Ett gränslöst arbete. Kerstin Weschke. Ett mångkulturellt område

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett gränslöst arbete. Kerstin Weschke. Ett mångkulturellt område"

Transkript

1 Ett gränslöst arbete Kerstin Weschke Här presenteras ett arbete som vid Matematikbiennalen belönades med Nämnarens stipendium. Juryns motivering: Utställningen visar hur lärarna lyckats utgå från ett mångkulturellt samhälle och sett denna situation inte som ett problem utan som en möjlighet. Arbetet har blivit en mötesplats för lärare, barn och föräldrar, där man även lyckats integrera språk. En kväll i månaden träffas lärare, elever och föräldrar och arbetar med veckans hemuppgifter. Detta skapar tillfälle för barn och vuxna att få kommunicera, lära känna varandra och lära av varandra. Målet är att stärka barnens språk och att föräldrarna ska känna att de kan och vill hjälpa sina barn samt att de förstår den instruktion som följer med hemuppgifterna. Ett mångkulturellt område Kerstin Weschke är lågstadielärare på Sjumilaskolan i Göteborg. Nämnarenstipendiater från skolan är också Gunilla Stridbeck, Kerstin Forsberg och Gunilla Peterson, se Nämnaren nr 1. Nämnaren nr 2, 2000 Vår skola, Sjumilaskolan, ligger i ett starkt segregerat bostadsområde, Norra Biskopsgården, på ön Hisingen i Göteborg. Idag bor i området strax över 4000 personer. Över 70 % av dessa är personer med utländsk härkomst. I de intilliggande delområdena varierar andelen personer med utländsk härkomst från 30 % till 50 %. När vi började arbeta här i slutet på 60- talet var området förhållandevis nytt med därtill hörande rörlighet. Unga familjer flyttade in men också ut. De första invandrarna fanns redan här och deras barn gick i skolan. Det var framför allt finnar och jugoslaver som rekryterats som arbetskraft. Därefter har den ena invandrargruppen avlöst den andra, som en spegling av den politiska situationen i världen. Sjumilaskolan har idag 450 elever i åldrarna 6-13 år. Skolan präglas starkt av den kulturella mångfalden i stadsdelen. Det talas en mängd språk och ett stort antal kulturer är representerade på skolan. Barnen i vår grupp har sitt ursprung i ett tjugotal länder i Europa, Afrika, Asien och Sydamerika. De talar 17 olika språk: arabiska, turkiska, kurmanj, albanska, somaliska, persiska, svenska (3 st), spanska, sorani, tigrinia samt bosniska, dari, kroatiska, makedonska, mandarin tagalog och vietnamesiska. 13

