Resultat från nationellt kursprov
|
|
- Kristina Gustafsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Resultat från nationellt kursprov Katarina Kjellström I Nämnaren 22(2) beskrevs kurs A-prov och i 22(3) lärarnas synpunkter på det första provet som genomfördes i maj 1995 (se referenser). I denna artikel redovisas några resultat från den tidsbundna delen och från breddningsdelen i detta. Bakgrund, syfte och innehåll i det första nationella A-kursprovet har tidigare presenterats i två artiklar i Nämnaren. I den senaste av dessa presenterades lärarnas åsikter om provet. I den artikeln skrev jag också om det stora bortfallet. Provet beställdes för cirka elever. Antalet inkomna resultat visade att endast cirka elever deltog i provet. Vi gjorde då en undersökning om orsaken till varför inte alla beställda prov användes. Alla 538 skolor som beställt A-kursprovet fick besvara en enkät. Resultatet av denna visar på en del av de svårigheter som finns vid frivilliga prov. Bortfall 47 % av de tillfrågade skolorna genomförde proven, helt eller delvis, och skickade in resultaten. Antalet elever som genomfört provet överensstämde med antalet till oss inkomna resultat. 11 % av skolorna genomförde provet, men skickade ej in resultaten. Bland de orsaker som angavs kan nämnas Genomförde ej provet under provperioden, Genomförde bara tidsbunden del, Tidskrävande rättning, Provet gav inget stöd för sifferbetyg och Provet ej obligatoriskt. Katarina Kjellström är universitetsadjunkt i matematik vid Lärarhögskolan i Stockholm och arbetar inom PRIM-gruppen med nationella prov. 15 % av de tillfrågade skolorna genomförde aldrig hela provet och skickade ej in något resultat. Skälen till detta angavs bl a vara Ej klara med kursen (vanligaste orsaken), Tidsbrist och Beställde endast för påseende. I denna grupp fanns många komvuxenheter. Provet beställdes till cirka komvuxelever men antalet inkomna resultat visar att bara 25 % av dessa deltog i provet. 27 % av skolorna skickade ej något svar på enkäten! Elevsammansättning I provet deltog både elever från åk 1 som skulle ha betyg enligt det nya betygssystemet och elever från åk 2 som skulle ha målrelaterade sifferbetyg. Av de insända elevresultaten skulle cirka 70 % betygsättas med bokstavsbetyg. Urvalet var mycket ojämnt fördelat över programmen, dock liknade fördelningen den som man finner i åk 1, läsåret 1994/95. Den största gruppen kom från SP- och ungefär hälften så många från NV-programmet. Några program hade bara ett tiotal representanter. Vi undersökte andelen pojkar respektive flickor på de olika programmen och använde sen detta vid gruppering av programmen. På BF, HV, HR och OP var mer än 75 % flickor och på BP, EC, EN, FP och IP var mer än 95% pojkar. Övriga yrkesprogram hade en jämn könsfördelning. I hela urvalet var 48 % pojkar. Fördelning på olika grupper i tabell Nämnaren nr 1, 1996
2 Tabell 1. Urvalets fördelning på olika grupper Program Komvux 172 elever BF, HV, HR, OP 342 elever BP, EC, EN, FP, IP 278 elever HP, LP, NP, IV 177elever Est + Mediepr 166 elever S-programmet 961 elever NV-programmet 466 elever Totalt elever Resultat Betygssystem Alla bokstavsbetyg Alla sifferbetyg 88 % sifferbetyg 85 % sifferbetyg 63 % bokstavsbetyg Alla bokstavsbetyg Alla bokstavsbetyg Vi har undersökt ett representativt urval av de elever vars resultat rapporterats till oss. Av det förut sagda är det alltså inte resultatet för alla landets elever som avslutat A-kursen som vi redovisar. Betyg i nedanstående tabeller är de betyg som läraren angett på respektive provdel. Lärarna fick på resultatblanketten också ange ett preliminärt kursbetyg. Bedömningsanvisningarna till lärarna för de två provdelarna angav inte vad som krävs för betyget Mycket Väl Godkänd, eftersom det inte finns några nationellt fastlagda krite- Tabell 2. Procentuell fördelning på de olika betygsnivåerna Betyg (i procent) IG G VG MVG Preliminärt (8) (49) (37) (6) Tidsbunden del (9) (48) (38) (5) Breddningsdel (9) (44) (43) (4) rier för detta betyg. Läraren hade dock möjlighet att bedöma en elevs prestation på provet med betyget MVG om denna överensstämde med lokalt fastställda betygskriterier. Procentandelarna inom parentes i tabellen anger fördelningen för de elever som hade bokstavsbetyg. Provet gav ju egentligen bara stöd vid betygssättningen för dessa elever. 77 % av eleverna hade samma betyg på tidsbunden del som det preliminära kursbetyget och 60 % hade samma betyg på breddningsdelen som det preliminära kursbetyget. Sämst är överensstämmelsen för elever vars preliminära kursbetyg är IG. 50 % av dessa hade betyget G på breddningsdelen. Cirka 60 % av eleverna hade samma betyg på breddningsdelen som på tidsbunden del. Resultat fördelat på programgrupper Här redovisas den procentuella andelen elever fördelade på de olika betygen för de ovan redovisade programgrupperna. Både elever med bokstavsbetyg och sifferbetyg är medtagna. I tabell 3 på nästa sida redovisas hur elevernas betyg fördelades. Jämfört med de preliminära betygen presterar NV-eleverna bättre på tidsbunden del men sämre på breddningsdelen. Alla elever, utom NV-elever, har större andel VG på breddningsdelen än på tidsbunden del. På de flesta yrkesprogram är andelen IG på tidsbunden del påtagligt mycket större än andelen IG både på breddningsdelen och i de preliminära kursbetygen. De flesta elevgrupper som deltog i provet hade mindre än 20 % kvar av den lokalt planerade tiden för kurs A. Av de kunskapsområden man ej hunnit behandla före provet var funktionslära och statistik de vanligaste. Oftast nämndes exponentiell förändring och index. De uppgiftstyper som lärarna saknade på tidsbunden del var framför allt ekvationer, både rena ekvationer och problemlösning med hjälp av ekvationer. Lärare som undervisade på NV-programmet saknade också trigonometriuppgifter. Nämnaren nr 1,
3 Tabell 3. Andel elever fördelade på de olika betygen IG G VG MVG Naturvetenskapsprogrammet preliminärt kursbetyg betyg på tidsbunden del betyg på breddningsdelen Samhällsvetenskapsprogrammet preliminärt kursbetyg betyg på tidsbunden del betyg på breddningsdelen Komvux Preliminärt kursbetyg betyg på tidsbunden del betyg på breddningsdelen Kvinnodominerade yrkesprogram (BF, HV, HR, OP) preliminärt kursbetyg betyg på tidsbunden del betyg på breddningsdelen Mansdominerade yrkesprogram (BP, EC, EN, FP, IP) preliminärt kursbetyg betyg på tidsbunden del betyg på breddningsdelen Övriga yrkesprogram (HP, LP, NP, IV) preliminärt kursbetyg betyg på tidsbunden del betyg på breddningsdelen Estetiska- och Medieprogrammen preliminärt kursbetyg betyg på tidsbunden del betyg på breddningsdelen Tabell 4. Betygens fördelning på de olika uppgifterna IG G VG MVG Dela lön Breddningsdelen Fördelningen av betyg i breddningsdelen var ganska lik fördelningen av lärarens preliminära kursbetyg. De flesta eleverna arbetade med breddningsdelen efter tidsbunden del och cirka hälften av eleverna arbetade under ett sammanhängande pass. Tre fjärdedelar klarade uppgiften på mindre än 80 minuter trots att 90 % var ovana vid denna typ av uppgift enligt lärarna. Uppgiften Att dela lön 1) valdes av 48 % av eleverna. Uppgiften var något populärare bland flickorna än bland pojkarna. Det var den mest valda uppgiften för alla program utom på NV-programmet. Uppgiften Trianglar valdes av 31 % av eleverna. Uppgiften var något populärare bland pojkarna än bland flickorna. Det var den mest valda uppgiften bland naturvetarna men minst vald bland eleverna på handelsprogrammet. Merparten av de elever som arbetat med uppgiften kom från NVeller SP-programmen. Uppgiften Statistik om utbildning valdes av 21 % av eleverna. Uppgiften var något populärare bland flickorna än bland pojkarna. I tabell 4, finns betygens fördelning på de olika uppgifterna. Betygen för pojkar och flickor skiljer sig inte nämnvärt. Av statistiken framgår att det var vanligare att få betyget Godkänd på statistikuppgiften än på de andra två. En förklaring till detta kan vara att bedömningsanvisningarna inte var lika tydliga för vad som krävdes för betyget Godkänd på denna uppgift. Trianglar Statistik om utbildning ) Uppgifterna är presenterade i Nämnaren 22(3), s Nämnaren nr 1, 1996
