Tycker du det är kul med matte?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tycker du det är kul med matte?"

Transkript

1 Tycker du det är kul med matte? En undersökning av sambandet mellan arbetssätt och hur kul eleverna på en högstadieskola tycker det är med matematik. Lena Johnels Skoogh Rapport: Matematikdidaktisk verksamhetsutveckling Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap Uppsats, matematikdidaktisk verksamhetsutveckling 1 p Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Skolutveckling generellt Matematikutveckling Skolutveckling i verkligheten Upplevda vardagsproblem Syfte Frågeställningar 6 2. Metod och genomförande Metodval Faktiska omständigheter 7 3. Resultat Diagram över svaren Hur ofta har läraren genomgångar på tavlan? Hur ofta diskuterar ni i klassen gemensamt en matteuppgift tillsammans? Hur ofta pratar du med en kompis om hur man ska lösa en matteuppgift i boken? Hur ofta pratar din lärare om en uppgift som inte står i boken? Hur mycket tid ägnar du åt annat än matte på mattelektionerna genomsnitt? (Pratar om annat, ritar ) Tror du det är viktigt att göra alla matteuppgifter i boken? Tycker du det är kul med matte? Flickor Tycker du det är kul med matte? Pojkar Tycker du det är kul med matte? Ja Tycker du det är viktigt med matte? Är du duktig på matte? Flickor Är du duktig på matte? Pojkar Är du duktig på matte? Diagram över sambandet mellan Tycker du det är kul med matte? och Är du duktig i matte? Svar på öppna frågor Varför? Efter frågan Hur mycket tid ägnar du åt något annat än matte på matematiklektionerna? Varför? Efter frågan Tycker du det är kul med matte? Hur kan en bra mattelektion vara? Skillnader på svaren 18 1

3 4. Diskussion Hur ofta har läraren genomgångar på tavlan? Hur ofta diskuterar ni i klassen gemensamt en matteuppgift tillsammans? Hur ofta pratar du med en kompis om hur man ska lösa en matteuppgift i boken? Hur ofta pratar din lärare om en matteuppgift som inte står i boken? Hur mycket tid ägnar du åt något annat än matte på matematiklektionerna i genomsnitt? (Pratar om annat, ritar ) Tror du det är viktigt att göra alla matteuppgifter i boken? Tycker du det är kul med matte? Är det viktigt med matte? Är du duktig på matte? Diagram över sambandet mellan Tycker du det är kul med matte? och Är du duktig på matte? Svar på öppna frågor Varför? Efter frågan Hur mycket tid ägnar du åt något annat än matte på matematiklektionerna? Varför? Efter frågan Tycker du det är kul med matte? Hur kan en bra mattelektion vara? Sammanfattning Det fortsatta arbetet 24 5 Litteraturförteckning 25 2

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Alla människors lika värde och lika stor rätt att ta del av viktig information och få möjligheter att förstå och kunna delta i beslutsprocesser, var under min utbildningstid mycket viktigt för mig. Denna anledning är fortfarande lika viktig och det medför naturligtvis att jag som lärare med ansvar för många elevers matematikbildning måste försöka ta reda på bra sätt att arbeta på. Bra sätt att arbeta på varierar bland annat med tid och olika läroplaner. När jag upplever problem med att nå målen i läroplanen gäller det att undersöka problemet och ta del av tidigare gjord forskning för att få idéer om hur skolan och undervisningen ska organiseras för att nå målen i läroplanen. Detta definierar Hans-Åke Scherp som skolutveckling. Skolutveckling är en problemlösningsprocess som initieras av upplevda vardagsproblem. Kunskap om problemens natur ökar sannolikheten för att finna goda lösningar (Berg & Scherp, 23) Skolutveckling generellt Från folkskolans införande 1842 har skolan genomgått en enorm utveckling. Från att ha varit en ganska ojämlik skola med stora skillnader beroende på kön, ekonomi, kultur, infrastruktur och tillgång på lärare har vi idag en uttalad målsättning om en jämlik skola för alla (Utbildningsdepartementet, 1998). För att få förändringar och följa med i samhällsutvecklingen har det hela tiden krävts en utveckling av skolans pedagoger för att anpassa skolan efter samhället och styrdokumenten. Styrdokumenten visar på en önskad utveckling mot bestämda mål i samhället. Skolutveckling har en avgörande betydelse för hur styrdokumenten implementeras i skolan. Den nuvarande läroplanen med en målrelaterad skola kräver att läraren med sin kompetens ska kunna leda eleverna till det uppsatta målet. Enligt Nationella utvärderingen av grundskolan 23 finns det vissa områden där måluppfyllelsen inte är tillfredsställande (Skolverket, 24). Här krävs alltså skolutveckling! Matematik utveckling De nuvarande läroplanerna Lpfö-98 och Lpo-94 är sammanlänkade och i båda läroplanerna finns ett gemensamt lärandeperspektiv, en gemensam värdegrund samt både färdigheter och innehållsaspekter som går att urskilja som gemensamma genom hela utbildningssystemet. Det finns nu en läroplan för förskolan som säger att alla barn i förskolan ska utmanas i sitt matematiska tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn, detta är nytt och kräver skolutveckling för att kunna genomföras fullt ut. När läroplanerna infördes fanns det inte tillräckliga ekonomiska resurser för att kompetensutveckla pedagogerna. Förskolepedagoger har i sin utbildning mycket litet matematikdidaktik vilket gör att deras matteuppfattning begränsar sig främst till numerisk räkning vilket inte anses vara något för förskolan. Förskolans matematik ryms i praktiskt tillämpning vid dukning. Följden har blivit att 3