2 Modersmålsundervisning Skolan erbjuder modersmålsundervisning på ett trettiotal språk. Barnen har rätt till 80 minuter i veckan efter den ordinarie skoltiden. De allra flesta deltar i denna undervisning trots att det i språk som arabiska, turkiska, kurmanji, albanska och somaliska kan betyda så stora grupper som elever. Andra har ingen chans att ta det som erbjuds då undervisningen är förlagd till en annan skola, dit barnen helt enkelt är för små för att ta sig på egen hand. Vi är glada att så många deltar i sin modersmålsundervisning, då vi anser att ett gott modersmål gör att man lättare kan utveckla ett andraspråk. Begrepp på modersmålet ger stöd åt tankar och främjar andraspråksinlärningen. Våra modersmålslärares utmärkta studiehandledning är oss och våra elever till stor hjälp. För barn med dåligt självförtroende är det en lisa att få komma till dessa duktiga lärare och få hjälp med att förstå. Språkets betydelse Vygotsky betonar den avgörande betydelsen språket har för allt lärande. Han menar att allt tänkande har sitt ursprung och utvecklas i relationer med andra människor. Det samspel mellan människor som enligt Vygotsky är av så avgörande betydelse för begreppsbildning kan i undervisningen möjliggöras genom att eleverna får tillfälle att samtala. Detta är ett av våra stora problem, eftersom våra blivande elever inte har något väl fungerande gemensamt språk. Vi måste ge eleverna tid att samtala mycket, så att de vågar och kan formulera sig. De måste få göra egna upptäckter i samspel med andra, med kamrater, lärare och föräldrar, och träna att argumentera och resonera om och med matematik. Den kommunikativa aspekten ska stå i centrum. Det är utan tvekan fler elever som misslyckas i matematik på grund av brister i den språkliga kommunikationen än på grund av brister i t ex aritmetikkunskaper. Nybörjarnas kunskaper En liten undersökning av våra blivande nybörjare (alla med annat modersmål än svenska) våren 1999 visade att barnens matematikkunskaper var tillfredsställande och jämförbara med svenska blivande nybörjares. Men studien visade också att de hade mycket svårt att beskriva sina tankar i ord, de saknade ett verbalt språk för att uttrycka sig. Däremot hade de flesta ett bra bildspråk som de gärna använde sig av. Matematiken är en viktig del av vår kultur och utbildningen skall ge eleven insikt i ämnets historiska utveckling, betydelse och roll i vårt samhälle. Utbildningen syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer.... Utbildningen i matematik skall ge eleven möjlighet att utöva och kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer i ett aktivt och öppet sökande efter förståelse, nya insikter och lösningar på olika problem. Kursplan för matematik. Ämnets syfte och roll i utbildningen Våra tankar inför höstterminen var att synliggöra matematiken omkring oss och att arbeta så att det gynnade såväl den språkliga som matematiska utvecklingen. Vi ville arbeta med teman som ligger eleverna nära, i familjen, hemmet och skolan. Dessutom skulle vi ta upp teman som våra svenska traditioner med profana och religiösa fester och på liknande sätt arbeta med våra elevers hemländer och kultur. Att varje lärare är en svensklärare tog vi fasta på i vår planering, liksom att vi ville söka vägar att analysera varje barns förståelse, ville lära oss mer om hur kunskapande och motivation påverkas av elevernas kulturella bakgrund och hur detta tar sig uttryck i skolan. Vårt syfte är att utveckla insikter om hur man skapar undervisningssituationer som ökar och tränar elevernas förmåga på sam- 14 Nämnaren nr 2, 2000

3 ma gång som det motiverar dem att lära sig matematikens begrepp och språk. Vi vill också göra elever och föräldrar medvetna om vikten av deras egna erfarenheter och medverkan i alla sammanhang. Vårt läromedel Vi fann ett läromedel som i sin lärarhandledning på ett bra sätt genomsyras av läroplanens tankar om matematikämnet och alla dess sidor och som poängterar den kommunikativa aspekten och vikten av ett rikt språk. Läromedlet vi valt att arbeta med har färdigställda hemuppgifter med brev till föräldrarna. Här kan dessa få veta målet med uppgiften, lite om hur barn utvecklar sina matematiska kunskaper och tips om hur man kan öva, pröva och prata matematik. Föräldraträffar Då vi visste att barnens föräldrar har svårt med vårt språk och att uppgifterna dessutom många gånger innebär ett helt nytt sätt att arbeta med matematik behövde vi tillfällen att träffa föräldrarna för att prata om matematiken och göra hemuppgifterna begripliga för dem. Samarbetet mellan hem och skola är viktigt och detta gäller särskilt när undervisningen genom arbetssätt och innehåll förändras. Föräldrar som har svårt med språket och som har en ickesvensk skolbakgrund blir ytterst osäkra om vi inte lyckas få dem att se och förstå vår väg att uppnå målen. Första träffen I början på september träffade vi barn och föräldrar. Då hade vi följande program: Titta på vad läroplanen säger om matematikämnet. Berätta lite om hur vi tänker arbeta med matematik; samtala mycket, arbeta i smågrupper. Tala om vikten av att ha ett bra och rikt språk för att kunna resonera och argumentera för sina lösningar. Nämnaren nr 2, 2000 Fråga föräldrarna om de vill komma till skolan kvällstid en gång i månaden för att tillsammans med sina barn arbeta med matematik och språk. Läxor och ord Intresset var stort och vi bestämde tider för höstens träffar, då vi skulle arbeta med matte -ord och den matematik som ingår i veckans läxa. Varje läxträff har föregåtts av många timmars planering. Vi har resonerat om vad vi ska arbeta med både vad gäller uppgifter och nya glosor. De första månaderna arbetade vi mycket med lägesord och uppgifterna handlade ofta om att beskriva var saker befann sig. I detta sammanhang föll det sig naturligt att bygga mycket med klossar, rita av, beskriva för kamrater eller bygga efter beskrivning i ord eller ritning. Andra träffen Matematiken omkring oss. Introduktion av glosboken. Träna gamla ord: i, på, över, under, bakom, framför samt klistra in nya. Samtala om veckans läxa samt gå igenom kommande veckas. Till inspiration använde vi Kristin Dahls bok Matte med mening. Vi tittade på textila mönster och hade med oss stickningar, tittade på recept och talade om pengar och olika mått vi använder oss av i vardagen. Vi talade om lekar och spel. Föregående veckas hemuppgifter diskuterades, speciellt det som varit svårt för föräldrarna att förstå i instruktionen och det som föräldrarna upplevt varit svårt för barnen. Glosboken Vi lärare måste underlätta för barnen, och för deras föräldrar, att erövra det språkliga verktyg de behöver för att kunna prata matematik. Ett av redskapen vi använder är Glosboken. Där åskådliggör eleverna i bild uttryck för läge, riktning, antal, mängd, 15

