PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i

Transkript

1 LENA ALM & LISA BJÖRKLUND Femmans prov år 2000 Här redovisas sammanställningen av lärarenkäter och elevarbeten i femmans ämnesprov i matematik, våren En jämförelse görs också av hur säkra eleverna känt sig i olika matematiksituationer under åren PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i Stockholm har Skolverkets uppdrag att konstruera ämnesprovet i matematik och att ge en redovisning av resultat från lärarenkäter och elevarbeten. Ämnesproven för skolår 5 i engelska, matematik och svenska har erbjudits sedan Liksom tidigare har lärarna år 2000 lämnat synpunkter på proven genom att besvara enkäter. Ungefär enkäter och ca 500 elevarbeten har skickats in och givit underlag till denna redovisning. Såväl lärarreaktioner som elevarbeten är oerhört viktiga material. De behövs bla för att kunna utveckla proven, för att ge återkoppling till skolorna och för forskning. Proven är dock inte obligatoriska och därför är det vanskligt att dra några för hela landet giltiga slutsatser av hur det gick på provet. Vi kan inte säkert veta hur representativt inskicket är. Precis som i ämnesproven från och med 1997 har en del av provmaterialet för alla tre ämnena samlats i ett enda texthäfte, i år med rubriken Tid. Samma textmaterial har på så sätt kunnat användas i fler än ett ämne. Proven har också Tid som gemensamt övergripande tema. Lena Alm och Lisa Björklund arbetar på PRIM-gruppen med ämnesproven i matematik för skolår 5 Ämnesprovet i matematik för 2000 består av följande delar: A Du och matematiken B Tid fritid C Statistik om djur D Former, figurer och mönster E Tal i skolans värld F Frågor om matematik I Del A och F ska eleverna bl a själva bedöma sina kunskaper i matematik samt reflektera över sin inlärning. Del B, C, D och E innehåller uppgifter som ska lösas individuellt. Till del C hör gruppuppgifterna En minut och Rekordåldrar och till del D paruppgiften Beskriva bilder. De flesta lärarna fick tillgång till materialet under februari eller tidigare. Detta är en förbättring jämfört med tidigare år. Provdelarna B, C, D och E prövar vardera ett område inom matematiken och dessa finns med som delar i kunskapsprofilen. De kunskapsområden som inte prövas i årets prov finns med i 1999 års prov. De områden som prövas är däremot väl representerade med uppgifter som kräver olika slags kunskap. 36 NÄMNAREN NR

2 Vad tyckte lärarna? Många lärare (65 %) anser att omfattningen av provet är lagom. 19 % anser att provet är för omfattande och 12 % att provet borde vara mer omfattande. Detta stämmer väl överens med lärarnas svar på samma fråga De lärare som tycker att provet borde vara mer omfattande vill att fler områden prövas. Drygt hälften (60 %) av lärarna anger att det är bra eller ganska bra att provet endast prövar vissa mål, medan 31 % menar att det är dåligt eller ganska dåligt att det är på det sättet. Svarsmönstret var detsamma efter 1999 års prov. Det skulle bli alltför omfattande och översiktligt om man skulle pröva allt. Bättre att själv välja ut de delar från tidigare års prov om man vill kolla speciella kunskaper hos olika elever. Provet skulle egentligen kontrollera de grundläggande kunskaperna. De fyra räknesätten. Det är väl ändå det viktigaste att eleverna kan dessa. De flesta av lärarnas synpunkter på de olika provdelarna är positiva. För den ena självbedömningsdelen, del A, anger 90 % av lärarna alternativet bra eller ganska bra på frågan om vilket huvudintryck de har om delen. För den andra självbedömningsdelen, del F, är andelen som svarar bra eller ganska bra 70 %. För övriga individuella provdelar varierar andelen bra eller ganska bra mellan 91 % och 95 %. En del lärare skriver också med egna ord vad de anser om materialets delar. Dessa kommentarer är av både positivt och negativt slag. De positiva, som i år har ökat i antal, handlar om att uppgifterna är bra, att uppgifterna är roliga, att strukturen på provet är bra, att kunskapsprofilen är överskådlig m m. De negativa kommentarerna handlar som tidigare år om att gruppuppgifterna tar för mycket tid att genomföra och att bedömningen av dessa är svår. Andra kommenterar att omfattningen av provet är för stor. Vissa lärare anger att det är för låga kunskapskrav i provet medan andra anser att kraven är för höga. Sammanfattningsvis kan man dock säga att de allra flesta lärarna är positivt inställda till provet. Samtidigt kan det skilja mycket mellan olika lärares åsikter. Bra och klart prov i alla avseenden, både uppgifter, kunskapsprofil, anvisningar, gränser etc. Tidsödande, komplicerat, svårbedömt, rörigt, lösbladssystem. Onödigt mycket papper med tryck bara på ena sidan. Det var första gången jag var med och genomförde nationella prov. Jag blev positivt överraskad hur trevligt det var att genomföra dem. För många lärare (69 %) har bedömningen av några elevers prestationer förändrats i och med ämnesprovet. Det är en större andel lärare som anser detta i år än 1999 då andelen var 59 %. Endast 10 % av lärarna anger att de inte har haft särskilt stort stöd av ämnesprovet vid bedömningen av elevernas kunskaper i matematik var det 12 % som ansåg detta. Ämnesproven bekräftar det vi redan vet. Det har blivit lättare att sätta ord på elevens starka och svaga sidor i matte. Upptäckt två elever som var duktigare än jag trott. En har visat sig sämre. Proven är ett bra och viktigt komplement till övrig bedömning av eleverna. De känns angelägna att göra. De flesta lärarna anser att bedömningsanvisningarna ger tillräckligt underlag för bedömning av elevernas arbeten. Endast 1 % tycker att de absolut inte ger ett tillräckligt underlag. De flesta, 61 %, anger alternativet Ja, i stort sett. Lärarna anser också att rekommendationerna till vad som kan begäras att eleverna klarar är rimliga med tanke på målen att uppnå i kursplanen var det 6 % som absolut inte tyckte detta och både 1999 och i år är denna andel mindre än 0,5 %. NÄMNAREN NR

3 Det är fler lärare som har använt gruppuppgifter i år än under tidigare år. Gruppuppgiften, En minut, användes av 69% av lärarna och den andra gruppuppgiften, Rekord Åldrar hos djur, användes av 76%. 71% av lärarna har använt Paruppgiften, Beskriva bilder. På frågan om vad lärarna anser om gruppuppgiften En minut, anger 95% av de lärare som har svarat på frågan alternativet bra eller ganska bra. För de övriga grupp/paruppgifterna anger 90 % av lärarna dessa alternativ. Vad tyckte eleverna? De allra flesta lärare (tre av fyra) uttrycker att eleverna har upplevt provet enbart positivt och knappast några anger enbart negativa reaktioner. Eleverna tycker att uppgifterna är roliga. Del A, Du och matematiken, består liksom föregående år av 16 olika matematiksituationer som eleverna ska ange hur säkra de känner sig inför. Svarsalternativen är säker, ganska säker, osäker och mycket osäker. Merparten av situationerna förekommer också i de tidigare ämnesproven. Några nya finns dock med för att jämförelser med elevernas resultat på liknande uppgifter i årets prov ska kunna göras. Ett slumpmässigt urval av 500 elevers arbeten har liksom tidigare år analyserats och bedömts. Här nedan visas först de situationer där störst andel elever anger alternativet säker. Därefter redovisas de situationer där störst andel elever anger alternativen osäker och mycket osäker. Resultaten jämförs med tidigare år. En ny situation i årets prov är att säga namnen på tre ritade figurer: en kvadrat, en rektangel och en triangel. 74% av eleverna känner sig säkra, men det visar sig att eleverna överskattar sin förmåga, när man jämför med hur eleverna har löst en motsvarande uppgift i provet. I en annan ny situation, Du ska ta reda på något från ett diagram, anger 21 % av eleverna att de känner sig osäkra eller mycket osäkra, men det visar sig att eleverna där underskattar sin förmåga. känner sig säkra Du ska räkna ut 8 = 3 88 % 86 % 88 % 81 % 87 % Du ska räkna ut något med miniräknaren. 76 % 75 % 75 % 89 % 86 % Du ska titta i tidningen och ta reda på hur länge ett TV- program håller på. 80 % 75 % 79 % Du ska arbeta tillsammans med någon. 68 % 69 % 71 % 70 % 74 % känner sig osäkra/mycket osäkra Du ska arbeta med uppgifter som ser annorlunda ut än vad du är van vid. 27 % 29 % 18 % 24 % 23 % Du ska bedöma ungefär hur lång en buss är. 16 % 18 % 28 % 21 % Du ska räkna ut 96/3 utan miniräknare. 22 % 21 % 18 % 23 % 19 % Du ska räkna utan miniräknare 14 % 16 % 18 % 38 NÄMNAREN NR

4 Vid jämförelser av resultaten från de olika åren märks inte någon större skillnad. Den situation som dock har förändrats markant de sista två åren är att räkna ut något med miniräknaren. Betydligt fler elever känner sig säkra än under tidigare år. Något säkrare känner de sig också då de ska arbeta tillsammans med någon. I del F, Frågor om matematik, får eleverna bla svara på när de lär sig matematik bäst. Eleverna nämner oftast att det sker vid lärarnas undervisning. Specialläraren lyfts också fram som viktig. Många uttrycker att de lär sig bäst när det är lugnt och tyst. Tidpunkten på dagen, såsom förmiddagar och morgnar, har också betydelse. En hel del elever anser att de lär sig bäst då de samarbetar med kamrater och nämner ofta gruppuppgifter. Här följer några elevsvar: När vi jobbar två och två. Om jag inte förstår måste jag ta talet grundligt. Om någon bara lär mig snabbt så förstår jag inte. När vi har grupparbeten och när vi har genomgångar för hela klassen. Jag lyssnar och koncentrerar mig bäst då. När man sitter i lugn och ro och läraren visar med saker. Hur väl lyckades eleverna? När lärare fyller i kunskapsprofilen för en enskild elev tas också hänsyn till elevens prestationer i övrig undervisning. De resultat som presenteras här bygger endast på den kunskap eleverna har visat skriftligt på själva provet. För del B, C, D och E har 200 slumpvis utvalda elevarbeten analyserats. Den del som eleverna har lyckats bäst med är del C, Statistik om djur, vilken prövar elevernas förmåga att tolka diagram och tabeller. 92 % av eleverna bedöms ha klarat den föreslagna kravgränsen. Del C är också den del som flest elever uppskattar och gruppuppgiften En minut, som ingår i del C, är den mest populära uppgiften. Eleverna får själva göra diagram över hur lång tid de i gruppen bedömer att en minut är. Eleverna tycker om uppgiften bla för att de anser att de får koncentrera sig, att den är rolig, men framförallt för att de lär sig något nytt. Detta kan bero på att begreppet medelvärde inte är känt för alla. Via grupparbetet får de förståelse som de kan visa i en uppgift som varje elev ska lösa enskilt vid annat tillfälle. I del B, Tid Fritid, som behandlar tid och tidsskillnader, når 89% av eleverna den föreslagna kravgränsen. I en av uppgifterna ska eleverna ange tiden på en klocka som visar tiden Anmärkningsvärt är att endast 85% av eleverna besvarar uppgiften på ett godtagbart sätt. I ämnesprovet 1996 förekom en liknande uppgift och då var lösningsfrekvensen 89%. Elever som svarar fel tolkar oftast timvisaren fel eller förväxlar tim- och minutvisaren. Vad gäller del D, Former, figurer och mönster, har 85% av eleverna klarat den föreslagna kravgränsen. I en av uppgifterna ska eleverna tolka beskrivningar av geometriska figurer. Detta klarar så många som 92 % av eleverna. Svårare har de dock att benämna samma figurer i nästa deluppgift. 57% av eleverna klarar att ange namn på fyra av fem figurer, vilket ansågs vara vad eleverna bör klara av. Del E, Tal i skolans värld, avser att pröva framför allt följande mål: Eleven skall...kunna upptäcka talmönster och bestämma obekanta tal i enkla formler. ha en grundläggande taluppfattning som omfattar...enkla tal i bråk- och decimalform. Vid bedömningen av denna del ska eleverna ha visat kunskaper inom alla ovannämnda områden. 73 % av eleverna klarar den föreslagna kravgränsen. Den uppgift som vållar stort problem är, 60 meter. Eleverna ska skriva tider uttryckta i decimalform i en resultatlista. Endast 40 % klarar den uppgiften. De tycker att 10,2 sekunder är snabbare än 10,12 sekunder för 12 är mer än 2. Fler än hälften av alla elever har missuppfattningen att decimaler behandlas som heltal. Så var också fallet i en liknande uppgift 1997 då lösningsfrekvensen var 55 %. NÄMNAREN NR

5 75 % av eleverna visar i en uppgift förståelse för begreppet del av uttryckt som bråk. De visar oftast sin lösning genom att rita en bild. Den vanligaste missuppfattningen är att delarna betyder antal, vilket leder till att en fjärdedel anses som större än en tredjedel för 4 är mer än 3. Eleverna får i en annan uppgift ge förslag på hur många frukter det kan vara på ett fat om hälften är äpplen, en fjärdedel är bananer och resten apelsiner. Flertalet elever med rätt svar ger fler än ett förslag. Trots att svaren ibland inte anses godtagbara kan elever ha kunskaper vad gäller de begrepp vi önskar pröva. I elevlösning 1 visar eleven förståelse för begreppen hälften och fjärdedelen av antal, men antalet apelsiner är ej korrekt på bilden. Kanske är det fråga om ett slarvfel. Elevlösning 1 Även i elevlösning 2 kan eleven ha förstått begreppet del av antal, men felaktigt angivit bananerna som en fjärdedel av antalet äpplen. En fråga till eleven skulle kunna ge svar på detta. Elevlösning 2 Ämnesprovet 2001 Något nytt ämnesprov för 2001 har inte konstruerats, men ett informationshäfte med översikt över tidigare prov och uppgifter och förslag till prov 2001 har sänts ut till skolorna. Lärarna rekommenderas, bland annat med hänsyn till goda lärar- och elevutvärderingar, i första hand att använda provet från år 2000 och i andra hand 1999 års prov. De båda proven tillsammans avser att pröva alla kursplanens uppnåendemål. Möjlighet finns att komplettera proven med någon del, som behandlar ett mål som känns angeläget att pröva. Man kan även komplettera med enstaka uppgifter från tidigare prov och då ha hjälp av den översikt som finns i häftet. LITTERATUR Alm, L. & Björklund, L. (2000). Ämnesprov i svenska, engelska och matematik för skolår 5 vårterminen 2000, Skolverket. Pettersson, A. & Wennerholm, B. (1996). Nationellt prov för skolår 5. Nämnaren 23(4), Pettersson, A. & Wennerholm, B. (1997). Nationellt prov för skolår 5, vt 97. Nämnaren 24(4), Pettersson, A. (1999) års nationella prov för skolår 5. Nämnaren 25(1), Alm, L. & Björklund, L. (2000) års nationella prov för skolår 5. Nämnaren 27(1), Skolverket (2000). Kursplaner och betygskriterier Grundskolan. 40 NÄMNAREN NR