Söderskolans kvalitetsredovisning

Transkript

1 Grund-/särskola Handläggare Erik Hedenström Vårt diarienummer Datum Sidan 1(40) Söderskolans kvalitetsredovisning Organisation Söderskolan Antal Elever 368 Rektor 1 Bitr. rektor med särskilt ansvar för elevhälsan 0,75 Lärare 35 Speciallärare 2 Elevhälsa: skolkurator, skolsköterska, specialpedagog 3 Ungdomsassistenter 1,5 Pedagogiska resurser 2,85 Studie- och yrkesvägledare 1 Skoladministratör 1 Söderskolan har under läsåret haft 368 elever, fördelade på sex klasser i åk 7, fem klasser i åk 8 och fyra klasser i åk 9. Andelen elever med annat modersmål än svenska har under året legat på ca 20 %. Vi har under läsåret haft 35 lärartjänster. Majoriteten av lärarna har behörighet i de ämnen de undervisar i. Utöver detta har två elevassistenter funnits som extra stöd och hjälp ute i verksamheten kopplade till elever med särskilda behov. För de elever som behöver extra stöd och hjälp utöver det som kan erbjudas inom ramen för ordinarie undervisning har Oasen funnits. Under läsåret har vi haft ett 60-tal elever med behov av stöd som fått specialundervisning på Oasen i olika stor utsträckning. På oasen finns två tjänster som speciallärare fördelade på tre personer. På Söderskolan finns också en landning för nyanlända elever. På landningen har två lärare med SVA- behörighet arbetat under läsåret. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(40) En specialpedagog med ansvar för två skolor har arbetat med konsultation till lärare och vid utredningar av elevvårdsärenden och skrivande av åtgärdsprogram. Söderskolan har under året haft en studie- och yrkesvägledare samt 1,5 ungdomsassistenter, en kurator och en skolsköterska med ansvar för två skolor var. Vi har haft tillgång till skolläkare och skolpsykolog utifrån behov. Skolan har haft två rektorer varav den ena tjänsten har delats med grundsärskolan och elevhälsan. Sedan har skolan en rektor. Från och med kommer Söderskolan att ha en biträdande rektor samt två arbetslag och två arbetslagsledare. Söderskolans ledningsgrupp har detta läsår bestått av arbetslagsledarna från de tre arbetslagen, grundsärskolans arbetslag och rektorer. Ledningsgruppen har träffats en timme varje vecka samt haft två planeringsdagar. Arbetet på Söderskolan har varit organiserat i arbetslag. Arbetslagens uppgift har varit gemensam elevvård, uppföljningar, systematiskt kvalitetsarbete, pedagogiska diskussioner samt planering av verksamheten. Arbetslagen har träfats 1 timme varje måndag eftermiddag. Söderskolans elevhälsoteam har träffats varje onsdag. Vid elevhälsoteamets möten har rektorer, specialpedagog, kurator, skolsköterska, ungdomsassistent, speciallärare och studie- och yrkesvägledare deltagit. Det har varit mentorernas ansvar att meddela elevhälsoteamet de ärenden som behöver lyftas. Detta har gjorts genom ifyllnad av särskild blankett där svårigheterna kring elevens skolsituation beskrivits. En speciallärare har ingått i två av tre arbetslag under året. Kommande läsår är fördelningen av speciallärare i båda arbetslagen planerad. På Söderskolan finns ett trygghetsteam bestående av rektor, kurator, ungdomsassistenter samt erfarna lärare. Teamet har kontinuerliga träffar en gång i månaden. Teamet sammankallas också vid akuta situationer om kränkningar eller trakasserier förekommer. Att reagera och agera skyndsamt samt följa upp händelser är en viktig del av teamets arbete. Trygghetsteamet har under detta år satsat mer arbete på det förebyggande arbetet genom att lyfta problematiken med kränkningar på sociala medier samt bjudit in brottsoffer jouren till föreläsningar om brott och straff. Söderskolan har en skoladministratör som skött det dagliga administrativa arbetet så som vikariesamordning, löpande bokföring, post, inskrivningar av betyg, klasser, elever, grupper mm. i våra datasystem. 2

3 Datum Sidan 3(40) 1. Systematiskt kvalitetsarbete Se bilaga 1. Plan för systematiskt kvalitetsarbete Söderskolan. Mål från arbetsplanen Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet har uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys/resultat Söderskolan har en plan för systematiskt kvalitetsarbete på skolan, se bilaga 1. Vi bryter ned planen för systematiskt kvalitetsarbete till ett årshjul för arbetslagen, se bilaga 2. Ett stort arbete har skett i arbetslagen på Söderskolan under läsåret som gått. Arbetslagen är den naturliga gruppen att bedriva systematiskt kvalitetsarbete i. I arbetslagen har det funnits olika kompetenser fördelade på tre arbetslag. En analys utifrån detta har medverkat till en omorganisation inför kommande läsår. Den fördelning som varit i tre arbetslag har ej varit tillfredställande då många lärare inte har haft undervisning av samma elever samt att vissa ämnen ej haft representation i arbetslaget. Detta har bidragit till svårigheter att följa upp elever särskilt gällande elevvård och insatser så som anpassningar i klassrummet och av undervisningen. Till nästa år bör vi därför prioritera arbetslagen högre, och undvika att planera in andra aktiviteter, som till exempel träffar för trygghetsteamet under arbetslagstiden. Det är också mycket viktigt att elevhälsan följer sitt rullande schema och kommer ut till arbetslagen, som planerat. Nytt mål till kommande arbetsplan är att arbetslagen ska prioriteras av all personal. I arbetslagen har vi under året följt upp aktiviteterna i arbetsplanen samt århjulet. Vi har haft en tydlig arbetsplan på skolan med utvalda mål för läsåret. Dessa mål har följts upp i arbetslagen men också av rektor enskilt med lärare vid medarbetarsamtal, uppföljningssamtal samt vid reflektionssamtal efter lektionsbesök. Målen utvärderas i slutet av varje läsår. I arbetslagen har vi också fört kontinuerliga diskussioner och utvecklingsarbete utifrån faktablad (måluppfyllelse) och utvecklingsområden från pedagogisk revision. 3

4 Datum Sidan 4(40) Vi prioriterar vad som är viktigt här och nu. Vi är flexibla i vårt arbete och följer utvecklingen på skolan och i klasserna. Vi har en språkutvecklingsplan i Sandvikens kommun som skolan följer och är i startgroparna att implementera i skolan fullt ut under kommande läsår 14/15. Inom ramen för detta arbete har Söderskolan genomfört bedömd språkutveckling av alla våra elever. Detta görs två gånger per år. Detta arbete kräver kompetens och vår utvärdering av detta arbete är att vi tillsammans i än större utsträckning ska ta tillvara på de resultat som denna bedömda språkutveckling visar. I kommande arbetsplan kommer vi sätta klara tydliga mål för detta arbete. Särskilt utvalda personer har under året fått utbildning i språkutvecklande arbetssätt och kommer vara drivande i att utveckla detta arbete på Söderskolan under kommande läsår. Under året har vi använt resultaten från den bedömda språkutvecklingen till att få en bild av dels individernas utveckling men också hur klasserna utvecklas. Resultaten kommer att användas för att i större utsträckning kunna fördela särskilt och extra stöd till både individer men också grupper av elever med dessa behov för att utvecklas än mer. Detta är ett långsiktigt arbete, som tar tid och som sker på flera års sikt. Med kontinuerliga utvärderingar, insatser och åtgärder under flera år, bör vi kunna se resultat. Den bästa analysen är den som sker spontant i samtal mellan lärare, så viktigt är att den bedömda språkutvecklingen finns lätt tillgänglig för alla lärare, öppen för kommentarer. För att detta ska fungera behöver vi ett datorbaserat arbetsredskap, som är både enkelt, tydligt och snabbt så att bedömningen enkelt kan följa med vid till exempel överlämningar och enkelt kan tas fram när som helst. Nytt mål inför kommande arbetsplan är funktionell användning av språkutvecklingsplanen och utveckla det språkutvecklande arbetssättet i alla ämnen på Söderskolan. En annan viktig aspekt på språkutveckling är att vi använder oss av medvetna läxor, det vill säga att vi alltid har en plan när vi ger läxor och ser till att dessa redovisas på språkutvecklande sätt. Läxläsningstid från skolan skulle vara ett viktigt stöd för de svaga eleverna. Nytt mål i kommande arbetsplan och inför nästa läsår är att arbeta fram mer genomtänkta läxor och läxstöd. Under detta läsår har Söderskolan genomfört två pedagogiska revisioner. Som enskild skola får vi av skolformschefen feedback samt förslag på utvecklingsområden. På pedagogisk revision har rektorer och arbetslagsledare deltagit. Resultaten av pedagogisk revision har återkopplats till arbetslagen för att de tillsammans med rektor och arbetslagsledare ska hitta nya vägar att utveckla verksamheten. Vi har genomfört klassgenomgångar två gånger i varje klass där samtliga undervisande lärare deltagit. I åk 9 har vi genomfört tre klassgenomgångar för att på så sätt upptäcka och följa upp att undervisningen varit anpassad för klassen och de enskilda eleverna. Klasgenomgångarna och resultaten av dem resulterar också till att betygvarningar meddelas elev och vårdnadshavare. Genom mentorer har 4

5 Datum Sidan 5(40) vårdnadshavare fått information om elev riskerar att inte nå kunskapskraven i ett ämne. Lärare har utifrån resultaten också blivit mer medveten om vad som krävs för klassen och den enskilda eleven. Vi har under läsåret haft tid för ämnesträffar. Här har lärare haft möjlighet att tillsammans planera undervisningen samt diskutera betyg och bedömning. Lärarna har också haft möjlighet att diskutera resursfördelning och särskilda stödbehov i främst engelska och matematik. Detta har återkopplats till rektor som också medverkat vid vissa tillfällen. Detta år har vi haft som mål i vår arbetsplan att jobba extra med matematik och engelska. Arbetet med att lyfta upp frågor kring resursfördelning och anpassning av undervisningen utifrån elevgrupp har givit resultat. Lärare och rektor har större kontroll och vetskap om vilka elever som är i behov av stöd samt att stödet har kunnat fördelas och varit mera flexibelt under året som gått. Som resultat av denna prioritering har en ökad medvetenhet och samarbete mellan lärarna i matematik och i engelska blivit utfallet. Detta har lett till att vi tillsammans ser utvecklingsområden som vi i kommande arbetsplan kommer att lyfta fram som nya mål för skolan. Rektorer har under året flertalet gånger genomfört lektionsbesök. Mål i föregående arbetsplan har varit att prioritera matematik och engelska. Rektorer har använt en särskild mall som fyllts i och diskuterats enskilt med varje lärare utifrån undervisningen. Genom ett uppföljande reflekterande samtal har rektor och lärare enskilt diskuterat möjligheter och genomföranden av nya arbetssätt, metoder och strategier för att nå fler elever och utveckla undervisningen. I många fall har det reflekterande samtalet lett till att läraren analyserar sig själv och varför hen arbetar och utformar sin undervisning som hen gör. Elevintervjuer har genomförts under läsåret av ledningsgruppen utifrån varierad undervisning och delaktighet. Resultaten har diskuterats i arbetslagen och mynnat ut i nya aktiviteter och mål. Resultaten av intervjuerna har också diskuterats i skolans elevråd. Dessa intervjuer bedöms ge mycket mer information än den enkät alla åttor gör varje år och bör därför användas mer. En variant på enkäten är att lotta ut ett antal elever, som intervjuas och i intervjun svarar på enkätens frågor. Dessa intervjuer kan då också göras om vid flera tillfällen, så att vi får en bild av skolan, som speglar ett helt år och inte bara en dag, eftersom många elever lever i nuet och svarar efter vad de känner just den dag de svarar på enkäten. Mål: Att fortsätta med elevintervjuer. 5

6 Datum Sidan 6(40) Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Mål 2. Normer och värden Vi har god kommunikation mellan trygghetsteam, arbetslag och mentorer. Våra elever tillämpar god netikett och är upplysta om det personliga ansvaret på nätet och i sociala medier. Personal, elever och föräldrar är förtrogna med vårt likabehandlingsarbete. Trygga elever. Resultat 6. Jag tycker att flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla vuxna i skolan. SGr Sö flickor pojkar A B C D E 12 2,79 2,78 2,87 2,71 2,86 2,57 3,00 3, ,8 2,5 14 2,6 2,7 2,9 2,6 2,6 2,7 2,7 2,5 3,0 7. Jag känner mig trygg i skolan. 6

7 Datum Sidan 7(40) SGr Sö flickor pojkar A B C D E 12 3,46 3,52 3,35 3,68 3,59 3,33 3,44 3, ,5 3,4 14 3,3 3,4 3,3 3,5 3,7 2,9 3,3 3,4 3,5 8. Jag har arbetsro i skolan. SGr Sö flickor pojkar A B C D E 12 2,68 2,64 2,51 2,75 2,64 2,33 3,00 3, ,9 2,6 14 2,7 2,6 2,7 2,5 2,5 2,3 2,8 2,4 3,1 9. Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna i skolan. SGr Sö flickor pojkar A B C D E 12 3,16 3,26 3,24 3,32 3,27 3,19 3,44 3, ,2 3,1 14 3,1 3,0 3,1 3,0 3,2 2,9 2,9 3,0 3,0 10. Jag känner mig väl behandlad av mina klasskamrater. SGr Sö flickor pojkar A B C D E 12 3,41 3,48 3,37 3,60 3,77 3,48 3,33 3, ,4 3,3 14 3,3 3,4 3,3 3,5 3,6 3,1 3,5 3,5 3,6 11. De vuxna på skolan agerar alltid när någon behandlas illa. SGr Sö flickor pojkar A B C D E 7

8 Datum Sidan 8(40) 12 2,88 2,94 2,87 3,05 3,05 2,48 3,11 3, ,8 2,5 14 2,7 2,9 2,9 2,8 2,9 2,7 3,1 2,7 2,8 12. På vår skola lär vi oss om alla människors lika värde. SGr Sö flickor pojkar A B C D E 13 3,1 2,8 14 2,9 3,0 3,0 3,1 3,2 3,0 3,2 2,8 2,8 13. Jag trivs i skolan. SGr Sö flickor pojkar A B C D E 12 3,25 3,28 3,13 3,42 3,18 3,14 3,44 3, ,3 3,2 14 3,2 3,2 3,2 3,2 3,5 2,9 3,2 2,8 3,3 Bedömning Mål: Vi har god kommunikation mellan trygghetsteam, arbetslag och mentorer. o Det framgår ej i vilken grad målet har uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Mål: Våra elever tillämpar god netikett och är upplysta om det personliga ansvaret på nätet och i sociala medier. o Det framgår ej i vilken grad målet har uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt 8

9 Datum Sidan 9(40) Mål: Personal, elever och föräldrar är förtrogna med vårt likabehandlingsarbete. o Det framgår ej i vilken grad målet har uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Mål: Trygga elever. o Det framgår ej i vilken grad målet har uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys På Söderskolan råder en trygg arbetsmiljö. Det är övergipande en hjärtlig stämning och det råder arbetsro på lektionerna. Relationerna mellan personal elev kan karaktäriseras som mycket goda. Övergripande har personal elev relationer till varandra som bygger på ömsesidigt förtroende och respekt. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling finns och skrivs ny varje läsår. Här involveras personal, föräldrar och elever i arbetet. Information om dessa planer presenteras dels på föräldramöte i början av varje läsår samt finns tillgänglig på skolans hemsida. Varje tillfälle det uppstår bråk eller, kränkning eller trakasserier går vi tillbaka till planerna. I dessa planer finns tydliga handlingsplaner vad som görs och vilka insatser som sätts in när det uppstår kränkningar, trakasserier eller våld. Vi har tydliga förväntningar på hur vi på Söderskolan ska agera gentemot varandra genom att vi har förväntansdokumentet Söderskolan en skola för alla Detta dokument innehåller dels ordningsregler med tydliga konsekvenser i en så kallad åtgärdstrappa och dels gemensamt förhållningssätt. I det senare framgår tydligt hur alla på skolan både personal, elever och föräldrar/ vårdnadshavare förväntas behandla alla runt omkring sig. Vi har samt eftersträvar en god kontakt mellan skola och hem. Varje elev har en mentor som sköter kontakterna med elevens vårdnadshavare. Vi har en gemensam lektionsstruktur på skolan vilket utgår från att eleverna ska känna igen sig i hur en lektion är uppbyggd och för att trygghet ska råda finns en gemensam tanke hos våra lärare hur en lektion är uppbyggd med tydlig lektionsstart, information och tydligt avslut av lektionen. Detta används i klasser som har extra stort behov av struktur. 9

10 Datum Sidan 10(40) Vi arbetar utifrån ett demokratiskt förhållningssätt och gör eleverna delaktiga i undervisningen och de frågor som rör skolan. Detta arbete sker dels genom så kallad elevtid, där mentorer tillsammans med elever har klassråd som sedan har representanter i skolans elevråd och dels i det dagliga lektionsarbetet, där eleverna får vara med och påverka. Vi har genomfört trygghetsvandringar med våra elever samt att elevskyddsombud deltar på skolans skyddsronder. All pedagogisk personal äter pedagogisk lunch i matsalen. Vi har en lugn miljö i matsalen på grund av detta. Lärare och övrig personal har tider på schemat som de är ute i skolan och skapar relation till eleverna. Detta kallas i vardagstal för rastvakt. Flera fall av nätkränkningar har uppmärksammats även under detta år. Trygghetsteamet har lagt ned många timmar på att reda ut kränkningar och trakasserier som skett via sociala medier och som givit följdverkningar under skoltid. En majoritet av de konflikter som uppstått under läsåret har sin grund i kommentarer och inlägg på sociala medier. För att motverka detta har mycket arbete lagts ned på att informera elever om netikett och hur man beter sig på sociala medier. Vi ser positiva effekter av detta, men det finns fortfarande ett stort behov av ett utökat förebyggande arbete inom detta område. Många elever på liten yta har lett till nedskräpning och under vissa tider höga ljudnivåer. Trygghetsteamet har haft kontinuerliga träffar under året och kunnat följa upp händelser på ett bättre sätt med högre kvalitet. Det förebyggande arbetet som trygghetsteamet arbetat med under året har resulterat i att ett öppet brev skickats hem till vårdnadshavare kring hur vi vuxna kan arbeta med ungdomar och sociala medier. Trygghetsteamet har också bjudit in brottsofferjouren som haft föreläsning kring brott och straff i varje klass. I två klasser har skolkurator, studievägledare och ungdomsassistent haft gruppsamtal under året. Samtalen har haft som utgångspunkt i ömsesidig respekt och hur relationer mellan eleverna kan utvecklas och bli bättre. Trygghetsteamets utvärdering visar att det är viktigt med en fast mötestid varje månad för att kunna utveckla det främjande och förebyggande arbetet. Vi kommer att fortsätta med detta kommande läsår. Vid akuta situationer har trygghetsteamet sammankallats och det arbetet har fungerat effektivt och tillfredställande. Ett utvecklingsområde som 10

11 Datum Sidan 11(40) uppstått är att mer att trygghetsteamet i större utsträckning och tidigare i processen informera vårdnadshavare när vi haft samtal med elever i våra utredningar av händelser och konflikter. I likhet med föregående år är det fortfarande ett utvecklingsområde att skapa tydligare rutiner för återkoppling från trygghetsteamet till mentorer och arbetslag. I kommande arbetsplan sätter vi nya mål och aktiviteter för att utveckla detta ytterligare. Involverade lärare och personal ska i större utsträckning få information om aktuella fall av kränkningar, trakasserier och konflikter. På detta sätt kan vi kommande läsår få en tryggare arbetsmiljö på Söderskolan då vi alla hjälps åt i arbetet med att lösa konflikter och få kränkningar och trakasserier att avslutas direkt. Oanmälda besökare har periodvis skapat viss oro i korridorerna samt varit deltagande i olika former i konflikter och bråk som varit. Vi ser fortsatt stort behov av många vuxna i korridorerna och möjlighet till organiserade aktiviteter på rasterna. Utveckling av samverkan mellan rastvärdar, kamratstödjare och fritidsgården Zenit är ett område som kommer att prioriteras under nästa år. Vi ser behov av att ha gemensamma träffar för att kunna arbeta förebyggande och för samplanering av rastaktiviteter. Vi ser också ett fortsatt behov av att nya åk 7 behöver introduktion och team building-dagar för att skapa trygghet och sammansvetsade grupper. Detta kommer att i likhet med fjolåret att genomföras den första och den andra skolveckan i augusti. 3. Kunskaper Mål från arbetsplanen Våra elever har ett högre genomsnittligt meritvärde jämfört med föregående läsår. Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet har uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Andelen elever som har behörighet till ett nationellt program på gymnasiet ligger minst på samma nivå som genomsnittet i Sandviken (74,8% 2013). Bedömning 11

12 Datum Sidan 12(40) o Det framgår ej i vilken grad målet har uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Ökad kunskap om de fem förmågor som omnämns som Big 5 Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet har uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Eleverna har tillräckliga kunskaper för att kunna göra väl underbyggda gymnasieval. Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet har uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Skolan och näringslivet samverkar. Bedömning Resultat o Det framgår ej i vilken grad målet har uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt 4. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 12

13 Datum Sidan 13(40) SGr Sö flickor pojkar A B C D E 12 3,06 3,06 2,90 3,23 2,68 2,86 3,17 3, ,0 3,0 14 2,9 3,0 3,0 2,9 3,0 3,0 2,7 3,3 3,0 14. Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det SGr Sö flickor pojkar A B C D E 12 3,28 3,32 3,24 3,45 3,00 3,00 3,56 3, ,2 3,0 14 3,2 3,3 3,3 3,4 3,1 3,4 3,3 3,4 3,4 16. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. SGr Sö flickor pojkar A B C D E 12 3,37 3,52 3,46 3,57 3,45 3,48 3,50 3, ,4 3,2 14 3,3 3,4 3,5 3,4 3,4 3,4 3,5 3,4 3,3 Meritvärde, slutbetyg Söderskolan 1 Söderskolan 2 Söderskolan SGr Genomsnittligt , ,1 175,4 meritvärde Flickor Pojkar Andel behöriga till gymnasieskolan % enligt intagningsstatistik i juni Söderskolan SGr Riket Y- H- Y- H- Y- H- program program program program program program Meritvärde per ämne, åk 7 enligt Procapita (44 resp 98 elever i årskursen) 13

14 Datum Sidan 14(40) Söderskolan 1 Söderskolan 2 SGR Vt 13 Ht 13 Vt 14 Vt 13 Ht 13 Vt 14 Ht 13 Vt 14 Elevantal Bild 11,1 11,3 10,4 11,0 11,6 12,4 11,3 11,5 Biologi 9,8 9,0 9,9 9,9 11,1 11,1 10,2 10,2 Engelska 7,1 9,8 9,8 10,0 9,7 10,2 10,3 10,4 Fysik 7,3 8,8 8,8 9,9 11,5 11,1 10,3 10,5 Geografi 9,1 9,0 9,5 11,1 10,9 9,2 Hem- o k-kunskap 10,2 11,7 Historia 8,7 8,4 9,2 11,4 11,9 10,6 Idrott och hälsa 10,6 11,0 10,7 10,6 12,2 12,5 11,3 11,5 Kemi 8,4 9,8 9,1 10,0 10,8 10,3 10,2 9,4 Matematik 8,1 7,0 8,5 9,6 10,1 10,5 9,4 9,5 Moderna språk 11,7 12,1 12,3 Modersmål 6,3 2,7 9,0 Musik 8,7 7,8 9,3 8,2 9,6 10,3 11,1 Religionskunskap 8,7 8,9 11,0 11,2 9,5 10,8 Samhällskunskap 8,8 9, ,4 10,8 10,4 10,2 Slöjd 11,0 10,7 11,4 10,9 11,6 12,7 11,5 11,8 Svenska 6,1 10,1 10,3 9,4 10,1 10,5 10,7 11,3 Svenska som 3,2* 5,6 6,4 4,4 12,0 1,7 10,6 3,7 andraspråk Teknik 9,9 9,0 10,2 11,3 12,1 10,5 10,5 *7 elever Meritvärde per klass, åk 7 vt 2014 enligt Procapita 7 A 7 B 7 C 7D 7E 7F Elevantal Bild 12,7 11,7 10,4 13,1 Biologi 11,3 6,6 10,4 9,3 15,2 10,8 Engelska 10,9 9,8 11,0 8,5 11,1 9,1 Fysik 11,0 6,6 -- 8,8 15,2 11,2 Geografi Hem- o k-kunskap Historia 11,7 8,9 9,1 7,6 12,3 12,7 Idrott och hälsa 14,4 10,2 11,6 9,6 13,6 11,5 Kemi 6,1 9,1 13,0 11,6 Matematik 9,8 6,7 9,1 7,9 13,8 11,3 Musik 8, ,2 8,8 Religionskunskap 10,6 11,0 9,7 8,1 11,2 12,1 Samhällskunskap Slöjd 12,6 13,4 12,1 10,6 13,3 11,7 Svenska 10,8 10,3 10,3 10,3 10,5 10,4 Svenska som andraspråk 2, Teknik 10,9 -- 8,8 9,1 14,2 12,2 14

15 Datum Sidan 15(40) Meritvärde per ämne, åk 8 enligt Procapita (52 resp 70 elever i årskursen) Söderskolan 1 Söderskolan 2 SGR Vt 13 Ht 13 Vt 14 Ht 13 Vt 14 Vt 13 Ht 13 Elevantal Bild 10,6 11,9 11,3 10,6 11,0 12,5 11,3 11,4 Biologi 8,5 10,2 12,0 9,4 10,6 10,9 10,1 10,6 Engelska 9,8 10,3 10,5 6,2 9,5 10,2 10,0 10,1 Fysik 8,5 11,4 9,0 6,9 10,6 10,1 10,7 Geografi 9,5 9,9 8,9 10,1 10,6 10,1 Hem- o k-kunskap 9,2 10,0 Historia 10,5 10,5 9,7 11,3 10,5 10,5 Idrott och hälsa 10,4 11,3 10,1 8,8 10,8 11,5 11,6 11,7 Kemi 8,9 9,8 11,8 9,1 10,4 10,6 9,7 9,9 Matematik 8,9 10,2 11,2 7,7 9,5 10,1 9,6 9,9 Moderna språk 11,5 11,4 12,0 Modersmål 15,0 10,7 12,4 Musik 8,8 8,6 8,6 8,6 7,8 10,7 9,8 Religionskunskap 11,0 10,7 11,8 11,5 9,8 10,7 Samhällskunskap 9,9 9,8 9,6 10,9 10,4 10,4 Slöjd 11,0 11,8 12,5 10,4 10,7 11,9 11,3 11,6 Svenska 11,5 9,8 10,9 8,9 10,2 10,4 10,3 10,8 Svenska som 8,8* 7,7 10,0 6,1 0,0 8,3 3,9 4,4 andraspråk Teknik 10,6 7,2 11,8 9,1 9,3 11,3 10,3 9,9 *6 elever Meritvärde per klass, åk 8 vt 2014 enligt Procapita 8 A 8 B 8 C 8 D 8E Elevantal Bild 13,5 11,3 -- Biologi 11,0 12,4 11,6 9,2 12,1 Engelska 11,7 9,7 11,3 10,4 8,7 Fysik 11,0 12,4 10,5 9,3 11,2 Geografi -- Hem- o k-kunskap Historia 11,2 9,7 11,3 9,2 13,0 Idrott och hälsa 12,6 9,9 10,3 11,6 10,3 Kemi 10,5 11,8 9,2 11,6 Matematik 11,2 12,6 9,8 9,2 9,8 Musik 9,6 8,1 6,7 8,6 Religionskunskap 11,8 10,1 11,3 9,7 12,6 Samhällskunskap -- Slöjd 13,7 12,6 12,3 10,3 11,4 Svenska 10,8 10,7 11,2 8,8 11,6 Vt 14 15

16 Datum Sidan 16(40) Svenska som andraspråk 12, ,0 Teknik 10,9 12,0 11,4 9,7 12,8 Meritvärde per ämne, åk 9 enligt Procapita (28 resp 76 elever i årskursen) Söderskolan 1 Söderskolan 2 SGR Vt 13 Ht 13 Vt 14 Vt 13 Ht 13 Vt 14 Ht 13 Vt 14 Elevantal Bild 12,3 10,4 12,3 12,5 12,5 12,2 11,5 12,3 Biologi 9,1 9,0 8,7 10,5 9,8 9,1 10,2 10,3 Engelska 10,2 10,5 11,7 10,8 9,8 11,6 10,6 12,0 Fysik 8,5 9,1 8,8 11,7 8,6 8,4 9,4 9,5 Geografi 10,9 8,8 11,1 11,1 9,7 10,2 10,4 10,8 Hem- o k-kunskap 10,7 9,6 10,9 11,5 10,4 11,5 11,2 12,0 Historia 11,0 10,6 10,7 11,3 11,3 11,8 10,8 11,1 Idrott och hälsa 12,3 11,7 11,9 12,3 9,5 10,4 11,6 12,2 Kemi 8,2 9,3 10,5 8,8 8,4 8,8 9,6 Matematik 9,4 9,4 10,0 11,1 8,7 8,6 9,7 10,0 Moderna språk 12,8 11,5 12,7 Modersmål 14,5 16,0 13,6 Musik 9,8 11,6 10,5 10,2 6,8 8,3 10,8 10,7 Religionskunskap 10,8 10,7 11,4 11,1 12,1 11,9 10,7 11,0 Samhällskunskap 10,2 10,6 11,2 11,5 10,2 10,6 10,5 10,7 Slöjd 11,9 12,3 12,7 12,1 11,3 11,8 11,8 12,1 Svenska 11,8 12,2 13,6 12,0 9,5 10,3 10,7 11,9 Svenska som 3,8* 3,9 4,8 8,0 0 9,3 andraspråk 3,8 4,2 Teknik 8,8 10,5 11,7 9,6 10,2 9,9 10,4 *6 elever Meritvärde per klass, åk 9 vt 2014 enligt Procapita 9 A 9 B 9 C 9D Elevantal Bild 12,8 12,1 12,3 11,8 Biologi 10,3 9,8 8,7 7,5 Engelska 12,7 13,4 11,7 9,2 Fysik 9,7 9,2 8,8 6,6 Geografi 10,1 10,0 11,2 10,5 Hem- o k-kunskap 11,4 10,9 10,9 12,0 Historia 11,1 10,1 10,7 13,8 Idrott och hälsa 11,2 10,3 11,9 9,9 Kemi 9,5 7,9 9,3 7,9 Matematik 9,4 8,4 10,0 8,1 Musik 8,4 8,4 10,5 8,0 Religionskunskap 10,4 11,1 11,4 13,8 Samhällskunskap 9,8 8,6 11,2 13,0 16

17 Datum Sidan 17(40) Slöjd 13,0 11,9 12,7 10,7 Svenska 10,3 9,9 13,6 10,6 Svenska som andraspråk -- 3,8 5,7 Teknik 10,1 10,5 10,5 10,0 Matematik Åk 7 Åk 8 Åk 9 Nationellt prov Beräknat på de elever som deltagit i Nationella Provet Åk 9 lå 12/13 Ej nått betyg (-, F) 30 st, 21% 18 st, 15% 26 st, 25% 26 st, 25% 31 st, 21% F E C A 23 st, 17% 13 st, 11% 20 st, 19% 55 st, 42% 22 st, 16% 4 st, 3% 51%, 19 st, 5 st, 4% 42,5% 16% 40 st, 39% 13 st, 1 st, 1% 13% 40 st, 39% 5 st, 5% 0 st, 0% 44 st, 30% 21st, 15% 8 st, 6% Bedömd måluppfyllelse språkutveckling juni 2014 % Sö Åk 7 Åk 8 Åk Språklig medvetenhet 2. Grundläggande läs- och skrivförmåga 3. Grundläggande läsförståelse 4. Förmåga att tillämpa läs- och skrivstrategier i varje ämne 5. Förmåga att tala, lyssna, samtala Bedömd måluppfyllelse språkutveckling juni 2013 % Åk 7 Åk 8 Åk

18 Datum Sidan 18(40) Se bilaga faktablad Söderskolan för övriga resultat. Analys Andel behöriga till gymnasieskolans nationella program Andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program ligger under snittet för riket samt för Sandvikens kommun i sin helhet. Under de senaste fem åren har resultaten inte ändrats i någon större grad trots insatser i form av ändrad resursfördelning, ämnesutveckling och omorganisation på skolan. De senaste två årens omfördelning av resurspersoner och omorganisation förväntar vi ge resultat på sikt. En utökad satsning på ämnet matematik kommer göras till kommande läsår. Godkänt betyg i matematik är en förutsättning för att bli behörig till gymnasiet. För att få ökade resultat gällande andelen behöriga till gymnasieskolan tänker vi på skolan både långsiktigt genom många olika typer av insatser. Dessa insatser redovisas nedan. De kortsiktiga insatserna som vi sätter in är intensivläsning under maj månad i ämnen elever ej når E betyg. Vi anpassar undervisningen och eventuellt också skoldagarna utifrån elevernas individuella möjligheter. Under våren erbjuder vi påsk- och sportlovsskola för åk 8 samt 9 men också efter betygen är satta erbjuds även sommarskola samt prövning i ämnen eleverna inte nått betyg i. Vi har studie och yrkesvägledning på skolan som har tid på elevernas schema i åk 9. Skolan har erbjudit studievägledningssamtal både enskilt och med vårdnadshavare. Föräldramöte samt information till föräldrar är genomfört. För övrig analys se under avsnittet bedömning och betyg. Nytt mål till nästa läsår blir att tiden för yrkes- och studievägledning på åk 9:s schema är obligatorisk samt att närvarokontroller utförs. Andelen elever som når målen i alla ämnen Den andel som når målen i alla ämnen är lägre i relation till riksgenomsnittet. Över tid har resultaten legat på en relativt jämn nivå. Resultaten har pendlat något mellan åren men har hela tiden legat lågt. Många insatser har gjorts under de senaste fem åren med resultat dock inte synbara i betygsstatistiken. Utvärderingar av insatserna har gjorts och nya insatser har satts in och sätts fortfarande in under pågående termin samt planeras inför kommande läsår. Det vi ser och som vi startat är en satsning på språkutvecklande arbetssätt. Under pågående läsår införs av Sandvikens kommuns en övergripande språkutvecklingsplan där vi satsar på ämnestexter och hur vi kan arbeta språkutvecklande med texter. Läsförståelsen är det våra elever behöver arbeta mer med och utveckla för att få en bättre förståelse för de texter de läser i samtliga ämnen. Vi har 18

19 Datum Sidan 19(40) samtidigt lägre betyg än snittet i matematik och NO. Undervisande lärare i matematik har under året gått matematiklyftet och resultat av denna kompetensutveckling förväntar vi oss på sikt. Andra insatser för att utveckla matematikundervisningen och stödet till eleverna är inplanerade inför kommande läsår, se avsnitt betyg och bedömning. Låg studiemotivation hos en del av eleverna på Söderskolan har varit ett återkommande problem under de senaste åren. Sandviken har strukturellt en historia av praktiska yrken vilket traditionellt ej krävt höga betyg eller fortsatta studier. Detta är en, enligt forskningen, faktor som påverkar studieresultaten. Söderskolan har sedan länge gjort många insatser för att kompensera denna faktor och vi fortsätter förändra verksamheten och undervisningen för att kunna bemöta och bryta detta mönster. Sedan läsår 12/13 har vi gjort insatser för att möta den låga studiemotivationen hos dessa elever. Representanter från elevhälsoteamet i form av skolkurator och studie- och yrkesvägledare har genomfört motivationssamtal i grupp och enskilt med elever i åk 8 och 9. Fokus har legat på framtiden och vad som krävs av eleverna för att nå sina framtida mål. Skolans meritvärde Söderskolans meritvärden har de senaste fem åren legat lägre än riksgenomsnittet. I likhet med övrig analys av resultaten finns här en koppling mellan de låga resultaten och låg studiemotivation hos elever vilka skolan inte har haft förmåga att kunna bemöta i tillräckligt stor utsträckning. Många insatser för att komma tillrätta med de låga meritvärdena samt lärarnas sätt att möta dessa elevers behov är redan igång och vi har höga förväntningar på att dessa insatser kommer ge resultat på sikt. Vi jobbar med att förändra undervisningen i alla ämnen för att kunna bemöta alla elever. Vi har sedan tidigare haft för stort fokus på åk 9. Vi har här fått tänka om och jobba med att eleverna ser vikten av att satsa lika mycket i alla årskurser. Detta arbete ser vi ger resultat. Övergripande ser vi ett utökat behov av studiehandledning, ämnesstöd och ämnessvenska för våra nyanlända elever. Vi ser samtidigt ett stort behov av att lägga om undervisning och särskilt stöd i matematik, fysik, biologi och kemi för att kunna nå alla elever. Dessa ämnen utmärker sig negativt i betygsstatistiken. En handlingsplan för att förändra särskilt stöd mot dubbelt lärarskap i matematik samt utökat extra stöd är framtaget och kommer till kommande läsår att sjösättas. En utökning av förberedelse inför utslussning av landningselever i engelska och matematik är också det planerat och ska genomföras under kommande läsår. Nya målsättningar för detta kommer i reviderad arbetsplan. Redovisning nedan av insatser vi på Söderskolan genomfört och hur vi jobbat för att öka vår måluppfyllelse och öka våra meritvärden. Klasskonferenser uppföljning i alla skolämnen 2 ggr/läsår. 19

20 Datum Sidan 20(40) Extrainsatta uppföljning och diskussioner utifrån måluppfyllelse med ämneslärare i matematik och engelska. Vi gör sedan 2013 bedömningar av alla elevers språkutveckling och följer upp dessa resultat med insatser. Vi har infört lovskolor på sport-, påsk- och sommarlov för elever som ej når kunskapskraven. Vi rekommenderar elever att gå. Kontakt med vårdnadshavare tas i samband med detta. Extratid för matematik under elevens val varje vecka med fokus på åk 8 och 9. Detta innebär 90 minuters extra matematik i veckan. Extrastöd i matematik 60 minuter en gång i veckan för åk 9. Vi försöker att inte ha några statiska grupper för extra stöd. Vi har flexibel resurs i form av speciallärare i matematik och engelska som jobbar både enskilt men också i grupp och ute i helklass. Vi har sedan 2012 infört gemensamma underlag för pedagogiska planeringar utifrån de olika ämnenas förmågor. Vi har tillsammans med all personal fördjupat oss i de övergripande förmågorna genom vidareutbildning på studiedagar i big five. Vi har ett tydligt mål på skolan att lärare i sin undervisning och pedagogiska planeringar använder sig av de fem stor förmågorna för att skapa meningsfullhet och förståelse hos eleverna. Vi har utifrån analys av betygsresultaten satt in extra tid och extra resurs i engelska samt utvecklat ett samarbete mellan landningslärare och lärare i hemkunskap och slöjd för nyanlända elever. De elever som inte läser moderna språk har tillval engelska och svenska. Denna tid har vi nu mer fokus på engelska än tidigare år. Denna tid använder vi också för att fokusera på ämnen eleverna behöver mer tid till. Dessa tider ligger också speciallärare i svenska och engelska tillgängliga för enskilt stöd samt undervisning i mindre grupper. Elevhälsoteamet har haft stående tider för att följa upp elever tillsammans med arbetslagen. Detta har inte fungerat tillfredställande under året och kommer att struktureras upp och tider ska in i arbetslagets kommande årshjul. Utökad handledning och observationer av specialpedagog och skolpsykolog i klasser med många elever som har särskilda behov. Vi ser att detta behöver utvecklas mer inför nästa läsår. Rektors lektionsbesök har under pågående läsår fokuserat på engelska och matematik. Reflekterande samtal har hållits mellan rektor och övervägande del av undervisande lärare i dessa ämnen. 20

21 Datum Sidan 21(40) En särskild observationsmall har används av rektor. Skiftande fokus till andra ämnen kommer att ske nästa läsår. Nya mål för detta sätts i kommande arbetsplan. Ökad delaktighet av elever i utformningen av undervisningen. Vi gör elevintervjuer som sammanställs och diskuteras i arbetslagen och elevråd. Mål sätts för att bemöta elevernas behov och förslag till förbättringar av undervisningen. Fortsättning av detta arbete önskas och ska utvecklas under kommande läsår. Utöver dessa insatser har nu Söderskolan två nya förstelärare med uppdrag att jobba med följande insatser: Försteläraruppdrag 1 innebär att jobba med handledning i språkutvecklade arbetssätt, genrepedagogik, cirkelmodellen samt ledarskap och bemötande som en del av anpassningen för nyanlända elever. Detta arbetssätt ger också resultat för alla elever. Prioriterade ämneslag som förstelärare kommer jobba tillsammans med är SO, MA och NO. Under denna period kommer också ämneslärare att bli inbjudna att auskultera förstelärarens lektioner för att i praktiken se arbetssättet. Bakgrunden till detta är att vi utifrån analys av betygsresultaten ser att vi generellt behöver arbeta mer språkutvecklande och då särskilt i de så kallade orienteringsämnena SO och NO. Försteläraruppdrag 2 innebär en satsning på matematikutveckling utifrån den analys vi gjort av de låga betygsresultaten vi ser i matematik. Under detta läsår har alla våra matematiklärare genomgått matematiklyftet. Den som varit matematikhandledare inom ramen för detta har nu fått en förstelärartjänst. Försteläraren kommer att jobba mot våra upptagningsskolor för att åstadkomma ett så kallat brobrygge mellan årskurserna. Syftet här är att motverka betygssänkningar mellan stadierna vilket vi ser sker idag. Förstelärare ska tillsammans med övriga matematiklärare planera för tvålärarsystem i matematik utifrån de resurser som tilldelas. Försteläraren kommer också till hösten att planera och genomföra föräldrautbildning i matematik för föräldrar till elever i åk 7. Under läsår 14/15 har försteläraren till uppgift att tillsammans med övriga matematiklärare och landningslärarna arbeta för ökad individualisering av undervisningen i matematik för nyanlända elever samt hur vi på bästa sätt kan kartlägga deras kunskaper och hur dessa elever på bästa sätt förbereds för utslussning i ordinarie undervisningsgrupper. Under hösten 2013 hade Söderskolan Skolinspektionen som genomförde en kvalitetsgranskaning av undervisningen för nyanlända elever. En övergripande plan för insatser utifrån utvecklingsområden är inskickad och påbörjad. Kommande förstläraruppdrag med koppling till andra utvecklingsområden har vi stora förhoppningar om att kunna genomföra kommande läsår. 21

22 Datum Sidan 22(40) Vi genomförde en introduktionsvecka med åk 7 vid skolstart. Denna innefattande team building, introduktion i ordningsregler, samtal om gemensamt förhållningssätt, prat om förväntningar och ansvar, värdegrundsövningar, övernattning den andra veckan på höstterminen, datautbildning, edwise-utbildning, lokalgenomgång, biblioteksbesök, få kunskaper i de olika verksamheterna på skolan så som klassråd, elevråd, trygghetsteam, elevhälsa etc. Introduktionsveckan för åk 7 gav goda resultat och kommer att genomföras även nästa läsår dock med några små justeringar i upplägget. Två gånger per läsår gör vi på skolan en bedömning utifrån den språkliga utvecklingen av alla elever i alla ämnen. En utveckling av detta arbete blir att under kommande läsår att på elevhälsoteamets möte efter genomförd bedömning att gå igenom alla elever och uppmärksammar särskilt de elever som är röda och gula. Pedagogerna diskuterar tillsammans med spec. lärare åtgärder så att alla elever ska bli gröna i alla ämnen. (Organisationsnivå). Vi går igenom vilka tillrättalägganden som behöver göras i klassen/gruppen. (Gruppnivå). Kvarstår problemen görs individanpassade åtgärder. (Individnivå) Pedagogen samtalar med eleven enskilt utifrån måluppfyllelsen och informerar om vad eleven behöver göra för att utvecklas vidare. Särskilt stöd Så här arbetar vi för att utreda en elevs behov av särskilt stöd Anmälan till EHT (elevhälsoteam) av lärare Beslut om utredning inför eventuellt åtgärdsprogram (ÅP) tas i samråd med specialpedagog. Utredning inför ÅP genomförs av berörda lärare. EHT beslutar om eventuell pedagogisk kartläggning, BASutredning eller psykologutredning. Rektor i samråd med lärare tar beslut om ÅP ska upprättas eller inte. Återkoppling från EHT med förslag på åtgärder till berörd lärare som sedan gör ett förslag på åtgärdsprogram tillsammans med elev och vårdnadshavare. Här finns stöd av specialpedagog och rektor i utformningen av ÅP samt vilka stödinsatser som är aktuella. I dessa former ges särskilt stöd Organisationsnivå - T.ex. handledning till personal, skolpsykolog, specialpedagog, kurator, studiehandledning samt ämnesstöd. 22

23 Datum Sidan 23(40) Gruppnivå - Speciallärarstöd i klass, grupp, studiehandledning, anpassningar av undervisningen i klassrummet, anpassningar av schemat. Individnivå - Enskilda instruktioner, tekniska hjälpmedel, anpassade läromedel och material, specifik träning med speciallärare och samtal med kurator. Så här följer vi upp särskilt stöd Bedömd måluppfyllelse för språkutveckling görs och följs upp. Klasskonferenser. EHT- möten varje vecka. Elevkonferenser och klasskonferenser. Här fokuserar vi både på den enskilda eleven men också på klassens behov. I det systematiska kvalitetsarbetet genom inhämtade av resultat samt gör analyser av detta material. Detta diskuteras sedan i arbetslagen och i ämneslagen. Insatser sätts in utifrån analyserna. Rektor medverkar på ämneslagens (matematik och engelska) möten för att säkerställa att utveckling sker i de ämnena med låg måluppfyllelse. Rektor har beslutat att särskilt stöd finns som ett riktat område i kvalitetsarbetet och arbetsplan. Det analyseras, följs upp och sätts nya mål kontinuerligt. Det ska finnas en flexibilitet i resursstödet. 4. Ansvar och inflytande På Söderskolan har vi flera olika forum för delaktighet och inflytande. Den viktigaste är trygga elever som har en god relation till sina lärare och övrig personal på skolan. Under normer och värden gör vi bedömningen att vi har en trygg arbetsmiljö där vi och våra elever känner sig trygga. Våra relationer bygger till övervägande del på ömsesidig respekt. På Söderskolan har vi följande forum för delaktighet och inflytande Klassråd samt elevråd Delaktighet i planering av undervisningen så som redovisningsformer samt visst innehåll Utvecklingssamtal Elevtid med mentor Elevintervjuer Elevenkät Hälsosamtal i åk 8 Föräldraråd 23

24 Datum Sidan 24(40) Mål Eleverna känner ansvar för och inflytande över undervisningens innehåll och utformning. Elevernas formella inflytande blir tydligt genom klassråd och elevråd. Resultat Elevenkäten 1. Vi har klassråd minst en gång i månaden. SGr Sö flickor pojkar A B C D E Om jag vill kan jag påverka i skolan genom klassrådet SGr Sö flickor pojkar A B C D E 12 2,77 2,61 2,62 2,602,61 2,62 2,11 3, ,9 2,8 14 2,7 2,6 2,7 2,62,6 2,4 2,7 2,5 2,9 3. Om jag vill kan jag påverka i skolan genom elevrådet SGr Sö flickor pojkar A B C D E 12 2,81 2,65 2,68 2,622,47 2,65 2,50 3, ,8 2,5 14 2,6 2,5 2,6 2,5 2,6 2,3 2,7 2,5 2,6 18. Mina lärare tar hänsyn till elevernas åsikter. SGr Sö flickor pojkar A B C D E 12 2,85 2,93 2,95 2,952,82 2,33 2,89 3, ,8 2,7 14 2,7 3,0 3,0 2,92,8 3,0 2,9 3,3 2,9 19. Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan (dvs arbetsformer). 24

25 Datum Sidan 25(40) SGr Sö flickor pojkar A B C D E 12 2,47 2,50 2,40 2,642,27 2,33 2,61 3, ,6 2,4 14 2,3 2,5 2,7 2,32,3 2,4 2,6 2,5 2,7 20. Jag är med och påverkar vad vi arbetar med i skolan (dvs innehåll). SGr Sö flickor pojkar A B C D E 12 2,11 2,01 1,97 2,072,05 1,52 2,22 2, ,4 2,1 14 2,1 2,2 2,3 2,12,0 2,0 2,3 2,1 2,5 Sammanfattning av genomförda elevintervjuer Beskriv hur er lärare gör för att alla elever ska tycka att undervisningen är intressant. Det vanligaste arbetssättet är att vi får genomgång och skriver av från tavlan det upplevs positivt. En bra genomgång gör det enklare att jobba vidare och komma in i ämnesområdet. De lärare som har relation till sina elever och som gör dem delaktiga i undervisningen gör också ämnet intressant. Eleverna ger förslag på hur man kan göra undervisningen mer intressant och tar delaktighet som exempel. De vill medverka i hur de ska redovisa. Berätta om hur er lärare gör under en lektion för att alla ska kunna vara med? Lärarna försöker hjälpa så många som möjligt. När klassen är ojämn är det svårt för läraren att räcka till. Lärarna försöker få med alla i diskussioner, går runt och lyssnar och hjälper till. Vi har grupparbeten vilket är positivt och som de gärna ser mer av. Överlag jobbar alla lärare för att alla ska kunna vara med. Får ni prova på olika sätt att arbeta, t.ex. i grupper eller med olika läromedel. Berätta hur det kan gå till. Vi jobbar i grupp ibland men vill ha mer av detta arbetssätt. Vissa provtillfällen får vi ha grupprov, muntliga prov, skriftliga prov. En del elever har eget material eller program i datorn. Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet har uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad 25

26 Datum Sidan 26(40) o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys En anledning till att eleverna inte tycker att de har klassråd minst en gång i månaden är att det inte funnits schemaförutsättningar för vissa klasser. Elevtid bör finnas schemalagd för hela klassen samtidigt inklusive båda mentorerna. Ytterligare en orsak till att många elever inte upplever sig ha klassråd är att de ej varit medvetna om att det faktiskt är klassråd man har på elevtiden. Där behöver vi mentorer bli tydligare t.ex. genom att ha en fast dagordning och samma procedur varje gång. Många frågor angående elevinflytande väcks av elever i andra sammanhang än i klassrådet. Fortsatta utvecklingsområden är bland annat att vi behöver få en tydligare koppling mellan klassråd och elevråd t.ex. genom ett rum på Edwise för mötesprotokoll, en anslagstavla där information sätts upp samt en förslagslåda. utbildning har inte genomförts för elevrådet, kommunens strateg för barnoch ungdomsfrågor har påbörjat arbetet men ännu inte genomfört. Det är något som elevrådet efterfrågar och skulle stärka deras roller och kunskap om elevinflytandet. Detta bör bli ett mål att genomföra kommande läsår. När det gäller elevernas ansvar och inflytande över undervisningens innehåll och utformning så ligger vi bättre till än kommunsnittet och har även ett bättre resultat än tidigare. Vi är stolta men inte nöjda. Vi tror att resultatförbättringen kan bero på att vi har tydligare planeringar och förtydligar elevernas möjligheter till inflytande. Genom att vi på skolan har genomfört elevintervjuer så har vi lärare blivit mer medvetna om hur eleverna upplever sin undervisning och deras önskemål. Genom dessa kan vi utveckla och anpassa vår undervisning. Det är ett bra komplement till elevenkäten och bör fortsätta. Under bedömning så har vi markerat två olika resultat. Det beror på att vi anser att målet Eleverna känner ansvar för och inflytande över undervisningens innehåll och utformning har vi uppfyllt i hög grad. Det andra målet Elevernas formella inflytande blir tydligt genom klassråd och elevråd har vi uppfyllt i ganska hög grad. 5. Skola och hem Vi har ett nära samarbete med hemmen. Elever, föräldrar/ vårdnadshavare och mentorer träffas för utvecklingssamtal en gång per termin. Utifrån individuella behov har vi även tätare kontakter samt andra typer av möten. 26

27 Datum Sidan 27(40) Kommunikation mellan skola och hem sker även via skolans rum i Edwise. Här finns bland annat ett elevkalendarium med information om skolans olika aktiviteter samt prov och läxor. Föräldramöten genomförs vid höstterminens start. Vid behov har vi uppföljande möten under läsåret. Skolans föräldraråd träffas en till två gånger per termin, under rektors ledning. Bedömning o Det framgår ej i vilken grad målet har uppfyllts o Målet uppfyllt till viss del o Målet uppfyllt i ganska hög grad o Målet uppfyllt i hög grad o Målet uppfyllt i mycket hög grad o Målet helt uppfyllt Analys De olika formerna för samverkan mellan skola och hem fungerar tillfredställande. Det har under läsåret under perioder inte fungerat att via Edwise ha en kalender där prov och läxor läggs upp av lärare. Detta har nu kommit att användas i högre utsträckning efter bland annat påtryckningar från föräldrar och elever. Föräldrarådet har inte fungerat enligt vår tanke under året. Ett fåtal föräldrarådsrepresentanter har medverkat på de möten som genomförts under året. Detta kräver en utökad analys samt vädjan på kommande föräldramöte hösten -14. Att inför en styrelse med utvalda föräldrarepresentanter planeras inför kommande läsår. 6. Övergång och samverkan Skolans elevhälsoteam har, under senare delen av vårterminen, haft överlämningsmöten för elever i behov av särskilt stöd inför årskurs 7. Vi har även haft öppet hus för blivande åk 7 elever och föräldrar i mars Överlämningar av alla klasslärare från överlämnade skolor genomförs förta veckan på höstterminen. Elever från Sätra, Björksätra och Årsunda har under året haft undervisning i slöjd och hem- och konsumentkunskap på Söderskolan. Detta har gjort att de har förkunskaper om Söderskolan samt lärt känna några av våra lärare. Vi ser dessa möten som en start på övergången till högstadiet. Åk 9 har varit på Bessemerskolan på studiebesök. Alla åk 9-elever överlämnas via en kommungemensam blankett till respektive gymnasieprogram. 27