5 matematiken inte alls haft en framträdande roll i förskolan, vilket förmodligen motsvarar förskolepedagogernas uppfattning om vad matematik är då de i sin utbildning fått mycket litet matematikdidaktik. Från årskurs ett till fem har man arbetat mot uppnåendemålen i årskurs fem istället för strävansmålen. Kursplanen har upplevts som svårtolkad och då har lärobokens tolkning fått gälla. Detta tillsammans med läroplanens mål om individualiserad undervisning har lett till ökat enskilt arbete i läroboken (Skolverket, 24). Eleverna i årskurs nio upplever matematikämnet som svårt och ointressant samtidigt som det anses viktigt. Motivationsproblem och den ökade förekomsten av enskilt arbete är oroande (Skolverket, 24). Enligt Lithner dominerar algoritmiska resonemang högstadiets läroböcker vilket försvårar förståelsen för matematik (Lithner, 26). Här finns alltså en utvecklingspotential Skolutveckling i verkligheten En av anledningarna till att jag faktiskt utbildade mig till matematiklärare var naturligtvis ett stort matematikintresse men det fanns också andra anledningar. I skolverkets rapport 221 Lusten att lära med fokus på matematik står det bland annat att Matematikkunnandet skall bidra till självförtroende, kompetens och reella möjligheter att påverka och delta i vårt samhälle. Det är en demokratisk rättighet att få möjlighet att förstå och att kunna delta i beslutsprocesser som gäller landets och kommunens ekonomi eller miljö. Alla elever ska ha möjlighet att skaffa sig matematikkunskaper. (Skolverket, 23). Denna andemening finns också i skolverkets skrift Grundskolans kursplaner och betygskriterier Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökande flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället. (Skolverket, 2). I verkligheten är det definitivt inte lätt att se till att alla elever får självförtroende och möjligheter att skaffa sig sådana matematikkunskaper att de kan fatta välgrundade beslut i vardagslivet. Eleverna kommer från vitt skilda bakgrunder har olika intressen och förkunskaper. Samhället förändras fortlöpande och så gör även attityder och värderingar. Undervisningen sker ganska ofta i relativt stora grupper, vilket naturligtvis gör det svårt att individuellt möta varje enskild elev. Ett arbetssätt som passar en elev kanske är långtråkigt för en annan. Ganska ofta känner jag att jag brottas med frågan Hur ska vi jobba för att nå bästa resultat? 4

6 1.3. Upplevda vardagsproblem De senaste åren har samhället fokuserat stort på att förbättra läsförståelsen för eleverna både i grundskolan och gymnasiet. Det blev, i vår kommun, en ganska rejäl satsning på fortbildning för alla lärare, diagnostisering och dokumentation av elever, diverse olika läsprojekt och en fokusering på själva läsandet. Utvärderingar får nu visa om satsningen var lyckad och om läsförståelsen kommer att öka igen. När det så blev dags för en mattefortbildning var jag mycket intresserad av att delta eftersom vi under matematiklektionerna också upplever svårigheter. En del elever tycker verkligen matematik är tråkigt! Vissa vill helst arbeta enskilt i sin egen bok och har svårt att genomföra muntliga resonemang. Enligt Skolverkets rapport nr 221 Lusten att lära med fokus på matematik är en vanlig uppfattning hos eleverna att betygen är kopplade till hur många uppgifter i boken man hinner med, istället för vilka kunskaper man har. Det står också att läsa att Granskningen indikerar att många av de elever som har förlorat sin motivation för och lust att lära matematik började tappa fotfästet när matematikundervisningen blev alltmer individuell och enskild. och Frågan är om vi inte har tappat många elever i matematikämnet på grund av det enskilda och oftast samtalsfattiga arbetssättet som inte i tillräcklig hög grad har tagit hänsyn till elevernas mycket olika behov, pedagogiskt, kunskapsmässigt och socialt. (Skolverket, 23) Enligt Skolverkets rapport nr 25 Nationella utvärderingen av grundskolan 23 upplever eleverna matematik i relation till andra ämnen som ett svårt och ganska ointressant ämne där lektionerna går långsamt. En ökande andel elever är inte motiverade nog att göra sitt bästa och anger att de lätt ger upp inför svåra uppgifter. (Skolverket, 24) Tydligen behöver vi komma bort från det enskilda räknandet i matematikboken och ha fler muntliga diskussioner i klassrummet för att förbättra matematikundervisningen. Vad kan vi matematiklärare göra åt detta? Jag hade redan tidigare hört talas om hur väl man lyckades med matematikundervisningen i Japan och var mycket nyfiken på arbetssättet man använder där, så kallade lesson study. I en typisk lesson study samlas en grupp lärare, enligt Ference Marton vid Göteborgs universitet, och väljer ut något centralt som eleverna förväntas lära sig (Carlgren et al., 23). Detta tas sedan upp under en eller flera lektioner. En lesson study består enligt honom av åtta steg: Definiera problemet Planera lektionen Genomföra lektionen Utvärdera lektionen och reflektera över dess effekt Omarbeta lektionen Genomföra den omarbetade lektionen Utvärdera och reflektera igen Dela med sig av resultaten Förhoppningsvis finns det något i detta som vi kan använda för att få större måluppfyllnad av kursplanen i matematik. 5

7 Att genomföra en riktig lesson study enligt denna modell är säkert mycket givande men också tids - och resurskrävande. Gruppen av lärare ska vara med hela vägen, vid alla åtta stegen och eftersom det är få lärare som känner att de har tillräcklig tid för fortbildning och planering insåg jag att det skulle behövas en viss modifiering av modellen för att kunna prova den. 1:4 Syfte Syftet med min studie var att se om det finns någon skillnad på hur eleverna i de olika arbetslagen på skolan upplever att de använder sina matematiklektioner och om detta påverkar deras uppfattning om hur kul de tycker att det är med matematik. För att uppnå skillnad mellan arbetslagens arbetssätt införde ett arbetslag en modifierad form av lesson study. Syftet var också att få veta lite varför eleverna tycker på ett visst sätt för få idéer om hur det går att ändra matematikundervisningen så att eleverna upplever att det är kul med matematik. Under resans gång blev jag också mer och mer intresserad av om det finns någon skillnad i tyckandet om matematik mellan pojkar och flickor. Tycker bägge könen att det är lika viktigt, kul och framförallt vad anser eleverna om sin egen förmåga? Har detta något att göra med hur man arbetar eller kan man se något annat samband? Här blir syftet bara att ta rätt på de faktiska förhållandena för att kunna diskutera fram sätt att arbeta så att man på bästa sätt når målen i läroplanen. 1:5 Frågeställningar Hur upplever eleverna att de använder sina matematiklektioner? Genomgångar, gemensamma diskussioner i klassen, diskussioner med kompisar eller gör annat än matematik? Blir det något skillnad i upplevelsen om läraren under lektionstid aktivt går in för att använda diskussionsuppgifter? Tycker eleverna det är roligt med matematik och finns det någon skillnad i pojkars och flickors tyckande? Finns det något samband mellan hur roligt eleverna tycker matematiken är och sättet de undervisas på? Tycker eleverna det är viktigt med matematik och finns det någon skillnad i pojkars och flickors tyckande? Tycker eleverna själva att de är duktiga på matematik och finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors tyckande? Varför ägnar sig eleverna åt annat än matematik under lektionstid? Varför är det kul med matematik? Hur kan en bra matematiklektion vara? 6

