Västanbyns skolas kvalitetsredovisning

Transkript

1 Västanbyns skolas kvalitetsredovisning Verksamhetens omfattning och organisation Antal elever 50 Grundskola 240 Fritidshem 194 Västanbyns skola har läsåret , 292 elever i åldrarna 6 12 år (F 6). Pedagogerna är organiserade i arbetslag, åk 1 3, åk 4 6, fritidshem och förskoleklass. Eftersom fritidspedagogerna finns i skolan under dagen sker även samplanering med lärarna. I organisationen finns en beredningsgrupp bestående av fyra pedagoger (utsedda av rektor) som representerar alla arbetslag, samt rektor. Beredningsgruppen, som träffas varje vecka, behandlar gemensamma och övergripande frågor och har en egen handlingsplan för sitt arbete. Protokollen från dessa möten gås igenom i arbetslagen. Beslut i behandlade frågor fattas av rektor. Elevhälsoteamet (EHT) som består av rektor, speciallärare, specialpedagog, kurator och skolsköterska träffas en gång i veckan. Klasskonferenser för varje klass hålls en gång per termin där elevhälsoteamet också deltar. Alla elever (åk 1-6) har en egen dator, så kallat 1-1. Skolan har därför en hårdvaruansvarig och en mjukvaruansvarig pedagog. Skolan har också ett trygghetsteam, bestående av två pedagoger och rektor. Skolan har en utvecklingsgrupp bestående av rektor, en klasslärare och en speciallärare som har till uppgift att planera skolans gemensamma pedagogiska utvecklingsarbete. Arbetsplatsträffar (APT) är förlagda till kvällstid en gång i månaden och här deltar all personal på skolan. Rektor beslutar om upprättande av åtgärdsprogram. Skrivandet av åtgärdsprogram är delegerat till lärarna.

2 Sytematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete finns och bryts ned att arbetas med i skolans arbetslag. Årshjul för arbetslagen och skolan utgår från planen för det systematiskt kvalitetsarbete och den lagda arbetsplanen med verksamhetens prioriterade mål. I arbetslagens årshjul ingår bland annat uppföljning av arbetsplanen vid två gånger per termin. Uppföljningarna i arbetslagen dokumenteras och tas med i utvärderingen i maj inför skrivandet av ny kvalitetsredovisning. Nya mål sätts i nästa års arbetsplan utifrån utvärdering och analyser i kvalitetsredovisningen. Språkutvecklingsplanen bedömd språkutveckling. Diskussion och bedömning i arbetslagen. Klassgenomgångar 2 ggr/ läsår. Rektorers lektionsbesök med reflektion Trygghetsteam EHT veckomöten samt medverkan 1ggr/mån på arbetslag för uppföljning av elever med särskilt stöd och behov. Faktablad analys av meritvärden och betyg i arbetslagen. Se plan över systematiskt kvalitetsarbete Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Normer och värden Vi har ständiga diskussioner kring nuläget i arbetslag, APT, klassråd, elevråd samt i brukarråd. Är det mellan elev lärare så sitter rektor med elev först i samtal sedan med elev och lärare för att lösa situationen, ibland även med uppföljande klassrumsbesök. Vi går efter likabehandlingsplan samt använder oss av åtgärdstrappan vid kränkningar.

3 Anlitar personal utifrån som kan bidra med en annan syn, ex Friends, Håkan Larsson respektmodellen för att prata om hur vi är mot varandra och vilka konsekvenser det kan få. Ärendet till trygghetsteamet (kurator, kamratstödjare, rektor) när kränkningarna fortsätter. Detta läsår har det varit fokus på sociala medier. Personal har satt sig in i detta via olika länkar. Vi har haft föräldramöte på skolan för att informera om vilka sociala medier som eleverna använder sig av och vad det kan få konsekvenser i skolan när det blir konflikter och kränkningar. Vi har tagit upp det i elevråd där elever har fått svara på vilka strategier de använder för att motverka kränkningar. Sociala medier försvinner inte men vi kan hjälpa eleverna med att öka förståelsen för konsekvenserna som uppstår och hitta strategier som hjälper dem att hantera olika situationer. Trivselenkäten visar på att det råder en bra respekt mellan elever och mellan elever och lärare. Mycket p.g.a att lärarna inte räds att ta i konflikter. Vår vision är alla barn är allas barn Se Trivselenkät åk F-6. Trivselenkät görs en gång per år, resultatet av den tillsammans med kommunens gemensamma enkät för år 3 och år 5 ligger som grund för den nästföljande likabehandlingsplanen. Ordningsregler med konsekvensbeskrivning/ förväntans dokument gås igenom varje termins start i klassråd, fritidshemsråd, elevråd, föräldramöte samt föräldraråd (samrådsgruppen). Allt för att alla ska ha möjlighet att utöva inflytande. Vid alla slags konflikter träder trygghetsteamet in på begäran av t ex lärare, föräldrar eller övrig personal. Trygghetsteamets arbetsgång beskrivs i likabehandlingsplanen och alla fall dokumenteras. På arbetsplatsträffarna som vi har en gång i månaden träffas all personal i skolan, där diskuteras regler och förhållningssätt för att få en samsyn. På skolan har vi enats om ett pedagogiskt förhållningssätt till eleverna, dessa riktlinjer sitter uppsatta i varje klassrum, tillgängliga för elever, föräldrar och personal. Se bilagor: skolans ordningsregler, godkännande och konsekvenser. Rastverksamheten är uppdelad i två omgångar varje rast, F-3 och år 4-6. Detta för att få lugnare klimat och större lekyta. Det är minst två rastvärdar ute med gula reflexvästar som syns. På Västanbyns skola äter alla och lärare i klassrummen. I varje klass utses bords- eller matvärdar som ansvarar för torkning av bord före och efter måltid, där det behövs hämtas matvagnen samt dukning av glas och bestick.

