Nationellt ämnesprov skolår 9
|
|
- Viktoria Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationellt ämnesprov skolår 9 Katarina Kjellström Här redovisas deltagande lärares syn på 1998 års nationella prov i matematik. Olika delprovs och uppgifters resultat ges i termer av lösningsfrekvenser med exempel på elevlösningar och lärares bedömningar. Uppgifter för prövning i egen klass presenteras, se vidare angiven webbplats nedan. Bakgrund Ämnesproven skolår 9 är fn de enda obligatoriska proven i det svenska skolsystemet och ska vara ett stöd för läraren vid betygsättningen av eleverna. PRIM-gruppen (PRov I Matematik) vid Lärarhögskolan i Stockholm har på uppdrag av Skolverket utarbetat det första nationella ämnesprovet i matematik för skolår 9. Jämfört med motsvarande standardprov är det stora förändringar. En mer kvalitativ bedömning är införd. Eleverna skall visa sina kunskaper även muntligt, arbeta i par eller grupp och deras resultat sammanställs i en kunskapsprofil. För att lärare och elever skulle ha möjlighet att förbereda sig fick de ett relativt omfattande informationsmaterial. Där fanns exempel på uppgifter och bedömda elevarbeten att diskutera. Enligt lärarenkäten har 85 % av lärarna använt exemplen, låtit eleverna arbeta med uppgifterna och haft diskussioner om bedömning i sina klasser. Ämnesprovet i matematik vt 98 bestod av fem delprov. Delprov A, P/G och M kunde eleverna arbeta med när som helst under provperioden vecka 7 20, medan delprov B och C hade fastställda provdagar. Miniräknare fick användas på alla delprov utom på A-provet. Alla provdelar finns på PRIM-gruppens hemsida, Katarina Kjellström, universitetsadjunkt i matematik vid Lärarhögskolan i Stockholm, var provansvarig för 1998 års ämnesprov i matematik för skolår 9. Elevernas resultat på varje delprov skulle betygsättas. Denna betygsättning grundade sig för delprov A och B på totalpoäng och för de övriga delproven på en kvalitativ helhetsbedömning. Enligt beslut i Skolverket skulle resultaten från ämnesprovets olika delar sedan vägas samman till ett provbetyg. Resultat från lärarenkät Cirka lärare besvarade den lärarenkät som följde provet. De flesta lärarna (85 %) ansåg att de fått tillräckligt med information inför provet. En lärare uttrycker sig så här: Dock var man ej medveten om att det skulle ta så mycket tid i anspråk, både undervisningstid och rättningstid. En majoritet (82 %) ansåg att svårighetsgraden på de olika provdelarna var lagom. Av dem som inte tyckte så, ansåg fler att de var för svåra än för lätta. De mer traditionella delarna A och B gav tillsammans med delprov C bäst stöd för betygsättningen enligt enkäten. Delprov som innebar en muntlig del eller arbete i par och grupp ansåg lärarna har gett minst betygstöd. Det delprov som använts minst är den muntliga delen. 80 % av eleverna har blivit bedömda på detta delprov. Drygt en tredjedel av lärarna ansåg dock att muntliga prov bör finnas med i ämnesprovet: 34 Nämnaren nr 1, 1999
2 Viktigt att muntligt kunna uttrycka sig i matematik. Då det finns elever som har svårt att uttrycka sig skriftligt. Knappt en tredjedel av lärarna ansåg att muntligt delprov inte ska förekomma i provsammanhang och en tredjedel uttrycker att de är tveksamma. Anteckningar bör göras kontinuerligt. Svårt att bedöma. Alltför tidskrävande. Att den muntliga delen inte använts berodde på att det inte fanns tillräckligt tydliga anvisningar för hur den skulle genomföras. Det fanns utrymme för flera olika arbetsmodeller och lärarna har beskrivit de vanligaste. Redovisning inför klass eller grupp, bedömning av muntliga prestationer under hela läsåret, enskilda diskussioner med elever och avlyssning i samband med P/G-uppgifterna. Så gott som alla lärare (80 %) tyckte att betygsgränserna för G och VG på delprov A var lagom. De andra tyckte för det mesta att de var för högt satta. Även på delprov B ansåg en majoritet av lärarna (83 %) att betygsgränserna var lagom. Lärarnas åsikter om bedömningsanvisningarna var olika beroende på delprov. För delprov B har 94 % av lärarna ansett att de fått ett tillräckligt underlag för sina egna bedömningar av våra anvisningar. För delprov C är motsvarande andel 88%, för delprov P/G 75 % och för den muntliga delen 54%. För delproven P/G och C bifogades bedömda autentiska elevarbeten. Drygt två tredjedelar av lärarna ansåg att de haft stöd av dessa vid