8 2. Metod och genomförande Genom att använda en modifierad, förenklad form av lesson stuy i ett av de tre arbetslagen ville jag att matematikundervisningen skulle innehålla fler muntliga moment och att det enskilda räknandet i matematikboken skulle minska. Metoden att nå dit var tvungen att vara enkel och inte drastiskt förändra undervisningen då många lärare redan känner att de jobbar för mycket. Lärare är ibland negativa till förändringsarbete då detta kräver tid och engagemang. Den modifierade formen innebar att vi i arbetslaget träffades och tog fram muntliga uppgifter som vi sedan genomförde med våra elever. Vi fokuserade på att samarbeta om gemensamma uppgifter. De andra arbetslagen arbetade som de brukade göra. Genom en enkät ville jag sedan se hur eleverna uppfattade vad de gör under matematiklektionerna och om detta sätt att arbeta hade någon avgörande betydelse för hur kul eleverna tycker att det är med matematik. 2.1 Metodval Jag valde att göra en enkät eftersom jag ville ha bred men relativt ytlig information. Jag ville ha med alla eleverna på skolan för att undersöka samband mellan fakta som vilket arbetslag eleverna tillhörde, kön och vad eleverna tycker om matematiklektionerna. Det var frågor där det var lätt att formulera fasta svarsalternativ. Det skulle förhoppningsvis ge en allmän bild av hur eleverna upplever matematiklektionerna. Jag hade ett ganska stort antal elever från varje arbetslag, drygt 6 stycken, vilket borde räcka för att kunna dra några relevanta slutsatser. En annan anledning till att jag valde enkätsvar var jag själv tillhörde ett av de undersökta arbetslagen och ville minimera risken att jag skulle kunna påverka svaren från eleverna. Enligt boken Examensarbetet i lärarutbildningen är enkäten då en bra undersökningsmetod (Johansson & Svedner, 24). Jag gjorde en skriftlig enkät med alla elever på skolan. (Se bilaga 1). Jag gjorde först en utprövningsversion som jag genomförde på ett litet antal elever och som jag också lät en speciallärare i matematik titta på. Denna speciallärare skulle inte genomföra enkäten med några elever så ingen av de inblandade lärarna hade sett enkäten i förväg. Både utprövningseleverna och specialläraren ville ha några öppna frågor så det la jag till utprövningsversionen. Jag tyckte det var bra med ett mittensvar på de flesta frågor så att det lätt ska gå att tolka svaren för en oinvigd utomstående. Det går då att se om tyngdpunkten på svaren ligger åt det ena eller andra hållet. Enkäten gjordes i alla klasser samma dag. Antalet enkäter som blev helt besvarade är 196 st. (Årskurs 7, 66 st., årskurs 8, 63 st., och årskurs 9, 67 st.) Några enstaka elever hade antingen glömt fram eller baksida på enkäten eller glömt fylla i om de var pojke eller flicka så de enkäterna använde jag mig inte av. 2.2 Faktiska omständigheter Vi har på skolan tre olika arbetslag, (åk.7, 8 och 9) i alla arbetslag finns åtminstone 3-4 matematiklärare. Vi har en gemensam ämneskonferens var fjärde vecka och dessemellan 7

9 måste lärarna från de olika arbetslagen hitta en gemensamt frilagd tid om de vill träffas mer och lägga upp undervisningen. Under de gemensamma träffarna var fjärde vecka är det svårt att hinna prata pedagogik, det blir oftast bara praktiska göromål som vilka böcker som ska beställas, fortbildning och kanske någon tävling klassen skulle kunna vara med i. Vill vi verksamhetsutveckla måste vi försöka göra detta i stor utsträckning i de olika arbetslagen. Kan vi öka den verksamheten och öka den pedagogiska diskussionen på dessa träffar kan kanske en verksamhetsutveckling ske. De olika arbetslagen har gemensamma träffar på följande sätt; Grönt arbetslag (åk 7) träffas en gång i veckan. Blått arbetslag (åk 8) träffas inte mellan de gemensamma ämneskonferenserna var fjärde vecka. Rött arbetslag (åk 9) träffas en gång i veckan. Eftersom jag själv ingår i rött arbetslag bestämde vi att vi på de för arbetslaget gemensamma träffarna skulle ta fram gemensamma muntliga uppgifter som vi skulle genomföra i klasserna, d.v.s. en modifierad form av lesson study. 8

10 3. Resultat Jag räknade ut andelen i elever i varje årskurs som svarade på ett visst sätt så totalt sett redovisas alltså 3 % i diagrammen. (1 % för varje årskurs) Grönt arbetslag har årskurs 7, blått årskurs 8 och rött årskurs Diagram över svaren Hur ofta har läraren genomgångar på tavlan? Åk.9 Åk.8 Åk.7 Varje lektion Nästan varje lektion Ibland Inte så ofta Nästan aldrig Hur ofta diskuterar ni i klassen gemensamt en matteuppgift tillsammans? Varje lektion Nästan varje lektion Ibland Inte så ofta Nästan aldrig Åk.9 Åk.8 Åk.7 9

11 3.1.3 Hur ofta pratar du med en kompis om hur man ska lösa en matteuppgift i boken? Flera Någon gång gånger varje per lektion lektion Ibland Inte så ofta Nästan aldrig Åk.9 Åk.8 Åk Hur ofta pratar din lärare om en uppgift som inte står i boken? Varje lektion/nästan varje lektion Ibland Inte så ofta/nästan aldrig Åk.9 Åk.8 Åk.7 1

12 3.1.5 Hur mycket tid ägnar du åt något annat än matte på mattelektionerna i genomsnitt? (Pratar om annat, ritar...) Åk.9 Åk.8 Åk.7 Mer än hälften av tiden varje lektion Ungefär hälften av tiden varje lektion Ibland Jag håller nästan bara på med matte på mattelektionerna Tror du det är viktigt att göra alla matteuppgifter i boken? Ja Nej Annat Flickor åk.9 Pojkar åk.9 Flickor åk.8 Pojkar åk.8 Flickor åk.7 Pojkar åk.7 11

13 3.1.7 Tycker du det är kul med matte? Flickor åk.7 Flickor åk.8 Flickor åk.9 1 Ja Nej Annat Tycker du det är kul med matte? Ja Nej Annat Pojkar åk.7 Pojkar åk.8 Pojkar åk.9 12

14 3.1.9 Tycker du det är kul med matte? Ja Åk.7 Åk.8 Åk Tycker du det är viktigt med matte? Ja Nej Annat Flickor åk.9 Pojkar åk.9 Flickor åk.8 Pojkar åk.8 Flickor åk.7 Pojkar åk.7 13

15 Är du duktig på matte? Ja Ja,lite Nej Flickor åk.7 Flickor åk.8 Flickor åk Är du duktig på matte? Ja Ja, lite Nej Pojkar åk.7 Pojkar åk.8 Pojkar åk.9 14

16 Är du duktig på matte? Ja Ja, lite Nej Pojkar Flickor Årskurs Tycker du det är kul med matte? Ja Är du duktig på matte? Ja 15

17 3.2 Svar på öppna frågor På enkäten fanns 3 öppna frågor. Här redovisas svar från alla 3 årskurserna. Samtliga svar är inte redovisade men dock de flesta kategorier av svar. Svar på Varför efter frågan Hur mycket tid ägnar du åt något annat än matte på matematiklektionerna? 4 olika svarsalternativ; från mer än hälften av tiden håller nästan bara på med matte. Svar på Varför efter frågan Tycker du det är kul med matte?. 2 olika svarsalternativ; Ja eller Nej. Här har dock några elever lagt till ett eget svarsalternativ som jag i redovisningen kallar annat. Svar efter frågan Hur kan en bra mattelektion vara? Varför? Efter frågan Hur mycket tid ägnar du åt något annat än matte på mattelektionerna? Här visar jag inte alla svar men jag har nog fått med de flesta kategorier av alternativ För det är viktigt med matte Annars hinner jag inte göra alla talen Om man har lektion så ska man ju jobba Jag vill inte komma efter Fast ibland kan det ju hända att man är väldigt less (svarade att hon nästan bara höll på med matte) Okoncentrerad/trött Det blir drygt, orkar inte jobba, trött För jag vill hinna det jag ska Jag orkar inte mer eller är jag klar (svarade att hon nästan bara höll på med matte) För det är en mattelektion Det är viktigt att lära sig Om jag väntar på hjälp Matte är tråkigt och jag är bra på att rita Ibland är det svårt, då koncentrerar man sig inte Matte är inte mitt favoritämne För det är så pratigt ibland så det är svårt att koncentrera sig För jag orkar inte jobba så länge För jag behöver hjälp men ingen kommer Därför att matte är tråkigt och jag blir uttråkad eller när det kommer en svår fråga För jag fattar inte Kul Matte är tråkigt Vet inte Roligt Ma = gäsp Man måste ta en paus emellanåt, även om den ibland blir lång Svårt att låta bli när alla andra gör det För att jag ska bli bättre i matte Trött, less, dumma frågor i boken, hungrig 16

18 För att kunna få bra betyg För att jag får något irre i kroppen så jag måste göra något annat Ibland är matten enformig Till sist några riktigt tänkvärda svar; 1. För att det blir så jobbigt att sitta, sitta och tengka så lenge 2. Jag har annat i mitt liv än matte 3. Man behöver lite tid att andas mellan uppgifterna Varför? Efter frågan Tycker du det är kul med matte? Det beror på vad man jobbar med Det är lätt För att jag har problem med matten Det är svårt Tråkigt Har rätt så svårt med matten men när jag kan är det kul Jag gillar lite utmaning Det är logiskt Man lär sig snabbt Det är kul med siffror Det är kul att på olika sätt kunna hitta lösningar på problem, det roligaste är om man klurar på nåt och kommer på det själv För att det alltid går att räkna ut ett svar Behövs när man ska ha jobb För att vissa tal kan man men man måste göra det ändå Mitt värsta ämne sen ettan För att jag hatar att det finns så många sätt att räkna på Hur kan en bra mattelektion vara? Inte längre än 4 min Man får hjälp Tyst Spela spel, prata Att göra praktisk matte Ganska kort genomgång sedan praktisk matte Jobba tillsammans med en kompis Tyst och lugnt, inga genomgångar Inte mycket arbete i boken, bättre att få det förklarat av en människa Låg musik Hellre kvalitet än kvantitet på uppgifterna Att räkna på egen nivå 17

19 Att sitta i liten grupp och prata matte Ingen genomgång på tavlan Svåra uppgifter så att man måste tänka 3.2 Skillnader på svaren De frågor där man kan se relativt stora skillnader på svaren mellan arbetslagen är fråga; nr 1 Hur ofta har läraren genomgångar på tavlan?, nr 2 Hur ofta diskuterar ni i klassen gemensamt en matteuppgift tillsammans? nr 4 Hur ofta pratar din lärare om en matteuppgift som inte står i boken? nr 6 tror du det är viktigt att göra alla matteuppgifter i boken? nr 7 Tycker du det är kul med matte? nr 9 Är du duktig på matte? 18

20 4. Diskussion 4.1 Hur ofta har läraren genomgångar på tavlan? Enligt undersökningen så svarar eleverna i grönt arbetslag (åk.7) och rött arbetslag (åk.9) ganska lika på frågan Hur ofta har läraren genomgångar på tavlan?. Flest elever i grönt arbetslag har svarat varje lektion på frågan. Eleverna i blått arbetslag (åk.8) verkar uppleva att de inte har genomgångar lika ofta. Det finns alltså vissa skillnader i hur arbetslagen arbetar. Vad kan det bero på? En möjlighet är naturligtvis att de tre arbetslagen helt enkelt jobbar på olika sätt, vi består av olika individer med olika pedagogisk inriktning. En förklaring skulle kunna vara att matematikboken som används på skolan, kräver ganska många genomgångar i årskurs 7 och väldigt få i årskurs 8 och att lärarna använder sig av boken under stor del av matematiklektionerna. En tredje möjlig förklaring skulle kunna vara att eleverna i de olika arbetslagen är mycket olika och att genomgångar inte passar för eleverna i årskurs 8 och att lärarna därför undviker detta. 4.2 Hur ofta diskuterar ni i klassen gemensamt en matteuppgift tillsammans? Också denna fråga tyder på att det är vissa skillnader i arbetssättet mellan arbetslagen, även här verkar det som om man i årskurs 8 jobbar mer med enskild räkning. Där svarade 52 % av eleverna att de nästan aldrig eller inte så ofta diskuterar gemensamt, hos årskurs 9 respektive årskurs 7 var siffrorna 21% respektive 29%. Att diskutera gemensamt kräver nog att läraren initierar diskussionen vilket tyder på att det rör sig om olika arbetssätt. Det kan naturligtvis vara stor skillnad på elevernas förmåga att genomföra en sådan diskussion varvid lärarna möter stort motstånd för en sån uppgift eller känner att det inte ger något. Å andra sidan kan matematiksvaga elever ofta ge uttryck för att de vill göra något annat än att bara räkna i boken. 4.3 Hur ofta pratar du med en kompis om hur man ska lösa en matteuppgift i boken? Här skiljer sig inte de olika årskurserna åt speciellt mycket. När jag planerade undersökningen hade jag lite funderingar om det var så att ju mer enskilt räknande desto mer skulle eleverna ta hjälp av varandra. Det tycker jag dock inte att det går att utläsa ur denna undersökning. Det går visserligen att se vissa skillnader i svaren från de olika årskurserna men den skillnad som finns är det svårt att hitta något mönster i. 4.4 Hur ofta pratar din lärare om en matteuppgift som inte står i boken? Här visar det sig också vara en viss skillnad mellan arbetslagen. Det arbetslag som enligt eleverna tar upp flest uppgifter som inte finns med i boken verkar vara årskurs 7 med något högre siffror än för årskurs 9, trots att årskurs 9 regelbundet arbetade med andra uppgifter än boken under en ganska lång tid. Årskurs 7 har kanske hela tiden arbetat på det sättet eller så är eleverna inte vana vid högstadiets sätt att arbeta och uppfattar kanske alla genomgångar av uppgifter på tavlan eller muntligt som uppgifter som inte står i boken. Årskurs 7 hade vid enkätens genomförande bara varit högstadieelever i 6 månader. Det skulle också kunna bero 19

21 på att enkäten kom några veckor efter det att arbetet med de muntliga lesson study uppgifterna avslutats för att årskurs 9 skulle börja arbeta med diagnoserna i boken inför de nationella proven. Årskurs 8 jobbar minst med andra uppgifter. Svaren på denna fråga följer de tidigare mönstren. 4.5 Hur mycket tid ägnar du åt något annat än matte på mattelektionerna i genomsnitt? (Pratar om annat, ritar ) Trots att det verkar som om matematikundervisningen i de olika årskurserna sker på ganska olika sätt verkar det inte spela någon roll för hur mycket tid eleverna använder till annat än att matematik. Arbetssättet verkar alltså inte spela någon större roll för hur mycket eleven själv lägger ner i tid på att lära sig under lektionerna. Jag hade en hypotes innan undersökningen att det skulle gå att utläsa vissa skillnader i hur mycket tid eleverna ägnade sig åt annat än matematik på lektionstid beroende på vilket arbetssätt matematikläraren hade. 4.6 Tror du att det är viktigt att göra alla matteuppgifter i boken? I årskurs 7 är det stor skillnad på vad flickor och pojkar tror om denna fråga där flickorna anser det vara mycket viktigare än pojkarna. Möjligen får flickorna stor utdelning/positiv bekräftelse när de sitter still och gör alla uppgifterna i boken under mellanstadietiden. Detta skulle kunna medföra att de uppfattar att det är viktigt att göra alla uppgifter. Under årskurs 6 märks kanske könsskillnaden också extra mycket, många flickor har kommit in i puberteten medan pojkarna fortfarande leker och en del har svårt att sitta still. Eftersom könsskillnaden verkar försvinna nästan helt i årskurs 8 och 9 tror jag att skillnaden i uppfattning grundläggs tidigare än i början av årskurs 7. I årskurs 8 tycker fortfarande många elever att det är viktigt att göra alla uppgifterna i boken. Med tanke på att det ser ut att vara en viss skillnad i arbetssättet med eleverna i de olika arbetslagen kanske det är fullt naturligt att årskurs 8 elever anser att det är viktigt att göra alla uppgifter i boken. I årskurs 8 består en matematiklektion, i högre grad än i de andra årskurserna, av enskilt räknande i boken. I årskurs 9 har eleverna jobbat en hel del med andra uppgifter och det ger nog signaler att det inte är absolut nödvändigt att hinna med alla uppgifter eftersom lärarna har prioriterat annorlunda. Kanske kan det också bero på åldern. I årskurs 9 har eleverna större mognad och fler förstår säkert att det inte är antalet räknade uppgifter som ger resultat. 4.7 Tycker du det är kul med matte? En viss könsskillnad går det att utläsa av enkäten. Pojkar tycker att det är något mer kul än flickor med matematik men framförallt finns det fler flickor som inte tycker att det är kul med matematik. Efter frågan fanns bara svarsalternativen Ja eller Nej, att det i resultatet också finns svaret Annat med beror på att en del elever lagt till ett eget svarsalternativ. Det är bara i årskurs 9 det finns fler flickor som tycker det är kul med matematik än som inte tycker det är kul. Beror könsskillnaden på att matematik historisk sett varit pojkarnas ämne och att detta till viss del lever kvar? Det är inte så många år sedan pojkar och flickor behandlades väldigt olika i skolan, de hade olika förutsättningar eftersom de till och med läste olika ämnen. 2

