Det nationella provet i årskurs 3 genomfördes första gången våren 2009

Transkript

1 Anette Skytt Hur gick det 2010? Ämnesprov i matematik för årskurs 3 Ämnesprovet i matematik för årskurs 3 har nu genomförts under tre år. Här redovisas några av de resultat som framkommit liksom några tankar som provkonstruktörerna har då nuvarande prov baserade på Lpo 94 ska anpassas till Lgr 11. Det nationella provet i årskurs 3 genomfördes första gången våren 2009 och var då en utprövningsomgång, men obligatorisk. Resultaten från det ämnesprovet beskrevs i Nämnaren nr 2, Den här artikeln handlar om ämnesprovet 2010 och bygger på en sammanställning av resultaten som finns på Skolverkets och PRIM-gruppens webbplatser. Provet genomförs reguljärt i skolorna och lyder under sekretess, vilket innebär att uppgifter som ingår i provet inte får offentliggöras. Ämnesprovets innehåll Provet är utformat på liknande sätt som 2009 års ämnesprov med en inramande berättelse om två barn, Nova och Troj. Ämnesprovet i matematik består av sex delprov som ska lösas enskilt och en uppgift som ska lösas i par eller i grupp. Eleverna möter uppgifter i varierad form, alltifrån nakna sifferuppgifter till mer omfattande och kontextbundna. De får också möjlighet att visa kunskap i matematik med hjälp av olika uttrycksformer. Det kan vara med symboler, bilder, skriftligt eller muntligt. Provet innehåller också en del för självbedömning, Jag och matematik, där eleverna ska ange hur säkra de känner sig i vissa situationer då de ska använda matematik. Genom att jämföra hur en elev bedömer sig själv och hur eleven klarat motsvarande del i provet får läraren en uppfattning om hur väl elevens självvärdering överensstämmer med visade kunskaper. Självbedömningen kan främst hänföras till kursplanens första mål att sträva mot: Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik i olika situationer. Vad delproven prövar I delproven A F arbetar eleverna individuellt, delprov G gör eleverna i par eller i grupp. Delprov A prövar om eleven med hjälp av skriftliga räknemetoder kan addera och subtrahera tal då tal och svar ligger inom talområdet

2 Delprov B handlar om huvudräkning med de fyra räknesätten då tal och svar ligger inom heltalsområdet 0 20 samt med enkla tal inom ett utvidgat talområde. Delprov C, mätning, handlar om att göra enkla jämförelser av tid och att uppskatta och mäta tid. Delprov D, tal och talens beteckningar, prövar om eleven kan läsa och skriva tal samt ange tals värde inom heltalsområdet , beskriva mönster i enkla talföljder och hantera matematiska likheter inom talområdet Delprov E, tal och talens beteckningar, ger eleven möjlighet att visa om han / hon kan jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet I delen prövas också om eleven kan dela upp helheter i olika delar samt beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Delprov F, mätning, handlar om att göra enkla jämförelser av area och volym samt att uppskatta volym. Delprov G, statistik, görs i par eller i grupp och handlar om att tolka och presentera enkel information i tabeller och diagram. Eleven får här visa sin förmåga att kommunicera matematik genom att förklara och argumentera för sin lösning för andra elever. Delprov A 84 Delprov B 94 Delprov C 92 Delprov D 94 Delprov E 96 Delprov F 85 Procentuell andel elever som nått respektive delprovs kravnivå baserat på elever. Hur lyckades eleverna? Resultaten grundar sig dels på PRIM-gruppens webbinsamling av ett slumpmässigt urval på drygt elevresultat, dels på kvalitativa analyser av cirka 150 slumpvis utvalda elevarbeten. För webbinsamlingen rapporterar lärarna resultat i form av poäng på uppgiftsnivå för elever födda den 15:e i varje månad, medan de kvalitativa analyserna grundar sig på ett urval av de elevarbeten som lärarna skickar in för elever födda den 15 mars eller 15 oktober. Det delprov som flest elever har klarat är E som prövar uppdelning av tal och helheter. I kursplanen formulerades målet för det som delprovet prövar på följande sätt: Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret: Beträffande tal och talens beteckningar kunna jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet kunna dela upp helheter i olika delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Mer än 90 procent av eleverna har nått respektive kravnivå i delprov B som prövar huvudräkning, delprov D som prövar likheter, tallinjen och talföljder samt delprov C som prövar tid. För delprov A, som prövar skriftliga räknemetoder når minst andel elever kravgränsen, följt av delprov F som prövar area och volym. Huvudräkning och skriftliga räknemetoder prövas varje år. Det innebär att det går att göra jämförelser mellan 2009 och 2010 års prov. För delprovet som prövar huvudräkning har andelen elever som nått kravnivån ökat från 90 procent till 94 procent. För skriftliga räknemetoder har andelen elever som nått kravnivån ökat något mindre, från 82 procent till 84 procent. 22

3 Analys av elevarbeten och lärarreaktioner Bråkbegreppet Hur kan det komma sig att eleverna lyckas bäst på det delprov som prövar uppdelning av tal och helheter? Att räkna med bråk upplevs ofta av många elever som svårt. För årskurs 3 handlar det inte om att räkna med bråk utan här ska eleverna kunna dela upp helheter i olika delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Kan resultatet bero på att barn ofta använder bråk i sin vardag och mycket tidigt övar sig på att dela upp föremål i lika stora delar mellan syskon och kamrater? Redan i förskolan delar de t ex äpplen i mindre bitar och det är vanligt att barnen får namnge delarna och uttrycka det muntligt: jag vill ha ett halvt äpple. Volym och area Volym i årskurs 3 handlar om att kunna göra enkla jämförelser, uppskatta och mäta volym med vanliga måttenheter. I en lärarenkät ställs frågan: hur bedömer du svårigheten på respektive delprov? Lärare svarar att de oftast arbetar med volymbegreppet i årskurs 1 eller i början av årskurs 2 och att det därför kan vara bortglömt. I kursplanens beskrivning av mål att uppnå för area står det att eleverna ska kunna göra enkla jämförelser av olika areor. I lärares beskrivningar av hur de arbetar med area skriver de att det inte behandlas förrän i årskurs 4 i många läromedel, vilket innebär att det inte har tagits upp i undervisningen. Om det är så, kan det innebära att eleverna upplever areabegreppet som svårt eftersom de inte mött det tidigare. Därför formulerar vi de uppgifter som handlar om area på följande sätt: vilken figur tar störst plats, alltså har störst area? Formuleringen hur stor plats något tar är troligtvis mer bekant för flertalet elever i årskurs 3 än formuleringen vilken figur har störst area? Skriftliga räknemetoder I delprov A som prövar om eleverna kan använda skriftliga räknemetoder, handlar uppgifterna om addition och subtraktion, två av åtta uppgifter är benämnda. I varje uppgift ska eleverna både ge ett svar och visa hur de räknar. Det är vanligare att eleverna använder skriftliga räknemetoder skrivna horisontellt än en standardalgoritm, skriven vertikalt, när de löser uppgifterna. Våra analyser visar att uppgifter med subtraktion är svårare för eleverna än addition och de elever som har lyckats bäst har använt sig av följande strategier: (De exempel som visas är omgjorda med hänsyn till sekretessen, men det matematiska innehållet är detsamma.) Exempel = = 35 Här delar eleven upp 28 i tiotal och ental, börjar med att subtrahera 20 från 63 och får differensen 43. I nästa steg subtraherar eleven 8 från 43 och får differensen

4 Exempel 2 Delprov D 94 Delprov E 96 Delprov F 85 Delprov G 81 På en tom tallinje beräknar eleven stegvis skillnaden mellan 28 och 63. Eleven startar på 28 och använder sig av utfyllnad för att komma till 63 genom att först addera 2, sedan 10 tre gånger och till sist 3. I de två benämnda uppgifterna ska eleverna lösa den ena med addition och den andra med subtraktion. Här klarar eleverna addition bäst, 83 procent ger både ett rätt svar och en godtagbar lösning. Uppgiften med subtraktion har ett sämre resultat, 73 procent av eleverna ger både rätt svar och kan visa en godtagbar lösning. I uppgifter där tre termer ska adderas klarar 87 procent av eleverna både att ge rätt svar och en godtagbar lösning när beräkningen är utan tiotalsövergång. Däremot är det svårare att beräkna en liknande uppgift med tiotalsövergång; 71 procent av eleverna ger både ett korrekt svar och en godtagbar lösning. Detta är ändå en betydande ökning från förra året. Vi kan jämföra med samma typ av uppgift, addition med tiotalsövergång, från 2009 års prov då endast 41 procent av eleverna både gav ett korrekt svar och en godtagbar lösning. Vad tyckte lärare och elever? För att få veta hur lärare och elever uppfattade ämnesprovet, vilket är viktigt i arbetet med att konstruera uppgifter inför kommande års ämnesprov, har drygt lärare besvarat en enkät. Lärarna kunde välja mellan att svara i pappersform eller digitalt via PRIM-gruppens webbplats. Det är fler lärare som har skickat enkäten i pappersform (ca 1 600) än som har svarat via webben (ca 1 100). Svaren har analyserats och resultatet presenteras nedan. Provet och de olika delarna Drygt 94 procent av lärarna anser att ämnesprovet som helhet var bra eller ganska bra. Det är en något större andel än för 2009 års prov då andelen var 90 procent. Lärarna skriver i enkäten att det var en bra blandning av uppgifter och att ämnesprovet har ett trevligt utförande. Enligt lärarna har eleverna tyckt om att göra delproven och upplevt att det har varit roligt. Drygt 86 procent av lärarna uppskattar berättelsen om Nova och Troj. De tycker att den fyller sitt syfte att avdramatisera provsituationen. Eleverna tyckte att berättelsen var spännande och de var nyfikna på nästa ledtråd. Bland lärare som anser att berättelsen är mindre bra skriver några att den var Självbedömning 86 tidskrävande och kändes överflödig. Delprov A 84 Lärarna fick också ta ställning till hur bra de tyckte att de olika delproven var. Delprov F som handlar om att göra enkla jämförelser av area Delprov B 94 och volym samt att uppskatta volym har lärare flest synpunkter på. Delprov C 92 Procentuell andel lärare som anser att de olika delproven var bra eller ganska bra. 24

5 En något lägre andel av lärarna anser att gruppuppgiften delprov G var bra eller ganska bra. Den handlar om statistik och eleven ska visa sin förmåga att kommunicera matematik genom att förklara och argumentera för sin lösning. Några lärare uttrycker att delprovet var för kort och för lätt och att det är svårt för så unga elever att argumentera för sin lösning. Detta kan också bero på att flertalet elever har löst uppgiften på samma sätt, vilket får till följd att de inte behöver argumentera för sin lösning. Lärare uttrycker det på följande sätt: väldigt lite att diskutera kring när alla elever svarar likadant. Inför 2012 års prov I och med ämnesprovet för 2011 har samtliga mål för årskurs 3 i kursplanen i matematik i Lpo 94 prövats i ett eller flera av proven under åren Nu står vi inför utmaningen att konstruera ett ämnesprov som är anpassat till den nya läroplanen, Lgr 11. Kunskapskraven är konstruerade utifrån ämnets långsiktiga mål, vilka uttrycks som syfte i Lgr 11, förmågor och centralt innehåll och beskriver endast den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev i årskurs 3. En central utgångspunkt har, precis som tidigare, varit att matematisk verksamhet utmärks av utforskande och resonerande aktiviteter som samtidigt kräver en förtrogenhet med begrepp, metoder och olika uttrycksformer. Ämnesprovet i matematik för årskurs 3 kommer även 2012 att ha varierande uppgifter som görs individuellt och en par- eller gruppuppgift. Liksom tidigare kommer det att finnas en självbedömningsdel, ett gemensamt tema med ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk och en inramning med Nova och Troj. Litteratur Pettersson, A. & Skytt, A. (2010). Genomförandet av ämnesprov i matematik för årskurs 3, I Skolverket (red), Ämnesproven i grundskolans årskurs 3: En redovisning av utprövningsomgången sb/d/2914 Tillgänglig Pettersson, A. & Skytt, A. (2010). Hur gick det? Ämnesprov i matematik för årskurs 3, Nämnaren, 2010 (2), 3 9. PRIM-gruppen. Skytt, A. (2011). Ämnesproven i grundskolans årskurs 3. En redovisning av genomförandet Tillgänglig