4 Analys av elevarbeten Vi har analyserat ett hundratal elevarbeten från de tre uppgifterna. På alla tre uppgifterna finns en ganska god överensstämmelse mellan elevarbeten som bedömts med Icke Godkänd, Godkänd eller Väl Godkänd. Cirka två tredjedelar av elevarbetena inom varje betygsgrupp ligger på i stort sett samma kvalitativa nivå. Ungefär 15 % av arbetena liknar dock arbeten på en lägre betygsnivå och ungefär lika stor andel liknar arbeten på en högre nivå. Det framgår inte av de elevarbeten vi analyserat om eleven arbetat vid ett sammanhängande pass, hur länge de arbetat och inte heller om eleven fått hjälp. En förklaring till att elevarbetet bedömts med ett lägre betyg kan ju vara att eleven fått hjälp av läraren. Tidsbunden del I den lärarinformation som skickades ut tillsammans med den tidsbundna delen fanns det för varje uppgift en sammanställning över vilka kunskapsområden uppgiften behandlade. De 56 poäng som provet totalt kunde ge fördelades enligt figur 1. Området aritmetik har den största andelen poäng. En förklaring till detta är att nästan alla uppgifter innehåller någon beräkning. En annan förklaring är att det övergripande målet för kurs A enligt kursplanen är Figur 1. Fördelning av poäng på olika kunskapsområden att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv och samhälle. En viss förskjutning mot de andra fyra områdena vore dock önskvärd på kommande prov. Totalresultaten på den tidsbundna delen presenteras med hjälp av ett lådagram för att samtidigt kunna visa både skillnader inom och mellan grupperna, se figur 2. Av diagrammet framgår bl a att 75 % av NVeleverna hade ett resultat som låg över VGgränsen, medan nästan 50 % av eleverna på de kvinnodominerade yrkesprogrammen låg under G-gränsen. Lärarna hade blivit informerade om att gränsen för betyget Godkänd borde ligga i intervallet poäng och gränsen för betyget Väl Godkänd borde ligga i intervallet poäng. På elevens provhäften stod att gränserna var 18respektive 39 poäng. Figur 2. Fördelning av totalpoängen uppdelat på programgrupper Nämnaren nr 1,
5 Figur 4. Totalpoängen uppdelat på kön Av diagrammet i figur 3 framgår bl a att även om gränsen för Godkänd hade satts vid 15 poäng så hade cirka 30 % av eleverna på yrkesprogrammet fått betyget IG på tidsbunden del. Om denna gräns i stället satts vid 20 poäng hade mer än 50 % av eleverna på yrkesprogrammen fått betyget IG och över 15 % på komvux och SP-programmet. Andelen Icke Godkända på NV-programmet skulle inte ha påverkats nämnvärt. Medianresultatet ligger 3 poäng högre för pojkarna än för flickorna, se figur 4. Det var också större andel pojkar som kommit över VG-gränsen och större andel flickor som inte nått upp till G-gränsen. Detta avspeglar sig också i lösningsfrekvenserna för respektive uppgift. För de flesta uppgifterna gäller att pojkarnas lösningsfrekvens är 0 4 procentenheter högre. Störst är skillnaden när det gäller avläsning av skalor, vid lösning av geometriuppgifter och uppgifter på funktioner och grafer. Flickorna var bättre på de uppgifter där eleverna skulle ge en skriftlig förklaring. Sammanfattande diskussion Nationella kursprov syftar till att stödja lärarna när de ska sätta bokstavsbetyg enligt de nya betygskriterierna. Vid detta första prov gällde det framför allt elever på SPoch NV-programmen och elever på komvux. Resultaten på provet för elever från yrkesprogrammen, som framför allt hade sifferbetyg, är svårare att tolka. Efter intervjuer med lärare och elever har vi förstått att många av dessa elever inte har brytt sig om betygsgränserna. Många av dem har under hela sin skoltid haft betyget 1 eller 2 i matematik och de har inte ansträngt sig att uppnå ett godkänt resultat på den tidsbundna delen. Många av dessa elever är inte vana att redovisa sina tankegångar vilket också gjort att totalresultatet har blivit sämre. Elever som idag läser kurs A har läst matematik på grundskolan enligt den gamla kursplanen. De kan ha lämnat grundskolan med alltifrån betyget 1 på allmän kurs till betyget 5 på särskild kurs. På de kvinnodominerade yrkesprogrammen hade två tredjedelar av eleverna läst allmän kurs i matematik och nästan hälften av dessa hade betyget 1 eller 2. På NVprogrammet hade endast 4 % läst allmän kurs och bara 2 % hade betyget 1 eller 2 på någon av kurserna. Denna stora spridning i förkunskaper påverkar naturligtvis 14 Nämnaren nr 1, 1996
6 elevernas möjlighet att tillgodogöra sig kunskapsinnehållet i kurs A. Av resultatredovisningen framgår klart att elever från NV-programmet har mycket bättre resultat än övriga elever. Skillnaden är dock inte lika markant på breddningsdelen. Detta kan till en del förklaras av att lärare på NV-programmet ställer större krav på elevarbetets kvalité. Provet ansågs av en del lärare för lätt för NV-eleverna. Provet var ett slutprov på kurs A, men många elever framför allt på NV-programmet läser A- och B-kurserna integrerat. Vår analys av elevarbeten på breddningsdelen visar på svårigheter att göra en enhetlig bedömning av denna typ av uppgifter. Dteberor bl a på svårigheten att göra bedömningsanvisningar så att de tydligt beskriver kvalitetsskillnader och på att matematiklärare är ovana att göra denna typ av bedömning. Uppgifterna i breddningsdelen var ovana för både elever och lärare. Eftersom provet var frivilligt har många skolor valt att bara göra den tidsbundna delen. Det är tydligen väsentligt att betona att breddningsdelen är en viktig del av provet. Att ta fram prov som lever upp till den nya läroplanens intentioner och mäter de mål som finns i kursplan och betygskriterier är en utvecklingsprocess. Ett led i denna var införandet av positiv bedömning, nya uppgiftstyper i tidsbunden del men kanske framför allt införandet av breddningsdelen och därmed också en helhetsbedömning. Vår erfarenhet av utvärderingar och provkonstruktion i matematik har varit ett stort stöd i denna process. De centrala proven och standardproven i matematik har följt utvecklingen av matematikämnet under åren. Andelen uppgifter som prövar förståelse har ökat i de centrala proven och i standardproven. I nationella utvärderingar i grundskolan har uppgifter av breddningstyp använts både som individuella uppgifter och som gruppuppgifter. De erfarenheter som detta första kursprov gett kommer att användas vid konstruktion av kommande nationella prov. För att fortlöpande kunna utveckla proven är det viktigt att de som deltar besvarar enkäter och skickar in resultatblanketter till den institution som har ansvar för provet. Kommande nationella prov både i grundskolan och i gymnasiet ska medverka till att utveckla matematikundervisningen enligt kursplanens intentioner. Referenser Kjellström, K. & Pettersson, A. (1995). Den nationella provverksamheten. Nämnaren 22(2), s 4-7. Kjellström, K. & Pettersson, A. (1995). Läroplanens kunskapssyn överförd till det första nationella provet i matematik. Stockholm: PRIM-gruppen, Högskolan för lärarutbildning, HLS. Kjellström, K. (1995). Det första nationella kursprovet. Nämnaren 22(3), s 5-9. Kjellström, K. (1996). Matematik A, Resultat och analyser av detb första kursprovet i matematik. Stockholm: PRIM-gruppen, HLS. Nämnaren nr 1,
Nationella prov i gymnasieskolan och komvux, vårterminen 2010
Enheten för utbildningsstatistik 2 Oktober 20 1 (16) Nationella prov i gymnasieskolan och komvux, vårterminen 20 I gymnasieskolan och komvux skriver eleverna nationella prov i kurserna Engelska A och B,
Läs merNationella prov i gymnasieskolan och komvux vårterminen 2011
Enheten för utbildningsstatistik 10 November 20 1 (17) Nationella prov i gymnasieskolan och komvux vårterminen 20 I gymnasieskolan och komvux skriver eleverna nationella prov i kurserna Engelska A och
Läs merStöd och servicekontoret Åke Hallberg Slutbetygen för avgångseleverna läsåret 2004/05
Stöd och servicekontoret Åke Hallberg 2005-08-24 Slutbetygen för avgångseleverna läsåret 2004/05 Slutbetygen läsåret 2004/2005 Antalet elever i år 3 på nationella och specialutformade program i den kommunala
Läs merResultat från nationella provet i matematik kurs 1c höstterminen 2018
Resultat från nationella provet i matematik kurs 1c höstterminen 2018 Mattias Winnberg, Katarina Kristiansson & Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella proven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras
Läs merDet första nationella kursprovet
Det första nationella kursprovet Katarina Kjellström Spänningen bland elever och lärare inför det första nationella provet för kurs A i gymnasieskolan i maj 1995 var stor. Hur skulle det spegla den gemensamma
Läs merMatematik i kaninburen
Matematik i kaninburen Reflektioner kring ett nationellt prov Peter Nyström I december 1995 gick det andra nationella kursprovet för kurs A. Här redogörs för kursprovets syfte, innehåll och relation till
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid
Läs merResultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 2014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och
Läs merResultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras
Läs merResultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2016 Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2016 Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas av PRIMgruppen,
Läs merNationellt ämnesprov skolår 9
Nationellt ämnesprov skolår 9 Katarina Kjellström Här redovisas deltagande lärares syn på 1998 års nationella prov i matematik. Olika delprovs och uppgifters resultat ges i termer av lösningsfrekvenser
Läs merProvbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng
Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015 Astrid Pettersson och Marie Thisted PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella proven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att
Läs merInledning. Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2017 Katarina Kristiansson & Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2017 Katarina Kristiansson & Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen Inledning De nationella proven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas, på
Läs merResultat från kursprovet i matematik kurs 1c hösten 2011
Resultat från kursprovet i matematik kurs 1c hösten 2011 Inledning Hösten 2011 gavs det första nationella provet i matematik inom ramen för Lgy 11. Provet gavs på kurs Matematik 1c, som läses av elever
Läs merResultat från kursprovet i matematik kurs 1a, 1b och 1c våren 2013 Karin Rösmer och Samuel Sollerman PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik kurs 1a, 1b och 1c våren 2013 Karin Rösmer och Samuel Sollerman PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik kurs 1a, kurs 1b och kurs 1c konstrueras
Läs merResultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2016 Karin Rösmer Axelson & Mattias Winnberg PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2016 Karin Rösmer Axelson & Mattias Winnberg PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas av
Läs merUtbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 6, 2016/2017
Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av lärarnas svar på en enkät och elevernas resultat från
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11
PM Enheten för utbildningsstatistik 2011-12-20 Dnr 71-2011-14 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11 I denna PM redovisas betyg och studieresultat för elever som avslutade sin gymnasieutbildning
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09
PM Enheten för utbildningsstatistik 2009-12-18 Dnr 71-2009-73 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09 Eleverna som gick ut från gymnasieskolan våren 2009 var fler än någonsin. Såväl betyg
Läs merResultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor
Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)
Läs merSlutbetyg i grundskolan våren 2013
Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av
Läs merSkillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan Dokumentdatum: Diarienummer: :01623
Skillnader mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan 2017 Dokumentdatum: 2018-12-04 Diarienummer: 5.1.1-2018:01623 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Kursbetyg... 5... 6 Genomförande...
Läs merProv som betygsunderlag?
Prov som betygsunderlag? Kristian Ramstedt Hur ska vi mäta elevers kunnande för att få underlag för betygsättning? Vi försöker göra en mätning som har en helt annan komplexitet än t ex en längdmätning.
Läs merNp MaA vt Innehåll
Innehåll Bedömningsanvisningar Tidsbunden del... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Positiv bedömning... 3 Uppgifter där endast svar fordras... 3 Uppgifter där fullständig redovisning fordras... 3 Bedömning
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017 Charlotte Nordberg och Astrid Pettersson PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Syftet med de nationella ämnesproven är att stödja en likvärdig och rättvis
Läs merLikvärdighet och rättvisa. Likvärdig bedömning i åk 9. Resultat från några olika undersökningar. Provbetyg Slutbetyg Likvärdig bedömning?
Likvärdig bedömning i åk 9 Likvärdighet och rättvisa Stina Hallén Katarina Kjellström Resultat från några olika undersökningar Definition av likvärdig betygsättning Skolverket formulerade år 2004 ett handlingsprogram
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2013 Margareta Enoksson och Katarina Kristiansson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2013 Margareta Enoksson och Katarina Kristiansson PRIM-gruppen I denna rapport om ämnesprovet i matematik beskrivs resultaten både på delprovs- och uppgiftsnivå samt
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del C ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 1998. Tidsbunden del
Nationellt prov i Matematik kurs A vt 1998 Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2009/10
PM Enheten för utbildningsstatistik 2010-12-20 Dnr 71-2010-4 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2009/10 I denna PM redovisas betyg och studieresultat för elever som avslutade sin gymnasieutbildning
Läs merGrundskoleförvaltningen. Preliminära skolresultat vårterminen
Grundskoleförvaltningen Preliminära skolresultat vårterminen 2019 2019-06-20 Innehåll Begreppsförklaringar Viktiga slutsatser Årskurs 1 Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Vad händer nu? 2 Preliminära siffror
Läs merResultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005
Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07
PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående
Läs merNationella provet i matematik i årskurs 9, 2018
Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018 Charlotte Nordberg PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
Läs merAnette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet
Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av elevernas resultat och lärarnas svar på en enkät för
Läs merBedömningsmatris. Katarina Kjellström
Bedömningsmatris Katarina Kjellström Våren 1999 arbetade PRIM-gruppen fram en bedömningsmatris att användas som stöd vid bedömning av större uppgifter. Denna användes både på ämnesprovet i åk 9 och på
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2016-06-30. Vid
Läs merInnehåll. Inledning... 3
Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar Delprov B... 4 Bedömningsanvisningar Delprov C... 16 Provbetyg... 29 Kopieringsunderlag för
Läs merSkillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10
Utbildningsstatistik 2011-01-17 1 (21) Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10 publicerar i SIRIS, s internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem,
Läs merGymnasieskolans slutbetyg 2002 - en beskrivande analys av resultaten
1 (15) Resultatuppföljning Gymnasieskolans slutbetyg 2 - en beskrivande analys av resultaten Vårterminen 2 fick gymnasieelever för sjätte gången slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2011/12
PM Enheten för utbildningsstatistik 2012-12-20 Dnr 71-2012-33 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2011/12 I denna PM redovisas betyg och studieresultat för elever som avslutade sin gymnasieutbildning
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2016-06-30. Vid
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015/2016
Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015/2016 Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av lärarnas
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren 2017
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 2017 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2017. Syftet är att ge en
Läs merSkolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22)
Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och 9, 2018 1 (22) Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Betyg... 3 Nationella prov... 3 Underlag för resultatredovisningen... 4 Datamaterial...
Läs merNationell utvärdering där matematiken
KATARINA KJELLSTRÖM & ASTRID PETTERSSON Matematiken i den nationella utvärderingen De nationella utvärderingarna i matematik har alltsedan starten varit förlagda till PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i
Läs merResultat från frivilligt kursprov i fysik kurs 2, hösten 2013
Resultat från frivilligt kursprov i fysik kurs 2, hösten 2013 Det frivilliga kursprovet i fysik 2 hösten 2013 består av en teoretisk del, delprov A, och en laborativ del, delprov B. Den teoretiska delen
Läs merKvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun
Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut
Läs merSifferbilaga. Nationella prov år 5
Sifferbilaga Nationella prov år 5 I tabellerna nedan redovisas resultat från de olika delproven i nationella prov i år 5. Av 123 har 16 skolor inte registrerat någonting om ämnesprov sina elever, och 3
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs merLärarenkät till Kursprov i Engelska 5 för gymnasieskolan, vårterminen 2018
Lärarenkät till Kursprov i Engelska 5 för gymnasieskolan, vårterminen 2018 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 234 stycken. Här redovisas alla frågor med bundna
Läs merInledning...5. Bedömningsanvisningar...5 Allmänna bedömningsanvisningar...5 Bedömningsanvisningar Delprov B...6 Bedömningsanvisningar Delprov C...