22 Könsskillnaden är inte så stor i undersökningen och möjligen kommer den att försvinna om några år. Ju äldre man blir desto roligare med matte? Ja tydligen. Undersökningen visar inte på något samband mellan arbetssättet och hur roligt eleverna tycker det är med matematik. Möjligen skulle man kunna tolka att eleverna i årskurs 9 tycker det är roligare med matte än eleverna i årskurs 8 eftersom de gör en hel del annat än att bara räknar i matteboken men varför tycker då årskurs 7 inte att det är kul med matematik? Det är den årskurs där åtminstone eleverna själva uppskattar att de ofta har genomgångar och gör uppgifter som inte står i boken, de diskuterar dessutom ganska ofta gemensamt i klassen. Skillnaden mellan årskurserna skulle naturligtvis kunna bero på stora skillnader i elevunderlaget. De flesta lärarna på skolan anser att årskurs 7 och 9 är ganska lika i resursbehov men att årskurs 8 har ett större behov. För att undersöka saken räknade jag ut meritvärdet för eleverna i årskurs 8 och meritvärdet för eleverna i årskurs 9 när de gick i årskurs 8. Medelvärdet visade sig vara 2 poäng högre för nuvarande årskurs 9 så där finns en möjlig förklaring till skillnaden mellan de årskurserna. Återstår frågan om varför årskurs 7 inte tycker att det är roligt med matematik. Jag kan tänka mig några olika anledningar. För det första hade årskurs 7 inte gått på högstadiet mer än 6 månader när undersökningen gjordes. Eleverna är fortfarande präglade av mellanstadiets arbetssätt. Är det någonting i arbetssättet, förväntningar eller svårighetsgraden där som gör att eleverna inte tycker om matematik? För det andra så har de flesta skolor i dag en matematikbok som bas för undervisningen, även om man kanske jobbar med andra saker också. Är boken helt fel upplagd för att stimulera intresset för matematik i årskurs 7? För det tredje har lärare i matematik på högstadiet utbildat sig speciellt till lärare i matematik medan det inte alltid är fallet på mellanstadiet. Kan alltså utbildningsnivån på lärarna ha betydelse? Jag antog när jag började undersökning att det skulle finnas ett ganska tydligt samband mellan arbetssätt och hur kul eleverna tyckte det var med matematik. Mycket av den litteraturen vi läst och också de undersökningar som är gjorda tar upp det som skolverket skriver i sin rapport nr 221 och som jag tidigare refererat till Frågan är om vi inte har tappat många elever i matematikämnet på grund av det enskilda och ofta samtalsfattiga arbetssättet som inte i tillräcklig grad har tagit hänsyn till elevernas mycket olika behov, pedagogiskt, kunskapsmässigt och socialt (Skolverket, 23). Enligt min undersökning kan det vara möjligt att vi tappar dem på mellanstadiet men på högstadiet verkar det vara fler överordnade faktorer som spelar större roll. 4.8 Är det viktigt med matte? Otvivelaktigt ja! Alla elever tycker det är viktigt och könsskillnader går inte att utläsa. Det är absolut ett härligt utgångsläge vid skolutveckling att i princip alla elever tycker att ämnet är viktigt! Det här är kanske en bra utgångspunkt när vi ska förändra något. Alla tycker det är viktigt, hur kan vi då göra för att förändra undervisningen till det bättre? 21

23 4.9 Är du duktig på matte? Könsskillnaden är stor, det finns många fler pojkar som tycker de är duktiga på matematik än flickor. Svaret Ja, lite fångar fler flickor och detta var nog den hypotes jag hade redan innan undersökningen var gjord baserat på många års erfarenhet och arbete med tonåringar. Är då detta speciellt för matematiken? Naturligtvis skulle jag haft med samma fråga om t.ex. textilslöjd eller hemkunskap för att se om flickor i allmänhet värderar sig sämre än vad pojkar gör. Det kanske inte alls är så att flickor värderar sig lägre i matematik jämfört med andra ämnen utan att de gör så generellt. Meritvärdet i matematik ligger högre för flickor i både det blå och röda arbetslaget på hösten när eleverna går i årskurs 8. Det är faktiskt inte så att flickorna är sämre i matematik, de bara tycker så! Vid diskussioner med kolleger om detta resultat är ingen förvånad. Samma mönster gäller i vuxenvärlden. Bolagsstyrelser, chefer och i stort sett på alla ledande positioner finns flest män. Det är fortfarande mönstret även i mindre samanhang, styrelser i små idrottsklubbar t.ex. Flickor och kvinnor har inte haft samma möjligheter historiskt sett och det tror jag har stor betydelse för det kollektiva självförtroendet. Det kommer att bli intressant att följa utvecklingen de närmsta åren. I Nationella utvärderingen av grundskolan 23 finns en sammanställning av könsskillnader i elevprestationer mellan olika ämnen. Denna sammanställning visar andelen flickor som erhållit Mycket väl godkänt i slutbetyg i respektive ämne, minus motsvarande andel pojkar. Sammanställningen visar att idrott och hälsa är det enda av grundskolans ämnen där pojkar i större utsträckning får betyget Mycket väl godkänt än flickor och att dessa skillnader har ökat sedan våren (Skolverket, 24 sidan 11) 4.1 Diagram över sambandet mellan Tycker du det är kul med matte? och Är du duktig på matte? Något som är förbryllande är att trots att eleverna tycker att det blir roligare med matematik ju äldre de blir desto färre tycker att de är duktiga på matte. Skolan vill forma elever med tilltro till sitt kunnande, detta uttrycks bl.a. i skolverkets skrift Grundskolans kursplaner och betygskriterier Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och använda matematik i olika situationer (Skolverket 2). Vad är det då som gör att eleverna själva rankar sig sämre ju äldre de blir? Mognad och insikt? En delförklaring kanske, ju mer man vet desto mer vet man att man inte vet. Vi differentierar kanske uppgifterna eleverna ska göra alldeles för lite vilket leder till att en del elever får alldeles för svåra uppgifter att jobba med. Minskat självförtroende skulle kunna bli följden. Signalerna från Skolverken är dock tvetydiga då de nationella proven i matematik ska ges till alla elever och alla elever ska dessutom få alla uppgifter. Uppgifter på G-nivå är blandade med uppgifter på MVG-nivå vilket gör att även matematiksvaga elever får jobba med riktigt avancerade uppgifter, uppgifter som läraren i normalfall kanske aldrig skulle utsätta eleven för och följden kan bli att eleven inte tycker sig vara duktig. 22