4 form, storlek, tid osv. Glosboken ska alltid följa med hemuppgifterna som hjälp och stöd vid läxarbetet. Där kan föräldrarna se vilka begrepp som är nya och aktuella och de som inte redan kan de svenska orden får en chans att tillsammans med sina barn lära sig dem. Glosorna tränas i skolan genom lekar ute och inne, på idrottslektioner samt vid många andra tillfällen under lektionstid. Vi visade hur vi tränat i skolan och gav tips om hur man kunde göra. Hemuppgifterna med brev till föräldrarna slutar med orden: Låt oss få veta hur det går. Skriv några ord eller hör av dig på annat sätt. Hemuppgiften för kommande vecka gällde att bland annat leta efter matematiken hemma. Inte alla, men många skrev och kommenterade hur det gått med hemarbetet. Tredje träffen Sortera och gruppera, använda nya ord som få färre, många f ler flest. Nya ord som: först sist, i början i slutet, bredvid och mellan. Problemlösning. Vi poängterade hur viktigt det är att man kan se vägen till lösningen och att rita är ett bra sätt för att lättare se problemet. Sortera och gruppera Vi hade ställt fram ett bord fullt med plockisar (småsaker lätta att plocka runt med). Här fanns snäckor, stenar, knappar, stickor, pärlor, kulor, kottar mm. Barn och föräldrar hämtade vad de ville ha på en bricka och sorterade det. Sen fick de berätta hur de tänkt. Vi tittade efter vilka grupperingar som gjorde det lättast att snabbt se antal. Vi tränade orden få färre och många fler flest. Problem och Lattjo-Lajban-lådor Samma materiel använde vi till Lattjo-Lajban-lådor. Här gäller det att se och jämföra likheter och olikheter, gruppera föremål på olika sätt beroende på olika egenskaper och sedan förklara varför man grupperat på ett visst sätt. För muntliga motiveringar fordras det att man har ord som både beskriver och uttrycker antal. Vid detta tillfälle arbetade vi också med problem och problemlösning. Vi talade om öppna och mer bundna problemtyper, jämförde dessa och löste några problem. Alla kunde se hur enkelt det var att lösa dessa med hjälp av att rita. De äldsta barnen fick också försöka sig på att med mattespråket visa hur de tänkt. Vi poängterade vikten av att se vägen till lösningen, att vägen fram till målet var viktigare än själva målet. Detta är inte helt lätt att förstå för våra föräldrar. De vill gärna se och höra att svaret är rätt eller fel och vill gärna starta med en aritmetisk beräkning. 16 Nämnaren nr 2, 2000