bedömningen. Många lärare ansåg att P/G-delen gav bra och givande diskussioner. Ett par citat får illustrera svårigheterna, men också möjligheterna. Svårt att bedöma. Bra prov som ger utrymme för andra kunskaper än de traditionella. Lärarna gav också synpunkter på provet som helhet. De flesta (98 %) anser att ämnesprovet speglar ämnessynen i kursplanen. Endast 5 % av lärarna ansåg att provet som Nämnaren nr 1, 1999 helhet ger ett mycket litet stöd, när de ska sätta slutbetyg och endast 7 % anser att deras elevers resultat på ämnesprovet inte stämmer så väl med deras egen bedömning. Som helhet tycker jag att uppgifterna varit bra, för att inte säga mycket bra. Då den ordinarie undervisningen varit mer inriktad mot andra typer av uppgifter av konventionellt slag upplevdes vissa uppgifter lite annorlunda. Alltför mycket text. En del elever som är bra i matte stupade på texten och/eller den egna redovisningen. Bra nationella prov. Varierar. Ger god inblick i elevernas kunskaper på olika områden. Tar lång tid att rätta och bedöma men det är det värt. När det gäller nationella prov ska det inte finnas för mycket utrymme för subjektiva tolkningar. Proven får ej ta för mycket tid i anspråk, såväl genomförande som efterarbete. Samtliga uppgifter var väl valda. Både bredd och djup. En noggrannare genomgång av en elevs matematikkunskaper kan väl inte göras? Utmärkt! Knappt hälften av lärarna ansåg att det var bra att de olika delprovsbetygen skulle vägas samman till ett provbetyg. En ungefär lika stor andel ansåg att det var acceptabelt. Några lärarcitat om sammanvägningen: Alltför tidskrävande. För krångligt. Jobbigt med all bokföring. Bör vara frivilligt hur sammanvägningen sker. Balansgången mellan det traditionella och det nya är alltid svår när ett första nationellt prov ska sjösättas. Svaren på enkäten visar att de flesta är nöjda med provet, men att bedömningarna tagit för lång tid. Vid arbetet med provet inför 1999 har vi tagit hänsyn till lärarnas synpunkter och det har bl a resulterat i att antalet delprov har minskats med ett ges ej det muntliga delprovet. En orsak är att det är en ny typ av prov, där vi har mycket lite erfarenhet både nationellt och internationellt. Vi vill utveckla denna provdel ytterligare för att den ska 35
3 kunna återkomma år Avslutningsvis ett tänkvärt citat från lärarenkäten: Jag tycker att proven var bra. Detta är ett nytt sätt att tänka och kräver en tillvänjning hos de flesta lärare. Har man gått igenom omställningsfasen och accepterar den var proven roliga. Ett problem är att de tog lång tid att rätta. Kanske vänjer man sig vid detta också. På standardproven i matematik var pojkarnas resultat alltid bättre än flickornas. På detta ämnesprov finns det däremot inte några tydliga skillnader vad gäller provbetygen. Provet innehöll många uppgifter där man skulle beskriva, motivera och förklara. På dessa uppgifter har flickorna ett bättre resultat än pojkarna. 75 % av eleverna fick samma provbetyg som höstterminsbetyg. Resultat, hela provet Skolverket genomförde en insamling av provresultat från 34 kommuner. Antalet elever som berördes var ca PRIM-gruppen gjorde dessutom en insamling av resultat på uppgiftsnivå från ca elever. Tabell 1 Betygsfördelningar för samtliga delprov (* Provbetyg redovisat av läraren, ibland utan att delprovsbetyg redovisats på alla delprov.) Andel (%) elever med betyget Delprov Ej uppnått G VG MVG Antal målen elever A B C P/G M Provbetyg* A Tal och symboluppfattning B och C Problemlösning P/G Par/Grupparbete M Muntlig kommunikation Det är på de två mer traditionella delproven (A och B) som störst andel elever inte nått målen. Det är också de enda delprov där poäng skulle användas för att bedöma elevernas arbeten. Är det så att en fix poänggräns medför att lärarna säkrare konstaterar när målen inte uppnåtts och att en kvalitativ bedömning ger större inslag av subjektivitet som oftast leder till en mildare bedömning? Eller är det så att eleverna får möjlighet att visa sina förtjänster i matematik, när de på prov får visa sina kunskaper på andra sätt än de traditionella? Resultat delprov A Detta prov prövade framför allt elevens taluppfattning och grundläggande färdigheter i räkning med naturliga tal, tal i bråk- och decimalform och procent. Några uppgifter prövade förmågan att ställa upp enkla algebraiska uttryck och lösa enkla ekvationer. Nedan ges några exempel ur detta delprov: = 01, 13. Under ett dygn i april var den högsta temperaturen i Kallinge 12,3 o C och den lägsta var 3,5 o C. Hur stor var temperaturskillnaden? 16. Vad är hälften av 1? Skriv svaret i bråkform Skriv negativa tal i parenteserna så att likheterna gäller. a) ( ) ( ) = 12 b) ( ) ( ) = kexpaket väger 3 kg. Du ska beräkna hur mycket ett kexpaket väger. Vilken beräkning gör du? Ringa in ditt svar Vid vilken av följande beräkningar får du det minsta talet? Ringa in ditt svar. 28 0, , , , Vilken av följande summor är större än 1? Ringa in ditt svar Nämnaren nr 1, 1999
4 1 Lösningsproportion 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1a 1b 2 3a 3b 3c 4 5 6a 6b 7a 7b 7c 8 9a 9b 10 11a 11b 11c Avstånd från hemmet Flickor Pojkar 12a 12b Figur 1. Lösningsproportion för uppgifterna i delprov B för flickor respektive pojkar 25. Hur skriver man a) hälften av a b) fyra mer än a 26. För vilket värde på x är 100 = 200 4x? På de flesta uppgifterna på A-delen hade pojkarna en något högre lösningsfrekvens än flickorna. Den låg oftast mellan 50 och 90 %. 13 var den uppgift som visade den största skillnaden mellan pojkars (75 %) och flickors (66 %) lösningsfrekvens. Den öppna uppgiften om negativa tal, 17, visade däremot ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Uppgift 17 b, som hade en lösningsfrekvens på 42 %, var en av de svåraste uppgifterna på delprov A. Uppgifterna 9, 13, 16, 18, 22, 25 och 26 klarade elever med låga poäng mycket sämre än genomsnittet. För elever med mindre än 14 rätt (gränsen för G) var lösningsfrekvensen under 25 % på dessa uppgifter. Resultat delprov B Detta delprov prövade elevens förmåga att ställa upp och lösa problem samt reflektera över och tolka sina resultat samt bedöma deras rimlighet. Det prövade också elevens förmåga att uttrycka sina tankar skriftligt. Uppgifterna var ordnade i kunskapsområden och inom varje område i svårighetsgrad. Elevernas tidsbrist märks på de låga lösningsproportionerna på de sista uppgifterna. På delprov B hade flickorna bättre resultat än pojkarna. Det var framför allt de uppgifter där man skulle beskriva, motivera och förklara som flickorna klarade bättre. Här följer tre uppgifter ur delprov B. Uppgift 3 och 11 klarade flickorna bättre men uppgift 10 pojkarna. 3. Beskriv tre vardagshändelser som leder till var och en av följande beräkningar: a) 20 6,50 = 13,50 b) 0,8 18,50 = 14,80 c) 14,5/0,5 = Veronica går hemifrån till skolan. När hon kommit halvvägs till skolan upptäcker hon att hon glömt en bok hemma. Hon vänder om och går direkt hem. Väl hemma letar hon en liten stund innan hon hittar boken. Sedan springer hon direkt till skolan utan att stanna på vägen. Rita denna händelse som en graf i ett diagram med axlar, som ser ut som i nedanstående figur. Tid Nämnaren nr 1,
5 11. Med hjälp av tändstickor kan man lägga femhörningar i rad. a) Hur många tändstickor behövs om man ska lägga en rad med 7femhörningar? b) En tändsticksask innehåller 50 tändstickor. Tänk dig att du ska lägga femhörningar i rad med dessa stickor. Till hur många femhörningar räcker stickorna? c) Skriv en formel som kan användas då man vill beräkna antalet tändstickor om det är n femhörningar i raden. 3c hörde till de uppgifter som hade lägst lösningsproportion. Elevlösningarna visar att det är svårt med innehållsdivision. Ett vanligt fel är att eleven beskriver 14,5 2 = 29 eller 14,5/29 = 0,5. Några lärare har bedömt detta som rätt andra har bedömt det som fel. Här följer några intressanta elevsvar: Nedanstående elevlösningar har av lärare bedömts som rätt Lisa köper en burk med kolor för 14,50 kr. Hon vet att varje kola kostar 50 öre styck, och vill räkna ut hur många kolor hon får i burken. Mia läser en tidning från 1914 och ser att den kostar 0,50 kr och hon vet att en tidning nu kostar 15 kr. Hur stor är höjningen i procent? Höjning i kr 15 0,5 = 14,50 kr 14,5 = 29 = 2900 % 0,5 Svar ökningen var 2900 %. Man köper tuggummi för 14,50 kr. Man får 29 stycken. Jag har 14,5 cm snöre som ska bli dubbelt så långt. Hur gör jag? En tårta är delad i 14,5 bitar. Hur många blir det om man delar alla en gång till? Nikolas skulle få 14,5 kr av 2 kompisar då fick han 29 kr I Olles klass finns det 29 elever. Olle bakar 14,5 kakor som ska delas upp på alla i klassen. En person får då (0,5) en halv bulle Sedan 1964 har en hamburgare höjts i pris med hela 100 %. Först kostade den 14,50 och sen 29 kr dvs 14,5 0,5 = 29. Antal Bild Antal stickor femhörningar Nedanstående elevlösningar har av lärare bedömts som fel Hasse delar en kaka på 14,5 kg i 29 bitar. Jag ska köpa 2 st påsar godis som kostar 14,50 kr och vill veta vad det kostar Priset på ägg steg med 50 %. Innan kostade det 14,5. Hur mycket kostade det sedan? Resultat delprov C Även detta delprov prövade elevens förmåga att ställa upp och lösa problem samt reflektera över och tolka sina resultat samt bedöma deras rimlighet. Det prövade också elevens förmåga att uttrycka sina tankar skriftligt, dra slutsatser och generalisera. Tabell 2 Betygsfördelning för de två uppgifterna på delprov C uppdelat på kön (procent). Ej nått målen G VG MVG Löner Pojkar Flickor Omkrets Pojkar Flickor Uppgiften om löner klarade pojkarna bättre än flickorna. De var bättre på att tolka grafer och på att formulera samband och formler. På uppgiften omkrets har en stor andel pojkar inte nått målen eftersom de inte har kunnat rita och bestämma omkrets och area av de enkla geometriska figurer som efterfrågades. Detta klarade flickorna mycket bättre. De har också en större andel högre betyg som visar att de kan formulera korrekta slutsatser om dessa geometriska figurer. 38 Nämnaren nr 1, 1999
6 Resultat delprov M Detta delprov prövade förmåga att uttrycka sina tankar muntligt med hjälp av ett matematiskt språk samt förklara och argumentera för sitt tänkande. Delprov M skulle integreras i undervisningen. Flera arbetsmodeller för genomförande gavs i lärarinformationen. Där fanns också beskrivningar av muntliga prestationer på olika betygsnivåer. Andelen som inte bedömts nått målen på delprov M var mindre än för de andra delproven. Resultaten bör tolkas med försiktighet eftersom bortfallet var över 20 %. Resultat delprov P/G Delprov P/G bestod av fem olika uppgifter där läraren valde vilken uppgift som eleverna skulle arbeta med. Eleverna fick först diskutera en uppgift parvis eller i grupp och sedan redovisa en liknande uppgift individuellt. Detta delprov prövade elevens förmåga att ta del av och använda information samt förmågan att Tabell 3. Betygsfördelning och andel i procent som gjorde de olika P/G-uppgifterna Uppgift Gjort Ej nått P/G-uppgift målen VG/MVG Chokladhjul Busstäthet Cyklar & bilar Diagram Mopeder lyssna till, följa och pröva andras förklaringar och argument. Det prövade också elevens förmåga att ställa upp och lösa problem samt reflektera över och tolka sina resultat. I lärarenkäten påpekade många lärare att det var olika svårighetsgrad på P/G-uppgifterna. Då vi valde uppgifter till prov P/G, försökte vi hitta exempel som skulle inbjuda till diskussion. Vi strävade också efter olika frågeställningar på den gemensamma och den individuella delen. Den uppgift som bäst uppfyller dessa krav är Busstäthet. Den orsakade intensiva diskussioner i lärarrummen. Uppgiften finns nedan för att fler ska kunna pröva den på elever i olika åldrar. Busstäthet A Mellan Aneby och Beneby går det en buss var tjugonde minut mellan och Sträckan mellan ändhållplatserna tar 50 minuter att köra inklusive stopp vid hållplatserna efter vägen. Vid ändhållplatserna stannar bussen tio minuter innan den kör tillbaka igen. Lisa kör sin buss från Aneby och Sluggo kör nästa tur från Aneby. Diskutera hur man gör för att ta reda på när och var de möts? Instruktioner Arbete tillsammans (cirka 25 min) Läs noga igenom uppgiften och fundera över hur du skulle vilja lösa den. Gör anteckningar. Diskutera sedan igenom uppgiften tillsammans och se om ni har uppfattat den på samma sätt. Förklara för varandra hur ni tänker. Försök att uttrycka dig så att din kamrat förstår. Lyssna och fråga, så att du förstår hur din kamrat tänker. Enskilt arbete (cirka 25 min) Efter diskussionen kommer du själv att få redovisa en liknande uppgift. Busstäthet B Mellan Aneby och Beneby går det en buss var tjugonde minut mellan och Sträckan mellan ändhållplatserna tar 50 minuter att köra inklusive stopp vid hållplatserna efter vägen. Vid ändhållplatserna stannar bussen tio minuter innan den kör tillbaka igen. 1. Andersson kör sin buss från Aneby När bör han vara tillbaka i Aneby igen? 2. Hur många bussar behövs för att trafikera linjen Aneby Beneby? 3. Hur ofta möter Andersson någon annan buss på samma linje? Vid bedömningen av ditt arbete kommer läraren att ta hänsyn till hur väl du redovisat ditt arbete hur du har kommit fram till din lösning vilka slutsatser du kommit fram till. Nämnaren nr 1,
Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng
Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015 Astrid Pettersson och Marie Thisted PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella proven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att
Läs merInnehåll. Inledning... 3
Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar Delprov B... 4 Bedömningsanvisningar Delprov C... 16 Provbetyg... 29 Kopieringsunderlag för
Läs merPRIM-gruppen vid Lärarhögskolan
LENA ALM 2002 års nationella prov för skolår 5 Här redovisas sammanställningen av lärarenkäter och elevarbeten till femmans ämnesprov i matematik som genomfördes våren 2002. PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017 Charlotte Nordberg och Astrid Pettersson PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Syftet med de nationella ämnesproven är att stödja en likvärdig och rättvis
Läs merÄMNESPROV I MATEMATIK Skolår 9 Delprov B
ÄMNESPROV I MATEMATIK Skolår 9 Delprov B Till uppgifterna krävs fullständiga lösningar. Din redovisning ska vara så klar att en annan person ska kunna läsa och förstå vad du menar. Det är viktigt att du
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2016-06-30. Vid
Läs merÄmnesprov i matematik. Bedömningsanvisningar. Skolår 9 Vårterminen Lärarhögskolan i Stockholm
Ämnesprov i matematik Skolår 9 Vårterminen 2004 Bedömningsanvisningar Lärarhögskolan i Stockholm Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar
Läs merNationella provet i matematik i årskurs 9, 2018
Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018 Charlotte Nordberg PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2016-06-30. Vid
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid
Läs merInledning...5. Bedömningsanvisningar...5 Allmänna bedömningsanvisningar...5 Bedömningsanvisningar Delprov B...6 Bedömningsanvisningar Delprov C...
Innehåll Inledning...5 Bedömningsanvisningar...5 Allmänna bedömningsanvisningar...5 Bedömningsanvisningar Delprov B...6 Bedömningsanvisningar Delprov C...20 Provbetyg...37 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning...38
Läs merResultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005
Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,
Läs merResultat från nationella provet i matematik kurs 1c höstterminen 2018
Resultat från nationella provet i matematik kurs 1c höstterminen 2018 Mattias Winnberg, Katarina Kristiansson & Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella proven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del C ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid
Läs merPRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i
LENA ALM & LISA BJÖRKLUND Femmans prov år 2000 Här redovisas sammanställningen av lärarenkäter och elevarbeten i femmans ämnesprov i matematik, våren 2000. En jämförelse görs också av hur säkra eleverna
Läs merResultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 2014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och
Läs merInledning...4. Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C...
Innehåll Inledning...4 Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C...24 Provbetyg...40 Kravgränser...40 Kopieringsunderlag
Läs merAnette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet
Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av elevernas resultat och lärarnas svar på en enkät för
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2013 Margareta Enoksson och Katarina Kristiansson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2013 Margareta Enoksson och Katarina Kristiansson PRIM-gruppen I denna rapport om ämnesprovet i matematik beskrivs resultaten både på delprovs- och uppgiftsnivå samt
Läs merProvbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Minst 49 poäng. Minst 20 poäng på lägst nivå C
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2015 Margareta Enoksson PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en
Läs merÄmnesprovet 2005 i matematik i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Dnr 2003:1551 Ämnesprovet 2005 i matematik i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 2006-04-20 Förord Ämnesproven i matematik för skolår 9 är obligatoriska och ingår i det nationella provsystemet.
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 6, 2016/2017
Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av lärarnas svar på en enkät och elevernas resultat från
Läs merUtbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling
Läs mer1999 års nationella prov för skolår 5
1999 års nationella prov för skolår 5 Lena Alm & Lisa Björklund Ämnesproven för skolår 5 i engelska, matematik och svenska har erbjudits sedan 1996. Här ges en redogörelse för några resultat från lärarenkäter
Läs merNationella diagnosmaterial för skolår 2 och 7
Nationella diagnosmaterial för skolår 2 och 7 Astrid Pettersson I mars 1996 skickades Skolverkets diagnostiska material ut till skolorna. Här beskrivs syfte, innehåll och hur man kan använda materialen
Läs merInledning. Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2017 Katarina Kristiansson & Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2017 Katarina Kristiansson & Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen Inledning De nationella proven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas, på
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2016
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2016 Margareta Enoksson PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en
Läs merBedömningsexempel. Matematik årskurs 6
Bedömningsexempel Matematik årskurs 6 Innehåll Ämnesprovet i matematik i årskurs 6 läsåret 2011/2012 Exempel på provuppgifter... 3 Inledning... 3 Muntligt delprov... 3 Skriftliga delprov... 3 Övrigt webbmaterial...
Läs merResultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras
Läs merDenna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller 1 vgpoäng
Ämnesprov i matematik Skolår 9 Vårterminen 2004 Del B1 Innehållet i detta häfte är sekretessbelagt t o m den 11 juni 2004. Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt
Läs merBedömningsexempel Matematik årskurs 3
Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömning... 3 Exempeluppgifter i årskurs 3, 2010... 5 Skriftliga räknemetoder... 5 Huvudräkning, multiplikation och division... 7 Likheter,
Läs merLikvärdighet och rättvisa. Likvärdig bedömning i åk 9. Resultat från några olika undersökningar. Provbetyg Slutbetyg Likvärdig bedömning?
Likvärdig bedömning i åk 9 Likvärdighet och rättvisa Stina Hallén Katarina Kjellström Resultat från några olika undersökningar Definition av likvärdig betygsättning Skolverket formulerade år 2004 ett handlingsprogram
Läs merKursprovet i Franska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Kerstin Häggström
Kursprovet i Franska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Kerstin Häggström (Kerstin.Haggstrom@ped.gu.se) I kursprovet i franska vt 2002 ingick fyra delar Compréhension orale, Expression orale, Compréhension
Läs merNationell utvärdering där matematiken
KATARINA KJELLSTRÖM & ASTRID PETTERSSON Matematiken i den nationella utvärderingen De nationella utvärderingarna i matematik har alltsedan starten varit förlagda till PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning
Läs merResultat från kursprovet i matematik kurs 1a, 1b och 1c våren 2013 Karin Rösmer och Samuel Sollerman PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik kurs 1a, 1b och 1c våren 2013 Karin Rösmer och Samuel Sollerman PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik kurs 1a, kurs 1b och kurs 1c konstrueras
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015 Allmän information Totalt har 1464 lärare besvarat enkäten vilket är en minskning med
Läs merInledning Kravgränser Provsammanställning... 18
Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar Del I... 4 Bedömningsanvisningar Del II... 5 Bedömningsanvisningar uppgift 8 (Max 5/4)... 12
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18
Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18 Diarienummer: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 Dnr: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 1 (25) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Om de nationella
Läs merMatematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta
Läs merÄmnesprovet i matematik årskurs 3, 2016
Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016 PRIM- gruppen, Stockholms universitet Erica Aldenius, Heléne Sandström Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merResultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2016 Karin Rösmer Axelson & Mattias Winnberg PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2016 Karin Rösmer Axelson & Mattias Winnberg PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas av
Läs merÄmnesprovet i matematik årskurs 3, 2017
Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2017 PRIM-gruppen, Stockholms universitet Heléne Sandström Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och att ge underlag
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merDelprov A, muntligt delprov Lärarinformation
Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation Beskrivning av det muntliga delprovet Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 10 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar om att
Läs merDet nationella provet i årskurs 3 genomfördes första gången våren 2009
Anette Skytt Hur gick det 2010? Ämnesprov i matematik för årskurs 3 Ämnesprovet i matematik för årskurs 3 har nu genomförts under tre år. Här redovisas några av de resultat som framkommit liksom några
Läs merLärarenkät för ämnesprovet i engelska grundskolans årskurs 6, 2016
Lärarenkät för ämnesprovet i engelska grundskolans årskurs 6, 2016 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 394 stycken. Siffrorna är avrundade till heltal. Kontaktuppgifter
Läs merResultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2016 Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2016 Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas av PRIMgruppen,
Läs merBedömingsanvisningar Del II vt 2010
Bedömingsanvisningar Del II vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas. Innehåll Bedömningsanvisningar Del II... 4 Kravgränser... 16 Maxpoäng...
Läs merDnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i matematik i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i matematik i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 Förord Ämnesproven i matematik för skolår 9 är obligatoriska och ingår i det nationella provsystemet. Syftet med
Läs merÄmnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk
Ämnesprovet i årskurs 9 2014 Svenska och svenska som andraspråk Lovisa Gardell och Tobias Dalberg Ämnesprovet för årskurs 9, 2014 är det andra i svenska och svenska som andraspråk enligt Lgr11. Ämnesprovet
Läs merÄmnesprovet i årskurs 3 ska fylla flera syften. Det ska dels vara ett stöd
Astrid Pettersson & Anette Skytt Hur gick det? Ämnesprov i matematik för årskurs 3, 2009 Under våren 2009 genomfördes för första gången nationella ämnesprov i matematik och svenska för årskurs 3. Eftersom
Läs merResultat från nationellt kursprov
Resultat från nationellt kursprov Katarina Kjellström I Nämnaren 22(2) beskrevs kurs A-prov och i 22(3) lärarnas synpunkter på det första provet som genomfördes i maj 1995 (se referenser). I denna artikel
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015/2016
Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015/2016 Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av lärarnas
Läs merMatematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar
Kursprov, vårterminen 2012 Matematik Bedömningsanvisningar för samtliga skriftliga provdelar 1a Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2017
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs, VT 2017 I anslutning till 2017 års ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs lärarna
Läs merBedömningsexempel från ämnesprovet i matematik årskurs 6, 2013
Bedömningsexempel från ämnesprovet i matematik årskurs 6, 2013 Innehåll Ämnesprovet i matematik i årskurs 6 läsåret 2012/2013, exempel på provuppgifter... 3 Inledning... 3 Skriftliga delprov... 5 Miniräknare
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2017
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2017 Lärarenkäten till kursprovet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 vt 17 besvarades av sammanlagt
Läs merResultat från kursprovet i matematik kurs 1c hösten 2011
Resultat från kursprovet i matematik kurs 1c hösten 2011 Inledning Hösten 2011 gavs det första nationella provet i matematik inom ramen för Lgy 11. Provet gavs på kurs Matematik 1c, som läses av elever
Läs merMatematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Bedömningsanvisningar 1. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2015/2016 Matematik Bedömningsanvisningar 1 Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merSammanställning av lärarenkät för Små och stora språk, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2016
Sammanställning av lärarenkät för Små och stora språk, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2016 Kursprovet i svenska 3 och svenska och andraspråk 3 vårterminen 2016 hade titeln Små och
Läs merInledning. Provbeskrivning. Historia åk 6
Historia åk 6 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande. En viktig utgångspunkt för denna målsättning är
Läs merMatematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2016
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2016 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merÄmnesproven skolår 9 1998. Resultatredovisning till skolorna
Ämnesproven skolår 9 1998 Resultatredovisning till skolorna Beställningsadress: Liber Distribution Publikationstjänst 162 89 STOCKHOLM Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 e-post: skolverket.ldi@liber.se
Läs merSammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015
Sammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015 Kursprovet i svenska 3 och svenska och andraspråk 3 vårterminen 2015 hade titeln Det var
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014 I anslutning till vårterminens ämnesprov har 1058 lärare besvarat enkäten. Av dessa undervisar
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013
Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013 Inledning De nationella proven i religionskunskap har arbetats fram med utgångspunkt från
Läs merUppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012
Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...
Läs merha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.
1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd
Läs merSammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014
Sammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014 Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 höstterminen 2014 hade titeln Hugget i
Läs merÄmnesprovet i matematik för årskurs Hur gick det? Vad tyckte lärarna? Biennalen Umeå 7 februari 2014
Ämnesprovet i matematik för årskurs 9 2013 Hur gick det? Vad tyckte lärarna? Biennalen Umeå 7 februari 2014 Margareta Enoksson, Karin Pollack PRIM-gruppen Stockholms universitet Innehåll Syfte Hur gick
Läs mer3. Instruktioner för att genomföra provet
INSTRUKTIONER FÖR ATT GENOMFÖRA PROVET 3. Instruktioner för att genomföra provet I det här kapitlet beskrivs hur samtliga delprov som ingår i provet ska genomföras. Genomförande av Delprov A Tabell 2 Praktisk
Läs merDelprov A Muntligt delprov
Delprov A Muntligt delprov Äp6Ma15 Delprov A 15 Beskrivning av delprov A, muntligt delprov Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 11 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar
Läs merExempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar
Exempelprov Matematik Bedömningsanvisningar 1b BEDÖMNINGSANVISNINGAR, EXEMPELPROV MATEMATIK 1B 2 Innehållsförteckning 1. Allmän information om bedömningen av elevernas prestationer på exempelprovet...
Läs merResultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen
1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2018
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2018 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella
Läs merMatematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov
Kursprov, höstterminen 2016 Matematik Bedömningsanvisningar För samtliga skriftliga delprov 1c Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Läs merMatematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov D
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov D Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merMatematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov
Kursprov, höstterminen 2016 Matematik Bedömningsanvisningar För samtliga skriftliga delprov 1a Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Läs merNationella prov Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och Anneli Jöesaar
Nationella prov 2018 Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och 9 2018-12-03 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund...3 2. Resultat Nationella prov 2018...3 2.1 Engelska...3 2.2
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018
Sammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018 Inledning Under läsåret 2017/2018 genomfördes ämnesprovet i svenska och
Läs merBedömning - ett verktyg för lärande. Katarina Kjellström
Bedömning - ett verktyg för lärande Katarina Kjellström PRIM-gruppens erfarenhet Genom att belysa, diskutera och fördjupa sig i olika bedömningsmetoder och teorier för bedömning kan lärares inställning
Läs mer8G Ma: Bråk och Procent/Samband
8G Ma: Bråk och Procent/Samband Syftet undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera
Läs merMatematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar
Kursprov, vårterminen 2012 Matematik Bedömningsanvisningar för samtliga skriftliga provdelar 1b Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merMatematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder
Läs merExempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar
Eempelprov Matematik Bedömningsanvisningar 1a BEDÖMNINGSANVISNINGAR, EXEMPELPROV MATEMATIK 1A 2 Innehållsförteckning 1. Allmän information om bedömningen av elevernas prestationer på eempelprovet... 4
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har 557 lärare
Läs merNationella prov i grundskolan våren 2012
23 januari 2013 1 (35) Nationella prov i grundskolan våren 2012 I denna promemoria beskrivs s statistik om nationella prov i grundskolan våren 2012. Provresultat redovisas för årskurserna 3, 6 och 9. Våren
Läs merÄmnesproven skolår
Ämnesproven skolår 9 2003 Förord Ämnesproven i svenska och svenska som andra språk, matematik och engelska för skolår 9 är obligatoriska och ingår i det nationella provsystemet. Syftet med proven är att
Läs merMatematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar
Kursprov, vårterminen 2012 Matematik Bedömningsanvisningar för samtliga skriftliga provdelar 1c Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merMatematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov
Kursprov, vårterminen 2013 Matematik Bedömningsanvisningar För samtliga skriftliga delprov 1b Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2015/2016
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2015/2016 Inledning Ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6 genomfördes
Läs merI figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.
Resultat från kursprov 1 våren 16 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 16 hade temat Att göra gott? Här
Läs merÄMNESPROV. Matematik ÅRSKURS. Vårterminen 2009. Sekretess t.o.m. 2009-06-30. Lärarinformation om hela ämnesprovet Delprov A med bedömningsanvisningar
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Vårterminen 009 Sekretess t.o.m. 009-06-30 Lärarinformation om hela ämnesprovet Delprov A med bedömningsanvisningar Förvara detta provhäfte på ett betryggande sätt Prov som
Läs mer8G Ma: Bråk och Procent/Samband
8G Ma: Bråk och Procent/Samband Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda
Läs merBedömaröverensstämmelse vid bedömning av ämnesprovet i matematik för årskurs 9
Bedömaröverensstämmelse vid bedömning av ämnesprovet i matematik för årskurs 9 Ämnesprovet i matematik För att kunna bedöma elevens kunskaper i matematik mot kursplanens olika mål och mot betygskriterierna
Läs mer