet. Uppgifterna i matematiklyftet har skapat en bra plattform för ett kollegialt lärande genom att tid har funnits avsatt för deltagarna. På några skolor har lärarna besökt varandra och många skolor har också påbörjat arbetet med samrättning av de nationella proven. De gemensamma pedagogiska diskussionerna har ökat genom den forskning och de pedagogiska artiklarna som lärarna tagit del av. Arbetet är påbörjat men behöver fortsätta. 19

20 8 Resultat regelbunden tillsyn Skolinspektionen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Regelbunden tillsyn genomfördes i Luleå kommun våren och hösten Alla skolor ingår i tillsynen, men Skolinspektionen anpassar Skolinspektionen tillsynen efter situationen på varje skola. Myndigheten prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till sk breddad tillsyn. 8.1 Skolinspektionen beslut årskurs 7 9. Alla 7 9 skolor har granskats och följande brister har bedömts föreligga i varierande omfattning på Björkskataskolan, Råneskolan, Montessoriskolan, Hertsöskolan, Tunaskolan; Särskilt stöd 2 skolor Trygghet och studiero 3 skolor Pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen 3 skolor Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevers närvaro 2 skolor Undervisning och lärande 3 skolor Grundläggande värden och inflytande 1 skola Omfattning och resurstillgång 1 skola Bedömning och betygssättning 1 skola Särskilt stöd Erbjud studiehandledning på modersmålet till elever som är i behov av det. Se till att utreda om det finns elever med annat modersmål än svenska som är i behov av studiehandledning på modersmålet och i förekommande fall ge sådant stöd Trygghet och studiero Se till att skolans ordningsregler utarbetas under medverkan av eleverna Se till att ordningsreglerna efterlevs och följs upp Planen mot kränkande behandling ska innehålla en utvärdering av föregående års insatser Planen mot kränkande behandling innehåller inte en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts En kartläggning måste genomföras av verksamheten så att skolans plan mot kränkande behandling kan utgå från denna Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som verksamheten avser påbörja eller genomföra under det kommande året En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas fram i efterföljande års plan 20

21 Pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen Genomför dokumenterade analyser av skolans resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven för utbildningen, i detta ingår även att analysera arbetet med särskilt stöd och värdegrundsarbetet Besluta om utvecklingsinsatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas utifrån analysen Se till att analysarbetet omfattar alla ämnen i årskurserna 6 och 9 Se till att analysarbetet omfattar skolenhetens arbete med särskilt stöd Se till att det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras Se till att kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever Genomför på skolenhetsnivå dokumenterade sammanställningar och analyser av skolans arbete med värdegrunden Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevers närvaro Organisera och använd elevhälsan så att den ges förutsättningar att vara förebyggande och hälsofrämjande och att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål Följa upp och analysera resultatet av elevhälsans arbete i förhållande till de nationella målen och identifiera behov av insatser samt utifrån det planera och utveckla arbetet Undervisning och lärande Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen och kunskapskraven Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet Grundläggande värden och inflytande Se till att eleverna ges ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att lärarna tillsammans med eleverna planerar och utvärderar undervisningen Omfattning och resurstillgång Det finns inte tillräckligt med datorer för att utbildningens krav ska kunna uppfyllas Bedömning och betygssättning En skriftlig bedömning av elevernas kunskapsutveckling ska ges när ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne 21

22 Skolinspektionen ställer efter tillsynen krav på åtgärder på de skolor som fått påpekanden. Efter genomförd tillsyn har därför varje skolenhet arbetat fram ett underlag som beskriver vilka åtgärder som man planerat att genomföra. Tillsynen av de olika skolorna har också lyfts i teamet för ett gemensamt lärande. För att säkerställa att de planerade åtgärderna genomförs så kommer en uppföljning från Skolinspektionen att ske. 8.2 Skolinspektionens beslut Luleå kommun Helhetsbedömning Skolinspektionen har under våren och hösten 2014 genomfört regelbunden till-syn i Luleå kommun. Samtliga skolor och verksamheter har granskats och i de fall det bedömts föreligga brister har huvudmannen förelagts att åtgärda dessa. Verksamheten vid kommunens förskolor, fritidshem och skolor är huvudsakligen utformad i enlighet med de nationella krav som uttrycks i skolförfattningarna. Det finns dock områden som kommunen behöver utveckla och för-bättra. Skolinspektionen vill framhålla att det är huvudmannens ansvar att bristerna i samtliga verksamhetsoch skolbeslut åtgärdas. De brister som har redovisats i tidigare fattade beslut upprepas inte i detta beslut. Tillsynen visar att den verksamhet som bedrivs i Luleå kommun i huvudsak är utformad i enlighet med författningarnas krav. Skolverkets statistik visar att resultaten för elever i Luleå kommuns grund-skolor och gymnasieskolor har varierat under de senaste fem åren. Både grundskolans och gymnasieskolans kunskapsresultat ligger mestadels över riksgenomsnittet och har i de flesta fall haft en uppgående trend. Det kan dock konstateras att skillnaderna i resultat mellan olika grundskolor samt mellan flickor och pojkar är stora (gäller också årskurs 7 9). Kommunen satsar mer ekonomiska resurser, när det gäller undervisning, inom de flesta skolformer jämfört både med rikets samtliga kommuner och med kommungruppen. Undantaget är grundsärskola, gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning samt sfi, där Luleå kommun satsar mindre än riket. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola är högre i kommunen än i riket. Det finns en central elevhälsa med flera specialistkompetenser som fungerar som ett stöd för kommunens grundskolor. Gymnasieskolan har egen elevhälsa. Nästan alla rektorer i kommunen har genomgått eller genomgår den statliga rektorsutbildningen. En tiondel av eleverna lämnar idag grundskolan utan att ha nått kunskapskraven i alla ämnen (gäller också årskurs 7 9) och en dryg fjärdedel lämnar gymnasieskolan utan att ha ett slutbetyg. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen att kommunen behöver, och har förutsättningar att kunna, vidta åtgärder i syfte att ge alla elever möjlighet att nå kunskapskraven för utbildningen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt (gäller också årskurs 7 9) En viktig förutsättning för att kunna erbjuda en väl fungerande utbildnings-verksamhet är en tydlig och välutvecklad styrning och ledning samt ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete(gäller också årskurs 7 9). 22