5 Fjärde träffen En presentation av familjerna och husen och hur vi använder oss av dessa: räkna, beskriva, formulera problem, lösa problem. Ett stapeldiagram med egna porträtt och över antalet bokstäver i barnens namn, se figur. En berättelse om Hur vi räknade förr en liten matematikens historia där vi också visade de symboler och talsystem vi arbetat med. Nya ord: överst, högst upp, underst, längst ner, mitt på, mitt i och i mitten. Stapeldiagram Barnen har gjort självporträtt. Dessa har vi i förminskad form använt för att göra stapeldiagram över pojkar och flickor i klassen. Vi har även gjort stapeldiagram över antalet bokstäver i deras namn. Nu fortsätter vi med stapeldiagram där barnen undersökt vilka glassar samt vilka maträtter i bamba som är populärast. Familjen och huset De mest bekanta miljöerna för samtliga barn var hemmet och den närmaste omgivningen. Därför kändes det naturligt att börja med att lära känna våra olika familjer. Varje barn ritade sin familj och räknade hur många det fanns i familjen, antalet vuxna och antalet barn. På dörren satte vi en namnskylt och ovanför den två tärningar som visade hur många vuxna och barn som bodde i huset. Till husen och familjerna har vi gjort uppgifter både muntligt och skriftligt. Hur många finns i familjen? Hur många är hemma? Skillnader mellan familjer? Vilken familj är störst, vilken är minst? Tvåor och treor har skrivit en berättelse om sin familj och berättat vad de brukar göra tillsammans och vad de olika familjemedlemmarna tycker om att göra på sin fritid. Berättelsen används för olika uppgifter. Alla har ritat hur det ser ut runt huset och sedan beskrivit det för kamrater och lärare. Alla dessa uppgifter har lett till stor användning av de lägesord och de ord för antal och jämförelse som vi tränat. Nämnaren nr 2,

6 Femte träffen Femte träffen ägnade vi åt taluppfattning. Vi tog bl a upp: att jämföra tals storlek och relation till varandra, att tal kan uttryckas och representeras på olika sätt, att förstå sambanden mellan de fyra räknesätten och att känna till de olika operationers innebörd, att ha goda strategier för beräkningar, att göra rimlighetsbedömningar och överslagsberäkningar. Tal För ettornas och tvåornas del gick vi igenom talrutor som skulle bli lika mycket horisontalt, vertikalt och diagonalt. Vi tränade talramsor baklänges och framlänges, och tränade ett och två mer och mindre. Treorna arbetade i sina böcker och visade vad de kunde om olika tal och räknesätt. Vi lär oss Vi är nu framme i april månad och har haft ytterligare två träffar. I början av maj ska vi ha den sista Läxträffen. Träffarna har givit oss mycket och vi har lärt känna föräldrarna och barnen bättre. Vi lär hela tiden nya saker om hur vi ska arbeta, vad som är svårigheter för barnen och vad som är svårigheter för föräldrarna. Vi hade aldrig upplevt hur det är att lära och/eller att förmedla nya arbetssätt och tankar via ett andraspråk så som förväntas av föräldrarna här. Det är viktigt att få föräldrarna att förstå att barn som inte själva tror sig kunna lära, som känner att de inte duger, har svårt att lära sig att våga ha egna tankar. Det är också viktigt för oss att lyckas förmedla att bildspråk och konkret materiel är viktigt för att barnen ska lära sig förstå. Matematikens symbolspråk införs med försiktighet och när eleverna har grundlagt sitt matematiska tänkande. Som avslutning ska vi försöka ha en träff där vi bara umgås, kanske en picknick och lite brännbollsspel vid Svarte Mosse, vårt fina naturområde. Vi tyckte att det var ett jättebra sätt att räkna + och och att det var ett roligt spel samtidigt. Som vuxen förstår jag ingenting av de här läxorna ni ger till barnen. Hur ska de förstå? Tyvärr dessa blad med några diagram, kurragömma i hus ger barnen ingenting. Ett barn som går i tvåan borde åtminstone plussa Några exempel på kommunikation med barn och föräldrar 18 Nämnaren nr 2, 2000

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Förskolan Trollsländan

Förskolan Trollsländan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (12) Förskolan Trollsländan Vi vill erbju d a v a rje barn e n f ö r skole tid f ull av gläd je, vänskap, läran de och med mång a utman in gar i le kfullt utforsk

Läs mer

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken. Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Sundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan

Sundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan skolor Sundsvalls Undervisning i modersmål Barn- och utbildningsförvaltningen Kursplan Kursplan i modermålsundervisning Syfte och roll: att stärka den personliga och kulturella identiteten och för den

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret 2011 2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret 2011 2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen Läsåret 2011 2012 Arbetslaget som omfattas Kvalitetsarbetet omfattar arbetslaget vid Förskolan Kohagen och Kalvdansen.

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål Normer och värden... 3 Läroplansmål Utveckling och lärande... 5 Läroplansmål

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Kartläggningsmaterial för nyanlända elever 2016-02-12 Pille Pensa Hedström Prov o bedömning Regeringsuppdrag 2013-2016 Kartläggningsmaterial Kartläggningen ska ge och underlag bedömningsmaterial för i

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1 Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

2.2 Kunskaper. Målbeskrivning

2.2 Kunskaper. Målbeskrivning GENEVAD 2013 2.2 Kunskaper Målbeskrivning Skolan mål är att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt kan kommunicera på engelska

Läs mer

natur och miljö Syfte

natur och miljö Syfte Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Att välja sin framtid entreprenörskap

Att välja sin framtid entreprenörskap Ämne: Teknik Strävansmål - utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle, - utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Att fånga bedömningar i flykten

Att fånga bedömningar i flykten Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef

Systematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef 1 2 Innehåll 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) 4 2 Redovisning av särskilda insatser

Läs mer

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali:

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali: Elev Ali: Halmstad 8 mars Anna Karin Munkby Pille Pensa Hedström En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Subtraktion. Udda och jämnt. Volym. Pengar och enheten kronor. Taluppfattning 0-100. Klockans halva och hela timmar Talen 0-100 Geometriska objekt

Subtraktion. Udda och jämnt. Volym. Pengar och enheten kronor. Taluppfattning 0-100. Klockans halva och hela timmar Talen 0-100 Geometriska objekt Matematik handlar om problemlösning och vi har utgått ifrån de fem punkterna 1. Läs 2. Tänk och planera 3. Lös (hitta svaret på problemet) 4. Redovisa (skriv ner din lösning) 5. Rimlighet (kontrolera om

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Arbetsplan för Molnet 2015/2016

Arbetsplan för Molnet 2015/2016 Arbetsplan för Molnet 2015/2016 Gruppens sammansättning Vi har 20 barn 3 barn är födda 14 6 barn födda 13 6 barn födda 12 4 barn födda 11 1 barn fött 10 Personal Carina Addén - förskollärare Susanne Evergren

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med

Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med 181 Matematikinspiration för förskolan Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med matematikprofil i Alingsås kommun. Båda har erfarenhet av praktiskt matematikarbete,

Läs mer

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN för Orion Raketen förskolor Saturnus 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation Steninge förskolor består av tre förskolor;

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och

Läs mer

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Elundskolan

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Elundskolan Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Elundskolan Köpings kommun Rapporten skriven av: Roland Andersson 2015-06-17 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Innehåll Innehåll Rektor

Läs mer

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Opalens Förskoleklass

Opalens Förskoleklass Opalens Förskoleklass Veckobrev för vecka 43 Denna vecka har hela skolan haft en gemensam temavecka där alla klasser har fått fördjupat sig i matematik och fysik genom olika aktiviteter och utmaningar.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Kvalitetsredovisning 2005/2006 2006-09-30 Kvalitetsredovisning Dagbarnvårdarna i Sala tätort Rektor Kerstin Öberg 0224-55437 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2005 Familje- Kommunen daghem i Sala tätort Barn 1-3 år 41 54 Barn

Läs mer

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd... 2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...

Läs mer

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Veckomatte åk 5 med 10 moment Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte

Läs mer

21 dec 2015. Hej! God jul och Gott Nytt År till er alla. Yvonne Haldrup Förskolechef

21 dec 2015. Hej! God jul och Gott Nytt År till er alla. Yvonne Haldrup Förskolechef Hej! Nu är det snart dags att avsluta det här året på Fårdala Simmets förskolor Båten, Gunghästen, Pusslet och Sagan för att fira jul och nyår. Jag önskar att ni alla får umgås med era barn, nära och kära

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Överby daghems arbetsplan 2015-2016

Överby daghems arbetsplan 2015-2016 Överby daghems arbetsplan 2015-2016 KONTAKTINFORMATION: Adress: Överby Daghem Överbyvägen 62 22150 Jomala Telefon: +358 18 31240 Mobil: +358 457-382 83 56 Mailadress: overbydaghem@jomala.ax Vid Överby

Läs mer

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen. I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier när jag löser ett problem,

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids Lokal arbetsplan Läsåret 12/13 Stavreskolans Äldrefritids Innehållsförteckning Inledning......sidan 2 Vision...sidan2 Fritidshemmets uppdrag...sidan 3 Normer och värden...sidan 3 Jämställdhet mellan flickor

Läs mer

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer

Läs mer

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 Det finns fortfarande många poäng att söka för tidigarelärare! För att underlätta valet i lärarlyftet har vi gjort ett urval av de kurser som

Läs mer

Förskolan Stormhatten. en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap

Förskolan Stormhatten. en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap Förskolan Stormhatten en förskola på väg mot ett demokratiskt medborgarskap Förskolan Stormhatten Den äldsta förskolan i Tensta (byggd 1969). 5 åldersindelade avdelningar. 14-20 barn per avdelning 3 pedagoger

Läs mer

Avdelningsplan för Marelds fritidshem. Verksamhetsår 2015/2016

Avdelningsplan för Marelds fritidshem. Verksamhetsår 2015/2016 Avdelningsplan för Marelds fritidshem Verksamhetsår 2015/2016 GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Pedagoger, barngruppens sammansättning, lokaler och lärmiljö. Vårt fritidshem består av en avdelning med 26

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola 1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola

Läs mer

A B C D E. Renhållningsförvaltningen Information. Rapport om basinformation på invandrarspråk. Renhållningsnämnden. Förslag till beslut

A B C D E. Renhållningsförvaltningen Information. Rapport om basinformation på invandrarspråk. Renhållningsnämnden. Förslag till beslut A B C D E Renhållningsförvaltningen Information Rhn 2004-11-03 Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2004-10-15 Ärende nr 7 Handläggare: Christina Durling Tfn: 08-50846556 Renhållningsnämnden Rapport om basinformation

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Blå V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-178350 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider.

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider. Ämne: Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Modersmål, Engelska Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat, traditioner och högtider. GENOMFÖRANDE Eleverna får välja

Läs mer

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8 Varför ska vi arbeta med det här Det vi har på oss talar ofta om vilken slags person vi är. Därför ska du i detta kapitel få läsa om olika klädstilar på spanska.

Läs mer

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget

Läs mer

Kvalitétsredovisning 07/08

Kvalitétsredovisning 07/08 Kvalitétsredovisning 07/08 Presentation av skolan: Friskolan i Kärna är en fristående skola för så 1 9 och förskoleklass. Vid starten ht 2000 hade skolan 120 elever och är nu fullt utbyggd med 220 lever.

Läs mer

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr

Läs mer

Pedagogiskt café. Problemlösning

Pedagogiskt café. Problemlösning Pedagogiskt café Problemlösning Vad är ett matematiskt problem? Skillnad mellan uppgift och problem - Uppgift är något som eleven träffat på tidigare, kan lösa med vanliga standardmetoder - Matematiskt

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink Utbildningskontoret Kvalitetsredovisning 2009 Järna Grundskola Ansvarig chef: Anders Ydebrink Inledning 2009 har varit ett tufft år ekonomiskt. Det har inneburit hårda ekonomiska åtstramningar. Hade vi

Läs mer

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 1 FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 Innehåll: Inledning.. 2 Förutsättningar..... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse. 4 Beslutade mål och åtgärder. 7 Slutord. 9 Bilaga 1:

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012/2013

Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola MAH / Lärarutbildningen 2006-12-18 1(6) KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola Matematik från början 15p Exploring mathematics 15p Fastställande: Kod: Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:

Läs mer

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter! Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö

Läs mer

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13 Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.

Läs mer

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära

Läs mer

Svenska och svenska som andraspråk

Svenska och svenska som andraspråk Svenska och svenska som andraspråk Nationella mål år 3 Eleven ska beträffande läsning -kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt Lokal tolkning av mål att nå Kunna läsa sitt namn, frågar ex. vad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Hea Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer