Kvalitetsrapport Grsär

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2014

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 Prioriterade utvecklingsområden... 4 Resultat, måluppfyllelse och analys... 4 Satsningar Sammanfattande analys Prioriterade utvecklingsområden Bilagor Bilaga 1: sammanfattning betyg, Kvalitetsrapport (25)

3 Inledning Luleå Kommuns grundsärskolor består av 4 enheter med 2 rektorer som ansvarar för verksamheten. Louise Larsson ansvarar för Ormbergsskolan, Östra skolan och Residensskolan. Christina Öjemar- Sandahl ansvarar för Tunaskolans grundsärskola. Personal samverkan till viss del mellan varandra i olika frågor, ex matematikstrategin, kunskap och bedömning samt fritidshemmens verksamhet där personal träffas och utbyter tankar och erfarenheter mellan varandra. Vid dessa tillfällen deltar också Ungdomsfritids personal. Ormbergssskolan har under läsåret haft 14 elever mottagna i verksamheten fördelade på 4 grupper, alla elever har läst enligt grundsärskolans kursplan inriktning träningsskolan. Östra skolan har under läsåret haft 4 elever mottagna i verksamheten, alla elever har läst enligt grundsärskolans kursplan. Residensskolan har under läsåret haft 18 elever mottagna i verksamheten fördelade på 3 grupper, 1 grupp har läst enligt grundsärskolans kursplan inriktning träningsskola och övriga grupper har varit blandgrupper där elever har bedömts från både grundsärskolans kursplan samt inriktning träningsskolan. Tunaskolan har under läsåret haft 22 elever fördelade på 4 grupper. på Tunaskolan har 4 elever haft en omvänd integrering, dvs använder sig av särskolans lärmiljö men läser enligt grundskolans kursplan. Övriga elever läser enligt grundsärskolans kursplan samt inriktning träningsskolan. Tunaskolan är en skola som tar emot elever med diagnoser inom autismspektrat. Rektorerna bedömer att vi har god tillgång till personal som har god kompetens för sitt uppdrag. Vi har utbildade undervisande pedagoger och under året har också 2 pedagoger påbörjat Lärarlyftet för att få lärarbehörighet för undervisning i särskolan. I särskolan finns förutom undervisande pedagoger även förskollärare, fritidspedagoger och elevassistenter anställda. Särskolan har också en en studie och yrkesvägledare som är kopplad till alla elever i särskolan (grundsärskola och gymnasiesärskola) Behörighetesregler har förändrats så sent som under våren och flera av våra pedagoger har fått behörighet för undervisning i särskolan utifrån lång erfarenhet av arbete i särskolan. Förutsättningar Det systematiska kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet omfattar såväl målen för verksamhetens genomförande som målen för elevens lärande och utveckling, arbete med normer och värden och inflytande som återfinns i Skollag och läroplan för grundsärskolan. Kvalitetsarbetet omfattar också de särskilda satsningarna Kunskap och bedömning, Matematikstrategin samt Luleå kommuns verksamhetsplan, VEP. Processen Strukturer och rutiner har upparbetats, rektor följer kontinuerligt upp utvecklingsområden som är uppsatta på respektive enhet samt förvaltningens övergripande satsningar, kunskap och bedömning och matematik i särskolan. Uppföljningar och utvärderingar av våra gemensamma satsningar sker kontinuerligt genom att, Kvalitetsrapport (25)

4 representanter från samtliga verksamheter möts under ett antal tillfällen under läsåret. Detta för att lära av varandra kollegial samverkan. Personal från grundsärskolan och gymnasiesärskolan möts vid dessa tillfällen. Uppföljningar sker enligt centrala förvaltningens årshjul och underlag samlas in från verksamheten och diskuteras i våra kollegiala samverkansgrupper samt fackliga samverkansgrupper. Rektor följer upp arbetet vid personalkonferenser, arbetslagsmöten, pedagogmöten kontinuerligt under läsåret. Elever och föräldrar är delaktiga genom medverkan vid upprättandet av IUP samt utvärdering av denna. Synpunkter på vår verksamhets kvalitet fångas upp genom möte med föräldraföreningar. Elever är delaktiga genom vårt arbete där vi har fungerande elevråd. Synpunkter på verksamheten fångas också upp genom regelbundna möten med personlig assistansbolag vars personal arbetar som personlig assistent i vår verksamhet- de arbetar med enskilda elever som har beviljats personlig assistans. Metoden Det systematiska kvalitetsarbetet kopplas till de naturliga avstämningstillfällena gällande Delårsrapport 1 och 2 samt Bokslut. Det innebär att vi under läsåret har följande underlag: Kvalitetsrapport lå 12/13 som underlag för arbetet under lå 13/14. Delårsrapport 1 och delårsrapport Kvalitetsrapport från samtliga arbetslag juni Uppföljning och utvärdering av de särskilda satsningarna, seminarietillfällen kunskap och bedömning. Individuell studieplan, betyg, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal samt minnesanteckningar från olika personalmöten. Elevrådsmöten ca 1 ggr/månad protokollförda. Enkät- elevernas syn på skolan. Prioriterade utvecklingsområden Resultat, måluppfyllelse och analys Kunskapsresultat Matematik - kunskapsresultat Nationella prov årskurs 9 Enkätresultat Områden: Kunskaper Samtliga elever når uppsatta mål utifrån utbildningsmål och kravnivå. När det gäller betyg vt 14 i åk 6-9 finns samtliga betygssteg. se bifogad fil av betyg är svåra att göra en ordentlig genomlysning av utifrån ex antal och kön då underlaget, Kvalitetsrapport (25)