24 4.11 Svar på öppna frågor Varför? Efter frågan Hur mycket tid ägnar du åt något annat än matte på matematiklektionerna? Två motsatta svar har jag plockat fram på denna fråga. Dels de elever som ägnar en stor del av tiden åt annat än matematik. De svarar påfallande ofta att det är tråkigt med matte, att de är trötta, att de inte förstår eller att de behöver hjälp men att ingen kommer. Dels de elever som ägnar den mesta tiden åt matematik, där kan man få svar som att man vill hinna, för på matematiklektionerna ska man räkna, det är viktigt att lära sig eller att det är kul. Det kan kännas som om matematiken är lite polariserad, antingen tycker man om matematik eller inte Varför? Efter frågan Tycker du det är kul med matte? Även svaren på denna fråga blir lite antingen eller. De som inte tycker matematik är kul svarar att de har problem med matten, värsta ämnet sedan ettan eller för att jag hatar att det finns så många sätt att räkna på. Elever som tycker det är kul med matematik svarar att det är kul med siffror, jag gillar lite utmaning, det är lätt eller det är logiskt. Här finns dock några svar som tyder på att matematik kan vara roligt ibland men inte alltid. Svar som, det beror på vad man jobbar med eller jag har rätt svårt med matten men när jag kan är det kul. Det sista är antagligen viktigt för att göra matematiken kul, att lyckas! Hur kan en bra mattelektion vara? Det ska vara lugnt på en mattelektion! Att få hjälp och att interagera med andra, elever och lärare, verkar viktigt. Det är flera elever som inte tycker om genomgångar men som gillar att prata matematik eller arbeta med andra. Svar som inte mycket arbete i boken och hellre kvalitet än kvantitet tyder väl på att det ligger en del i att vi kanske tappar en del elever vid mycket enskilt räknande i matematikboken Sammanfattning Jag jobbar som matematiklärare på högstadiet och ville med min studie först och främst ta reda på om det finns ett samband mellan det arbetssätt som används på matematiklektionerna och hur kul eleverna tycker det är med matematik. Vi är 3 olika arbetslag (årskursvisa lag) på skolan och genom att göra en enkät med alla högstadiets elever undersökte jag om det finns ett samband. Det gick att se ganska tydligt i undersökningen att det finns olika arbetssätt i de olika lagen. I ett av lagen ägnar sig eleverna betydligt mer åt enskilt räknande i matematikboken än i de övriga lagen (årskurs 8). Det är dock så att de elever som tycker att det är minst kul med matematik tillhör årskurs 7, den årskurs där eleverna själva säger att de har mycket muntliga diskussioner, genomgångar och gör andra uppgifter än bara de i matematikboken. Ju äldre eleverna blir desto mer kul tycker de att matematik är. Cirka 35 % i 23

25 årskurs 7 tycker att det är kul och nästan 6 % i årskurs 9. Siffrorna kan tyda på att det finns faktorer på mellanstadiet som påverkar elevernas uppfattning om hur kul det är med matematik i årskurs 7. Eleverna som går i årskurs 7 tycker dock att de är ganska duktiga i matematik till skillnad mot eleverna i årskurs 9. Här är alltså förhållandet precis tvärtom mot föregående fråga. Möjligen har detta med elevernas mognad och ålder att göra eller minskar självförtroendet på grund av matematikundervisningen? Jag undersökte också skillnader i pojkars och flickors tyckande och det visade sig att fler pojkar än flickor tycker att de är duktiga i matematik trots att flickorna har högre meritpoäng än pojkar Det fortsatta arbetet Skolutveckling får naturligtvis inte avstanna och det finns flera frågetecken i undersökningen som det skulle vara intressant att jobba vidare med. Det vore väldigt intressant att följa flera klasser under några år med frågan Tycker du det är kul med matte? tillsammans med frågor om arbetssättet i matematik. Kanske vore det också en bra ide att följa några matematiklektioner i en klass där ett flertal eleverna tycker att matematik inte är kul och en klass där flertalet faktiskt tycker att det är kul och sedan kategorisera vad som faktiskt händer under lektionstiden. Det verkar som om det är nödvändigt att starta undersökningar tidigare än i årskurs 7 eftersom det är så få som tycker det är kul i årskurs 7 men betydligt fler i slutet av högstadietiden. Det fanns ju inte heller något tydligt samband mellan arbetssätt och hur kul eleverna tycker att det är med matematik. Efter att ha gjort enkäten såg jag vikten av många enkätsvar då elever med samma lärare ibland använde alla fem olika svarsalternativ som fanns, dock skulle det nog vara bra att djupintervjua ett fåtal elever som svarade på enkäten för att följa upp denna undersökning. 24

26 Litteraturlista Berg, G. & Scherp, H.-Å. (23) Skolutvecklingens många ansikten, Liber Distribution, Stockholm. Carlgren, I., Josefson, I., Liberg, C., Anward, J., Alexandersson, M., Evaldsson, A.-C., Marton, F., Molloy, G., Malmgren, G. & Pehrsson, C. (23) Forskning av denna världen - praxisnära forskning inom utbildningsvetenskap, Vetenskapsrådet, Stockholm. Johansson, B. & Svedner, P. o. (24) Examensarbetet i lärarutbildningen, Kunskapsföretaget i Uppsala AB, Uppsla. Lithner, J. (26) Skolans processmål - den stora reformen som vi ännu inte lyckats implementera, föreläsning , Umeå. Skolverket (2) Kursplaner och betygskriterier, Västerås. Skolverket (23) Lusten att lära - med fokus på matematik, Fritzes, Stockholm. Skolverket (24) Nationella utvärderingen av grundskolan 23, Fritzes, Stockholm. Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshmmet. Lpo 94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet., Fritzes, Stockholm. 25

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Elevernas lust att lära matematik

Elevernas lust att lära matematik Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevernas lust att lära matematik Fem lärares syn på undervisningsutformning och elevdelaktighet i denna utformning Students

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola Lokalt åtagande Flickors stress Vårterminen -13 svarade flickorna i åk 5 på Ärla skola att 10% av dem upplevde stress pga skolarbetet dagligen. Kommunens medelvärde

Läs mer

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vetlanda kommun Tomaslundsskolan 130822 Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vision: På vår skola får jag vara den jag är och växa som människa i ett gemensamt lärande 2013-14 Tomaslundsskolans vision

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13 Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

In med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan

In med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan In med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan Hur kan en skola gå från botten till toppen på bara tre år, utan att behöva mer resurser?