4 I klassråd/elevråd och fritidsråd diskuteras kränkningar utifrån värdegrunden, elevfall behandlas av trygghetsteamet och elevhälsan. Under läsåret 2013/2014 har Trygghetsteamet utrett tre stora ärenden, varav inget av dessa var klassat som mobbing. Elevhälsan består av skolsköterska, kurator, specialpedagog, speciallärare och rektor. Dessa träffas varje vecka, en gång per termin träffas trygghetsteamet och elevhälsan. För att främja Västanbyns skolas vi-känsla har vi följande aktiviteter: Tårtkalas vid skolstart, höstutflykt, skoljoggen, FN-dagen, Lucia och julmarknad, gemensam julavslutning, Västanbyloppet (skidåkning), Sista aprilfirande med skolgårdsstädning, Elevens val vecka (2ggr per läsår i mixade grupper), Fotbollsmatch mellan elever från år 6 och personal och sommaravslutning. Detta år har vi fått en ny samlingssal där vi nu har fått möjligt att kunna samla alla elever en gång i månaden. Klasserna utformar också sina egna ordningsregler i klassrummet utifrån vad barn och personal tycker för att få den bästa studieron. I år 1 finns utöver klassläraren en fritidspedagog som arbetar tillsammans med läraren i klassen. Detta gör att det finns möjlighet att dela klassen i olika gruppsammansättningar som främjar lärande, trygghet och studieron. Studieron i klasserna tas upp vid behov i föräldramöten och utvecklingssamtal. Exempel på konsekvenser ur Västanbyns skolas ordningsregler: Tillsägelser Enskilt samtal med eleven Vårdnadshavaren kontaktas Vårdnadshavaren kallas till skolan Elevkonferens Några exempel på åtgärder: Ta igen förlorad tid, t ex sitta inne på rasten eller sitta kvar högst en timme efter skolans slut. Extra hemuppgifter. Arbeta med sina uppgifter i annan klass. Städa/ställa i ordning vid nedskräpning/ klotter och skadegörelse.

5 Lämna klassrummet för resten av lektionen. Beslagta t ex mobil eller annat föremål. Vårdnadshavare hämtar elev. Normer och värden Mål Alla vuxna agerar när något händer på skolgården. Öka elevernas förmåga att känna empati och kamratskap. Göra eleverna medvetna om vad som kan hända vid felanvändande av sociala medier. Att få en väl fungerande grupp. Med det menas att inom arbetslaget ska en helhetssyn finnas på barnen, de ska känna sig trygga med alla barn och vuxna. En Vikänsla ska skapas, barnen ska ha tillit till såväl sig själva som till gruppen. Barn och vuxna ska må bra på avdelningen. Fritidshemmet Skapa större förståelse för varandra och varandras olikheter. Arbeta för att ge flickor och pojkar lika mycket utrymme i den vardagliga verksamheten. Mått Trivselenkäten, Skoltempen, Föräldraenkäten Formulera frågor i elevenkäter. I samband med utvecklingssamtalet får barnen tillsammans med föräldrarna svara på frågor om samspelet och klimatet i förskoleklassen. Skolans föräldraenkät

6 Fritidshemmet Föräldraenkäten Barnens egna synpunkter, vilka framkommer på fritidsråden. Aktiviteter Minst två rastvakter är ute på rasterna. Årskurs 1-2 har regelbundna kompissamtal. Årskurs 3 har regelbundna tjej- och killsnack. Trygghetsteamet kommer ut till alla klasser och pratar om sociala medier. Kontinuerligt diskutera kring vad som kan hända vid felanvändande av sociala medier. Diskutera hur man hanterar bilder, vad man skriver. Få elever medvetna om hur information sprids. Ge varje barn möjlighet att tala/uttrycka sig inför grupp, genom att utgå från den lilla trygghetsgruppen. Gruppens storlek utökas efter hand. Ha dagliga samlingar och fasta rutiner; i trygghetsgrupp, halvklass och helklass. En pedagog hälsar varje barn välkommen vid dörren var morgon. Fritidshemmet Genom samtal och diskussioner på fritidsråden och den dagliga verksamheten, skall barnens förståelse för olikheter utvecklas. Varje barn, oavsett kön, ska bemötas individuellt och uppmanas att prova på nya aktiviteter. Fler pedagogledda lekar och aktiviteter ska genomföras, vilka tillgodoser både pojkar och flickors behov. På skolgården ska flickorna ges större och mer centralt utrymme, genom att måla upp kingrutor och hopphagar samt uppmana till aktiviteter på den asfalterade skolgården. Analys Det är alltid två vuxna med gula västar ute på rasterna. I enkät för åk 3 våren 2014, visar fråga 11 De vuxna på skolan agerar alltid när någon

7 behandlas illa, ett resultat på 3,9 av totalt 4,0. Det är en liten skillnad med 0,1 mellan pojkar och flickor, där flickorna ligger något högre. I åk 1 utvärderas rasterna genom att eleverna gör tummen upp eller tummen ner beroende på hur rasten har varit. Målet; att alla vuxna agerar när något händer på skolgården, är uppfyllt i mycket hög grad. Trygghetsteamet kommer ut till de olika klasserna och pratar om sociala medier. De har varit ut till de äldre klasserna, men inte till åk 1. Utöver denna insats utförs dessutom regelbundet samtal i klassrummet, i samtliga klasser åk 1-3, om vikten av att vara en bra kompis ur olika perspektiv. I enkät för åk 3 våren 2014, visar fråga 10 Jag känner mig väl behandlad av mina klasskamrater, ett resultat på 3,7 av totalt 4. Det är dock en liten skillnad med 0,1 mellan pojkar och flickor, där flickorna ligger något högre. Målet; att öka elevernas förmåga att känna empati och kamratskap, är uppfyllt i hög grad. Utarbetande av frågor i elevenkäter har inte blivit utfört, men kommer att göras under kommande hösttermin. Emellertid visar fråga 6 i vårterminens enkät från Skolinspektionen för åk 5; På lektionen får vi diskutera och debattera olika frågor, visar resultatet 9,7 av totalt 10,0. Motsvarande resultat för riket är 7,7. Fråga 7; I min skola respekterar vi varandra, ger resultatet 9,1 av totalt 10,0. Rikets motsvarande resultat är 7,4. Kontinuerliga samtal om vad ett felanvändande av sociala medier kan få för konsekvenser har genomförts. I dessa diskussioner har det inte uppmärksammats någon skillnad mellan könen i hanterandet av sociala medier. De problem som fanns föregående läsår har inte förekommit i år, vilket kan tydas som ett resultat av vårt arbete. Målet; att göra eleverna medvetna om vad som kan hända vid felanvändande av sociala medier, är helt uppfyllt. Efter varje rast får barnen i mindre grupper visa med tummen upp och tummen ned hur rasten har varit. Det direkta resultatet gör att eventuella problem omedelbart kan bearbetas. Detta ger barnen trygghet. En jämförelse mellan höstens och vårens enkäter visar att 80 % av barnen trivdes mycket bra under hösten, medan 68 % trivdes mycket bra under

8 våren. Detta beror troligtvis på att det är för lite fri lek, vilket barnen spontant har uttryckt. Det är en styrd/planerad verksamhet mellan kl: Ungefär 92 % av förskolebarnen går på fritidshemmet. Den enkät som är tänkbar för utvärdering i detta sammanhang är därför den föräldraenkät som Sandvikens kommun skickar ut; Familjesynpunkter på Västanbyns skolas fritidshem februari För såväl fråga 1; Mitt barn trivs, som fråga 2; Mitt barn känner sig tryggt, är resultatet 3,8 av totalt 4,0. För hela kommunen är resultatet 3,6 i dessa båda frågor. Målet; att få en väl fungerande grupp, är uppfyllt i mycket hög grad.. Fritidshemmet I enkäten Familjesynpunkter på Västanbyns skolas fritidshem februari 2014, fråga 17; Jag som vårdnadshavare tycker att personalen arbetar för att motverka fördomar mellan olika kulturer, är resultatet 3,4 vilket är lika som resultatet för Sandvikens kommun. Arbeten har utförts med att skapa större förståelse för varandra och varandras olikheter i den dagliga verksamheten när saker kommer upp, t.ex. olika familjeförhållanden, olika kulturer, rika och fattiga barn. Målet; att skapa större förståelse för varandra och varandras olikheter, är uppfyllt i hög grad. Varje barn bemöts individuellt och uppmuntras att prova på olika aktiviteter. Vid nya aktiviteter deltar alla till en början, för att sedan kunna välja om de vill fortsätta eller ej. Flera pedagogiska lekar, som har tillgodosett båda könens behov, har genomförts för både stora och lilla fritids. Skolgården är dock fortfarande mer anpassad till pojkar. Detta på grund av att bollsporter, vilka kräver stor yta, prioriteras och det är mest pojkar som utövar bollsporter under raster och fritidstid. Det är emellertid positivt att matchspelet i fotboll under vår och höst är flyttat till gräs- och grusplanen. Inga nya Kingrutor har blivit gjorda på skolgården. I enkäten Familjesynpunkter på Västanbyns skolas fritidshem februari 2014, fråga 10; Jag som vårdnadshavare anser att personalen behandlar flickor och pojkar på ett likvärdigt sätt, är resultatet 3,5 av totalt 4,0, vilket är lika resultat som i Sandvikens kommun. Målet; att ge flickor och pojkar lika mycket utrymme i den vardagliga verksamheten, är uppfyllt i hög grad. Ansvar All personal och Trygghetsteam.

9 Tid Läsåret 2013/2014 Kunskaper Måluppfyllelsedokumenten (gemensamma för kommunen) fylls i varje termin. Uppföljning sker på klasskonferenserna. I måluppfyllelsedokumentet markerar lärarna med olika färger varje elevs nivå, rött = ej uppnått målen, gult = precis nått målen och grönt = når målen väl). På klasskonferenserna uppmärksammas särskilt elever med röd och gul färg. Åtgärder planeras och beslutas för dessa elever samt även för ökad måluppfyllelse totalt. Organisationsnivå: till exempel arbetssätt, arbetsformer, skolans organisation, resurser och kompetens. Gruppnivån: till exempel gruppsammansättning, organisation i gruppen, relationer och klimat i gruppen. Individnivån: till exempel åtgärdsprogram, insatser inom klassens ram, övriga specialinsatser. I årskurs 3 kan vi konstatera att resultaten varierat upp och ner under tidsperioden. I resultatet för åk 3 från 2012 kan man se en tydlig nedåt gång. I denna grupp elever fanns (och finns eftersom de är kvar här på skolan) många elever med olika typer av problematik, både inlärningsmässigt och beteendemässigt. I övrigt ett bra och jämnt resultat. Vår skola har endast haft åk 6 sedan läsåret , vilket gör det svårt att jämföra meritvärdena för åk 6 Likabehandlingsplanen och ordningsreglerna är själva stommen i värdegrundsarbetet. Likabehandlingsplanen tas upp i samband med FN-dagen, på elevrådet, på föräldramöten, på föräldrarådet (samrådsgruppen). Likabehandlingsplanen utvärderas två gånger per år, en gång före jul och en gång i maj, då nya mål skrivs utifrån elevernas enkätsvar. Vi lyfter värdegrundsfrågor vid arbetet med Fånga Dagen almanackan, Lilla Aktuellt och Nutidsfrågor. Fritidshemmet arbetar med värdegrunden genom samtal vid samlingar, fritidsråd och arbetar med olika teman inom detta område. På skolan har klasserna klassråd och fritids har fritidsråd med efterföljande elevråd där representanter från dessa råd träffas med rektor i ett elevråd. Protokollet från elevrådet skrivs av eleverna och därefter tas det upp i klasserna/ fritidshemmet. Två gånger per år gör elevrådet en trygghetsvandring tillsammans med rektor. Där tittar man på elevernas arbets- och lekmiljö inomhus och utomhus och vad som eventuellt behöver åtgärdas.

10 Trivselenkät görs en gång per år, resultatet av den tillsammans med kommunens gemensamma enkät för år 3 och år 5 ligger som grund för den nästföljande likabehandlingsplanen. Ordningsregler med konsekvensbeskrivning/ förväntans dokument gås igenom varje termins start i klassråd, fritidshemsråd, elevråd, föräldramöte samt föräldraråd (samrådsgruppen). Allt för att alla ska ha möjlighet att utöva inflytande. Vid alla slags konflikter träder trygghetsteamet in på begäran av t ex lärare, föräldrar eller övrig personal. Trygghetsteamets arbetsgång beskrivs i likabehandlingsplanen och alla fall dokumenteras. På arbetsplatsträffarna som vi har en gång i månaden träffas all personal i skolan, där diskuteras regler och förhållningssätt för att få en samsyn. På skolan har vi enats om ett pedagogiskt förhållningssätt till eleverna, dessa riktlinjer sitter uppsatta i varje klassrum, tillgängliga för elever, föräldrar och personal. Se bilagor: 9,10,11 skolans ordningsregler, godkännande och konsekvenser. Mål Utveckla elevernas digitala kompetens i årskurs 1. Utveckla elevernas förmåga att forma bokstäver med penna i årskurs 1. Öka elevernas digitala kompetens i årskurs 2-3. Öka elevernas förmåga att skriva längre ord och meningar med penna i årskurs 2-3. Öka elevernas läsförståelse. Öka elevernas matematiska förståelse genom att arbeta praktiskt och föra matematiska diskussioner. Utveckla elevernas förmåga att reflektera över sitt lärande. Stärka elevernas förmåga till källkritik och hur de redovisar källor. Ge eleverna en språklig medvetenhet. Ge eleverna en matematisk medvetenhet. Introducera och träna fingersättning på tangentbordet.

11 Mått Måluppfyllelsedokumentet, nationella prov, tester av speciallärare. Ta del av elevernas utvärderingar och ge muntlig respons på dessa några gånger/termin. I och med det tydliggörs elevernas utveckling av sin reflekterande förmåga. Eleverna ska i sina arbeten redovisa källor. Häftet Bedömning och kartläggning av fonologisk medvetenhet. Skolverkets häfte Diamanten. Aktivitet Daglig användning av datorn. Årskurs 1 deltar i projektet Att skriva sig till läsning, samt tränar att forma bokstäver med penna. Förutom daglig användning av datorn, tränar elever i åk 2 att skriva texter med penna. Ha läsgrupper där bokens innehåll diskuteras. Ha högläsning. Arbeta efter Nya språket lyfter och Språkutvecklingsplanen. Arbeta praktiskt med matematikens olika områden. Regelbundet matte -prat. Fortsätta med måldialoger, minst en gång/termin. Eleverna ska förbereda sina utvecklingssamtal och sedan till viss del hålla i samtalet. Utarbeta en gemensam mall för hur eleverna utvärderar föregående vecka. Varje vecka ger lärare sina elever några frågeställningar som utgångspunkt för reflektion, utifrån den gångna veckans planering. Medvetet arbeta med hur eleverna söker kunskap och hur de ska redovisa källor. Utgå från boken Språklust, vilken är baserad på Bornholmsmodellen.

12 Att upptäcka rim, samma begynnelseljud, hur många ljud hör du, vilket ord är längst och representera fonem med bokstäver. Arbeta med matematik i den dagliga verksamheten genom att bl.a. spela spel, arbeta med cirkel/stapeldiagram, termometern, mattehäfte. Använda talraden för uppräkning, känna igen talens grannar och skriva siffror. Använda ABC på PC, så barnen tränar på fingersättning. Analys Daglig användning av datorn i åk 1, samt deltagandet i projektet Att skriva sig till läsning, har ökat elevernas digitala kompetens i åk 1. Eleverna tränar dessutom att forma bokstäver med penna. Det är en positiv respons från elever, lärare och föräldrar. Målet; att utveckla elevernas digitala kompetens i årskurs 1, är helt uppfyllt. Målet; att utveckla elevernas förmåga att forma bokstäver med penna i årskurs 1, är helt uppfyllt. Daglig användning av datorn har ökat elevernas digitala kompetens. I årskurs 2 skriver elever dessutom texter med penna dagligen. Eleverna har under detta läsår lärt sig att skriva längre ord och meningar, såväl med dator som med penna. Målet, att öka elevernas digitala kompetens i årskurs 2-3, är helt uppfyllt. Målet, att öka elevernas förmåga att skriva längre ord och meningar med penna i årskurs 2-3, är helt uppfyllt. Arbete sker nu mer medvetet med att öka elevernas läsförståelse, genom innehåll i projektet Nya språket lyfter. Läsgrupper och högläsning med tillhörande textsamtal genomförs. I åk 1 har i år arbete påbörjats med att träna läsförståelse med hjälp av RT (Reciprocal teaching). Under kommande läsår inleds även arbete med Språkutvecklingsplanen, vilken gäller för hela Sandvikens kommun. Resultat från de Nationella proven i åk 3 för läsår visar att för läsning och textsamtal har eleverna en måluppfyllelse med 97,2 %. Jämförelsevis visar motsvarande resultat för riket 94,0%. Målet, att öka elevernas läsförståelse, är uppfyllt i hög grad. Under detta läsår har ansvariga pedagoger arbetat med taluppfattning och problemlösning, utifrån Matematiklyftet. Praktiskt arbete med matematik samt regelbundna tillfällen med matteprat genomförs.

13 Resultat från de Nationella proven i åk 3 för läsår visar att Västanbyns skola har i matematik en måluppfyllelse på 97,2 % i jämförelse med rikets 80,7 %. Målet, att öka elevernas matematiska förståelse genom att arbeta praktiskt och föra matematiska diskussioner, är uppfyllt i hög grad. Måldialoger tillsammans med eleverna har utförts under läsåret. De äldre eleverna i åk 6 har fler måldialoger än de yngre. Dessa elever i åk 6 har även blivit mer medvetna om sitt eget lärande och vad som behövs för att utveckla sig själv. En utveckling över ålder är således tydlig. Här kan vi lärare för övrigt se att när det gäller att se sitt eget lärande och vad som behövs för att utvecklas vidare, har flickor lättare att uttrycka sig i ord såväl muntligt som skriftligt. Resultat för elever i åk 5 från Skolinspektionens enkät under vårterminen, fråga 1; Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår, visar att Västanbyn når 9,1 av totalt 10,0. Motsvarande resultat för riket är 8,5. Fråga 3; Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker, ger resultat för Västanbyn med 9,1 av totalt 10,0. Motsvarande resultat för riket är 8,7. Varje fredag har elever utvärderat veckan samt skickat information hem till föräldrarna. Målet, att utveckla elevernas förmåga att reflektera över sitt lärande, är uppfyllt i mycket hög grad. Eleverna har reflekterat över sitt eget lärande inför utvecklingssamtalen och till viss del hållit i dessa. Under året har undervisning genomförts, med vikten av att elever ska redovisa källor i sina arbeten. Arbetet med elevernas förmåga till källkritik har påbörjats och kommer att fortsätta. Målet; att stärka elevernas förmåga till källkritik och hur de redovisar källor är uppfyllt i ganska hög grad. Under både hösten och våren har screening enligt Bornholmstestet utförts, vilket visar resultat för varje enskilt barns fonologiska utveckling. Det sammanlagda resultatet visar att medelvärdet för höstterminen -13 var 24,74 poäng av totalt 35. Vårens reslutat visar en ökning med 5,65 poäng, d.v.s. medelvärdet blev 30,12. Ökningen beror troligtvis på dagligt arbete i mindre grupper med den språkliga medvetenheten. Målet; att ge eleverna en språklig medvetenhet, är uppfyllt i mycket hög grad.

14 Skolverkets material Diamanten har börjat användas för att kunna diagnostisera om barnen har tillräckligt god taluppfattning inför skolstarten. Målet; att ge eleverna en matematisk medvetenhet, är uppfyllt i mycket hög grad. Alla barn har blivit introducerade till att använda ABC på PC 5 ggr á 30 minuter under höstterminen. Målet, att introducera och träna fingersättning på tangentbordet, är helt uppfyllt. Ansvar Klasslärare, speciallärare, pedagoger i förskoleklass Tid Läsåret 2013/2014 Ansvar och inflytande Elevrådet består av två representanter från förskoleklass till och med år 6 samt fritidshemmet. Alla råd från klassråd, fritidsråd och elevråd har en fast dagordning, protokoll skrivs vid varje möte som sedan skickas ut digitalt i edwise. De elever som är intresserade av att vara representant i klassrådet/fritidsrådet anmäler sig och genom lottdragning utses två representanter. Från klassrådet/fritidsrådet tar representanterna med sig frågor och funderingar från sina kamrater till elevrådet. De olika råden har ordförande och sekreterare. Vi ger utrymme för elevernas egna erfarenheter när vi arbetar med våra pedagogiska planeringar. Rektor återkopplar resultat av alla enkäter till föräldraråd och skolans personal. Skolans personal återkopplar till eleverna, förskoleklass och fritidshem. Det systematiska kvalitetsarbetet ligger som grund för all planering. Rektor har en genomgång varje månad med beredningsgruppen av månadens aktuella punkter från den systematiska planen. Beredningsgruppen består av arbetslagsrepresentanter utsedda av rektor. Dessa är representanter från alla arbetslag.

15 Planen för systematiskt kvalitetsarbete utvärderas och revideras i slutet av varje läsår. Underlaget för denna revidering kommer från arbetsplanen, alla elev- och föräldraenkäter, måluppfyllelse, betyg, resultat från Nationella prov och klass konferenser. Lokala arbetsplanen utvärderas två gånger per år. Utvärderingen görs en dag i maj där även den nya arbetsplanen utformas. Den lokala arbetsplanen ligger även till grund för rektors medarbetarsamtal med all personal. Se plan för systematiskt kvalitetsarbete. Skolan har en plan mot diskriminerande och kränkande behandling (Likabehandlingsplanen). Likabehandlingsplanen tas upp på elevrådet, fritidsrådet, på föräldramöten, i samrådsgruppen. Planen revideras två gånger per år, då sätts de nya målen utifrån elevernas enkätsvar (Trivselenkäten plus den kommungemensamma enkäten för åk 3 och 5). Mål Öka elevernas delaktighet i sina utvecklingssamtal. Öka elevernas förmåga till självbedömning. Få eleverna delaktiga i sitt utvecklingssamtal. Demokrati/Elevinflytande Ge barnen inflytande över verksamheten och på så vis skapa delaktighet. Mått Utvecklingssamtal, elevutvärderingar Utvecklingssamtal, elevutvärderingar I samband med utvecklingssamtalet får barnen tillsammans med föräldrarna svara på frågor om inflytande i verksamheten.

16 Aktivitet Före utvecklingssamtal skriver eleverna en utvärdering av hur terminen varit, som de delger sina föräldrar. Utvärderingar varje vecka av vad eleven arbetat med och vad den lärt sig. Alla årskurser ska under läsåret genomföra måldialoger och låta eleverna förbereda viss del av utvecklingssamtalet. Regelbundna klassråd/elevråd. Vara lyhörda för elevernas förslag till olika teman/aktiviteter. I samband med utvecklingssamtalet får eleverna komma med egna förslag om sin utveckling. Analys Elever gör utvärdering av terminen innan utvecklingssamtal i åk 1 och 3. Detta arbete är påbörjat i åk 2. Målet, att öka elevernas delaktighet i sina utvecklingssamtal, är uppfyllt i ganska hög grad. Beträffande elevers självbedömning görs utvärdering veckovis av elever, informationen förmedlas även till föräldrar. I Enkät för åk 3 våren 2014, visar fråga 4 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena, ett resultat på 3,7 av totalt 4. I jämförelse med motsvarande resultat för Sandvikens kommun, visar detta 3,4. Målet, att öka elevernas förmåga till självbedömning är uppfyllt i hög grad. Alla elever har inför utvecklingssamtalen besvarat frågor kring sitt eget lärande och sedan, utifrån detta, skrivit en löpande text som diskuterats under samtalet. Målet; att få eleverna delaktiga i sitt utvecklingssamtal, är helt uppfyllt. Klassråd/elevråd genomförs en gång/månad. Målet; Demokrati/Elevinflytande, är helt uppfyllt. Alla barn har fått möjlighet att komma med förslag på aktivitet och egen

17 utveckling genom att svara på frågorna inför höstens utvecklingssamtal: - På skolan jobbar vi med många olika saker, bland annat med NTA, utematte, idrott, skapande och massage. Är det något annat som du vill att vi ska jobba med här på skolan? - Framåtblickar - vad vill barnen lära sig mer om? Barnens svar från höstens utvecklingssamtal ligger till grund för planering av kommande arbeten. Vid flera tillfällen har även resultat använts från omröstningar inför olika aktiviteter. Målet; ge barnen inflytande över verksamheten och på så vis skapa delaktighet, är helt uppfyllt. Ansvar Klasslärare, elev, Pedagogerna i förskoleklass Tid Läsåret En till En Mål Alla i skolan Öka personalens kompetens för att utveckla undervisningen med datorn som ett naturligt verktyg. Fritidshemmet Skapa förståelse för olika sociala medier och vad man bör tänka på. Mått Alla i skolan Utvärdering på planeringsdagen vårterminen 2014 Fritidshemmet Resultatet ska mätas via föräldraenkäten ht-13 samt genom diskussioner med barn Aktivitet Alla i skolan Att ha En-En som en stående punkt på lärarkonferensen varje vecka, och personalmöte 1 ggr/mån, där tips och idéer delges till varandra.

18 Fritidshemmet Genom aktiva diskussioner/samtal under den dagliga verksamheten och vid uppkomna situationer, om för och nackdelar med sociala medier. Analys Alla i skolan Tips och idéer har förmedlats på lärarkonferenser, dock ej regelbundet varje vecka. Målet, att öka personalens kompetens för att utveckla undervisningen med datorn som ett naturligt verktyg, är uppfyllt till viss del. Fritidshemmet I storgrupp på Stora fritids har personalen vid några tillfällen tagit upp vad som kan hända när man är ute på nätet. Vi försöker medvetandegöra barnen om vilka fördelar och nackdelar det finns med sociala medier. Lilla fritids behöver diskutera mera med barnen om detta. Målet, att skapa förståelse för olika sociala medier och vad man bör tänka på, är uppfyllt i ganska hög grad. Ansvar Klasslärare, Fritidspedagoger, Förskollärare, Rektor Skola och hem Information ges och kan hämtas via kommunens lärplattform edwise. Där finns tillgång till underlag för bedömning, omdömen, måluppfyllelsedokument och pedagogiska planeringar. Varje elev har en egen klasslärare som är en kontaktyta mellan skola, hem och elev. Förutom utvecklingssamtalen så har mentor kontakt via telefon och mejl vid behov. Via klassernas egna informationssidor kan det finnas tillgång till vad eleverna ska arbeta med och vad de har gjort. Lärare går igenom de pedagogiska planeringarna med eleverna och tydliggör kunskapsmålen vid början av varje område. Likabehandlingsplan, ordningsregler, arbetsplan och kvalitetsredovisning finns att hämta via skolans hemsida. På höstterminens föräldramöte informerar vi om de aktuella dokumenten och var de kan hämtas. Tillsammans med elever och vårdnadshavare följer vi upp och utvärderar dessa dokument. Det kan ske via klassråd, elevråd, utvecklingssamtal, föräldraråd och via gemensamma utskick från skolan.

19 Egen dokumentation från diagnoser, läxförhör, lektionstillfällen, elevernas arbeten, nationella prov, andra prov Måluppfyllelseresultaten och betygsresultat Gör självvärderingar från elever utifrån hur de ser på sina insatser Egna enkäter och kommunens enkäter Lärarsamtal sinsemellan klasskonferenser Vid EHT eventuella betygskonferenser Information lämnas vi utvecklingssamtal och andra möten lärare- vårdnadshavare I veckobreven. Föräldrakontakter och föräldramöten. Klasskonferenser en gång per termin. Bedömd språkutveckling (LUS), språkutvecklingsplanen. Personalen genomför utvecklingssamtal med elever och föräldrar 1ggr/termin, som utmynnar i en individuell utvecklingsplan (IUP, digitalt). Vi använder oss av skolverkets mallar för skriftliga omdömen. Övergång och samverkan ens verksamhet pågår kl 8-12 måndag- fredag och följer skolans läsårsdata. Vi lägger stort fokus på språkutveckling och språkligmedvetenhet. I förskoleklassen används ett arbetsmaterial, Språklust, som bygger på Bornholmsmodellen. Språklekar förekommer regelbundet. Screening av eleverna görs på hösten och våren där lärarna ges möjlighet att se förbättringar och var insatser kan komma att behövas. F-klassen använder även LUS (Läsutvecklingsschema) och måluppfyllelsedokumenten. I F-klassen jobbar man också med ABC på PC. Trivselenkät med glada gubbar görs, uppföljning av den sker också. Inskolning sker naturligt då F-klassen är i samma byggnad som skolan, och nära åk 1. För inskolning till årskurs 1 sker besök i klassrummen vid fyra tillfällen under slutet av vårterminen, då eleverna träffar sin blivande lärare. De dagar då inte F-klassverksamhet bedrivs så är barnen inskrivna i fritidshemmet, vilket innebär att de träffar andra skolbarn. Fritidsverksamheten följer också upp det F-klassen påbörjat. För att få ihop gruppen genomförs samarbetsövningar, lekar och gemensamma uppgifter. Vid ett tillfälle i veckan sker detta tillsammans med årskurs 1. Veckobrev skickas till hemmen där det beskrivs vad F-klassen har gjort och vad som kommer att hända. en är uppdelad i trygghetsgrupper, vilket innebär att varje pedagog är knuten till en grupp barn, oftast ca tio stycken. Föräldrarna erbjuds utvecklingssamtal en gång per termin. Föräldramöte på våren och Dropin fika både höst och vår. Alla nya elever i blivande skolas in 4 ggr under maj månad. Samtidigt skolas eleverna i F-klass in i blivande åk 1, och eleverna i åk 3 till blivande åk 4. Där får eleverna träffas sina nya lärare samt bekanta sig med lokalerna.

20 Det finns en övergripande plan i kommunen för hur övergången mellan Förskola -förskoleklass ska gå till. Övergången mellan 5-åringar till F-klassen sker med hjälp av måldokumenten och överlämning kring varje elev. Övergången från 5-årsgrupp till F-klass sker också med ett antal besök i F-klassen i maj med både verksamhet inomhus och utevistelse. Vidare sker övergången genom samtal samt överlämnande av elevdokument. Övergången mellan övriga år sker genom samtal samt överlämnande av elevdokument. Övergången år 7 (Murgårdsskolan) sker via samtal/överlämningar mellan lärare & EHT samt via överlämnande av elevdokument. Handlingsprogram finns för överlämningar mellan alla stadier. (2012/2013) Skola och omvärlden Modersmålsundervisning är ett frivilligt ämne och elever/vårdnadshavare ansöker om modersmålsundervisning och för att beviljas detta krävs att språket talas i hemmet och att det finns minst fem elever i språkgruppen. Rektor för modersmåls meddelar elevens rektor om modersmål kan erbjudas. Undantag gäller för minoritetsspråken där alla med ett minoritetsspråk som modersmål har rätt till undervisning i språket oavsett antal elever och språket behöver inte talas i hemmet. Förutsättningen är dock att kommunen har en lämplig lärare. Se bilaga Rutin för erbjudande av modersmålsundervisning i Sandvikens kommun. I Sandvikens kommun finns en central elevhälsa bestående av specialpedagog, skolsköterska psykolog, skolläkare och talpedagog (se rutiner - elevhälsa). Varje rektorsområde har tillgång till skolsköterska, kurator, specialpedagog och de samarbetar för att förbygga, främja och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Rutiner vid närvarokontroll är att alltid kontakta hemmet om ingen frånvaro har inrapporterats. Vid återkommande frånvaro kallas elev och vårdnadshavare till ett möte som första steg och sker ingen förbättring kallas alla berörda till ett ytterligare möte tillsammans med rektor. Om frånvaron överstiger 20 % görs en anmälan till socialtjänsten och rapport går till kunskapsnämnden. Skolan har ett eget elevhälsoteam bestående av rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog, speciallärare. De samarbetar för att förbygga, främja och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsoteamet träffas regelbundet varje vecka. Skolsköterska, specialpedagog och kurator är organiserade i en grundskoleövergripande organisation som leds av två rektorer. Skolan har tillgång till den förvaltningsövergripande elevhälsan bestående av skolläkare, skolpsykolog, talpedagog, samordnande skolsköterska och specialpedagog.

21 Bedömning och betyg Vi använder Skolverkets exempel och bedömningsstöd. Läraren gör en planering utifrån nationella kursplanen som de sedan går igenom med eleverna. I planeringarna ska de framgå hur de ska bedöma området. Dessa planeringar delges rektor och de finns möjlighet att lägga ut dem i edwise så det blir ett kollegialt lärande. I kommunens ämnesnätverk träffas lärare från samtliga stadier för att diskutera ämnesinnehåll, planeringar, betygskriterier, bedömning och betygsättning. Detta för att öka likvärdigheten mellan och på skolorna. Lärarna genomför även sambedömningar av nationella prov och har diskussioner kring framtagna elevexempel. De nationella proven är rådgivande för de mål som täcks in i provet vid betygssättningen. På den egna skolenheten möjliggör vi sambedömning och rättning av nationella prov genom att frilägga tid för lärarna. Lärare från mindre skolor bjuds in för att göra detta på en närliggande skola. Ämneslärare vid större skolenheter planerar och genomför proven tillsammans. Genom att tid och förutsättningar ges till lärare som genomför och rättar nationella prov säkerställs att underlagen och resultaten tas tillvara som underlag för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och sedermera som ett stöd för betygssättningen. Förutsättningar ges lärare för rättning enskilt och för sambedömning. Nationella prov ska bedömas dels enskilt men också av lärarkollegor. Detta för att en likvärdig bedömning ska göras samt att lärarna tillsammans diskuterar och kommer fram till rätt bedömning. De nationella proven ligger sedan till stor del till grund för bedömningen och betygen. Elevernas kunskapsutveckling bedöms och resultaten används i lärarnas fortsatta arbete med att anpassa undervisningen till rådande behov dels klassmässigt och dels individuellt för varje elev. Under läsåret har vi på skolan två klasskonferenser för samtliga klasser, där elevernas kunskapsutveckling och aktuell bedömning redovisas och följs upp. Under dessa klasskonferenser deltar samtliga undervisande lärare och elevhälsan. Resultaten på genomförda nationella prov tas upp och aktuell bedömning av varje elevs kunskaper bedöms. I detta forum diskuteras också vilka insatser som dels klassen som helhet bedöms behöva samt varje elev individuellt. De nationella proven lyfts fram och analyseras också av ämneslagen och arbetslagen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Skolan genomför varje läsårsslut en kvalitetsredovisning där dessa analyser redovisas och leder till nya mål för ämnen och verksamhet i vår arbetsplan. Vår kvalitetsredovisning, samt arbetsplanen ligger sedan till grund för den pedagogiska revision som skolan varje år har tillsammans med kunskapsförvaltningen vilken leds av grundskolechefen. På detta sätt säkerställs att resultaten på de nationella proven blir aktiva underlag för dels insatser och dels för bedömning av elevernas kunskapsutveckling och betygssättning. De nationella proven är en del av bedömningen och det är också viktigt att påpeka att de nationella proven endast utgör en del av den bedömning som lärarna gör i de aktuella ämnen som genomför nationella prov. Ämnesnätverken likvärdig bedömning NP som underlag för bedömning

22 De nationella proven ses som en naturlig del av betygssättningen. Ger tid och förutsättningar att sambedöma, ger tid i mötesschema systematiskt. Resultat redovisas i årlig kvalitetsredovisning medföljande analys i arbetslag. Pedagogisk revision redovisas NP resultat kopplat till betyg. Klasskonferenser NP på tapeten bedömning och resultat under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. Skolan har en utvecklingsgrupp bestående av rektor, en klasslärare och en speciallärare som har till uppgift att planera skolans gemensamma pedagogiska utvecklingsarbete. För läsåret har gruppen initierat arbetet med Språket lyfter. Detta sker i form av studiecirkel, och ht 14 skall Språket lyfter användas i alla klasser. Vidare har gruppen planerat och genomfört en föreläsning med Mats Lantz (Bedömning och pedagogiska planeringar) och i februari deltog alla lärare på skolan i en föreläsning med Göran Svanelid (Big Five). Alla lärare på skolan deltar i Skolverkets satsning Matematiklyftet. Alla lärare/förskollärare har gått en eller flera fortbildningar i NTA (Natur och Teknik för Alla) lådor. En lärare åk 4 deltar tillsammans med speciallärarna i en föreläsningsserie om läsförståelse utifrån kommunens Språkutvecklingsplan, en förberedelse inför implementeringen av Språkutvecklingsplanen som är planerad till höstterminen Under vårterminen 2014 har vi börjat förbereda en studiecirkel som skall starta höstterminen Denna cirkel kommer att följa Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse. Västanbyns skolas speciallärare har tillsammans med Murgårdsskolans speciallärare och specialpedagog utarbetat en språkplan vars syfte är förebyggande arbete när det gäller språkutveckling hos elever i F-6. Denna språkplan skall utvärderas i slutet av vårterminen Förra läsåret började de båda arbetslagen 1-3 och 4-6 att sambedöma de nationella proven. Detta slog väl ut och man kommer att fortsätta med detta framgent. I årskurs 4-6 arbetar man med måldialog inför utvecklingssamtalen. Detta innebär att eleverna är med och förbereder och genomför delar av utvecklingssamtalen. Skolan har ansökt och blivit antagen som partnerskola till Högskolan Dalarna gällande lärarutbildning. I detta ingår utbildning av handledare för lärarstudenter. Vi ser detta som en viktig kompetensutveckling för skolan

23 Två lärare arbetar parallellt i varje årskurs, så långt det går är konstellationen ma/no- sv/so. Rekrytering av nya lärare riktas mot behörighetsbehov. Lärarna utbildar sig via Lärarlyftet för att få rätt behörighet. Flera av lärarna ansöker om utökad behörighet. Mål Hela skolan Stärka personalens kompetens i ämnet matematik Öka elevernas måluppfyllelse och synliggöra de elever som når högre än betygskriteriet D. Ha en gemensam bank av pedagogiska planeringar för årskurs 1-3. Stärka vi-känslan i arbetslaget 1-3. Stärka pedagogernas kompetens att se elevernas olika förmågor. Öka pedagogernas förtrogenhet kring målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner. Mått Hela skolan Personalen får ny kunskap om hur matematikundervisningen kan bedrivas. Utvärdering av arbetsplan och kvalitetsredovisning i maj Färdiga pedagogiska planeringar. Vi har ett väl fungerande arbetslag med högt i tak. Regelbundna träffar. Tydliggörande i våra planeringar av att fler förmågor tränas och utvecklas. Deltagande i Matematiklyftet, där samtliga i arbetslaget ingår/deltagarlista i matematiklyftet. Deltagande av samtliga i arbetslaget vid studiecirkel kring Nya språket lyfter Representation i utbildning kring Språkutvecklingsplanen

24 Aktiviteter Hela skolan Alla lärare kommer under läsåret att genomgå fortbildningen Matematiklyftet. Göra måluppfyllelseplanen 2 ggr/läsår för ökad måluppfyllelse i grundskolan. Delta vid en föreläsning, Big 5, om vilka förmågor eleverna behöver för sitt lärande. Skriva pedagogiska planeringar under gemensamma planeringstillfällen. Planera regelbundet tillsammans och delge varandra idéer. All personal går utbildning i Big Five. Under läsåret kommer fortbildning att pågå med Matematiklyftet, Nya språket lyfter och Språkutvecklingsplanen. Det kommer att ge ett bra underlag för APT- och arbetslagsmöten, genom möjlighet till diskussioner kring frågor om pedagogik och bedömning. Analys Hela skolan Samtliga lärare på skolan har ökat sin kompetens i matematik med hjälp av fortbildningen Matematiklyftet. Målet; att stärka personalens kompetens i ämnet matematik, är helt uppfyllt. Synliggörande av elevers måluppfyllelse görs 1 g/termin. Resultatet diskuteras bland skolans personal tillsammans med rektor. Prioritering av åtgärder görs därefter utifrån detta dokument. Att utveckla måluppfyllelsedokumentet är önskvärt för att synliggöra de elever som når de högsta målen. Samtliga lärare på skolan har lyssnat till föreläsning Big 5 av Göran Svanelid. Med detta innehåll har kunskap om vikten av att utveckla elevers förmågor ökat. Målet; att öka elevernas måluppfyllelse och synliggöra de elever som når högre än betygskriteriet D, är helt uppfyllt.

25 På grund av deltagande i Matematiklyftet har arbetet med pedagogiska planeringar inte kunnat genomföras regelbundet. Arbetet är påbörjat och kommer att fortsätta. Målet, att ha en gemensam bank av pedagogiska planeringar för årskurs 1-3, är uppfyllt i ganska hög grad. Vår känsla är att vi har ett fungerande arbetslag. Målet; att stärka vi-känslan i arbetslaget 1-3, är uppfyllt i mycket hög grad. Föreläsningen Big 5 uppfyllde inte våra förväntningar inom arbetslaget 1-3. Målet; att stärka pedagogernas kompetens att se elevernas olika förmågor, är uppfyllt i ganska hög grad. Aktivt arbete har gjorts mot ökad kunskap och förståelse för innehållet i de olika kursplanerna. Samtliga lärare i arbetslaget har genomgått fortbildningen Matematiklyftet under hela läsåret och lärt metoder för att öka elevers möjligheter till bättre måluppfyllelse, när det gäller exempelvis problemlösning. Samtliga lärare i arbetslaget har även arbetat med Nya språket lyfter i studiecirkelsform. Arbete med detta material fortsätter under nästa läsår, för att stärka elevers språkliga medvetenhet och utveckling. Språkutvecklingen för elever i åk 4 är kartlagd med hjälp av underlag från Nya språket lyfter. I åk 4 har lektioner genomförts regelbundet varje vecka under en stor del av läsåret, där elever tränat läsförståelsestrategier med RT (Reciprocal teaching). I åk 4 har eleverna även tränat att skriva i olika genrer med hjälp av scaffolds (stödstrukturer). Föreläsning Big 5 av Göran Svanelid gav tips om bland annat skrivande av pedagogiska planeringar och bedömning med hjälp av matriser. Planeringar och matriser enligt Svanelids modell har utförts och använts i åk 4 (SO-ämnen, NO-ämnen samt Svenska), med graderade kunskapsmål enligt Lgr 11. Kunskapsmålen är dock omformulerade för att eleverna ska förstå dem bättre. Matriserna har efter avslutat arbetsområde använts i samtal med eleverna kring deras måluppfyllelse. I måluppfyllelsedokumentet är de elever som uppnår minst betyget D synliggjorda.

26 Målet; att öka pedagogernas förtrogenhet kring målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner, är helt uppfyllt. Ansvar Klasslärare, Rektor Tid Läsåret 2013/2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål Öka elevernas förståelse för hur man tar hand om sig själv och sin närmiljö. Få eleverna mer miljömedvetna i ett lokalt och internationellt perspektiv. Öka elevernas förståelse för hur man tar hand om sig själv och sin närmiljö. Mått Trivselenkät och Skoltempen. Utvärdering av elevers arbeten/samarbeten inom Comeniusprojektet. Enkät Familjesynpunkter på Västanbyns skolas fritidshem februari 2014.

27 Aktiviteter Temavecka/elevens val om hälsa och välbefinnande. Prata om kost och motion på idrotten. All personal äter tillsammans med eleverna och pratar om vikten av att äta rätt. Samarbete med Gästrike Återvinnare. Källsortera på skolan. Delta i Comenius-projektet Save the blue sky, vilket handlar om hur vi ska ta hand om vår jord. Röris ca 10 minuter varje dag. Temavecka/elevens val om hälsa och välbefinnande. Prata om kost och motion i våra trygghetsgrupper och på idrottslektionerna. All personal äter tillsammans med eleverna och pratar om vikten att äta rätt. Vi källsorterar på skolan. Analys och åk 1 har haft en temavecka kring miljö, kost och motion. Delar av elever i åk 1-3 har medverkat i elevens val och fördjupat sig i dessa områden. Eftersom det från detta läsår ingår idrottsteori 1 g/v i varje årskurs, anser vi att eleverna har uppnått målet beträffande förståelse för kost och motion. Däremot visar vårens enkätresultat för åk 3 att resultatet för elevers förståelse har sjunkit i dessa frågor. All personal äter skollunch tillsammans med elever i respektive klassrum. Vårterminens enkätresultat för åk 3, fråga 24; Jag kan äta i lugn och ro i skolan, visar ett resultat på 3,6 av totalt 4,0. Motsvarande resultat för Sandvikens kommun är 3,1. Elever är medvetna om och delaktiga i källsortering. Ett samarbete med Gästrike återvinnare har dock inte kunnat genomföras.

28 Målet; att öka elevernas förståelse för hur man tar hand om sig själv och sin närmiljö, är uppfyllt i hög grad. Deltagandet i Comeniusprojektet Save the blue sky har haft ett innehåll som har behandlat jämförelser av klimat, väder, temperatur, växtlighet och föroreningar mellan deltagande länder. Utvärderingen blir klar i september. Därför kan inte någon måluppfyllelse presenteras nu. Aktiviteterna är genomförda. Enligt fråga 8 i enkäten Familjesynpunkter på Västanbyns skolas fritidshem februari 2014, Mitt barn lär sig varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön, är resultatet 3,4 av totalt 4,0,vilket är lika som kommunens resultat. Fråga 6 i samma enkät; Mitt barn uppmuntras att vara ute och röra på sig, gav resultatet 3,9. Kommunens resultat i samma fråga var 3,7. Målet; att öka elevernas förståelse för hur man tar hand om sig själv och sin närmiljö, är uppfyllt i mycket hög grad. Ansvar All personal Tid Läsåret Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Västanbyns skola deltar sedan många år i ett Comeniusprojekt. Temana har varit olika genom åren, detta års projekt som åk 4 6 jobbar med, är ett miljöprojekt som heter Save the blue skye. Mål Öka elevernas förståelse för olika kulturer och levnadsvillkor i Sverige och världen. Se likheter/olikheter i barns uppväxtvillkor i olika länder.