5 är för litet och elevernas integritet ej kan garanteras. Det är likadant om vi skulle göra analys enbart för åk 6 och 9 där elevantalet totalt är mindre än 5. I den totala sammanställningen kan vi däremot se att vårterminsbetygen är något högre än höstterminens betyg. I ämnet engelska har eleverna högre betyg generellt än i övriga ämnen där betyget D/E är mer vanligt förekommande. Betyget A förekommer enbart i idrott och hälsa och bild. Fler elever uppnår något högre måluppfyllelse i Matematik i förhållande till Svenska. Matematik är ett av de ämnen som har varit i fokus under några läsår och vi kan se effekter av detta.i övriga ämnen kan vi inte se någon större märkbar skillnad. I inriktning träningsskolan bedöms eleven efter sina förutsättningar och måluppfyllelsen utifrån detta bedöms hög. Personalen i grundsärskolans inriktning träningsskolan följer elevens utveckling noggrant och utifrån det ges eleverna större utmaningar. Det är viktigt att eleverna har möjlighet att möta elever som läser enligt grundsärskolans kursplan för att på så sätt öka utmaningar. De elever som läser enligt grundsärskolans kursplan ska också ges möjligheter att möta elever från grundskolan i olika lärandesituationer. Utifrån skolverkets sammanställning i riket över andel elever i inriktning träningsskolan ser vi att vi i Luleå Kommun har en högre andel elever i inriktning träningsskola än riket i övrigt samtidigt som vi har färre elever mottagna i särskolan än riket i övrigt. Rektorer i grundsärskolan bör genomlysa varför fördelningen elever i respektive inriktning ser ut som den gör. Alla elever i grundsärskolan är behörig till gymnasiesärskolan Beskrivning Alla elever blir behöriga till gymnasiesärskolan och antagning sker till det sökta programmet inom gymnasiesärskolan. Alla elever har antagits till valt program. Pedagogisk bedömning, säkerställa för elever i åk 9 att de Alla pedagoger har skrivit en pedagogisk bedöming inför val till gymnasiesärskolan. Bedömningen ligger som grund till valet av program. Underlaget visar att fler elever kan ha möjlighet att läsa någon kurs från nationellt program på gysär. Period 2 Eleverna har fått det förstahandsval som de har önskat och process pågår för att se och förstå vilka kurser som eleverna kan läsa från nationella programmens utbud. I samband med upprättandet av individuella studieplanen tillsammans med vårdnadshavare kommer detta att följas upp. Elevernas kunskaper i matematik förbättras genom att matematikundervisningen utvecklas, Kvalitetsrapport (25)

6 Målkriterier, målet är uppfyllt när: Alla skolor använder sig av formativ bedömning, varierad undervisning och ett kollegialt lärande så att måluppfyllelsen förbättras. Anledning till prioritering Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom bidra till det nationella målet att öka måluppfyllelsen i matematik. Målbilden 2015 är att lärare,rektorer, förskolechefer, verksamhetschefer, skolchef och politiker gemensamt bidragit till att elevernas matematikkunskaper förbättrats genom att utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utveckla undervisningen ( Luleå kommuns matematikstrategi) Beskrivning Luleå kommun har arbetet fram en matematikstrategi för som omfattar samtliga skolformer. I matematikstrategin har styrning och ledning, formativ bedömning, varierad undervisning och ett kollegialt lärande prioriterats och ska följas upp. Framgångsfaktorer Styrning och ledning, formativ bedömning, kollegialt lärande och varierad undervisning är de fyra prioriterade fokusområdena i matematikstrategin. Andra viktiga framgångsfaktorer är; en gemensam förståelse av uppdraget, en god kommunikation och information mellan de olika nivåerna, en stor delaktighet och inflytande för samtliga berörda, dokumentation av processen samt kontinuerliga avstämningar och utvärderingar. När det gäller matematikstrategin så arbetar respektive enhet med de mål som är uppsatta för respektive enhet. Politiken har inte satt upp några särskilda mål för särskolan vilket inte känns bra för vår verksamhet. Särskolan behöver också synliggöras i de strategier och mål som politiken beslutar om. Alla skolor arbetar med att utveckla matematikundervisningen genom en varierad undervisning, en formativ bedömning och ett kollegialt lärande. Arbete pågår på respektive enhet. Möjligheter att mötasi en kollegial samverkan i ett större kollektiv (hela särskolan) har ej genomförts under vt 2014 däremot under ht 2013.Matematik är ett utvecklingsområde i hela särskolan och finns på agendan vid rektors möten med lärarlag/arbetslag Nya handlingsplaner upprättas under ht Eleverna utvecklar ett entreprenöriellt förhållningssätt som främjar entreprenörskap Målkriterier, målet är uppfyllt när: Målet är uppfyllt när: *elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende uppmuntras *eleverna får möjlighet att pröva egna idéer och lösa problem. *eleverna får möjlighet att ta initiativ och, Kvalitetsrapport (25)

7 ansvar *eleverna utvecklar sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra Anledning till prioritering Genom det långsiktiga arbetet med LGR 11 så har betydelsen av det entreprenöriella förhållningssättet ökat. Elevernas inflytande och delaktighet, vikten av meningsskapande, lärande i ett sammanhang, den formativa bedömningen, en varierad undervisning och ett ämnesövergripande arbetssätt prioriteras av rektorena som viktiga utvecklingsområden. En fördjupad förståelse av ett entreprenöriellt lärande och entreprenöriellt förhållningssätt behöver skapas bland pedagogerna. Arbetet är påbörjat bland rektorerna men behöver nu fortsätta bland pedagogerna för att få genomslagskraft i klassrummet bland eleverna. (KR 2013) Beskrivning Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (LGR 11) Framgångsfaktorer Att skapa en gemensam förståelse för uppdraget och det entreprenöriella förhållningssättet är en avgörande framgångsfaktor för att detta ska bli något som hela skolan prioriterar och arbetar med. Personal har deltagit i kompetensutvecklingsdagar under ht 13 som har lett till fler "entreprenöriella samtal" i verksamheten. I arbetslagens utvärdering av verksamheten har arbetssättet lyfts fram men det är ett område som kan och bör genomlysas än mer. Entrerenöriellt lärande är en grundplåt i grundsärskolan. Ett entreprenöriellt förhållningssätt/arbetssätt är till viss del rådande i våra verksamheter. Elevens egna ideer och tankar står i fokus och vi har lyckats i våra mål genom att eleven vågar prova egna ideer, reflekterar över det den gjort och känner sig stolt över det egna skapandet och skapandet tillsammans med andra. Alla skolor arbetar med att skapa en gemensam förståelse för ett entreprenöriellt förhållningssätt. Personal har deltagit i kompetensutvecklingsdagar under ht-13. Ett ämnesövergripande arbetssätt är det vanligast förekommande i särskolan. Vid vårterminens utvärdering av verksamheten har arbetsättet lyfts fram men det är ett område som kan och bör genomlysas än mer i grundsärskolan. Områden: Normer och Värden Att elever och personal ska trivas, lärmiljön utformas utifrån varje elevs behov. Vi har hög personaltäthet i verksamheten. I verksamheterna är personalens förhållningssätt a och o. Personalen i verksamheten måste ha en grundinställning att allt är möjligt och inget är omöjligt. Elevernas komptens ska tas tillvara och personalen utgår från eleven. I några grupper har vi fler män i verksamheten för att eleverna har stora, Kvalitetsrapport (25)

8 behov i ex omklädning, att spegla sig till en vuxen man osv. Våra elevgrupper är små men inte statiska. Elever som har behov av att finnas i en annan mer utmanande miljö en stund under dagen bereds möjlighet till detta. Den inre klassrumsmiljön utformas utifrån elevernas behov. Exempelvis att eleverna ska kunna jobba i lugn och ro genom skärmar osv. Vid konflikter använder sig flera grupper regelbundet av sociala berättelser- andra samtalar mer om händelser när konflikten lagt sig och möjlighet ges. Det kan ibland vara att taxin är sen på morgonen som utlöser en dålig dag för eleven. Då måste personalen hantera detta och sätta kravnivån utifrån dagsform. Rektor är välinformerad om det som händer i verksamheten, genom telefonsamtal med personal och regelbundna fysiska möten så rektor känner sig väl uppdaterad i verksamheten även om rektor inte är på enheten dagligen. Frågorna som uppkommer samtalar vi sedan om. Handledning förekommer och ibland kan också personalförstärkning vara en lösning. Eleven bär själv inte ansvar för den uppkomna situationen personal och rektor måste hela tiden vara beredd på förändringar i verksamheten. Att personal känner glädje tillsammans med eleverna och tillsammans med varandra är en framgångsfaktor. Förutsättnigarna är att personalen i arbetslaget kan arbeta som en grupp där man kan ge varandra både ris och ros för att förändra för en elev.tillit till varandra måste vara hög. Kreativa positiva samtal i personalgruppen leder till framgång för elevens lärande. Att eleven möter många vuxna som har en positiv inställning till elevens lärande är också en viktig framgångsfaktor. Andelen elever som inte röker, inte druckit alkohol, aldrig använt narkotika ska öka med minst 2% Målkriterier, målet är uppfyllt när: Målet är uppfyllt när andelen elever som inte röker, inte druckit alkohol, aldrig använt narkotika har ökat med minst 2%. Anledning till prioritering I Luleå kommuns drogpolitiska program står att alla barn och ungdomar ska ha en uppväxt fri från tobak, alkohol och andra droger. För att nå dit har ett inriktningsmål tagits fram, att andelen tobaks-, alkohol-, och narkotikafria ska öka och att debutåldern för tobak och alkohol ska höjas. Beskrivning Alla elever har rätt till en tobaksfri skoltid men också ett gott skolklimat med goda relationer till kamrater och till lärare. Eleverna har också rätt till en undervisning där frågor som rör tobak, alkohol, narkotika och dopning integreras i olika ämnen för att eleverna ska ges en mer sammansatt bild av dessa områden. (Skolverket) Det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa. God hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. Därtill visar forskning också att lärande i sig, att gå ut skolan med godkända betyg, leder till minskad ohälsa, kriminalitet och utanförskap. Det är alltså ur många aspekter av största vikt att elevers hälsa och välbefinnande främjas och att de får hjälp under skoltiden att hantera sin vardag. (Skolbarns hälsa och levnadsvanor), Kvalitetsrapport (25)

9 Framgångsfaktorer För skolan är informationen från hälsosamtalet ett viktigt underlag för att utveckla elevhälsan och genomföra olika riktade insatser när så behövs, för politiker och andra makthavare på kommun och länsnivå ger hälsosamtalets sammanställningar en unik möjlighet att följa utvecklingen av hälsa och levnadsvanor hos barn och ungdomar i hela länet.. (Skolbarns hälsa och levnadsvanor) Det är få elever som kan svara i de enkäter som skickas ut från centralt håll och därför är det svårt att generellt göra åtgärder. Det är ett ämnesområde som ständigt är under lupp. Personalen har en vikitg roll. I grundsärskolan ska ett fungerande elevhälsoteam på respektive enhet byggas upp och ska på det sättet kunna vara stödjande till personalen i livsstilsfrågor. Detta arbete startar under ht Elevhälsoteam är under uppbyggnad i samtliga verksamheter i grundsärskolan från ht Alla skolor omhändertar Hälsosamtalens och Drogvaneundersökningens resultat, identifierar utvecklingsområden och vidtar nödvändiga åtgärder Elevhälsan har samtal där de går att genomföra. Att skapa elevhälsoteam är ett utvecklingsområde. På Tunaskolan och Residensskolan har detta arbete påbörjats. Alla elever möter skolsköterskan både vid behov men även för vaccinationer. Inom särskolan är det vanligt att v- havare och skola har mer kontakt med Barn -ungdomshabilitering vid Sunderby sjukhus kontinuerligt. Detta gäller både medicinsk rådgivning liksom psykolisk/pedagogisk handledning utifrån enskilt barns behov. Flera elever i särskolan har beviljad personlig assistans och där är också personalen involverad i gemensamma möten som berör den enskilde elevens mående. I grundsärskolan ser vi inte någon skillnad i antal i pojkars och flickors psykiska ohälsa. I särskolan har vi fler pojkar än flickor men vi har fler elever som har beteendeavvikelser i förhållande till tidigare. Elevhälsoteam är under uppbyggnad och är ett utvecklingsområde att jobba vidare med i en förändrad organisation. "Skolan ska ansvara för att varje elev får kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan,miljön och samhället" Frågorna är ständigt aktuella i grundsärskolan. Personalen för kontinuerliga samtal kring värdegrund (även om inte ordet värdegrund används utan samtalen sker utifrån verkliga händelser). Demokratiska värderingar är något som vi i handling arbetar med. Genom regelbundna samtal och praktiskt handling finns detta med i undervisningen. Personal/andra elever fungerar som förebilder. Någon grupp arbetar mycket med drama och genom att dramatisera olika situationer kan det också vara lättare för eleverna att förstå. Arbetet i elevhälsoteam ska utvecklas under hösten för att vara förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsoteamen behöver arbeta förebyggande med särskilda åtgärder utifrån identifierade behov, arbeta främjande för skapa en god lärandemiljö med mer generella insatser., Kvalitetsrapport (25)

10 "Alla skolor arbetar hälsofrämjande genom samverkan med andra" Eleverna gör många studiebesök. I ex åk 7-9 besöker man ungdomsmottagning och personal därifrån kan också besöka skolan.samverkan sker också med ungdomsfritids och externa kontakter som ex habilitering, personlig assistans, korttidsboende osv utifrån att elevens totala dag ska fungera så bra som möjligt. Likabehandlingsarbetet utvecklas och förstärks genom att det främjande och förebyggande arbetet prioriteras. Målkriterier, målet är uppfyllt när: Målet är uppfyllt när det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet dokumenteras i en plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan som uppfyller förordningarnas krav. Anledning till prioritering För att fortsätta och utveckla en gemensam förståelse och ett inkluderande förhållningssätt så krävs fortsatta utbildningsinsatser och ett större helhetsgrepp så att all personal blir delaktig i arbetet. Kompetens och resurser krävs för att ge de bästa förutsättningarna för inkludering i en lärmiljö som kan möta alla elever och deras behov. Likabehandlingsarbetet behöver fortsättningsvis ha ett större fokus på att arbeta främjande och förebyggande och lärmiljöer skapas som gör att alla elever trivs, känner sig trygga, har ett stort inflytande och upplever skolarbetet som meningsfullt. En fördjupad analys av resultatskillnaderna mellan flickor och pojkars kunskapsresultat behöver genomföras. Vidare behöver enkätresultaten av Elevers upplevelser av skolan samt Hälsosamtalen analyseras ytterligare för att öka förståelsen av skillnaderna mellan flickor och pojkar upplevelser gällande psykosocial hälsa. (KR 2013) Beskrivning Det främjande arbetet syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde och ska bidra till en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risker för trakasserier och kränkningar. Skolan ska ha rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller elever utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Som stöd för arbetet med likabehandling, och mot diskriminering och kränkningar, ska verksamheten utarbeta en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen kan ses som en dokumentation av det främjande, förbyggande och åtgärdande arbetet och är det systematiska kvalitetsarbetet inom området. (Skolverket) Framgångsfaktorer, Kvalitetsrapport (25)

11 I planen ska det finnas mål för de främjande och förebyggande insatserna som bygger på analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete. Där ska finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. Planen ska beskriva hur barn och elever medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Planen ska vara känd hos alla i verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare. (Skolverket) Frågorna är ständigt aktuella i grundsärskolan. Personalen för kontinuerliga samtal kring värdegrund (även om inte ordet värdegrund används utan samtalen sker utifrån verkliga händelser). Demokratiska värderingar är något som vi i handling arbetar med. Genom regelbundna samtal och praktiskt handling finns detta med i undervisningen. Personal/andra elever fungerar som förebild.. Alla skolor arbetar främjande och förebyggande utifrån skolans Likabehandlingsplan så att alla elever kan känna sig trygga. Arbetet pågår. Elevenkät är genomförd men svarsfrekvensen blir låg eftersom vi har få elever i respektive årskurs där elevenkäten genomförs. Arbetet kan se lite olika ut beroende på verksamhet. I någon verksamhet pågår ett mycket aktivt arbete där flera elever kan vara utåtagerande, ha svårt att förstå hur mitt sätt att vara påverkar andra (en elev kan ex reagera starkt på att ngn annan använder språket på ett speciellt sätt) detta måste personalen jobba med och vara steget före i att vara lyhörd, vägleda, skriva sociala berättelser osv. Grupperna har förändrats och nya konstellationer skapas, att jobba med normer och värden blir därför viktigt. Elever med beteendeavvikelser finns i några grupper och där måste man säkerställa personalmässigt att det fungerar både för den enskilde eleven likväl som för övriga elever på skolenheten. Områden: Barns/elevers ansvar och inflytande Genom klassråd/elevrådet för de elever som kan delta och ge uttryck för sin mening följer jag som rektor upp inflytandefrågor. Vårdnadshavare har en viktig roll i vår verksamhet och företräder ibland elevernas synpunkter. Eleverna påverkar hur man tar sig an ett ämnesområde. Utgångspunkten för pedagogerna är att eleverna kan och är kompetenta att vilja lära sig. Pedagogens roll är att vara skicklig i att svara upp till detta.alltså att utgå från elevens intresse och önskemål och sätta in detta i ett kunskapande. Personalen lyssnar på elevernas önskemål, att observera för att förstå är en viktig del personalens förhållningssätt och utifrån detta så är pedagogens skicklighet att få in kunskapsmålen i lärandet. Genom många samtal med pedagogerna följer rektor upp att vi når målen som vi har satt upp. Elevernas inflytande över det egna lärande ökar med hjälp av den formativa bedömningen Målkriterier, målet är uppfyllt när: Målet är uppfyllt när * eleverna har ett reellt inflytande över de pedagogiska planeringarna * lärarna använder sig av formativ bedömning i samtliga ämnen, Kvalitetsrapport (25)

12 Anledning till prioritering Det formella elevinflytandet via klassråd och elevråd behöver förstärkas ytterligare så att elevernas demokratiska kompetens utvecklas ytterligare. Angeläget är att elevråden arbetar med frågor och områden som berör dem reellt och som de känner sig engagerade i. För att eleverna ska uppleva meningsfullhet, engagemang och lust att lära så måste inflytandet över det egna lärandet förstärkas. Eleverna måste bli mer delaktiga i planeringen av arbetet, formativ bedömning måste tillämpas och undervisningen måste varieras. (KR 2013) Beskrivning De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (LGR 11) En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. (Skolverket) Framgångsfaktorer De särskilda satsningarna kring elevinflytande behöver fortsätta för att öka kunskaperna hos alla vuxna och skapa en gemensam förståelse av elevinflytande hos alla berörda. Det är avgörande för ett hållbart arbete att rektor deltar och att inte bara elevrådsstödjarna blir involverade i arbetet. (KR 2013) Alla elever har en egen pedagogisk planering och är delaktiga vid genomförandet utifrån förmåga. Det är svårt att göra planeringar i verksamheten på gruppnivå. Dels går eleverna i en grupp i olika årskurser, elevernas behov ser olika ut och därmed blir uttrycken olika. Samtal förs tillsammans med v- havare om hur eleven når målen och där så är möjligt har eleven inflytande över sitt lärande och den utvärdering som görs. Den pedagogiska planeringen fortsätter att utvecklas så att även elever med stora funktionsnedsättningar kan förstå och vara med och påverka lärandet. För många elever med utvecklingsstörning är bedömning svårt. Elever med utvecklingsstörning har svårt att se både framåt och bakåt i en process. Många frågor handlar om "här och nu". Många elever saknar en egen drivkraft att vilja lära sig nytt. Personalens arbete med kunskaper som kan vara bra i ett livsperspektiv är a och o för elevens utveckling, Personalens förhållnignssätt och lyhördhet för den enskilda eleven är oerhört viktig. Eleverna deltar i de pedagogiska planeringarna och alla lärare använder sig av formativ bedömningen., Kvalitetsrapport (25)