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Handlingsplan Matematik F - Gy

Handlingsplan Matematik F - Gy Utveckling av matematiska förmågor 2013 Handlingsplan Matematik F - Gy Svedala kommun 2013-01-25 Utveckling av matematiska förmågor Handlingsplan Matematik F GY Att kunna matematik Undervisningen ska bidra

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet Lå 2008-2009 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Metod...4 Resultat...5 Trivsel och trygghet...

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska

Läs mer

Läromedel granskning

Läromedel granskning Läromedel granskning Utvärdera och bedöma kunskap i matematik Linnéuniversitet Tina Forsberg Begreppet läromedel Begreppet läromedel har ingen centralt fastställd definition, enligt Skolverket. I skolförordningen

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund

Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund 2014-06-26 Sammanställning utförd av Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning och bakgrund...

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk Vad eleverna behöver Publicerad här den 4 januari 2016 hur jag tycker att den goda skolan skulle se ut. Ingen liten fråga. Men jag kan nysta lite i den med utgångspunkt från det som jag har funnit att

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Personligt ansvar i den grundläggande vuxenutbildningen Maria Holmberg Kometensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling

Läs mer

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse

Just nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse Andersson, Losand & Bergman Ärlebäck Att uppleva räta linjer och grafer erfarenheter från ett forskningsprojekt Författarna beskriver en undervisningsform där diskussioner och undersökande arbetssätt utgör

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Datum. 2014-06-26 Rev 2014-08-22. att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt

Datum. 2014-06-26 Rev 2014-08-22. att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Annbritt Öqvist Datum 14-06-26 Rev 14-08-22 Diarienummer BUN-14-23 Barn- och ungdomsnämnden Rapport Uppföljning av ferieskolan vårterminen

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Planera och organisera för Matematiklyftet

Planera och organisera för Matematiklyftet Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Matematikundervisningens dilemma

Matematikundervisningens dilemma Matematikundervisningens dilemma Om jag låter blicken gå runt i klassrummet i så kommer att jag se att eleverna skiljer sig åt i ett flertal avseenden, såsom utseende, personlighet, social och biologisk

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Känner elever lust att lära matematik?

Känner elever lust att lära matematik? Malmö högskola Lärarutbildningen Natur Miljö Samhälle Examensarbete 10 poäng Känner elever lust att lära matematik? Do students feel any desire for learning mathematics? Beata Blankberg Lärarexamen 140

Läs mer

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014 Utsäljeskolan Enkät- och kunskapsresultat 2014 Skola I Utsäljeskolan är alla undervisande lärare utbildade och undervisar i de ämnen de är behöriga i. Trots utbildning

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det

Läs mer

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Problemlösning som metod

Problemlösning som metod Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån

Läs mer

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Kunskap och personlig utveckling Vad är viktigt att lära sig när framtiden ständigt förändras? Världen förändras i snabb takt. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen

Läs mer

Kvalitétsredovisning 07/08

Kvalitétsredovisning 07/08 Kvalitétsredovisning 07/08 Presentation av skolan: Friskolan i Kärna är en fristående skola för så 1 9 och förskoleklass. Vid starten ht 2000 hade skolan 120 elever och är nu fullt utbyggd med 220 lever.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Elevers upplevelser vid arbete med praktisk matematik

Elevers upplevelser vid arbete med praktisk matematik Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Elevers upplevelser vid arbete med praktisk matematik Students experiences from working with practical mathematics

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under

Läs mer

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Hur får vi tjejer på skolan att fortsätta spela schack?

Hur får vi tjejer på skolan att fortsätta spela schack? Malmö högskola Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Hur får vi tjejer på skolan att fortsätta spela schack? Glenn Törnquist Schackpedagogisk kurs 7,5 hp Vårterminen 2014 1 Examinator: Lars

Läs mer

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna

Läs mer

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Lokal arbetsplan för skolan 2015-2016

Lokal arbetsplan för skolan 2015-2016 Lokal arbetsplan för skolan 2015-2016 Skola Ort Ansvarig rektor Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1. Vår grundverksamhet Auraskolan i Skelleftehamn är en F-2 skola med

Läs mer

matrisertext: Cristina Nordman

matrisertext: Cristina Nordman Elever tycker matrisertext: Cristina Nordman I en magisteruppsats vid Malmö högskola har elevers uppfattningar kring bedömningsmatriser och formativ bedömning undersökts. En utvecklingsmatris kan fungera

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Barn- och utbildning Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Vi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola.

Vi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola. Degerstedt, Lagberg, Reibring & Svensson Variation i folkhögskoleton Genom att främja samtal kring matematik och införa mer variation på lektionerna har ett arbetslag på Göteborgs folkhögskola utvecklat

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är

Läs mer

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink Utbildningskontoret Kvalitetsredovisning 2009 Järna Grundskola Ansvarig chef: Anders Ydebrink Inledning 2009 har varit ett tufft år ekonomiskt. Det har inneburit hårda ekonomiska åtstramningar. Hade vi

Läs mer

Kvalitetsrapport. Djurås och Bäsna förskolor 2013-1014

Kvalitetsrapport. Djurås och Bäsna förskolor 2013-1014 20140729 Kvalitetsrapport Djurås och Bäsna förskolor 2013-1014 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan..3 2. Beskrivning av årets verksamhet......3 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer