Söderskolan kvalitetsredovisning

Transkript

1 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(39) Söderskolan kvalitetsredovisning Organisation Söderskolan Antal Elever 391 Rektor 1 Bitr. rektor med särskilt ansvar för elevhälsan 0,75 Lärare 40 Speciallärare 2 Elevhälsa: skolkurator, skolsköterska, specialpedagog 3 Ungdomsassistenter 1,5 Pedagogiska resurser 3 Studie- och yrkesvägledare 1 Skoladministratör 1 Söderskolan har under läsåret haft cirka 390 elever, fördelade på sex klasser i åk 7, sex klasser i åk 8 och fem klasser i åk 9. På Söderskolan har cirka 40 lärare arbetat. Majoriteten av lärarna har behörighet i de ämnen de undervisar i. Utöver detta har tre pedagoger funnits som extra stöd i verksamheten kopplade till elever med särskilda behov. Skolan har haft en rektor samt en biträdande rektor på 75 % med särskilt ansvar för elevhälsan och skolans datorer. Esset en liten klass/grupp med uppgift att undervisa och hjälpa elever med särskilda behov har inrättats detta läsår. Denna grupp har haft 14 elever kopplade till sig i olika omfattning. För de elever som behöver extra stöd utöver det som kan erbjudas inom ramen för ordinarie undervisning har Oasen funnits. Under läsåret har vi haft ett 60-tal elever med behov av stöd som fått specialundervisning på Oasen i olika stor utsträckning. På oasen har två speciallärare arbetat under året. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(39) På Söderskolan finns också en landning för nyanlända elever. På landningen har två lärare med SVA- behörighet arbetat under läsåret. Elever på landningen är klassplacerade och samverkan mellan landningslärare och lärare i ordinarie undervisning samt mentorer har legat till grund för utslussning i klass utifrån elevernas individuella kunskapsutveckling. En specialpedagog med ansvar för två skolor har arbetat med konsultation till lärare och med utredningar av elevvårdsärenden och skrivande av åtgärdsprogram. Söderskolan har under året haft en studie- och yrkesvägledare som genomfört information samt vägledande samtal med elever och vårdnadshavare. Denne har också genomfört studiemotiverande samtal tillsammans med skolans kurator utifrån olika elevers behov. 1,5 ungdomsassistenter har arbetat med frånvarorapportering och trygghet i skolan. Under året har vi också haft tillgång till en skolkurator och en skolsköterska med ansvar för två skolor var. Tillgång har funnits till skolläkare och skolpsykolog utifrån behov. Söderskolans elevhälsoteam har träffats varje onsdag. Vid elevhälsoteamets möten har rektor, bitr. rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, speciallärare och studie- och yrkesvägledare deltagit. Det har varit mentorernas ansvar att meddela elevhälsoteamet de ärenden som behöver lyftas. Detta har gjorts genom ifyllnad av särskild blankett där svårigheterna kring elevens skolsituation beskrivits. En speciallärare har ingått i vardera arbetslagen under året. På Söderskolan finns ett trygghetsteam bestående av rektor, bitr. rektor, kurator, ungdomsassistenter, specialpedagog samt erfarna lärare. Teamet har haft kontinuerliga träffar under läsåret. Teamet sammankallas också vid akuta situationer om kränkningar eller trakasserier förekommer. Att reagera och agera skyndsamt samt följa upp händelser är en viktig del av teamets arbete. Skolan har varit uppdelad i två arbetslag som letts av två arbetslagsledare. Arbetslagens uppgift har varit gemensam elevvård, uppföljningar, systematiskt kvalitetsarbete, pedagogiska diskussioner samt planering av verksamheten. Arbetslagen har träffats 1 timme varje tisdag eftermiddag. Skolans ämneslag har träffats för gemensam planering och bedömning tre eftermiddagar måndagar varje månad. Söderskolans ledningsgrupp har detta läsår bestått av arbetslagsledarna från de två arbetslagen, bitr. rektor och rektor. Ledningsgruppen har träffats en timme varje vecka samt haft två planeringsdagar. Söderskolan har en skoladministratör som skött det dagliga administrativa arbetet så som vikariesamordning, löpande bokföring, post, inskrivningar av betyg, klasser, elever, grupper mm. i våra datasystem. 2

3 Datum Sidan 3(39) 2. Systematiskt kvalitetsarbete Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn upplever att förskolan är stimulerande, trygg och lärorik. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Se bilaga 1. Plan för systematiskt kvalitetsarbete Söderskolan. Bedömning Analys Söderskolan har en plan för systematiskt kvalitetsarbete på skolan, se bilaga. Vi brutit ned planen för systematiskt kvalitetsarbete till ett årshjul för arbetslagen, se bilaga. Ett stort arbete har skett i arbetslagen på Söderskolan under läsåret som gått. Arbetslagen är den naturliga gruppen att bedriva systematiskt kvalitetsarbete i. Under året har inte alla deltagit vid arbetslagsmötena vilket medverkat till att kompetens och kunskap om elever saknats. Nytt mål: arbetslagen är obligatorisk för all personal och ska prioriteras kommande läsår av samtlig personal inom skolan. Elevhälsoteamets planerade träffar med arbetslagen har inte fungerat på grund av praktiska förutsättningar då specialpedagog och skolkurator under tisdagar varit placerade på andra skolor. 3

4 Datum Sidan 4(39) Nytt mål: elevhälsoteamet deltar enligt plan på arbetslagens möten och informerar och handleder lärare och övrig personal gällande elevvårdsinsatser. I arbetslagen har vi under året följt upp aktiviteterna i arbetsplanen samt årshjulet. Vi har haft en tydlig arbetsplan på skolan med utvalda mål för läsåret. Det vi upplever är att vi haft för många mål i vår arbetsplan. Vi behöver fokusera och prioritera våra mål bättre inför kommande läsår. Vi prioriterar vad som är viktigt här och nu. Vi är flexibla i vårt arbete och följer utvecklingen på skolan och i klasserna. Nytt mål: färre mål och en bättre prioritering av målen i skolans kommande arbetsplan. Implementeringen av Sandviken kommuns språkutvecklingsplan har genomförts via kommunens ämnesnätverk. På Söderskolan har vi startat implementeringen av ett utökat språkutvecklande arbetssätt i främst SO genom handledning för dessa ämnesgrupper av förstelärare med särskilt uppdrag. Söderskolan har genomfört bedömd språkutveckling av alla våra elever. Detta har gjorts en gång per termin. Detta arbete kräver kompetens och vår utvärdering av detta arbete visar att vi tillsammans i större utsträckning ska ta tillvara på de resultat som denna bedömda språkutveckling visar. Under året har vi använt resultaten från den bedömda språkutvecklingen till att få en bild av dels individernas utveckling men också hur klasserna utvecklas. Resultaten ska användas för att kunna fördela särskilt och extra stöd till både individer men också grupper av elever med dessa behov för att utvecklas än mer. Resultaten ska också användas till att se över nya arbetssätt i de klasser/grupper som uppvisar behov. Nytt mål: bedömd språkutveckling används som underlag för beslut om särskilt stöd samt underlag för förändrat arbetssätt i grupper som uppvisar dessa behov. Att stärka det språkutvecklande arbetssättet i alla ämnen är ett långsiktigt arbete, som tar tid och som måste ske över flera år. Med kontinuerliga utvärderingar, insatser och åtgärder förväntar vi oss kunna se resultat. Den bästa analysen är den som sker spontant i samtal mellan lärare. För att detta ska fungera behöver vi ett datorbaserat arbetsredskap, som är både enkelt, tydligt och snabbt så att bedömningen enkelt kan följa med vid till exempel överlämningar och enkelt kan tas fram när som helst. Nytt mål: inför kommande arbetsplan är att förbättra det språkutvecklande arbetssättet i alla ämnen på Söderskolan. Vi har genomfört klassgenomgångar två gånger i varje klass. Klassgenomgångarna och resultaten av dem resulterar också till att betygvarningar meddelas elev och vårdnadshavare. Genom mentorer har vårdnadshavare fått information om elev riskerar att inte nå kunskapskraven i ett ämne. Lärare har utifrån resultaten också blivit mer medveten om vad som krävs för klassen och den enskilda eleven. Vi har 4

5 Datum Sidan 5(39) också vid dessa träffar noterat vilka anpassningar varje enskild elev har så alla undervisande lärare har tillgång till samma information. Nytt mål: följa upp varje elevs anpassningar i arbetslagen för att kontrollera att dessa ger resultat. Vi har under läsåret haft tid för ämnesträffar. Här har lärare haft möjlighet att tillsammans planera undervisningen samt diskutera betyg och bedömning inom sina ämnen. Lärarna har också haft möjlighet att diskutera resursfördelning och särskilda behov. Det finns behov av en tydligare ledning och dagordning i vissa ämneslag. Varje ämneslag har behov av en ämneslagsledare. Dessa ska utses av rektor. Nytt mål: införande av ämneslagsledare samt att protokoll ska delges rektor efter varje ämneslagsträff. Rektor har under året genomfört lektionsbesök. Rektor har använt särskild mall som fyllts i och diskuterats enskilt med varje lärare utifrån undervisningen. Genom ett uppföljande reflekterande samtal har rektor och lärare enskilt diskuterat möjligheter och genomföranden av nya arbetssätt, metoder och strategier för att nå fler elever och utveckla undervisningen. I många fall har det reflekterande samtalet lett till att läraren analyserar sig själv och varför hen arbetar och utformar sin undervisning som hen gör. Nytt mål: Rektor gör lektionsbesök med efterföljande reflektion hos undervisande lärare. Prioritet kommande år är matematik, musik, bild och idrott och hälsa. Elevintervjuer har genomförts under läsåret utifrån varierad undervisning och delaktighet. Resultaten har diskuterats i arbetslagen och mynnat ut i nya aktiviteter och mål. Resultaten har redovisats i skolans elevråd. Dessa intervjuer bedöms ge mycket bra information och kompletterar den enkät alla åttor gör varje år och bör därför utvecklas ytterligare. Nytt mål: Att fortsätta med elevintervjuer och utveckla dem ytterligare gällande frågor rörande trygghet och studiero. 5

6 Datum Sidan 6(39) Förbättringsområden utifrån Skolinspektionens rapport 2014:03 samt Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av Utbildningen för nyanlända vid Alfaskolan i Sandviken, Dnr :5760 Landningens systematiska kvalitetsarbete med särskilt fokus på: Studiehandledning på modersmålet Samverkan med lärare i ordinarie verksamhet Kunskapsresultat och genomströmning Sandvikens riktlinjer för Landningsverksamheten Syftet med Landningens verksamhet är att skapa förutsättningar för att på ett respektfullt sätt kunna möta varje nyanländ elev / /Landningens verksamhet kännetecknas av att: Undervisningen utgår från och bygger på vad eleverna redan kan. Eleverna ses som resurser och tas emot med respekt. Det finns tydliga mål och god dokumentation. Samarbete, flexibilitet och kompetens är våra honnörsord. (Riktlinjer Landning antagna av kunskapsnämnden 8 maj 2012) Mål från arbetsplanen 2014/2015: Landningselevers kunskapsutveckling följs kontinuerligt upp i arbetslagen. En tydlig och god samverkan mellan landningslärare och övriga ämneslärare. Undervisningen anpassas utifrån landningselevernas kunskapsutveckling. Landningselever slussas ut i ordinarie klass snarast möjligt. Landningselever har schemalagd förberedande lektionstid i engelska, matematik, SO och textilslöjd. Flerspråkiga elever ska ha studiehandledning på modersmålet. Resultat Utslussningen från landningen har fungerat bättre under detta läsår. Landningseleverna kommer ut i högre takt, får mer ämnesstöd genom SO2, Eng2, HKK2, slöjd och särskild matematikundervisning. Däremot finns endast studiehandledning på somaliska, vilket medför att en stor grupp av skolans elever går miste om det stödet. Landningselevernas kunskapsutveckling utvärderas vid arbetslagens elevvård och skolans klassgenomgångar vid mitterminskonferensen. Bedömning 6

7 Datum Sidan 7(39) Analys Landningen upplevs nu i högre grad som en integrerad del i skolans verksamhet. Vi tror att detta beror på att fler ämneslärare är delaktiga i deras undervisning och att ansvaret för dem på så sätt fördelas mellan flera. Skolinspektionens besök hjälpte oss att sätta särskilt fokus på landningselevernas kunskapsutveckling och att de är allas ansvar. Samarbetet mellan landningslärarna och ordinarie ämneslärare upplevs ha ökat. Ett problem som kvarstår och gör att målet inte uppnås helt är att studiehandling på modersmålet saknas för många elever. Trots att eleverna har den lagliga rättigheten kan vi inte erbjuda detta då det administreras utanför skolan och är något vi inte styr över. De aktiviteter som finns inskrivna i arbetsplanen beträffande landningen: Stående punkt på arbetslagens dagordning att följa upp elever som är inskrivna på landningen och som är på väg att slussas ut i klass. Samverkan mellan landningslärare och ämneslärare genom att landningslärare 1 gång varje månad deltar på en ämnesgruppsträff. Prioriterade ämnesgrupper är SO, NO och MA. Rektor möjliggör extra resurs till landningselever och utökning av undervisningen i SO2, engelska2 och matematik2. Det som har varit svårt att genomföra är närvaron på ämnesgruppsträffarna då tiderna inte passat schematekniskt. Att delta en gång /månad har varit orealistiskt. Övriga aktiviteter har fortlöpt enligt planering. Under nästa läsår bör vi förslagsvis boka in medverkan vid ämneslagsträff redan i början av terminen och tänka oss en träff/termin och ämne. För att göra det realistiskt. Vi ser också att stödet av ämneslärare i Ma, Eng, SO, Slöjd och Hkk har varit värdefullt och skulle värt att utöka inom flera ämnen. Tex No och Idrott för att höja måluppfyllelsen för dessa elever. Nya mål: Landningselevers kunskapsutveckling följs kontinuerligt upp i arbetslagen. En tydlig och god samverkan mellan landningslärare och övriga ämneslärare. Undervisningen anpassas utifrån landningselevernas kunskapsutveckling. Landningselever slussas ut i ordinarie klass snarast möjligt med stöd av studiehandledning. 7

8 Datum Sidan 8(39) Lärare på landningen medverkar på de olika ämneslagens möten en gång per termin. Nyanlända elever har schemalagd förberedande lektionstid i engelska, matematik, SO, hem o konsumentkunskap och textilslöjd. Flerspråkiga elever ska få studiehandledning på modersmålet. 3. Normer och värden Mål och bedömning från arbetsplan Vi har god kommunikation mellan trygghetsteam, arbetslag, vårdnadshavare och mentorer. En god och direkt samverkan med vårdnadshavare vid konflikter, trakasserier och kränkningar. Våra elever tillämpar god netikett Våra elever är upplysta om det personliga ansvaret på nätet och i sociala medier. 8

9 Datum Sidan 9(39) Personal, elever och föräldrar är förtrogna med vårt likabehandlingsarbete. Se fråga 6 och 7, 12 elevenkäten 6. Jag tycker att flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla vuxna i skolan. SGr Sö flickor pojkar A B C D E F 13 2,8 2,5 14 2,6 2,7 2,9 2,6 2,6 2,7 2,7 2,5 3,0 15 2,7 2,7 2,8 2,6 2,3 3,3 1,4 3,4 2,9 7. Jag känner mig trygg i skolan. SGr Sö flickor pojkar A B C D E F 13 3,5 3,4 14 3,3 3,4 3,3 3,5 3,7 2,9 3,3 3,4 3,5 15 3,2 3,2 3,1 3,3 3,2 3,3 2,8 3,6 3,2 12. På vår skola lär vi oss om alla människors lika värde. SGr Sö flickor pojkar A B C D E F 13 3,1 2,8 14 2,9 3,0 3,0 3,1 3,2 3,0 3,2 2,8 2,8 15 2,9 3,0 3,0 3,0 2,5 3,4 2,6 3,4 3,3 Trygga elever. 9

10 Datum Sidan 10(39) Söderskolan och ungdomsgården Zenit har ett tydligt och utvecklat samarbete. På Söderskolan känner eleverna ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö. Fråga 8 och 21 i elevenkät åk Jag har arbetsro i skolan. SGr Sö flickor pojkar A B C D E F 13 2,9 2,6 14 2,7 2,6 2,7 2,5 2,5 2,3 2,8 2,4 3,1 15 2,7 2,7 2,6 2,8 2,3 2,9 2,6 3,0 2,6 21. Jag har i skolan fått kunskap om varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön. SGr Sö flickor pojkar A B C D E F Analys På Söderskolan råder en trygg arbetsmiljö. Det är övergipande en hjärtlig stämning och det råder arbetsro på lektionerna. Relationerna mellan personal och elever kan karaktäriseras som mycket goda. Övergripande har personalen och eleverna relationer till varandra som bygger på ömsesidigt förtroende och respekt. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling finns och skrivs ny varje läsår. Här involveras personal, föräldrar och elever i arbetet. 10

11 Datum Sidan 11(39) Information om dessa planer presenteras dels på föräldramöte i början av varje läsår samt finns tillgänglig på skolans hemsida. I dessa planer finns tydliga handlingsplaner vad som görs och vilka insatser som sätts in när det uppstår kränkningar, trakasserier eller våld. Vi har tydliga förväntningar på hur vi på Söderskolan ska agera gentemot varandra genom att vi har förväntansdokumentet Söderskolan en skola för alla Detta dokument innehåller dels ordningsregler med tydliga konsekvenser i en så kallad åtgärdstrappa och gemensamt förhållningssätt. I det senare framgår tydligt hur alla på skolan både personal, elever och föräldrar/ vårdnadshavare förväntas behandla alla runt omkring sig. Vi har samt eftersträvar en god kontakt mellan skola och hem. Varje elev har en mentor som sköter kontakterna med elevens vårdnadshavare. Vi har en gemensam lektionsstruktur på skolan vilken utgår från att eleverna ska känna igen sig i hur en lektion är uppbyggd och för att trygghet ska råda finns en gemensam tanke hos våra lärare hur en lektion är uppbyggd med tydlig lektionsstart, information och tydligt avslut av lektionen. Detta används i de flesta klasser. Vi arbetar utifrån ett demokratiskt förhållningssätt som gör eleverna delaktiga i undervisningen och de frågor som rör skolan. Detta arbete sker dels genom så kallad elevtid, där mentorer tillsammans med elever har klassråd som sedan har representanter i skolans elevråd och dels i det dagliga lektionsarbetet, där eleverna får vara med och påverka. Våra elevskyddsombud deltar på skolans skyddsronder. Alla pedagogisk personal äter pedagogisk lunch i matsalen. Vi har en lugn miljö i vår matsal på grund av detta. Lärare och övrig personal har tider på sina scheman där de agerar rastvakter. Målet är att skapa relation till alla elever och lugn i skolans korridorer. Under starten av höstterminen uppstod flera fall av bråk och konflikter på skolan. Tre fall polisanmäldes samt behandlades utifrån vår handlingsplan gällande nolltolerans mot våld i skolan. Olika konsekvenser utdelades till de involverade eleverna utifrån skollagens tillika Söderskolans disciplinära åtgärder. Detta resulterade i en snabb återgång till en trygg arbetsmiljö på skolan. Flera fall av nätkränkningar har uppmärksammats även under detta år. Trygghetsteamet har lagt ned många timmar på att reda ut kränkningar och trakasserier som skett via sociala medier och som givit följdverkningar under skoltid. En majoritet av de konflikter som uppstått under läsåret har sin grund i kommentarer och inlägg på sociala medier. För att motverka detta har mycket arbete lagts ned på att informera elever 11

12 Datum Sidan 12(39) om netikett och hur man beter sig på sociala medier. Vi har också ordnat så att alla åk 8:or samt några klasser i åk 9 fått föreläsning och samtal med Håkan Larsson ungdomskonsult i SAIK. Han har talat flera gånger med alla klass 8 om respekt mot varandra och hur vi behandlar oss själva och andra runt omkring oss både i verkliga livet men också på sociala medier. Vi ser positiva effekter av detta, men det finns fortfarande ett stort behov av ett utökat förebyggande arbete inom detta område. Många elever på liten yta har lett till nedskräpning och under vissa tider höga ljudnivåer. Vi har på grund av detta infört pris till den klass som städar bäst och håller ordning på sitt städområde. Varje klass har ett städområde de ansvarar för under varje läsår. Pris för bästa klass delades ut vid skolavslutningen. Trygghetsteamet har haft kontinuerliga träffar under året och kunnat följa upp händelser på ett bättre sätt med högre kvalitet. Det är viktigt med en fast mötestid varje månad för att kunna utveckla det främjande och förebyggande arbetet. Vi kommer att fortsätta med detta kommande läsår. Vid akuta situationer har trygghetsteamet sammankallats och det arbetet har fungerat effektivt och tillfredställande. Trygghetsteamets återkoppling till mentorer som kontaktar vårdnadshavare har fungerar bättre detta läsår. Vi ser också ett fortsatt behov av att genomföra introduktionsdagar och team building-dagar för att skapa trygghet och sammansvetsade grupper. Detta kommer att i likhet med fjolåret att genomföras den första och den andra skolveckan i augusti. Nya mål: På Söderskolan har vi trygga elever. Alla årskurser genomför introduktionsdagar. Trygghetsteam som agera direkt vid kränkningar och konflikter. Få alla elever att använda en god netikett på sociala medier. Skola och ungdomsgården Zenit samarbetar för att skapa goda rastaktiviteter. 4. Kunskaper Resultat Resultat nationella prov och betyg , se bilaga faktablad Söderskolan 7-9. Mål från arbetsplan Andelen elever som har behörighet till ett nationellt program på gymnasiet ligger minst på samma nivå som genomsnittet i Sandviken. 12

13 Datum Sidan 13(39) Bedömning Söderskolan använder sig av språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Bedömning Alla elever har tillgång till extra läxhjälp i matematik. Bedömning Nytt mål till nästa läsår blir att tiden för yrkes- och studievägledning på åk 9:s schema är obligatorisk samt att närvarokontroller utförs. Bedömning Elever på Söderskolan har en hög studiemotivation. Bedömning 13

14 Datum Sidan 14(39) Landningselever har schemalagd förberedande lektionstid i engelska, hemkunskap, slöjd, matematik och SO. Bedömning Användning av big five för att klargöra och förenkla läroplanens förmågor för att göra dem mer begripliga för våra elever. Bedömning Användning av stödstrukturer inom ramen för big five förmågorna i undervisningen. Bedömning Ökat samarbete mellan klasser som har idrott och hälsa samtidigt på schemat för ökad valmöjlighet. Bedömning 14

15 Datum Sidan 15(39) Föräldrautbildning i matematik erbjuds alla vårdnadshavare i åk 7. Bedömning Gemensamma mål och lektionsstruktur finns och används av samtliga lärare på Söderskolan. Bedömning På Söderskolan finns lokal plan för vårt 1-1 arbete (IT-strategi). Bedömning 4. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. SGr Sö flickor pojkar A B C D E F 13 3,0 3,0 14 2,9 3,0 3,0 2,9 3,0 3,0 2,7 3,3 3,0 15 2,9 2,9 3,0 2,9 2,9 2,8 2,7 3,1 3,3 14. Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det SGr Sö flickor pojkar A B C D E F 13 3,2 3,0 15

16 Datum Sidan 16(39) 14 3,2 3,3 3,3 3,4 3,1 3,4 3,3 3,4 3,4 15 3,1 3,2 3,3 3,2 3,2 3,2 2,6 3,6 3,4 16. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. SGr Sö flickor pojkar A B C D E F 13 3,4 3,2 14 3,3 3,4 3,5 3,4 3,4 3,4 3,5 3,4 3,3 15 3,3 3,4 3,4 3,3 3,5 3,4 3,2 3,4 3,2 Skolinspektionen Skolinspektionens granskning av Söderskolan resulterade i utvecklingsområden samt kritik på följande punkter: Samordna undervisningen i olika ämnesområden så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. Se till att lärarna vidtar åtgärder för att tillförsäkra eleverna studiero. Se till att studiehandledning på modersmålet ges till elever som har behov av det. Utarbeta åtgärdsprogrammen så att de anger vilka behoven är. Se till att rektorn fattar beslut om enskild undervisning och anpassad studiegång enligt skollagens krav. Se till att betyg utfärdas i enlighet med författningarnas krav och att föreskrifterna om betyg följs. Se till att en skriftlig bedömning av elevernas kunskapsutveckling ges i grundskolan när ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne. Se till att skolans kunskapsresultat ligger till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar och utvecklingsinsatser. Se till att samtliga elever har tillgång till personal med kompetens för att tillgodose deras behov av vägledning inför utbildning och yrkesval. 16

17 Datum Sidan 17(39) Analys och nya mål Elevenkät åk 8 Utifrån resultaten i enkäten till alla årskurs åttor har dem fått kunskaper från sina lärare om vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Eleverna får också i god utsträckning hjälp i skolarbetet när de behöver det. Samtidigt har de flesta lärare enligt eleverna förväntningar på dem att de ska nå målen i alla ämnen. Resultaten av dessa frågor i enkäten har legat på en stabil nivå runt 3 på en fyrgradigskala de senaste tre läsåren. Vi behöver fortsätta med vårt arbete att ha positiva förväntningar på våra elever och vara tydliga vilka krav vi ställer för att eleverna ska se vad som krävs för olika betyg. Nytt mål: Vi har höga förväntningar på alla våra elever. Skolinspektionens granskning En redovisning av insatser för att tillgodose de mål och riktlinjer som finns enligt skollag samt läroplan (LGR11) är inskickat och igångsatt i verksamheten efter skolinspektionens granskning. Kompletteringar ska skickas in i höst utifrån nya blanketter, omdömen, beslut samt analys av årets resultat. Nya mål gällande studie- och yrkesvägledarens roll i syfte att nå även årskurs 7 finns och ökat samarbete mellan lärare och studieoch yrkesvägledare är inplanerat till kommande läsår. Den handlingsplan som finns fortsätter vi att arbeta utifrån under kommande läsår. Andel behöriga till gymnasieskolans nationella program Andelen behöriga till gymnasieskolans nationella yrkesprogram har ökat markant sedan förra året med många procentenheter. 82 % av alla årskurs 9 har efter detta år behörighet att komma in på gymnasiets yrkesprogram. Detta före genomförandet av sommarskola där utvalda elever har chansen att läsa upp ämnen till gymnasiebehörighet. De senaste två årens omfördelning av resurspersoner exempelvis speciallärare och omorganisation av särskilt stöd mot mer inkludering i klassrummet, anpassningar i klassrummet, lilla gruppen Esset, förändrade arbetssätt och fokus på resultat och betyg har således gett positiva verkningar. Den utökade satsningen på matematik har även den nu börjat ge resultat. Läsår kan vi redovisa en ökning i samtliga årskurser i alla ämnen. För att få fortsatt ökade resultat gällande andelen behöriga till gymnasieskolan tänker vi på skolan långsiktigt genom många olika typer av insatser och kommer fortsätta på vår inslagna väg. Nytt mål: Andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program är högre än föregående läsår. 17

18 Datum Sidan 18(39) Andelen elever som når målen i alla ämnen Över tid har resultaten legat på en relativt jämn nivå men vi ser nu en tydlig riktning mot att resultaten bara blir bättre. Många insatser har gjorts under de senaste fem åren men resultaten har dock inte varit synbara tills nu i betygsstatistiken. Utvärderingar av insatserna har gjorts och nya åtgärder har satts in och planeras inför kommande läsår. Det vi ser och som vi är i början av är satsningen på språkutvecklande arbetssätt i undervisningen men här behöver vi utvecklas mera för att kunna nå alla elever och undervisningen i alla ämnen. Läsförståelsen är det våra elever behöver arbeta mer med och utveckla för att få en bättre förståelse för de texter de läser i samtliga ämnen. Låg studiemotivation hos en del av eleverna på Söderskolan har varit ett återkommande problem under de senaste åren så även nu. Sandviken har strukturellt en historia av praktiska yrken vilket traditionellt ej krävt höga betyg eller fortsatta studier. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar barn och ungdomars studiemotivation. Detta är en, enligt forskningen, faktorer som påverkar studieresultaten och motivationen till att vilja nå långt i skolan. Söderskolan har sedan länge gjort många insatser för att kompensera dessa faktorer och vi fortsätter förändra verksamheten och undervisningen för att kunna bemöta och bryta detta mönster. Sedan läsår 12/13 har vi gjort flera insatser för att möta den låga studiemotivationen hos dessa elever. Exempel är studiemotiverande samtal, mentorstid, mentorsdagar, varierad undervisning, gemensam lektionsstruktur, elevernas inflytande över undervisningen, fler ämnesövergripande områden i undervisningen, datorn som en naturlig del av undervisningen genom att allt fler lärare använder bloggar, padlets, flipped classroom med mera. Vi ser att vi behöver göra mer och förändra vårt arbetssätt för att öka studiemotivationen ytterligare. Vi behöver få en ökad och mer konsekvent kontakt med vårdnadshavare på olika sätt och i olika former. Vi måste i alla forum lyfta att skolan är viktig och betydelsefull. Detta tar vi med oss som ett utvecklingsområde till kommande läsår. Nytt mål: Fler elever som når målen i alla ämnen i jämförelse med förra läsåret. Skolans meritvärde Söderskolans meritvärden har de senaste fem åren legat lägre än riksgenomsnittet. I likhet med övrig analys av resultaten finns här en koppling mellan de låga resultaten och låg studiemotivation hos elever vilka skolan inte har haft förmåga att kunna bemöta i tillräckligt stor utsträckning. Många insatser för att komma tillrätta med de låga meritvärdena samt lärarnas sätt att möta dessa elevers behov har gjorts och dessa ser vi nu ge resultat i form av ökade meritvärden i alla årskurser och främst i årskurs 9. Vi jobbar med att förändra undervisningen i alla ämnen för att kunna bemöta alla elever. Vi har sedan tidigare haft för stort fokus på åk 9. Vi har här fått tänka om och jobba med att eleverna ser 18

19 Datum Sidan 19(39) vikten av att satsa lika mycket i alla årskurser. Detta arbete ser vi ger resultat och nu används hela betygsskalan i alla årskurser i nästan alla ämnen. Övergripande ser vi ett utökat behov av studiehandledning, ämnesstöd och ämnessvenska för våra nyanlända elever. Vi ser samtidigt ett stort behov av att utveckla undervisningen flera ämnen exempelvis i matematik, NO, musik för att kunna nå alla elever och öka betygen. Här ser vi behov av att lyfta alla elever och inte fastna på i att elever bara ska nå betyg E utan sträva efter och förvänta oss att fler elever kan nå höga betyg. Dessa ämnen utmärker sig fortsatt negativt i betygsstatistiken och har inte ökat lika mycket som andra ämnen. De insatser som genomförts i form av dubbelt lärarskap och extratid på profiltiden ger resultat och detta kommer vi att utöka kommande läsår inom vår ekonomiska ram. Vi har haft många olika aktiviteter och insatser kopplade till de mål vi satt under kunskaper. Majoriteten av dessa har vi genomfört och bedömt under respektive mål se ovan. Vi ser att många aktiviteter och insatser gett resultat och kommer att fortsätta med dessa under kommande läsår. Vissa aktiviteter kommer vi att behöva utveckla och komma vidare med. Genom kommunens ämnesnätverk har implementering av ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen genomförts enligt plan. Detta arbete är påbörjat och behöver fortskriva under kommande läsår. På Söderskolan behöver vi utveckla detta lokalt. Det räcker inte med att en förstelärare har ett uppdrag utan de nyckelpersoner som fått utbildning i språkutvecklande arbetssätt ska få mer utrymme under konferenstid att arbeta med alla lärare. En utveckling är att läsa aktuell litteratur i ämnet för att få en gemensam grund och sedan föra ämnesövergripande pedagogiska diskussioner om hur vi kan förändra vårt arbetssätt mot att alla ämnen arbetar utifrån att vara språkutvecklande. Möjligheter till auskultation är också en nyckel till att öka kompetensen hos alla lärare inom ramen för den språkutvecklande undervisningen. Vi på Söderskolan behöver skapa förutsättningar för detta under nästa år. Extra tid och resurs för nyanlända elever i SO, engelska, matematik, slöjd och Hkk har funnits under året och bidragit mycket till nyanlända elevers kunskapsutveckling. De elever som är inskrivna på landningen kommer nu snabbare ut i klass och är mer förberedda för undervisningen i helklass. Vi ser också att de har utvecklat det svenska språket och då särskilt skolspråket genom dessa aktiviteter. Vi utvecklar undervisningen i engelska så de innehåller fler muntliga övningar, fler tillfällen att tala engelska för att på så vis förbättra sina kunskaper. Fokus har legat på den kommunikativa förmågan under läsåret vilket givit resultat. Vi har undervisat med fokus på kommunikation. Införandet av tvålärarsystem en av tre lektioner i veckan i matematik har genomförts och visar sig bidra till ökad måluppfyllelse i ämnet. Det som 19

20 Datum Sidan 20(39) visat sig vara skört i detta system är om en lärare är borta t.ex. sjuk eller ledig så påverkar det eleverna på ett negativt sätt än mer än tidigare. Till nästa år behöver vi lägga matematiklektioner parallellt på schemat och ha tre lärare på två klasser för att minska den påfrestning som vi sett under detta år. Alla elever har tillgång till extra läxhjälp i matematik. Denna aktivitet har vi påbörjat genom att erbjuda många elever matematik på den så kallade profiltiden. Denna ska vi utöka till nästa läsår för att kunna nå vårt mål att erbjuda alla elever läxläsningstid under skoltid i matematik. Många elever har svårt att läsa och tolka uppgifterna i matematikboken mm. Eleverna har arbetat mycket med ord och begrepp i matematiken men elevernas matematiska språkutveckling behöver förbättras. Denna aktivitet ska kopplas till vikten av att matematiklärarna får ökad kompetens inom ramen för en språkutvecklad undervisning. Arbetet här är påbörjat både lokalt genom att en förstelärare handleder ämnesgruppen av matematiklärare samt i nätverken där en satsning skett i ämnet. För att höja betygsnivåerna och meritvärdena behöver vi arbeta med de elever som är nöjda med betyg E. Detta genom att höja förväntningarna på eleverna samt prata om framtiden och framtida yrkesval. Lärare har höga förväntningar på sina elever och är tydligare i vad som krävs för olika betyg. Vi behöver fortsätta detta arbete tillsammans med elever och vårdnadshavare. En god och kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare behöver stärkas genom att dessa involveras tidigare i samtalen om målsättningar för våra elever samt efter mitterminskonferensen. Här har vi på Söderskolan förändrat utvecklingssamtalen till att bli elevledda. Detta innebär kort att eleverna själva håller i utvecklingssamtalet utifrån egensatta mål i alla ämnen. Ett först samtal på detta sätt genomfördes under vårterminen och utvärderingar i lärargruppen visar på positiva signaler och att vi ska fortsätta utveckla detta. Två lärare i matematik har under detta läsår genomfört föräldrautbildningar i matematik. Detta för att få vårdnadshavare intresserade av matematik samt visa hur man kan lösa olika matematikuppgifter. Vi har visat hur vi arbetar med matematik i skolan. Två träffar har genomförts. Den första riktades mot vårdnadshavare i åk 7 och det andra tillfället till vårdnadshavare i alla årskurser. Denna insats ska utvärderas ytterligare då vi måste veta att den ger resultat vi förväntar oss. De träffar som genomförts har inte så förväntad grad haft tillräckligt många deltagande vårdnadshavare. Här måste vi locka fler att ta del av detta erbjudande skolan ger. Oasen där våra speciallärare har sin utgångspunkt har i större utsträckning medverkat i helklass och samverkat genom tvålärarskap för att utveckla 20

21 Datum Sidan 21(39) undervisningen så vi når alla elever. Undervisningen i engelska och svenska har prioriterats under året. Vi ser en god utveckling av det inkluderande arbetssättet och ska fortsätta med detta under kommande läsår. Vi har under året kopplat speciallärare mot det vi kallar engelska och svenskaförstärkning (ENF). Det är undervisning för elever som inte läser ett modernt språk. Specialpedagog samt speciallärare gör lektionsbesök och handleder lärare i anpassningar av material och bemötande av elever med särskilda behov. Vi har under höstterminen arbetat med att få en gemensam lektionsstruktur. Detta är genomfört och den används av majoriteten av alla lärare. Detta ska fortsätta under kommande läsår och tas upp i respektive arbetslag för att inte glömmas bort. Skolsköterska, specialpedagog, speciallärare samt kurator skulle ha deltagit regelbundet på arbetslagens möten för att följa upp elevärenden. Detta har inte kunnat genomföras då specialpedagog och skolkurator varit stationerad på annan skolenhet de dagar Söderskolan har arbetslagskonferens. Inför kommande läsår ska detta ändras och möjligheter ges till elevhälsans personal att medverka vid Söderskolans arbetslagsträffar. Klasskonferenser har genomförts under båda terminerna för samtliga klasser. Här har vi sett över elevernas kunskapsutveckling samt kontaktat vårdnadshavare till elever som ej ser ut att nå betyg. Vi har också under vårterminens klasskonferens gått igenom samtliga elevers behov av anpassningar av undervisningen. Detta har sammanställts på särskilt blankett som förvaras i elevens akt. Vi har kartlagt elevernas bedömda språkutveckling varje termin. Detta för att se över grupper och elevers behov av språkutvecklande arbetssätt men också vilka grupper och individer som har behov av extra eller särskilt stöd samt anpassningar av olika slag. Vi har gett elever i åk 8 och 9 möjlighet till extra stöd under sportlovet i form av lovskola. Intresset sviktade detta år cirka 10 elever antog erbjudandet. Vi behöver här arbeta vidare tillsammans med elever och föräldrar för att få eleverna att se hur positivt det är att kunna ta igen och få extra stöd för att nå betyg i ämnen som de kanske inte annars når betyg i. Samtidigt erbjuder Sandvikens kommun sommarskola till alla årskurs 8 och 9 för de som ej når betyg vilket är positivt. På Söderskolan har vi också fokus under maj och juni på elever särskilt i årskurs 9 där vi fokuserar på de ämnen elever inte uppvisat kunskaper för att nå betyg E. Tid fördelas om och mer prioritet läggs på de förmågor och kunskapskrav de ej uppvisat. På detta sätt kan vi säga att fler klarar sina betyg. Hösten 2014 startade Söderskolan en mindre grupp Esset för några enstaka elever med särskilda behov både sociala och kunskapsmässiga. 21

22 Datum Sidan 22(39) Under läsårets gång har gruppen utökats med fler elever och fler personal för att tillgodose behoven i verksamheten. Elever med hög frånvaro har också kopplats till gruppen för att få till en tät och nära kontakt med både elever och deras vårdnadshavare. Målet för gruppen är att arbeta för att få eleverna att känna sig trygga att återgå i sina klasser i form av utslussning och utifrån deras individuella behov. Verksamheten har dagsplaneringar, individuella scheman, lotsning och samtal i att hantera konflikter, mycket en till en undervisning, egna fasta arbetsplatser, anpassat arbetsmaterial samt hjälp att klara av skoldagen. En lugn och trygg miljö med mycket vuxenkontakt har skapats för dessa elever. Gruppen fortsätter sitt arbete kommande läsår. Det som behöver utvecklas är samarbetet med ämneslärare, rutiner för att mögliggöra utökat samarbete med andra myndigheter sås om socialtjänsten och landstinget BUP, Mentorers delaktighet i elevernas utveckling samt att skolans elevhälsa tillsammans med rektor har avstämningsmöten varje vecka. Under läsåret har vi haft 26 elever inskrivna på Landningen varav nio nyanlända till Sverige under läsåret. Fem elever har kommit från andra skolor efter viss tid i Sverige. Tio elever har skrivits ut från Landningen under läsåret, de har sedan fått fortsatt ämnesstöd på Landningen under året. Under läsåret har vi haft utskrivningsmöte med elev, rektor, berörd mentor och Landningslärare. Vid dessa möten har ansvarsfördelningen förtydligats angående ansvar för elev och ämnesstöd. Enligt planering skulle ytterligare tre elever ha skrivits ut för att underlätta ansvarsfördelningen inför det kommande läsåret. Våra elever som är inskrivna på vår landning blir allt mer integrerade i verksamheten. Detta år ser vi en positiv förändring, eleverna samtalar och har mer kontakt med sina klasskompisar och även andra elever på skolan. Lokaliteterna har fungerat bra. Tre timmar i veckan har fyra elever haft studiehandledning på somaliska. Inget annat språk har kunnat ge studiehandledning, eftersom vi ej tilldelats studiehandledare i önskade språk: tigrinja, dari, arabiska och chin teddim. Vår bedömning är att samtliga elever skulle ha uppnått högre måluppfyllelse om de fått studiehandledning i sina modersmål. Under året har vi tagit emot två praktikanter från Sandvikens kommuns nystartade studiehandledarutbildning, en av dem fullföljde utbildningen och har praktiserat hos oss fyra veckor. Under de fyra veckorna fick våra daritalande elever studiehandledning, vi bedömer det som att återkommande regelbundet stöd i modersmålet skulle öka måluppfyllelsen i hög grad för dessa elever. Behovet av arabisk studiehandledning har till viss del täckts av en arabisktalande assistent och en arabisktalande språkpraktikant som funnits på Landningen vissa lektioner. Överlämningar från avlämnande landningar på Björksätraskolan samt överlämningar till Gymnasieskolan har genomförts på ett positivt sätt. Detta läsår har skolan haft två arbetslag, viket underlättat kontakt mellan berörda lärare och mentorer. I arbetslagen har 22

23 Datum Sidan 23(39) övrig personal informerats om Landningens elever vid bl.a. elevvårdstid mm. Samtliga elever på Landningen har gått ut i klass i flera ämnen. De ämnen de gått ut i är företrädesvis de praktisk/estetiska; bild, idrott, musik och slöjd. De elever som kommit från andra skolor under terminen har genast gått ut i samma ämnen som de deltagit i på förra skolan. Även detta läsår har vi tyvärr saknat schemalagd e-tid i många klasser. Det försvårar för Landningens elever då de ska hålla sig informerade om vad som gäller i klassen, de har då inte heller möjlighet att delta i elevråd. Vi anser det vara en demokratifråga att eleven får information om när e-tiden är förlagd och då får möjlighet att delta. I arbetet med våra elever har vi fått mycket positiv respons från föräldrar, gode män, boendepersonal och studiehandledare. Vi har lagt mycket tid på dessa kontakter, vilket visat sig vara värdefullt. Elever i åk 9 har följt med Söderskolans SYV på åk 8:s studiebesök på Bessemerskolan, de fick då även besöka Individuella programmet. SYV har deltagit i flera utvecklingssamtal med elever i åk 9 och har då informerat elever och vårdnadshavare om gymnasiet. På höstterminen har SYV också informerat elever om gymnasiet med hjälp av tolk. För att informera om Landningens arbete deltog vi i skolans Öppet hus. Intresset var stort, många vårdnadshavare ville se hur vi arbetade med nyanlända elever även om deras egna barn inte ska gå på Landningen. Landningens personal har haft regelbundna möten med rektor, vilket har fungerat mycket bra. Det har varit positivt för verksamheten att då kunna hantera det administrativa arbetet gällande de nyanlända eleverna. Klassernas mentorer har i högre grad än tidigare år gjort besök på Landningen för att träffa sina elever vilket varit mycket uppskattat och värdefullt. Datorn används som ett naturligt arbetsredskap i undervisningen. Eleverna översätter med hjälp av bl.a. Google och Lexin. De övar svenska på bl.a. Digitala spåret. Flera elever än tidigare år har gått ut i klass i matematik och ett ökat antal har även uppnått betyg. I svenska som andraspråk arbetar vi muntligt och skriftligt för att stötta eleven i att utveckla det svenska språket. I engelska har eleverna fått passande undervisning exempelvis nybörjarengelska på Landningen, engelska 2 med fyra olika tider hos engelskalärare eller i sin ordinarie klass efter klassens schema. Flera av eleverna som gått ut i klass har fått betyg i engelska efter relativt kort tid i svensk skola. Vi ser tyvärr att några elever fått för lite engelska eftersom de gått ut i ämnen som är schemalagda då vi haft engelska på Landningen och även då engelska 2. Detta behöver vi se över till nästa läsår. Nytt mål: Ökade meritvärden i samtliga årskurser i jämförelse med tidigare läsår. Elever inskrivna på landningen ska delta på hemklassens mentorstid. 23

24 Datum Sidan 24(39) 5. Ansvar och inflytande På Söderskolan har vi flera olika forum för delaktighet och inflytande. Den viktigaste är trygga elever som har en god relation till sina lärare och övrig personal på skolan. Under normer och värden gör vi bedömningen att vi har en trygg arbetsmiljö där vi och våra elever känner sig trygga. Våra relationer bygger till övervägande del på ömsesidig respekt. På Söderskolan har vi följande forum för delaktighet och inflytande Klassråd samt elevråd minst en gång i månaden Delaktighet i planering av undervisningen så som redovisningsformer samt visst innehåll Utvecklingssamtal två gånger per år Elevtid med mentor varje vecka Elevintervjuer januari varje år Elevenkät i åk 8 varje år Hälsosamtal i åk 7 samt 8 Föräldraråd minst en gång per termin Mål från arbetsplanen Eleverna på Söderskolan ska ha inflytande över undervisningen i respektive ämne och klassråd. På Söderskolan genomförs varje år elevintervjuer. Elevrådet har en egen sida i edwise för information till elever, personal och föräldrar. Elevrådet informerar till elever, personal och föräldrar om sitt arbete. Elevrådet har kunskaper i hur de kan påverka elevers situation och undervisning på Söderskolan. Resultat Elevenkäten 1. Vi har klassråd minst en gång i månaden. SGr Sö flickor pojkar A B C D E F

25 Datum Sidan 25(39) 2. Om jag vill kan jag påverka i skolan genom klassrådet SGr Sö flickor pojkar A B C D E F 13 2,9 2,8 14 2,7 2,6 2,7 2,6 2,6 2,4 2,7 2,5 2,9 15 2,5 2,6 2,9 2,3 2,6 3,0 1,8 2,8 2,9 3. Om jag vill kan jag påverka i skolan genom elevrådet SGr Sö flickor pojkar A B C D E F 13 2,8 2,5 14 2,6 2,5 2,6 2,5 2,6 2,3 2,7 2,5 2,6 15 2,6 2,7 3,0 2,5 2,5 3,0 2,3 2,7 3,0 18. Mina lärare tar hänsyn till elevernas åsikter. SGr Sö flickor pojkar A B C D E F 13 2,8 2,7 14 2,7 3,0 3,0 2,9 2,8 3,0 2,9 3,3 2,9 15 2,7 2,9 3,0 2,8 2,9 3,1 2,1 3,4 3,1 19. Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan (dvs arbetsformer). SGr Sö flickor pojkar A B C D E F 13 2,6 2,4 14 2,3 2,5 2,7 2,3 2,3 2,4 2,6 2,5 2,7 15 2,4 2,4 2,5 2,4 2,0 2,6 2,2 2,6 2,8 20. Jag är med och påverkar vad vi arbetar med i skolan (dvs innehåll). SGr Sö flickor pojkar A B C D E F 25

26 Datum Sidan 26(39) 13 2,4 2,1 14 2,1 2,2 2,3 2,1 2,0 2,0 2,3 2,1 2,5 15 2,3 2,2 2,2 2,2 1,9 2,3 2,2 2,4 2,4 Sammanfattning av genomförda elevintervjuer Berätta om hur er lärare gör under en lektion för att alla ska kunna vara med? Grupparbeten men då blir det alltid några som gör mer än andra. Vanlig handuppräckning och läraren fördelar orden. Elever som inte vågar prata inför andra så ska denna kunna prata ensam med läraren. Andra lärare tar bara och säger till att du ska prata. Gör alla samma saker? Det finns uppgifter till de som är mer motiverade. Viktigt att lärarna kommunicerar med de elever som vill komma vidare och högre betyg. Får ni prova på olika sätt att arbeta, t.ex. i grupper eller med olika läromedel. Berätta hur det kan gå till. De flesta lärare har varierad undervisning. Det är olika. Vi nöter inte bara i boken. Unga lärare verkar mer engagerade än äldre lärare. I matematiken har vi mycket eget arbete. I matematik brukar en lektion börja med 5-10 min lärarprat sedan eget arbete i ca 45 minuter och på slutet pratar läraren 1-5 minuter som en avslutning. Vissa lärare då jobbar vi till slut och sedan går vi. Berätta om hur er lärare gör under en lektion för att alla ska kunna vara med? Muntligt är viktigt att kunna erbjuda elever som har det svårt. Redovisningar muntligt ska kunna göras på olika sätt helklass, liten grupp, bara med läraren eller spela in en film och visa läraren. Alla är inte med när vi har lektioner, alla pratar inte i helklass. Variera så att det inte alltid är samma som elever som svarar på frågor i klassrummet. Läraren behöver jobba mer med att få ett tillåtande klassrumsklimat. Att dela in i grupper är bra- då gör vi samma sak men på olika sätt. De vet inte om att de har möjlighet att lyssna på texter. Får ni prova på olika sätt att arbeta, t.ex. i grupper eller med olika läromedel. Berätta hur det kan gå till. Det är blandat i hur ofta vi gör grupparbeten. Finns goda exempel där vi arbetar i grupp och sedan redovisar tillsammans. Det ska vara en kombination av både eget och grupparbete. 26

27 Datum Sidan 27(39) Det är olika att vi får välja grupp eller så bestämmer läraren vilka vi ska jobba med. Vi jobbar både med papper och datorer. Bedömning Analys Arbetet med klassråd fungerar olika beroende på schemat och möjligheter att ha elevtid/klassråd. Återkopplingen mellan klassråd och elevråd fungerar inte bra för alla klasser. Elevrådet har inte fått någon handledning av kommunens ungdomsstrateg vilket var en av instanserna till läsåret som gått. Vi måste poängtera mera vad elevinflytande är. Inflytande innebär ansvar och därför måste eleverna tränas i det från början. Ibland har eleverna elevinflytande men är inte medvetna om det. Vi ska arbeta för att tydliggöra detta mer nästa år. Vi ska öva eleverna i att majoritetsbeslut är det som gäller. Elevernas möjlighet att påverka t ex redovisningsformer och arbetssätt kan diskuteras även på elevtid och klassråd i större utsträckning. Utvecklingssamtalet fungerade bra på vårterminen. Elever och föräldrar var mer delaktiga när eleven var huvudansvarig för att sätta upp mål och fundera på vägar för att nå målen. Lärares arbetsbörda minskade med detta arbetssätt. Vi införde i år så kallade mentorsdagar som var en förändring av arbetssätt som gav positivt resultat. Elevtid/klassråd bör finnas med på alla klassers scheman. Så har inte varit fallet för alla klasser. Vi ser att detta behöver struktureras upp och tydligt finnas med direkt när schemat läggs. Nya mål: Klassrådstid finns med på alla klassers schema. Tydliggöra när elever har inflytande över undervisningen. En enkät bör göras med alla årskurser för att och kunna sätta upp mål och göra kontinuerliga förbättringar om det behövs. I nuläget görs den endast i åk 8. Frågorna i elevenkäten borde ändras, med fler frågor med fokus på lektionsarbete. Enkäten mäter inte allt vi vill veta. Vi kan själva lokalt på skolan utveckla våra elevintervjuer. Nytt mål: Utveckla frågeställningar gällande elevinflytande till kommande elevintervjuer. 27