Innehåll Inledning...5 Bedömningsanvisningar...5 Allmänna bedömningsanvisningar...5 Bedömningsanvisningar Delprov B...6 Bedömningsanvisningar Delprov C...20 Provbetyg...37 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning...38
Läs merInledning...4. Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C...
Innehåll Inledning...4 Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C...24 Provbetyg...40 Kravgränser...40 Kopieringsunderlag
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-09-30 1 (15) Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2014. Syftet är att ge en
Läs merProvbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Minst 49 poäng. Minst 20 poäng på lägst nivå C
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2015 Margareta Enoksson PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merÄmnesprov i matematik. Bedömningsanvisningar. Skolår 9 Vårterminen Lärarhögskolan i Stockholm
Ämnesprov i matematik Skolår 9 Vårterminen 2004 Bedömningsanvisningar Lärarhögskolan i Stockholm Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar
Läs merPRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i
LENA ALM & LISA BJÖRKLUND Femmans prov år 2000 Här redovisas sammanställningen av lärarenkäter och elevarbeten i femmans ämnesprov i matematik, våren 2000. En jämförelse görs också av hur säkra eleverna
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella
Läs merSkolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2010/11
Enheten för utbildningsstatistik 2011-02-24 Dnr 71-2011:00014 1 (11) Skolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2010/11 Elevminskningen fortsätter i gymnasieskolan. Trots att antalet elever minskar så
Läs merInledning Kravgränser Provsammanställning... 18
Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar Del I... 4 Bedömningsanvisningar Del II... 5 Bedömningsanvisningar uppgift 8 (Max 5/4)... 12
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren 2015
Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning
Läs merGymnasieskolans kursprov läsåret 2003/2004 En resultatredovisning
Dnr 2003:1551 Gymnasieskolans kursprov läsåret 2003/2004 En resultatredovisning Förord I denna rapport redovisas resultaten på kursproven som genomfördes i den gymnasiala utbildningen läsåret 2003/2004.
Läs merResultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen
1 (9) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2013 1 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts,
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren 2016
PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dokumentdatum: 16-09-9 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 16 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen
Läs merKursprovet i Franska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Kerstin Häggström
Kursprovet i Franska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Kerstin Häggström (Kerstin.Haggstrom@ped.gu.se) I kursprovet i franska vt 2002 ingick fyra delar Compréhension orale, Expression orale, Compréhension
Läs merArbetslivet efter skolan
Arbetslivet efter skolan Vad händer efter skolan? Omvårdnadsprogrammet. Vad gör 2013? Vilka unga är det som arbetar i olika branscher?? BRANSCH Vård och omsorg; sociala tjänster Avdelning Q, SNI 86-88
Läs merRodengymnasiet. Skolan erbjuder
Rodengymnasiet Skolan erbjuder Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Ekonomiprogrammet (EK) El- och energiprogrammet (EE) Estetiska programmet (ES) Fordons- och transportprogrammet
Läs merÄmnesprovet 2005 i matematik i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Dnr 2003:1551 Ämnesprovet 2005 i matematik i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 2006-04-20 Förord Ämnesproven i matematik för skolår 9 är obligatoriska och ingår i det nationella provsystemet.
Läs merResultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18
Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18 Diarienummer: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 Dnr: 2018:1619, 2018:1620, 2018:1621 1 (25) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Om de nationella
Läs merHur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval
Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Inledning Inför gymnasievalet våren 2010 genomför Teknikdelegationen en kampanj riktad till niondeklassare, med huvudbudskapet
Läs merProvbanken Kursprovet vt 2001 Maguy Bauhr
Provbanken Kursprovet vt 2001 Maguy Bauhr (Maguy.Bauhr@ped.gu.se) I kursprovet i franska ingick fyra delar Compréhension écrite, Compréhension orale, Expression écrite och Expression orale med fokus på
Läs merElever i gymnasieskolan 2007/08
Enheten för utbildningsstatistik 2008-02-27 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Elever i gymnasieskolan 2007/08 1 Antal elever och skolor Antalet elever i gymnasieskolan är större än någonsin och uppgår detta läsår
Läs merBokslut och verksamhetsberät- telse Gymnasieskola och vuxenutbildning
2014-02-03 Sidan 1 av 34 Bokslut och verksamhetsberät- telse 2013 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Controller Januari 2014 Dnr Ubn 2014/17 2014-02-03 Sidan 2 av 34 2014-02-03
Läs merDe presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA
Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901
Läs merResultatsammanställning läsåret 2017/2018
Dnr 2018/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Tyresö kommunala grundskolor 2018-08-08 Tyresö kommun / 2018-08-08 2 (18) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2018-08-08 3 (18)
Läs merNationella slutprov i sfi år 2010
Enheten för utbildningsstatistik 1 (6) Nationella slutprov i sfi år 2010 För första gången redovisar resultat från en totalinsamling av de nationella slutproven i svenskundervisning för invandrare (sfi).
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2002
Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen fram till utgången av juni 00. Anvisningar NATIONELLT
Läs merMatematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov
Kursprov, höstterminen 2016 Matematik Bedömningsanvisningar För samtliga skriftliga delprov 1a Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Läs merFörsöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan
Avd/Enhet/Arbetsgrupp, etc Handläggare/Författare RAPPORT 14--1 1(12) Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan Denna rapport redovisar utifrån registerdata studiedeltagande och studieresultat
Läs merGYMNASIEVAL. Intagning
GYMNASIEVAL Ansökan Hur söker jag till gymnasiet? Du är behörig att söka ett nationellt eller specialutformat program som startar senast första kalenderhalvåret det år du fyller 20 år, om du: Har slutfört
Läs merRudbeck. Skolan erbjuder
Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder
Läs merSkolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2009/10
Enheten för utbildningsstatistik 2010-02-25 Dnr 71-2010:00004 1 (8) Skolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2009/10 Gymnasieskolan står nu inför en kraftig elevminskning, som inleds detta läsår med
Läs merEn beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011
Enheten för utbildningsstatistik 2011-11-08 Dnr 71-2011:14 1 (12) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första
Läs merVallentuna gymnasium. Skolan erbjuder
Skolan erbjuder är en lärorik och utvecklande arbetsplats där alla aktivt tar ansvar för att skapa trivsel. Professionella, engagerade lärare hjälper dig i ditt lärande och personliga utveckling. Vi har
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2013/2014
Utbildningsstatistikenheten 2014-12-18 1 (10) Dnr 2014-12-19: Information har tillkommit (s 3) 2015-01-19: Genomsnittligt betygspoäng (s 6-10) har korrigerats samt antal elever på IB (s.1) Betyg och studieresultat
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (14)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (14) Utbildningsnämndens arbetsutskott 2014-11-26 75 Informationsärende: Betygsresultat Vt-14 (UN 2014.084) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Utbildningsnämnden
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08
PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat
Läs merMatematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov
Kursprov, höstterminen 2016 Matematik Bedömningsanvisningar För samtliga skriftliga delprov 1c Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Läs merResultatrapport kursprov 3 vt 2015 Det var en gång
Resultatrapport kursprov 3 vt 21 Det var en gång Andreas Broman, Tobias Dalberg Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 21 hade temat Det var en gång. Det var det sjunde i ordningen
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2016
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2016 Margareta Enoksson PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas
Läs merInledning Kravgränser Provsammanställning... 21
NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 2001 BEDÖMNINGSANVISNINGAR Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar Del I... 4 Bedömningsanvisningar
Läs merMatematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH
Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm oktober 2005 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merResultatsammanställning läsåret 16/17
Dnr 2017/BUN 0107 Resultatsammanställning läsåret 16/17 Tyresö kommunala grundskolor 2017-09-05 Tyresö kommun / 2017-09-05 2 (21) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2017-08-03 3 (21) Innehållsförteckning
Läs merInnehåll. Kopieringsunderlag Breddningsdel Formelblad
Innehåll Information till lärare inför breddningsdelen i det nationella kursprovet i Matematik kurs A våren 1999...1 Inledning...1 Tidsplan våren 1999...1 Nyheter i kursprovet för Matematik kurs A vårterminen
Läs merEn beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans
Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen
Läs merKursproven i gymnasieskolan. Matematik i Umeå 1995-2013
Kursproven i gymnasieskolan Matematik i Umeå 19952013 n tillbakablick på provverksamheten i matematik i Umeå 19952013 Uppdrag till Umeå universitet gällande nationella prov och provbank i det nya kriterierelaterade
Läs mer