23 Tillsynen visar att Luleå kommun har utvecklat tydliga riktlinjer för sitt kvalitetsarbete och att man i flera av verksamheterna har kommit en bra bit på väg. Riktlinjerna har dock inte fått fäste i alla verksamheter och det är framför allt analysarbetet som måste förstärkas ((gäller också årskurs 7 9). Skolinspektionen konstaterar att Luleå kommun bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete både på enhets- och huvudmannanivå. Inom några områden behöver dock detta arbete breddas. Kommunen måste se till att det på skolnivå görs sammanställningar av måluppfyllelse i alla verksamheter, det vill säga även inom förskoleklass, grundskolans årskurs 3 och gymnasieskolan, och att måluppfyllelsen i form av resultat av värdegrundsarbete och kunskapsresultat följs upp, dokumenteras och analyseras. Vidare måste kommunen hitta sätt att följa upp och utvärdera de insatser som görs i arbetet med särskilt stöd för att ta reda på om insatserna leder till ökad måluppfyllelse. Detsamma gäller elevhälsans arbete(gäller också årskurs 7 9) För att säkerställa god kvalitet och likvärdighet i kommunens verksamheter och enheter måste huvudmannen efterfråga resultat från enhetsnivån. Detta för att kunna fatta välgrundade beslut om åtgärder i syfte att utveckla verksamheterna och ge alla barn och elever de bästa möjliga förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. (Beslut efter tillsyn i Luleå kommun, ) Skolinspektionens ingripanden Efter inspektionen har Skolinspektionen förelagt Luleå kommun att vidta ett antal åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De förlägganden som gäller Uppföljning och utveckling av utbildningen inkluderar även årskurs 7 9. Luleå kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Uppföljning och utveckling av utbildningen. Analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen i verksamheten. Utvärdera elevhälsans arbete och arbetet med särskilt stöd som ett led i analysen. Se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet omfattar förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt att den innehåller sammanställningar av resultat och måluppfyllelse, uppföljningar och analyser av resultaten samt åtgärder för utveckling. 23

24 9 Resultat - elevenkäter 9.1 Elevernas syn på skolan Under läsåret 2013/2014 genomfördes i Luleå kommun SKL:s enkätundersökning Öppna jämförelser elevernas syn på skolan bland eleverna i årskurs 3, 5 och 8 för att kartlägga elevernas upplevelser och erfarenheter av skolan. Med anledning av den särskilda satsningen på matematik i Luleå kommun så kompletterades elevenkäten med en fråga om elevernas upplevelse av ämnet matematik. I Luleå kommuns 7-9-skolor besvarade 323 av 609 elever enkäten vilket är 54 % av eleverna i åk 8. Trots en låg svarsfrekvens så har vi valt att sammanställa och presentera resultatet för att få en uppfattning om hur drygt hälften av eleverna upplever sin skola. För att få en bättre bild av elevernas upplevelser så har vi valt att också presentera Skolinspektionens resultat av elevenkäten som genomfördes vid tillsynen vårterminen Fråga 2013 Total 2014 Flickor 2014 Pojkar 2014 Total Jag känner mig trygg i skolan 94,6 % 97,4 % 91,5 % 94,4 % Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer 48,5 % 46,1 % 54,5 % 50,5 % Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 84,2 % 81,8 % 80,6 % 81,2 % Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 82,2 % 70,8 % 88,5 % 80,0 % 95,1 % 91,6 % 92,7 % 91,0 % Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 86,8 % 77,3 % 83,6 % 80,0 % Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 89,0 % 88,9 % 90,3 % 89,7 % Jag tycker att matematik i skolan är intressant 50,0 % 41,5 % 49,7 % 45,8 % Resultat Eleverna har en positiv syn på skolan. Det sammanvägda resultatet visar att 8-9 av eleverna i årskurs 8 har svarat med positiva svarsalternativ. Eleverna i årskurs 5 är dock mer positiva till skolan än årskurs 8. Noteras bör dock att i sex av frågorna kan en nedåtgående trend utläsas. När det gäller frågan om trygghet så är eleverna positivt samstämmiga - nästan 95 % av eleverna känner sig trygga. Det finns några noterbara skillnader mellan flickor och pojkar se frågan om elevernas kunskaper om styrdokument.. Frågan som får högst resultat i årskurs 8 är "Jag känner mig trygg i skolan" och frågorna som visar lägst resultat är "Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mera" och "Jag tycker att matematik i skolan är intressant". 24

25 Analys Pojkarna svarar mer positivt än flickorna på sex av åtta frågor vilket kan förklaras med att flickor kan ha högre krav på sig själva och inte känner sig trygga med exempelvis sina kunskaper om styrdokumenten. I sammanställningen kan utläsas att majoriteten av eleverna i årskurs 8 (94,4 %) känner sig trygga i skolan. En stor andel (91 %) av eleverna anser också att de får den hjälp de behöver i skolan. 89,7 % av eleverna upplever att lärarna har höga krav på dem vilket enligt många forskare har en viktig och avgörande betydelse för elevernas resultat och måluppfyllelse. En relativt stor andel, 80 % av eleverna anser att de får veta hur de går för dem i skolarbetet och anser också att de vet vad de ska kunna för att nå målen. Att nästan 20 % av eleverna i undersökningen upplever att inte vet vad de ska kunna för att nå målen måste förbättras och fortsätta utvecklas ytterligare. Det långsiktiga arbetet med att förankra läroplanens kunskapskrav genom kompetensutveckling kring de pedagogiska planeringarna och den formativa bedömningen måste därför fortsätta så att alla lärare använder sig av formativ bedömning och alla elever förstår vad som förväntas av dem. Eleverna måste bli mer delaktiga i framtagandet av de pedagogiska planeringarna och den formativa bedömningen genom ett ökat elevinflytande. Elevernas upplevelse av det egna inflytande minskar i årskurs 8 jämfört med årskurs 3 och årskurs 5. Endast 81,2 % upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Elevernas upplevelser av inflytande är inte tillfredsställande. Eleverna behöver få stärka sitt formella inflytande genom klassråd och elevråd men framförallt behöver inflytandet över det egna lärande förstärkas och tydliggöras. Det är en stor utmaning för alla våra högstadieskolor att skapa meningsfullhet och engagemang hos våra elever genom att stort inflytande och delaktighet. Andra stora utmaningar, kanske de största, för våra högstadieskolor utifrån enkätresultatet är elevernas upplevelser av lusten att lära och känna sig nyfiken samt ämnet matematik. Endast 50,5 % av eleverna anser att skolarbetet gör dem nyfikna så att de får lust att lära sig mera. Att skolarbetet inte ger upphov till nyfikenhet och lust att lära innebär en stor utmaning för skolan. Att motivera eleverna är skolans viktigaste och också svåraste utmaning som innebär att skolan måste vara intressant och spännande och kunna möta eleverna i deras vardag och på deras villkor. När det gäller elevernas upplevelser av ämnet matematik så anser endast 45,8 % av eleverna att det är intressant. Elevernas upplevelser av matematik måste analyseras ytterligare för att säkerställa att eleverna har god kännedom om vad de ska lära sig, att undervisningen är varierad, att formativ bedömning tillämpas och att de har ett stort inflytande över sitt lärande. En stor utmaning för våra skolor är att få ett mer tillförlitligt underlag att analysera och dra slutsatser av. 25

26 Det är alltför många elever som inte har fått möjlighet att svara på enkäten vilket gör det svårt vid jämförelser, analyser och slutsatser. Vi kompletterar därför bilden av elevernas upplevelser med ytterligare enkäter - se nedan! 9.2 Skolbarns hälsa och levnadsvanor Varje år erbjuder skolhälsovården i kommunerna eleverna i årskurs 4, 7 samt årskurs 1 på gymnasiet individuella hälssamtal med skolsköterskan. I hälsosamtalen ingår följande målområden; upplevd hälsa, fysisk hälsa, psykisk hälsa, somatiska besvär, kost och fysisk aktivitet, ANDT, psykosocial och fysisk miljö. I sammanställningen har vi valt att presentera resultatet för årskurs 7 gällande några av frågeställningarna och jämföra med föregående år. 628 elever har besvarat enkäten. Andelen pojkar som mår bra eller mycket bra uppgår till 95 % medan 90 % av flickorna anser att de mår bra - en försämring Andelen pojkar och flickor som blivit retade/utstötta/illa behandlade av andra elever är 1 % - en förbättring Andelen pojkar som provat dricka alkohol är 10 % och flickor 8 % - en minskning Andelen pojkar som provat röka är 4 % och flickor som provat röka är 8 % - en ökning för flickor Andelen pojkar som provat snusa är 4 % och flickor som provat snusa är 2 % - en ökning för pojkar I sammanställningen kan också utläsas att flickorna känner sig mer stressade än pojkarna flickor 15 %, pojkar 6 % - en tydlig ökning för både pojkar och flickor. Det är också flickorna som i högre grad upplever att de inte får arbetsro flickor 31 %, pojkar 23 % - en ökning för båda grupperna. Avslutningsvis är det också flickorna som i högre grad känner sig ledsna och nedstämda 31 % av flickorna, 9 % av pojkarna en ökning för både flickor och pojkar. Det råder att starkt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa. För att alla elever ska lyckas i skolan så måste de få möjligheter och förutsättningar att må bra. För skolan är därför hälsosamtalet ett viktigt underlag för att utveckla elevhälsan och genomföra olika riktade insatser när så behövs. Många skolor arbetar för att skapa arbetsro i klassrummen, minska stressen för elever gällande prov och läxor och samverka med både lokal och central elevhälsa. Arbetet måste fortsätta genom att varje enskild skola omhändertar resultatet och vidtar eller förstärker de åtgärder som påbörjats och som krävs för att alla elever ska få arbetsro inte känna sig stressade och ledsna. Med anledning av den oroväckande utvecklingen av flickors psykiska ohälsa så måste ett särskilt fokus läggas på flickors upplevelser av skolsituationen. 26

27 9.3 Drogvaneundersökning Alla skolor arbetar främjande och förebyggande, långsiktigt och målmedvetet med olika aktiviteter och insatser och den positiva trend med andelen elever som inte röker och inte dricker alkohol fortsätter att öka. CAN, centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning genomförde en totalundersökning i årskurs 9 i Norrbotten. I Luleå besvarade 78 % av eleverna enkäten. Andel som inte röker, pojkar 88 %, flickor 85 % (2009: pojkar 80 %, flickor 71 %) Andel som inte druckit alkohol pojkar 60 %, flickor 51 % (2009: pojkar 54 %, flickor 40 %) Andel som inte använt narkotika pojkar 91 %, flickor 94 % (2009: pojkar - 92 %, flickor - 94 %) Resultatet av Drogvaneundersökningen har sammanställts under våren och varje skola har analyserat resultaten och omhändertagit resultaten. Rektorerna beskriver många aktiviteter som ska verka främjande och förebyggande när det gäller användning av droger och en hälsosam livsstil, t ex EFFEKT, tobaksobligationer och tobaksfri DUO. Ett gott samarbete pågår också med polis för att minska andelen elever som använder alkohol, tobak och narkotika. Det lokala elevhälsoteamet, under ledning av rektor, har, med sina olika kompetenser (kurator, skolsköterska, specialpedagoger), utifrån lokalkännedom och närhet till elever haft goda förutsättningar att arbeta främjande och förebyggande med dessa frågor. 9.4 Elevenkät - Skolinspektionen Skolinspektionens elevenkät har genomförts i årskurs 5, årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Svarsfrekvensen uppgår till 79 % i årskurs 9.Enkäten har omfattat 14 frågeområden och 42 frågor. 1. Veta vad som krävs - En stor andel elever (83 %) anser att lärarna förklarar vad de ska göra i skolarbetet och anser också att de vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven (79 %). Däremot tycker 36 % att det är svårt att veta vad de ska klara av i skolan. 2. Stimulans - 70 % upplever att skolarbetet är intressant, 61 % anser att skolarbetet är stimulerande och endast hälften av eleverna, 51 % tycker att skolarbetet är roligt. 3. Tillit till elevens förmåga - Eleverna har en hög tilltro till sin egen förmåga, 94 % anser att de kan nå kunskapskraven om de försöker. 88 % av eleverna upplever att lärarna har höga förväntningar på dem och att 71 % tror att lärarna tror att de kan lyckas i skolan. 4. Anpassning efter elevens behov - En stor andel av eleverna, 89 % anser att de får hjälp i skolarbetet och 69 % upplever också att de kan få extraundervisning vid behov.21 % av eleverna tycker att skolarbetet är för svårt för dem. 27

28 5. Utmaningar - 80 % av eleverna tycker att det finns extrauppgifter för dem och 79 % att de kan få svårare uppgifter, 25 % anser att de får för litet utmanande uppgifter. 6. Argumentation och kritiskt tänkande - 74 % av eleverna anser att de får diskutera och debattera och 65 % anser att de får lära sig att argumentera. 73 % tycker att lärarna uppmuntrar eleverna att reflektera. 7. Grundläggande värden i undervisningen/lärandet - Endast hälften, 50 % av eleverna anser att de i skolan pratar om jämställdhet mellan könen. Något fler, 52 % anser att de får öva på att göra etiska ställningstaganden och 69 % säger att de i skolan pratar om mänskliga rättigheter. 8. Grundläggande värden på skolan - 79 % av eleverna upplever att lärarna ger tjejer och killar samma förutsättningar.74 % anser att man respekterar varandras olikheter. Däremot är det bara 70 % som anser att elever och lärare respekterar varandra. 9. Delaktighet och inflytande - Knappt hälften av eleverna, 49 % anser att de har inflytande över undervisningens innehåll. Något fler, 56 % anser att de inflytande över hur de ska arbeta och 63 5 anser att kan påverka sin skolmiljö. 10. Ordningsregler - 42 % av eleverna tycker inte att de varit med och bestämt ordningsreglerna. Endast drygt hälften, 53 % tycker att eleverna följer reglerna trots att de anser att lärarna ser till att reglerna följs. 11. Studiero - Drygt hälften, 51 % upplever att andra elever stör ordningen i klassrummet.68 % upplever att lärarna ser till att det är studiero i klassrummet men bara 62 % anser att de har studiero. 12. Trygghet - 88 % av eleverna känner sig trygga i skolan, 11 % upplever att det finns elever som de är rädda för. 14 % anser att det finns personal som de är rädda för. 13. Förhindra kränkningar - Endast 66 % av eleverna upplever att skolan arbetar aktivt för att förhindra kränkningar.70 % tycker att de vuxna reagerar om något hänt och 81 % vet vem de kan prata med vid behov. 14. Elevhälsa - Drygt hälften av eleverna, 52 % upplever att elevhälsan frågar dem hur de har det. 76 % säger att de kan gå och prata med någon ur elevhälsan och att det är ok att lämna en lektion för det (73 %). Enkäten bekräftar det som resultaten i övriga enkäter redan påtalat: Skolan behöver arbeta med att göra skolan mer attraktiv och stimulerande för eleverna. Skolan behöver arbeta med delaktighet och inflytande så att eleverna kan känna sig medskapande och uppleva en större meningsfullhet Skolan behöver intensifiera värdegrundsarbetet genom ett främjande och förebyggande arbete så att alla elever kan känna sig trygga. Skolan behöver skapa studiero för alla elever för att fler ska lyckas i skolan. 28

29 10 Kunskapsresultat årskurs Betyg i alla ämnen Betyg i alla ämnen åk Luleå kommun 80,1 79,7 79,2 80,9 81,1 81,5 81,6 88,2 Jfr riket 75,7 76,1 76,2 75,8 76,6 77, ,4 Luleå kommun Jfr riket Andelen elever som får betyg i alla ämnen har ökat för varje år med en markant ökning läsåret 2013/2104 då andelen elever som får betyg i alla ämnen ökat från 81,6 % till 88,2 %. Andelen elever som uppnår målen i alla ämnen ökar från 81,6 % till 88,2 %. (Jmf riket 77,4 %). 88 % av flickorna och 89 % av pojkarna uppnår målen i alla ämnen vilket innebär att pojkarnas resultat är något högre än flickornas för första gången på länge. Skillnaderna är dock relativt liten. Andelen elever som uppnår målen i respektive ämne fördelar sig enligt följande: Svenska 97,9 %, engelska 95,6 %, matematik 95,3 %. Hk 98,3 %, bild 98,0 %, slöjd 98,1 %. Geografi 96,1 %, religionskunskap 97,3 %, samhällskunskap 96,5 %, historia 96 %. Fysik 95,7 % %, kemi 96,4 % %, biologi 96,8 %. Måluppfyllelsen i svenska som andra språk är betydligt lägre än i övriga ämnen. I Svenska som andra språk når endast 69,7 % målen vilket ändå är en förbättring från 51,9 % till 69,7 % Det är stora skillnader i betygsfördelningen mellan olika ämnen. I snitt var C det vanligaste betyget, följt av betyget E. Störst andel elever med betyget A var det i bild, idrott, hem- och konsumentkunskap, svenska och engelska. Av de ämnen som är obligatoriska för alla elever var betyget F vanligast i engelska och matematik. Att få ett streck i betyg på grund av frånvaro var vanligast i svenska som andra språk och samhällskunskap följt av det för alla elever obligatoriska ämnet idrott och hälsa. Den genomsnittliga betygspoängen avspeglar det genomsnittliga betyget i respektive ämne. En hög genomsnittlig betygspoäng innebär att en stor andel elever har höga betyg jämfört med en låg genomsnittlig betygspoäng. Den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne beräknas för elever som fått betyg (A-F). Betygsteget F ger 0 poäng, E ger 10 poäng, D ger 12,5, C ger 15, B ger 17,5 och A ger 20 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 poäng och det lägsta är 0 poäng i respektive ämne. 29

30 Den genomsnittliga betygspoängen visar att eleverna fick högst betyg i ämnena bild, hemoch konsumentkunskap, idrott, slöjd, engelska och svenska. Lägst genomsnittligt betyg var det i ämnena svenska som andraspråk, matematik, samt i de naturorienterande ämnena kemi och fysik Behörig till gymnasiet Behöriga till yrkesförberedande program Luleå kommun 88,4 89,5 88,6 90,3 90,3 89,9 89,7 93,3 Jfr riket 88,7 88,5 88,2 87,5 87,7 86,6 87,6 86,9 Luleå kommun Jfr riket Inför hösten 2011 skärptes behörighetskraven till gymnasieskolan. Tidigare krävdes enbart godkända betyg i de tre ämnena matematik, engelska och svenska alternativt svenska som andraspråk för att vara behörig att söka till gymnasieskolan. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste idag ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta ämnen. Andelen elever som är behörig att söka till ett yrkesförberedande program uppgår till 93,3 % vilket är en markant ökning mot föregående år (89,7 %). Andelen flickor som är behöriga är högre än andelen pojkar (flickor 94 % och pojkar 93,0 %). Skillnaderna är dock relativt små. Jämfört med riket (86,9 %) är avsevärt många fler elever i Luleå behöriga till gymnasieskolan. Andelen elever som får betyg i alla ämnen ökar något för varje år. Eftersom det i den nya gymnasieskolan krävs fler godkända betyg från årskurs 9 för vidare studier på de olika programmen så bör det innebära att fler elever får möjlighet att fortsätta sina studier i gymnasieskolan och också har större valmöjligheter Meritvärde Meritvärde åk Luleå kommun 208,1 209,2 211,1 212, ,2 212,3 223 Jfr riket ,8 214,8 Luleå kommun Jfr riket 30

31 Det genomsnittliga meritvärdet ökar nu kraftigt efter att under förra året ha minskat, från 212,3 till 223 poäng. I analysen av förra årets nedgång av meritvärdet angavs att lärarna var mer återhållsamma med de höga betygen i och med en ny betygsskala. Den långsiktiga kompetensutvecklingsinsatsen i Kunskap och bedömning har dock skapat goda förutsättningar för lärarna att kunna och våga använda hela betygsskalan. Det finns många faktorer som kan påverka elevernas resultat i skolan. Kön, utländsk bakgrund och föräldrars utbildningsbakgrund har visat sig ha en stor betydelse för hur eleverna lyckas i skolan. Flickornas meritvärde har under flera år legat ca poäng över pojkarnas och fortsätter så även detta läsår. Flickornas meritvärde uppgår i år till 234,6 meritpoäng och pojkarnas till 211,5 meritpoäng. Elever med svensk bakgrund har 225,9 meritpoäng, elever med utländsk bakgrund födda i Sverige har 204,3 meritpoäng och elever med utländsk bakgrund, födda utomlands 197,7 meritpoäng. Nyinvandrade elever (elever som har kommit till Sverige de senaste fyra åren) har ett genomsnittligt meritvärde på 146,5 poäng. Elever med föräldrar som har förgymnasial utbildning har en meritpoäng på 179,8 poäng, gymnasial utbildning 207,2 meritpoäng och eftergymnasial utbildning 236 meritpoäng. Analys Betyg i alla ämnen Andel pojkar som har betyg i alla ämnen är något högre än flickor vilket är ett trendbrott för Luleå kommun Störst andel med betyget A erhålls i de praktiskt estetiska ämnena samt i svenska och engelska. Lägsta genomsnittliga betygspoäng erhålls i svenska som andra språk, matematik och no ämnena. Behörig till gymnasiet Meritvärde En markant ökning av andelen elever som är behörig till gymnasiet Jämfört med riket är avsevärt många fler behöriga. Skillnaden mellan pojkar och flickor som är behöriga är relativt liten Den genomsnittliga meritpoängen ökar markant efter förra årets nedgång Flickornas meritvärde fortsätter att ligga drygt 20 poäng över pojkarnas Våra nyinvandrade elever har tillsammans med elever med föräldrar som har förgymnasial utbildning låga meritvärden. Andelen pojkar som är behörig till gymnasiet och har betyg i alla ämnen ökar men flickorna erhåller generellt de högre betygen. 31