13 Alla elever har egen pedagogisk planering och är delaktiga utifrån förmåga. Den pedagogsika planeringen fortsätter att utvecklas så att ävrn elever med stora funktionsnedsättningar kan förstå och vara med och påverka sitt lärande. Områden: Förskola/skola och hem Mentor/arbetslag möter regelbundet elev/vårdnadshavare i samtal kring b la elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling. Personal har mentorssamtal med eleverna där så är möjligt. En kontaktbok eller liknande förs mellan skola och hem. Hur ofta detta sker är utifrån elevernas behov. Medborgarnas nöjdhet med skolan i Luleå ska öka jämfört med föregående år I samband med skolinspektionens enkät inför inspektion i grundsärskolan så visade det sig att de vårdnadshavare som svarat visade en hög grad av nöjdhet. Någon v-havare svarade att skolan ej är avgiftsfri och det är åtgärdat. Ingen v-havare ska idag behöva uppleva att skolan kostar. Utvecklingssamtal genomförs för att utveckla samverkan med vårdnadshavare. Eleven är efter sina förutsättningar delaktiga i genomförandet. På vissa enheter finns också ett föräldraråd gemensamt med grundskolan. Utvecklingssamtalet genomförs 2 ggr/läsår i samtliga verksamheter.eleverna upplever att det är roligt att berätta och visa vad de jobbar med i skolan. Personalen förbereder eleven så att de kan berätta om vad de gör. Det är ofta "görandet" som beskrivs där så är möjligt. Att ha ett reflekterande och framåtsyftande tänkande är svårare beroende på att eleven har en kognitiv funktionsnedsättning. Områden: Bedömning och betyg Samtliga elever når uppsatta mål utifrån utbildningsmål och kravnivå. När det gäller betyg vt 14 i åk 6-9 finns samtliga betygssteg. se bifogad fil av betyg med genomlysning utifrån kön är svår att göra då underlaget är för litet och elevernas integritet ej kan garanteras. Det är likadant om vi skulle göra analys enbart åk 6 och 9 då elevantalet är mindre än 5. I den totala sammanställningen kan vi däremot se att vårterminsbetygen är något högre än motsvarande betyg under höstterminen. I ämnet engelska har eleverna något högre betyg generellt än i övriga ämnen. Betyget D/E är mer vanligt förekommande i samtliga ämnen förutom då i engelska. Betyget A förekommer enbart i idrott och hälsa och bild. Fler elever uppnår något högre måluppfyllelse i, Kvalitetsrapport (25)

14 Matematik i förhållande till Svenska. Matematik är ett av de ämnen som har varit i fokus under några läsår och vi kan se effekter av detta.i övriga ämnen kan vi inte se någon större märkbar skillnad. I inriktning träningsskolan bedöms eleven efter sina förutsättningar och måluppfyllelsen utifrån denna bedömning är att eleverna når målen. Några elever bedöms utifrån fördjupade kunskaper och andra bedöms utifrån grundläggande kunskaper. Områden: Förskolechefen/Rektors ansvar Elever och personal ska trivas, lärmiljön utformas utifrån varje elevs behov. Vi har hög personaltäthet i verksamheten beroende på vilken verksamhet det är frågan om. Generellt kan man säga att det är fler vuxna i verksamheter där elever med mer omfattande behov går men vi har även elever i andra verksamheter som har beteendeavvikelser som kräver mer personal och kräver personal med rätt kompetens att möta personer med utmanande beteenden. I alla våra verksamheter är personalens förhållningssätt a och o. Personalen i verksamheten måste ha en inställning att allt är möjligt och inget är omöjligt.det är framförallt viktigt i miljöer där eleverna har ett utåtagerande beteende. I dessa miljöer är personalens förhållningssätt och kompetens i att möta barn och ungdomar med avvikande beteende av särskild stor betydelse. Att utgå från vad vi i skolan kan förändra för att möta elevens behov är särskilt framträdande i dessa grupper. Elevernas kompetens tas tillvara och personalen utgår från eleven. I några grupper har vi fler män i verksamheten för att eleverna har stora behov i ex omklädning, att spegla sig till en vuxen man osv. Våra elevgrupper är generellt små men inte statiska. Elever som har behov av att finnas i en annan mer utmanande miljö en stund under dagen bereds möjlighet till detta. Den inre klassrumsmiljön utformas utifrån elevernas behov. Exempelvis att eleverna ska kunna jobba i lugn och ro genom skärmar osv. Vid konflikter använder sig flera grupper regelbundet av sociala berättelser- andra samtalar mer om händelser när konflikten lagt sig och möjlighet ges. Det kan ibland vara att taxin är sen på morgonen som utlöser en dålig dag för eleven. Då måste personalen hantera detta och sätta kravnivån utifrån dagsform. Rektor är välinformerad om det som händer i verksamheten, genom telefonsamtal med personal och regelbundna fysiska möten känner sig rektor väl uppdaterad i verksamheten även om rektor inte är på enheten dagligen. Frågorna som uppkommer samtalar vi sedan om. Handledning förekommer och ibland kan också personalförstärkning vara en lösning. Eleven bär själv inte ansvar för den uppkomna situationen personal och rektor måste hela tiden vara beredd på förändringar i verksamheten. Att personal känner glädje tillsammans med eleverna och tillsammans med varandra är en framgångsfaktor. Att personal kan arbeta som en grupp där man kan ge varandra både ris och ros för att förändra för en elev. Kreativa positiva samtal i personalgruppen leder till framgång för elevens lärande. Att eleven möter många vuxna som har en positiv inställning till elevens lärande är också viktig. Köptroheten mot kommunens ramavtal ska vara 100%, Kvalitetsrapport (25)