32 10.4 Nationella prov Prov Andel elever som deltagit 597 elever Andel elever m. provbetyg A - E Genomsnittlig provbetygspoän g Flickor Genomsnittlig provbetygspoäng Pojkar Svenska Provbetyg 97,6 % 98,2 % 15,2 13,4 Tala 98,2 % 98,2 % 16,0 14,2 Läsa 98,5 % 94,7 % 14,9 13,3 Skriva 98,4 % 94,1 % 14,9 12,4 SvA Provbetyg 87,9 % 72,4 % 7,3 9,3 Tala 87,9 % 79,3 % 8,9 10,6 Läsa 90,9 % 60,0 % 6,4 9,5 Skriva 90,9 % 76,7 % 8,0 10,4 Matematik Provbetyg 94,8 % 98,2 % 12,3 11,8 Engelska Provbetyg 96,5 % 98,0 % 15,4 15,0 Tala 96,8 % 96,9 % 14,8 14,4 Läsa och lyssna 97,6 % 97,4 % 15,6 15,6 Skriva 97,7 % 96,2 % 14,8 13,8 Ämnesproven genomförs i svenska, svenska som andra språk, engelska och matematik för samtliga elever. Ett provbetyg sätts då eleven deltagit i samtliga delprov. Varje skola tilldelas också nationellt prov i ett av no ämnena; fysik, kemi och biologi samt i ett av so ämnena; historia, samhällskunskap, religionskunskap och geografi. Resultatunderlaget i dessa ämnen är begränsat och redovisas därför inte i sammanställningen. Andelen elever som nådde godkänt resultat i svenska (provbetyg A - E) uppgår till 98,2 % ( ,9 %). Nästan 100 % av flickorna och 97,6 % av pojkarna nådde kravnivån i svenska. Flickorna behåller sitt goda resultat från föregående år och pojkarnas resultat förbättras ( ,2 %). Det muntliga delprovet klarade 98,2 %, 94,7 % klarade läsförståelsen och 94,1 % av eleverna klarade den skriftliga delen. 32

33 Endast 72,4 % av eleverna nådde godkänt i svenska som andra språk vilket dock är en avsevärd förbättring jämföret med 2013 då endast 50 % fick ett sammanvägt provresultat. Dock är det endast 60 % av eleverna som når ett godkänt resultat i läsning. Andelen elever som nådde godkänt i engelska uppgår till 96,5 % - 97,6 % av flickorna och 98,3 % av pojkarna. Resultatsammanställningen visar inga större skillnader i måluppfyllelse mellan de olika delproven - tala, läsa, skriva Noteras bör att i engelska når fler pojkar än flickor målen. Andelen elever som nådde godkänt i matematik uppgår till 92,2 %. Inga större skillnader mellan flickor, 91,8 % och pojkar, 92,6 %. Noteras bör att också i matematik når fler pojkar än flickor målen. Analys I kommunsammanställningen kan utläsas att vi når goda resultat i de nationella proven och att resultaten överensstämmer relativt väl med betygsresultaten. Störst samstämmighet uppnås i matematik och svenska. Svenska Resultaten i svenska förbättras något från 96,9 % föregående läsår till 98,2 % som i år uppnår godkänt resultat. Delprovet Tala är det som eleverna lyckas bäst med. Flickorna lyckas bättre i samtliga delprov och den största skillnaden återfinns i delproven Läsa och Skriva. En högre andel flickor når inte bara godkända resultat utan har också en genomsnittligt högre provbetygspoäng. Svenska som andra språk Resultatet i Svenska som andra språk förbättras avsevärt och ökar från 50 % till 72,4 % som uppnår godkänt resultat. Eleverna lyckas bäst i delprovet som prövar elevernas muntliga förmåga - Tala. Lägst resultat uppnår eleverna i delprovet Läsa. Ett litet underlag gör det svårt att utläsa skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller provbetyget. Däremot uppnår pojkarna ett högre genomsnittligt provbetygspoäng än flickorna. Engelska Resultatet i engelska ökar något jämfört med föregående läsår - från 97,7 % till 98,0 %. För första gången uppnår fler pojkar (98,3 %) än flickor (97,6 %) godkänt resultat. Det är framförallt i momentet Tala som fler pojkar än flickor når godkända resultat. Flickorna är dock de som får högre genomsnittligt provbetygspoäng både i det sammanvägda provbetyget och i de olika delmomenten. Matematik Resultatet i ämnesproven i matematik förändras inte utan ligger kvar på 92,2 % som når godkänt resultat. Eftersom samtliga förmågor testas i samtliga delprov så ges inga delprovsbetyg. Även i matematik uppnår en större andel pojkar godkänt (92,6 %) jämfört med flickorna (91,8 %). 33

34 10.5 Relation nationella prov betyg Svenska Andel elever med ett sammanvägt provbetyg, A-E - 98,2 % Andel elever som uppnått kunskapskraven - 97,9 % Svenska som andraspråk Andel elever med ett sammanvägt provbetyg, A-E - 72,4 % Andel elever som uppnått kunskapskraven - 69,7 % Engelska Andel elever med ett sammanvägt provbetyg, A-E - 98,0 % Andel elever som uppnått kunskapskraven - 95,6 % Matematik Andel elever med ett sammanvägt provbetyg, A-E - 94,8 % Andel elever som uppnått kunskapskraven - 95,3 % Analys Andelen elever som når godkänt resultat på ämnesproven är relativt väl samstämda med andelen elever som vid betygssättningen uppnår minst betyget E. Stora skillnader mellan provbetyget på de nationella proven och slutbetyget i årskurs 9 kan däremot konstateras både nationellt och lokalt. Mellan 65 % och 75 % av eleverna i Sverige får samma slutbetyg som provbetyg. Dessa siffror överensstämmer relativt väl med Luleå kommuns skolor. I kommunen ser relationen mellan slutbetyg och provbetyg ut på följande sätt (nationella värden inom parentes): Svenska - 6,2 % lägre (11,0 %), 71,3 % lika (66 %), 22,5 % högre (23 %) Svenska som andra språk - 4,9 % lägre (7,2 %), 63,0 % lika (65,8 %), 32,1 % högre (27,0 %) Engelska - 18,4 % lägre (17,6 %), 74,1 % lika (73,6 %), 7,5 % högre (9,8 %) Matematik - 1,2 % lägre (2,1 %), 69,8 % lika (67,0 %), 29,0 % högre (30,9 %) Stora skillnader råder i Luleå kommuns skolor vad gäller korrelationen mellan provbetyg och slutbetyg. Nedan följer några exempel: På Råneskolan får 50 % av eleverna ett högre betyg i svenska jämfört med Hertsöskolan som endast ger 8,9 % ett högre betyg. På Örnnässkolan får 14 % ett högre betyg i engelska jämfört med Hertsöskolan som ger 1,5 % av eleverna ett högre betyg. 34

35 På Björkskataskolan får endast 6,3 % ett högre betyg i matematik medan man på Tunaskolan ger 59,5 % av eleverna ett högre betyg. Det huvudsakliga syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls. Det första syftet är främst att ge lärarna stöd vid bedömning och betygssättning genom uppgifterna i proven, utförliga bedömningsanvisningar och autentiska elevexempel. Det andra syftet är att ge underlag för analyser av gruppresultat i form av betyg genom anvisningar om hur provresultaten kan sammanställas. I ett nationellt prov prövas inte hela innehållet i kursplanen, utan endast delar av dem. När det däremot gäller lärarens sammanfattande betygssättning så bygger den på många bedömningar som gjorts vid olika tillfällen och på många olika sätt. Betyget grundar sig på alla delar av kunskapskraven i ett ämne och bygger på all tillgänglig information om vad eleven kan. Det innebär att det betyg som läraren sätter vid slutet av en termin kan avvika från betyget på det nationella provet. En elev kan vid lärarens samlade bedömning ha visat andra resultat än det som eleven visade i just det nationella provet. Skillnaderna kan förklaras med ovanstående resonemang men resultaten kräver naturligtvis en ordentlig analys som kan förklara skillnaderna på varje enskild skola mellan provbetyg och slutbetyg Kunskapsresultat och socioekonomi Behörig % Meritvärde Betyg i alla ämnen % Flickor ,6 88 Pojkar ,5 89 Svensk bakgrund ,9 91 Utländsk bakgrund född i Sverige ,3 84 Utländsk bakgrund, född utomlands ,7 59 Nyinvandrade elever 146,5 Föräldrar förgymnasial utbildning ,8 44 Föräldrar gymnasial utbildning ,2 83 Föräldrar eftergymnasial - utbildning ,0 94 Analys Många faktorer kan påverka elevernas resultat i skolan, allt från faktorer på samhällsnivå till klassrumsnivå. För att förstå elevernas resultat är det viktigt att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar. Faktorer att ta hänsyn till är bland annat om de har utländsk bakgrund och om de tillhör gruppen nyinvandrade elever. En annan faktor som spelar en stor och avgörande roll för hur eleverna lyckas i skolan är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning lyckas i allmänhet bättre. I vår sammanställning kan utläsas att våra största utmaningar är just dessa grupper. 35

36 10.7 Kunskapsresultat skolenhet Skola Betyg i alla ämnen Behörig till yrkesprogram Meritvärde Riket 77,4 % 86,9 % 214,8 Luleå kommun 88,2 % 93,3 223 Bergskolan 93,8 % 100 % 226,2 Björkskataskolan 91,8 % 94,9 % 228,1 Hertsöskolan 86,6 % 92,5 % 222,8 Kråkbergsskolan 98,2 % 100 % 242,7 Montessoriskolan 83,9 % 100 % 222,5 Residensskolan 79,6 % 89,8 % 221,3 Råneskolan 86,3 % 90,2 % 214,3 Stadsöskolan 94,3 % 100 % 233,0 Tunaskolan 79,1 % 86,0% 206,5 Örnässkolan 80,3 % 92,4 % 205,0 Analys Stora skillnader råder mellan de olika skolorna vad gäller betyg i alla ämnen, behörig till gymnasiet och meritvärdet. Skillnaderna mellan betyg i alla ämnen uppgår till drygt 20 %. Skillnaderna mellan behörig till gymnasiet är något mindre och uppgår till 14 % och skillnaderna i meritvärde mellan skolorna är nästan 40 poäng. Samtliga skillnader har dock minskat jämfört med föregående år Kunskapsresultat skolenhet matematik Skola/antal elever 12/13 E - A % 13/14 E A % 12/13 Betygspoäng 13/14 Betygspoäng Riket 92,2 89,9 12,7 12,3 Luleå kommun 94,0 95,3 12,8 12,9 Bergskolan 98,9 94,6 13,6 12,8 Björkskataskolan 90,4 95,6 11,5 13,6 Hertsöskolan 89,2 88,2 11,1 12,3 Kråkbergsskolan 100,0 98,4 14,4 13,6 Montessori 100,0 94,9 14,3 13,4 Residensskolan 88,5 81,2 12,1 11,7 Råneskolan 88, ,4 12,3 Stadsöskolan 97,6 95,7 14,2 13,3 Tunaskolan 90,9 95,1 13,8 11,6 Örnässkolan 95,2 90,9 11,9 12,2 36

37 10.9 Kunskapsresultat skolenhet över tid Skola Bergskolan Behörig ,9 93,8 93,6 - Meritvärde 226,2 224,8 224,0 218,2 229,5 Björkskataskolan Behörig 94,9 84,4 90,6 94,3 - Meritvärde 228,1 190,4 200,0 215,6 210,9 Hertsöskolan Behörig 92,5 81,0 84,2 78,5 - Meritvärde 222,8 198,3 209,5 205,7 193,2 Kråkbergsskolan Behörig ,0 98,1 98,3 - Meritvärde 242,7 241,0 242,3 236,6 229,4 Montessoriskolan Behörig ,3 100,0 92,9 - Meritvärde 222,5 227,0 245,8 211,8 - Residensskolan Behörig 89,8 88,5 88,9 - - Meritvärde 221,3 225,3 237,3 - - Råneskolan Behörig 90,2 88,1 86,2 89,1 - Meritvärde 214,3 200,1 203,8 214,3 212,1 Stadsöskolan Behörig ,4 96,9 92,3 - Meritvärde 233,0 230,1 234,1 230,1 223,8 Tunaskolan Behörig 86 80,0 79,1 88,1 - Meritvärde 206,5 204,8 201,5 210,6 222,6 Örnässkolan Behörig 92,4 87,1 87,8 94,0 - Meritvärde 205,0 198,8 220,4 204,8 214,5 Analys Behörig till gymnasiet Samtliga högstadieskolor har ökat andelen behöriga till gymnasiet jämfört med 2012 På Kråkbergsskolan och Montessori är 100 % av eleverna behöriga till gymnasiet Hertsöskolan har ökat andelen behöriga till gymnasiet med 8,3 % sedan 2012 Meritvärde Meritvärdet i Luleå kommuns skolor har ökat med 10,7 poäng Meritvärdet i Luleå kommuns skolor är 8,2 poäng högre än rikssnittet 6 av 10 högstadieskolor har ökat sitt meritvärde sedan

38 10.10 SALSA 2014 SALSA är en statistisk modell som jämför skolors resultat av slutbetygen i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen. För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat, än enbart genom att publicera de faktiska betygsresultat som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser). Analysverktyget SALSA presenterar skolors resultat av slutbetygen i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen. SALSA är en statistisk modell som jämför skolors betygsresultat. Det betyder att skolornas resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. Det är föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever, dvs andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, som utgör bakgrundsfaktorerna. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrarnas utbildningsbakgrund. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som skolan inte kan påverka men som har betydelse för betygsresultatet. SALSA är i första hand avsett för förvaltningstjänstemän, rektorer, lärare och skolpolitiker. Det är ett verktyg som kan användas för att analysera och reflektera över sina resultat, ett komplement till den information kommunen, huvudmannen och skolan på lokal nivå själv tar fram. SALSA kan tillsammans med uppgifter om förutsättningar, processer, resultat och måluppfyllelse användas som underlag för mer kvalificerade och nyanserade diskussioner om skolors resultat. I alla sammanhang är det viktigt att framhålla att informationen i SALSA måste ses tillsammans med annat utvärderingsmaterial och annan kunskap om skolan. Det är även den arbetsprocess som pågår i skolan som har stor betydelse för skolans och elevernas resultat. Det är just detta faktum som motiverar att modellen kan användas som utgångspunkt för diskussion om skolans arbetsprocess. Denna arbetsprocess är skolans elever och personal själva bäst på att beskriva och analysera. En pedagogisk och etisk fråga är hur resultaten i SALSA kan påverka lärarnas attityder till eleverna. Det är viktigt att resultaten inte medför att lärarnas förväntningar på pojkar, nyinvandrade elever eller elever med lågutbildade föräldrar sänks och blir till en självuppfyllande profetia. SALSA bygger just på det faktum att en stor del av skillnaderna i betygsresultat mellan skolor inte kan förklaras med skillnader i dessa bakgrundsfaktorer. Det är skolans uppgift att ge alla elever samma förutsättningar att nå målen. SALSA ska inte användas för... rangordning av skolor. SALSA kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan. Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett enkelt mått, vare sig det är ett faktiskt eller modellberäknat värde. 38

39 39

40 11 Sammanfattande resultatanalys 11.1 Kunskapsresultaten och ett systematiskt kvalitetsarbete Genom att systematiskt planera, genomföra och följa upp och analysera resultaten så får verksamheten förutsättningar för att lyckas. Ett målmedvetet arbete har genomförts för att omhänderta insamlade resultat på samtliga skolor och identifiera elever i behov av stöd. Resultaten av de nationella proven och betygen har följts upp på varje skolenhet och i verksamhetsteamet 7-9 för att identifiera utvecklingsområden så att rätt åtgärder kan vidtas, för enskild elev, för grupper, klasser eller skolan. Åtgärdsprogrammet är det reella verktyget för att följa elevens lärande och skapa goda förutsättningar för alla elever ska lyckas i skolan. Utbildningsinsatser har genomförts av den centrala elevhälsan och kompetens kring åtgärdsprogrammen har ökat genom att det nu finns en tydlig systematik, goda rutiner och ansvarsfördelning på skolorna. Alla skolor har ett lokalt elevhälsoteam som möts regelbundet under rektors ledning Kunskapsresultaten och förutsättningarna För att också kunna möta alla elevers rätt till stöd och Barn- och utbildningsnämndens beslut om inkludering av alla elever så måste ekonomiska förutsättningar ges. Skolor i socioekonomiskt belastade områden måste få ekonomi för att kunna arbeta kompensatoriskt så att alla elever ges möjlighet att lyckas i skolan. Trots goda resultat på många skolor och i förhållande till övriga landet så är det dock alltför många elever som inte blir behöriga till gymnasiet. Vid en jämförelse av andelen elever med betyg i alla ämnen, behöriga till gymnasiet samt meritpoäng råder stora skillnader mellan skolorna. Kön, utländsk bakgrund och föräldrars utbildningsbakgrund visar sig ha en stor betydelse för hur eleverna lyckas i skolan. Skolornas kompensatoriska uppdrag behöver därför utvecklas och förstärkas ytterligare så alla elever inkluderas och uppnår goda resultat. Ett särskilt fokus behöver läggas på skillnaderna mellan flickor och pojkar och hur skolan kan stötta elever i socioekonomiskt utsatta områden. För att ge alla elever möjligheter att få en likvärdig undervisning så måste likvärdiga förutsättningar säkerställas. Det gäller framförallt de ekonomiska, personella och materiella förutsättningar. Rektorerna i årskurs 7-9 poängterar vikten av att alla elever får samma möjligheter till lärande i digitala lärmiljöer, att alla elever undervisas av behöriga lärare och att alla elever kan erbjudas studiehandledning. Detta kräver utökade ekonomiska resurser. 40

41 11.3 Kunskapsresultaten och läroplanen 1. Kunskaper Några gemensamma och långsiktiga satsningar som har genomförts på samtliga skolor har varit Matematik, "Kunskap och bedömning", "LuTek" och "Elevinflytande" Samtliga gemensamma satsningar har grundat sig på de utvecklingsområden som rektorerna identifierat. I satsningarna har formativ bedömning, varierad undervisning och kollegialt lärande lyfts som viktiga framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse. Alla skolor har arbetat med för att förbättra resultaten i matematik genom matematikstrategin och/eller genom att delta i matematiklyftet. Kompetensen hos lärarna i att tillämpa styrdokumenten, tillämpa formativ bedömning och variera undervisningen har ökat. Elevernas kunskaper i matematik har visat en liten resultatuppgång genom att 94,1 % av eleverna når målen i matematik (2014) jämfört med 93,9 % (2013). I arbetet med att förbättra kunskapsresultaten har rektorerna i åk 7-9 identifierat vikten av att förändra och utveckla elevernas lärmiljöer för en högre måluppfyllelse. Alla skolor har arbetat med att utveckla en gemensam förståelse för ett entreprenöriellt förhållningssätt genom ett stärkt elevernas inflytande och ett ämnesövergripande arbetssätt. Elever och lärare på de sex 1:1 - skolorna som finns på högstadiet har använts sig av IT - baserade verktyg för att söka kunskap, kommunicera, skapa och lära. Rektor och lärare har genomgått relevant kompetensutveckling och eleverna har haft tillgång till olika verktyg i tillräcklig omfattning. Flera av rektorerna poängterar att eleverna upplever en större meningsfullhet och lyckas bättre genom de nya arbetssätten som de nya verktygen fört med sig. Fortsatta prioriterade utvecklingsområde: Fortsätt utveckla elevernas lärande, lärprocesser och lärmiljöer genom ett särskilt fokus på att utveckla matematikundervisningen, ett entreprenöriellt lärande och digitala lärmiljöer. 41