15 I särskolan har vi en väl fungerande ekonomisstruktur i arbetslagen. på varje enhet finns både en inköpssamordnare och attestansvarig. Vår handläggare i särskolan har också en viktig roll i detta arbete genom att samtala kring inköpsrutiner så att alla håller sig till de avtal som kommunen har. Återkommande information om anbudsförfarande och riktlinjer gällande inköp. Regelbundna avstämningar/utvärderingar för att säkerställa kvaliteten Attestanter och inköpssamordnare finns på varje enhet. Köptroheten är hög och de gånger det inte har handlats från rätt ställe kommenterar handläggare eller rektor detta för verksamheten. Ett nära samarbete på skolan mellan inköpare/attestant gör att det blir få felaktiga köp. Vi fortsätter enligt ovanstående under kalenderåret 2014 med ansvarig inköpare och attesstant på respektive enhet. Det har under första delen av kalenderåret fungerat mycket bra och kontakter har regelbundet förts mellan attestanter och framförallt vår handläggare i särskolan. Genomgång med nya inköpsansvariga på en enhet görs av handläggaren i särskolan. Attestanter i verksamheten vet eller kan ta reda på vilka ramavtal som gäller Enhetens mål/strategier: Attestanter ska finnas på varje enhet Attestanter finns i samtliga verksamheter i särskolan samt 1 inköpare på respektive enhet. På vissa enheter finns 1 attestant/arbetslag och på andra enheter är det en person som ansvarar för hela enhetens budget förutom fritidshemmets budget som har en särskild attestant som ansvarar för den budgeten. Antalet attestanter i särskolan behöver ses över för att minska antalet samt arbetsbelastnigen i enskilda arbetslag. Attestant finns Enligt budgetuppföljningen så har verksamheten driftsbudget i balans. Budgeten följs upp regelbundet både på enhets nivå och verksamhetsnivå. Särskolan står inför en omorganisation som just har startat. hur detta kommer att påverka budgeten är svårt att säga idag men en kostnad för omorganisationen kommer vet vi kommer att uppstå. Verksamhetens ansvar för driftsbudgeten är i balans. Enhetens mål/strategier: Inköpsansvarig ska finnas på varje enhet Inköpsansvarig finns, Kvalitetsrapport (25)

16 Inköpsansvarig i samråd med kollegor och handläggare/rektor pratar om vikten av att följa avtal och kommenterar när det inte följs upp. Nya former för kollegial samverkan utvecklas genom de långsiktiga satsningarna på kompetensutveckling som prioriteras Genom långsiktiga satsningar på kompetensutveckling utifrån prioriterade utvecklingsområden utvecklas nya former av kollegial samverkan. Samtlig undervisande personal har deltagit i KoB insats som har varit övergripande för förvaltningen och särskild riktad satsning för grundsärskolan. Arbetet fortsätter på den egna enheten mellan grupperna. I viss mån kan man också styra till samverkan mellan olika enheter. Möjlighet att påverka schemaläggning utifrån verksamhetens behov Personalen lägger schema utifrån elevernas behov. Schemat är dock inte så enkelt att föra in i de övergripande system som finns särskilt gäller detta inriktning träningsskolan och där vi har grupper där eleverna följer olika kursplaner. Schemat kan inte läggas in i Edwise - annat än som ett fiktivt schema med start och sluttider generellt. Schemat i grundsärskolan inriktning träningsskolan läggs allt i stort sett på individuell nivå. Alla rektorer har en budget i balans Budgeten visar på ett litet minusresultat i DÅR 2 men det är under kontroll och orsaken till underskottet är känt. Rektorerna följer sin ekonomi via budget och prognos, DÅR 1, DÅR 2, bokslut Prognos mars 2014 visar på ett visst underskott som är redovisat i BoP., Kvalitetsrapport (25)

17 Kontinuerlig budgetuppföljning och nogrann analys Sker enligt förvaltningenes rutiner Enhetens mål/strategier: Varje enhet följer upp sin driftsbudget Varje enhet får kontinuerliga månatliga utdrag som attestant går igenom. Månadsvis uppföljning av driftsbudget Respektive enhet förväntas att ha en driftsbudget i balans enligt BoP. Enhetens mål/strategier: Hela budgeten följs upp av respektive chef och analyseras av tf chef för särskolan Uppfölning enligt i årshjul i BoP Följs upp enligt riktlinjer. Elevernas lärande och förbättras utvecklas genom ett ämnesövergripande arbetssätt Målkriterier, målet är uppfyllt när: Målet är uppfyllt när alla lärare med olika ämneskompetenser arbetar tillsammans med gemensamma teman varje termin. Anledning till prioritering En fördjupad förståelse av hur ett ämnesövergripande arbetssätt kan leda till en ökad måluppfyllelse behöver skapas bland pedagogerna. Arbetet är påbörjat bland rektorerna men behöver nu fortsätta bland pedagogerna för att få genomslagskraft i klassrummet bland eleverna. Beskrivning Samverkan mellan olika ämnen har utvecklats genom att det ämnesövergripande arbetet har ökat. Lärarna jobbar oftare tillsammans, inte bara i ämneslag utan också i arbetslag då flera lärare med olika, Kvalitetsrapport (25)

18 ämneskompetenser deltar. (KR 2013) Framgångsfaktorer Ett ämnesövergripande arbetssätt kräver att skolorna får möjlighet att skapa en organisation som stödjer arbetet så att alla har möjlighet att delta.. Ett förbättringsområde utifrån tidigare analys är att få igång en kontinuerlig samverkan med "inköpta" lärartjänster och våra egna pedagoger i grundsärskolan. Vi behöver ha samsyn vad gäller kunskap och bedömning för våra elever. Lärare med olika ämneskompetenser arbetar tillsammans med gemensamma teman varje termin. I grundsärskolan är grupperna små, eleverna har inte så många undervisande pedagoger förutom mentor som undervisar i de flesta ämnen (dock ej på grundsärskolan) där inköpta tjänster förekommer i praktisk estetiska ämnen och idrott och hälsa. Gemensamma projekt förekommer som skapar sammanhang och mening. Ett område med utvecklingsmöjligheter. De "inköpta lärartjänsterna" som underrvisar i grundsärskolan skall inbjudas till träff för att samtala om betyg och bedömning i grundsärskolan.likadant gäller för modersmålslärare som undervisar på grundsärskolan. Plan finns för detta Alla elever har tillgång till en god digital lärmiljö som säkerställer likvärdiga förutsättningar och en likvärdig utbildning Beskrivning. I samband med kvalitetsutvärdering vet vi idag att vi har fått de ekonomiska resurserna för att kunna erbjuda eleverna i åk 7-9 en god digital lärmiljö utifån enskild elevs behov. Alla skolor utvecklar sina digitala lärmiljöer i enlighet med Luleå kommuns IT-strategi. Utifrån kommunens gemensamma IT-satsning en- en datorer för elever på högstadiet och gymnasiet förutsätts att även särskolan får ta del av ekonomiska resurser för att kunna möjliggöra en upprustning och anpassning i särskolan av de digitala verktyg som finns och som måste anpassas utifrån elevers behov. Det kan visa sig att läsplattor är det verktyg som bäst tillgodoser behoven för några elever medan andra kan ha fasta/bärbara datorer som de kan arbeta vid - det räcker med att vi har en modern och snabb datauppkoppling för elevernas använding. I dagsläget har vi en omodern och långsam datapark på vissa enheter. 2 pedagoger i grundsärskolan har deltagit i Learnyfy utbildning men bedömer inte att särskolans pedagoger/elever kommer att ha så stor nytta av detta i den direkta undervisningen. Den digitala lärmiljön i grundsärskolan åk 7-9 är ej säkerställd. Behovet att modernisera dataparken, utifrån särskolans särskilda behov, är stort.särskolans elever behöver, en utifrån sina behov, en bra och framförallt tidsenlig datautrustning för att vi ska få en likvärdighet mellan skolformerna., Kvalitetsrapport (25)

19 Ta tillvara varje enskild elevs unika förutsättningar Arbetssättet i grundsärskolan utgår från enskild elevs unika förutsättningar och undervisningen utgår från detta. Enhetens mål/strategier: Alla skolor skall på ett positivt sätt samverka med interna/externa intressenter runt enskilda elever Regelbundna uppföljningar sker tillsammans med habiliteringen- detta sker på vårdnadshavares inrådan. Möte med ex personlig assistans bolag 1 gr/läsår Skall genomföras under hösten. Kontinuerliga möten mellan skola och personlig assistent i skolverksamhet utifrån behov Kontinuerliga möten mellan arbetslag/mentor och pers ass sker på individnivå.detta sker i de verksamheter som har pers ass involverad. Vistelsemiljön för alla barn och unga ska vara tillgänglig och stimulera till kreativitet och skapande. Beskrivning Tillgänglighet i skolan och förskolan handlar om att ta bort fysiska hinder och att ha tillgängliga lokaler och det handlar lika mycket om pedagogisk tillgänglighet. Verksamma i skolan måste ha kunskap om alternativa verktyg, anpassade läromedel och hjälpmedel. Det handlar om att se alternativ för att stärka elevers delaktighet och ha respekt för individen, i stället för att acceptera hinder som utestänger. Och det handlar om social tillgänglighet så att det går att delta i alla aktiviteter. Lärmiljöerna utvecklas och anpassas så att varje skola kan möta varje enskild elevs behov Särskolan försöker att möta alla eleverna utifrån deras behov. Anpassnigar sker i verksamheten och ibland får skolan ta till otraditionella metoder för att nå alla elever. Verksamheten bygger till stor del på pedagogers förmåga att anpassa och möta elever med vitt skilda behov. Handledning till personal förekommer utifrån uppkomna behov., Kvalitetsrapport (25)

20 Det systematiska arbetsmiljöarbetet utvecklas och förbättras så att medarbetarnas upplevelser av stress minskar Upplevelsen av stress är hög i många verksamheter då bristen på vikarier är stor. Personalens arbetsbelastning ökar. Se över arbetsbelastningen och kartlägg hur arbetstiden används. Arbetsbelastningen har under året varit hög på grund av att tillgången till vikarier är mycket liten. Detta kan på sikt leda till ohälsa bland personalen. Vikarieutmaningen fortsätter. Flera av de vikarier som under året har funnits i verksamheten har erbjudits andra tjänster. Hur detta kommer att påverka verksamheten vet vi idag inte. Tillgång till vikarier som kan och vill arbeta i särskolan Introduktion sker kontinuerligt men snabbt slukas personalen upp av längre vikariat. Friskvårdssatsningar för enskild eller enhet Arbete sker enligt särskild kommunicerad plan på respektive enhet. En gemensam friskvårdssatsning/termin Planeras och genomförs på respektive enhet/gemensamt för särskolan. Planering enligt handlingsplan medarbetarenkäten i respektive verksamhet. Handlingsplan våld- och hot skall vara väl känd i verksamheten Rektorer och arbetsmiljösamordnare kommer att utarbeta en enkät som samtlig personal kommer att få besvara. Enkäten kommer att anpassas efter särskolans behov. Utifrån resultatet kommer, Kvalitetsrapport (25)

21 handlingsplanen att omarbetas/revideras Enhetens mål/strategier: Personal ska vara öppen och lyhörd för förändringar Genomgång handlingsplan våld och hot vid höstterminsstart Planen behöver revideras för att kännas helt ok att använda sig av. Vid handledning har planen använts vad gäller när man ska anmäla en händelse eller inte anmäla. Planen ska revideras och förtydligas utifrån de behov som finns i verksamheten. Dokumentation av händelser i verksamheten Rapportering av händelser sker och åtgärder sätts in men det är svårt för personalen att rapportera varje liten händelse som inträffar. I vissa verksamheter sker detta dagligen och det ställer stora krav på personalen att kunna samtala med varandra och med rektor för att se hur och vad som kan åtgärdas för att det inte ska upprepas. Anpassningar görs under perioder när eleven mår dåligt och det händer fler incidenter. Personalsituationen (brist på vikarier) kan ibland vara en bidragande orsak till händelsen..det är viktigt att personal kan avlösa varandra när vi har utåtagerande elever i verksamheten. Luleå kommuns värdegrund - engagemang, ansvar, kompetens - lyfts regelbundet på varje skola Luleå kommuns värdegrund lyfts regelbundet i samtalen på skolan, i vardagen men också under under medarbetarsamtalen Samtal förs enskilt, tillsammans i arbetslagen. Detta är ett ständigt pågående arbete i medarbetarsamtalen lyfts det upp, i arbetslagen när naturliga samtal förs. medarbetarenkäten. Information av god kvalitet tillhandahålls elever och föräldrar via modern teknik. Alla skolor utvecklar användandet av modern teknik via tex skolans hemsida, edwise, 1:1, internet och sociala medier Edwise utvecklas och personalen skriver nu dokument och följer upp kunskapsresultat. V-havare är dock inte "påkopplade". Schemaläggning i novaschem har vi arbetat med under året och stora svårigheter finns i hur vi ska koppla kursgrupper/personal/elever ihop med varandra. Det är flera årskurser i varje grupp, det är flera kursplaner som läses i samma grupp osv. Allt måste kopplas ihop rätt i Procapita. Arbetet fortskrider nu i samband med höstterminsstart och ambitionen är att samtliga vårdnadshavare ska kunna koppla in sig i systemet., Kvalitetsrapport (25)

22 Områden: Övergång och samverkan När eleven tas emot i grundsärskolan- oavsett årskurs- så sker övergången i samråd med avlämnande förskola/skola och vårdnadshavare. Mentor hälsar ofta på eleven i den invanda miljön innan planering för inskolning sker. Övergången till gymnasiesärskolan sker systematiskt. Samtal mellan elev/v havare och studieyrkesvägledare sker från ht åk 9, vid behov sker flera samtal. Eleverna gör skolpraktik i olika omfattning beroende på vilka behov eleven har. Avlämnande mentor skriver en pedagogisk bedömning som lämnas till rektor för gysär som sedan vidarebefodrar det till berörd mentor i gysär. Även en muntlig överlämning sker. Kvalitetssäkring av skolpraktiken görs av Syv samt på höstterminen görs en utvärdering av övergångsprocessen, om något behöver förbättras/förändras. Områden: Skolan och omvärlden Alla skolor/ungdomsfritids arbetar med att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika lärandet. Om vi ser skola/fritids/ungdomsfritids som en helhet så berikas eleven i olika kulturella och idrottsliga sammanhang efter skoltid. Alla skolor ska tillse att forum finns där samverkan med närsamhällets aktörer sker och utvecklas och där barn och elever är medskapande. Målkriterier, målet är uppfyllt när: Målet är uppfyllt när * forum finns för samverkan med samhället utanför * eleverna har ett reellt inflytande över sånt som har betydelse för dem Anledning till prioritering Påbörja genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan - KS styrkort 2014 Programmen i Vision 2050 ger vägledning om kommunens inriktning fram till år Här finns centrala utvecklingsområden och strategiområden att verka inom. Kommunstyrelsen har uppmanat alla nämnder att sätta mål inom vissa strategiområden som ligger nära barn och utbildningsnämndens verksamhet. Alla ungas medskapande är ett av de prioriterade områdena. (KS styrkort) Beskrivning Det finns tydliga samband mellan delaktighet, inflytande, Kvalitetsrapport (25)

23 och hälsa. Detta gäller såväl barn och unga som vuxna. Därför behöver det byggas en kultur där människors vilja att vara delaktiga och engagerade tas till vara. Varierade former av dialog, delaktighet och inflytande så att alla blir hörda. Exempel på vad Luleå kommun ska arbeta för fram till år 2020: Barnperspektivet ska beaktas i allt beslutsfattande inom samtliga kommunala verksamheter. Införa ett Ungdomsråd i kommunens stadsdelar och samlande byar med ambitionen att på sikt skapa ett ungdomsfullmäktige i kommunen. Bygga upp ett långsiktigt demokratiarbete med ungas delaktighet genom återkommande elevrådsutbildningar för vuxna, barn och unga. (Vision Program A) Alla skolor arbetar med att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. Om vi ser skola/fritids/ungdomsfritds som en helhet så berikas eleven i olika kulturella, idrottsliga sammanhang efter skoltid. Besök på olika "institutioner" sker i skolan, besök på arbetsplatser förekommer där så är möjligt. Hur tillgängligt är vårt samhälle för elever med utvecklingsstörning, vilka valmöjligheter har vår målgrupp elever i realiteten, både vad gäller arbete, boende och fritid. Hur mycket begränsas elevernas liv och begränsas till vad v-havare orkar och förmår sig att genomföra. När får de bli vuxna och bestämma själva? Detta är frågor som vi i personalen funderar över. Satsningar Matematikstrategin Sammanfattande analys Läroplansområde Områden Kunskaper Senaste analys Samtliga elever når uppsatta mål utifrån utbildningsmål och kravnivå. När det gäller betyg vt 14 i åk 6-9 finns samtliga betygssteg. se bifogad fil av betyg är svåra att göra en ordentlig genomlysning av utifrån ex antal och kön då underlaget är för litet och elevernas integritet ej kan garanteras. Det är likadant om vi skulle göra analys enbart för åk 6 och 9 där elevantalet totalt är mindre än 5. I den totala sammanställningen kan vi däremot se att vårterminsbetygen är något högre än höstterminens betyg. I ämnet engelska har eleverna högre betyg generellt än i övriga ämnen där betyget D/E är mer vanligt förekommande. Betyget A förekommer enbart i idrott och hälsa och bild. Fler elever uppnår något högre måluppfyllelse i Matematik i förhållande till Svenska. Matematik är ett av de ämnen som har varit i fokus under några läsår och vi kan se effekter av detta.i övriga ämnen kan vi inte se någon större märkbar skillnad. I inriktning träningsskolan bedöms eleven efter sina förutsättningar och måluppfyllelsen utifrån detta bedöms hög. Personalen i grundsärskolans inriktning träningsskolan följer elevens utveckling noggrant och utifrån det ges eleverna större utmaningar. Det är viktigt att eleverna har möjlighet att möta elever som läser enligt grundsärskolans kursplan för att på så sätt öka utmaningar. De elever som läser enligt grundsärskolans kursplan ska också ges möjligheter att möta elever från grundskolan i olika lärandesituationer. Utifrån skolverkets sammanställning i riket över andel elever i inriktning träningsskolan ser vi att vi i Luleå Kommun har en högre andel elever i inriktning träningsskola än riket i övrigt samtidigt som vi har färre elever mottagna i särskolan än riket i övrigt. Rektorer i grundsärskolan bör genomlysa varför fördelningen elever i respektive inriktning ser ut som den gör. Normer och Värden, Kvalitetsrapport (25)