42 2. Normer och värden På alla skolor pågår ett främjande och förebyggande arbete som baserar sig på skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling och de kartläggningar som regelbundet genomförs i verksamheten. Majoriteten av eleverna trivs i skolan och att majoriteten känner sig också trygga. Fortfarande behöver dock ett stort fokus läggas på det främjande och förebyggande arbetet så att inte bara det åtgärdande arbetet fokuseras. Lokala elevhälsoteam finns nu på alla skolor och stödjer både personal och elever på olika sätt. Den centrala elevhälsan bistår lärarna med stöd i att anpassa lärmiljöerna efter elevernas behov och förutsättningar vilket gör att fler elever kan få förutsättningar för att lyckas i skolan. Alla skolor har analyserat resultatet av Drogvaneundersökningen och Hälsosamtalen. Många aktiviteter har genomförts på de enskilda skolorna som baserar sig på resultatet och de prioriterade utvecklingsområdena. Den positiva trend med en god hälsa och livsstil genom ett minskat antal rökare och elever som använder alkohol fortsätter och skapar goda förutsättningar för goda kunskapsresultat. Fortsatta prioriterade utvecklingsområden Arbetet med att skapa trygga lärmiljöer för alla elever fortsätter genom ett fokus på det främjande och förebyggande arbetet. Arbetet bidrar till och säkerställer att alla elever tar avstånd från förtryck och kränkningar. Det goda arbetet med ANDT - arbetet (alkohol, narkotika, droger, tobak) fortsätter och bidrar till att den positiva utvecklingen med ett minskat användande fortsätter. 3. Inflytande Den formativa bedömningen har varit ett viktigt verktyg för att öka elevernas inflytande. Genom att eleverna har större kunskaper om styrdokumenten och också deltar i de pedagogiska planeringarna så ökar möjligheterna för dem att nå bättre kunskapsresultat. Många lärare beskriver hur de har förändrat sin undervisning utifrån en formativ bedömning vilket ger fler elever möjlighet att nå kunskapskraven. En utmaning är dock att få alla lärare att använda sig av den formativa bedömningen. Ytterligare en utmaning är att få arbetet med att fortsätta utveckla formativ bedömning efter projektets avslut. Elevrådsutbildningarna på varje skola som genomförts har också varit viktiga insatser för att formalisera elevråden, utbilda dem och stödja dem genom utbildningsinsatser och utsedda elevrådsstödjare. Fortsatta prioriterade utvecklingsområden Arbetet med att ge eleverna inflytande över sitt eget lärande måste utvecklas så att alla lärare och alla ämnen involveras i arbetet. Arbetet med att utveckla elevernas demokratiska kompetens utvecklas ytterligare genom att alla lärare blir delaktiga i elevrådsarbetet och prioriterar det. 42

43 11.4 Kunskapsresultaten och satsningarna Luleå kommun har haft en hög ambition för att vad gäller kompetensutveckling av rektorer och lärare. Kunskap och bedömning, Matematikstrategin, LuTek och Elevinflytande är några goda exempel på en långsiktig kompetensutveckling som har påverkat elevernas lärande ända in i klassrummet. Genom de gemensamma satsningarna har lärarnas kompetens i styrdokumentens innehåll och tillämpning fördjupats. Prioriterade områden i de olika satsningarna har varit att tillsammans utveckla en formativ bedömning, använda sig av en varierad undervisning och utveckla en kollegial samverkan. Ett särskilt fokus har lagts på de pedagogiska planeringarna, dokumentationen och en likvärdig bedömning Lärarnas kompetens och kunskap i de nya kursplanerna och hur undervisningen ska genomföras har fördjupats så att alla elever har fått förutsättningar för att lyckas i skolan. Formativ bedömning har resulterat i att eleverna nu känner till kunskapskraven, vet vad som ska bedömas och var de befinner sig i sitt lärande, vilket enligt många rektorer har varit en anledning till de förbättrade kunskapsresultaten. En varierad undervisning har skapat goda förutsättningar för att utveckla och förändra lärandet i klassrummet så att eleverna upplever det som utmanande och meningsfullt och därigenom kan nå en högre måluppfyllelse. En viktig strategi i arbetet med läroplaner och kursplaner har varit den kollegiala samverkan. Arbetslag och ämneslag har arbetet med analyser av kursplanernas texter och också påbörjat ett samarbete med gemensamma rättningar av de Nationella proven. Många rektorer poängterar att kompetensutvecklingen är en viktig och bidragande orsak till att skolan kan behålla sina goda resultat och i vissa fall uppnå en resultatuppgång. Det är därför angeläget att det pågående arbetet fortsätter under ledning av rektor så att samtliga ämnen och pedagoger involveras. Grunden för kompetensutvecklingen har också varit att utveckla en undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Fortsatta prioriterade utvecklingsområden Arbetet med att utveckla den formativa bedömningen under ledning av rektor behöver säkerställas så att alla elever och pedagoger omfattas Arbetet med att skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande i en lärande organisation behöver säkerställas så att alla pedagoger inkluderas. 43

44 12 Prioriterade utvecklingsområden Systematiskt kvalitetsarbete med analys Mål, strategier och förväntade effekter Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att ge alla elever en likvärdig utbildning och uppnå goda resultat på alla skolor i Luleå. Det är därför angeläget att fortsätta arbeta systematiskt och långsiktigt genom gemensamt resultat- och analysarbete i teamet. Analysarbetet behöver utvecklas till att omfatta analyser på individ-, ämnes- och arbetslagsnivå så att rätt utvecklingsområden prioriteras. Långsiktiga och systematiska uppföljningar och utvärderingar av satsningar, kompetensutveckling och skolutvecklingsprojekt behöver prioriteras. Dokumentation av undervisningen i klassrummet behöver utvecklas och förstärkas så att relevant dokumentation finns även för dessa områden. Gemensamma underlag som stöd för uppföljning och analys av betyg och nationella prov är även fortsättningsvis viktiga att arbeta fram och använda. Under innevarande läsår har uppföljningsverktyget Stratsys implementerats som stöd för kontinuerlig dokumentation och sammanställningar av årskurs 7-9 aktiviteter, processer, resultat och analyser. Vi behöver nu skapa en gemensam förståelse för systemet och se vilka möjligheter som finns att utveckla arbetet. Nästa steg blir att på ett enklare sätt ta fram kvalitetssäkrade resultat (betyg, nationella prov mm) via Qlikwiev och koppla ihop det med Stratsys. Vi behöver också arbeta fram en tydligare plan över året så att en god framförhållning skapas. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som bygger på kvalitetssäkrade underlag kan ett gott analysarbete genomföras på alla nivåer, för förbättrade kunskapsresultat och en högre måluppfyllelse. 44