Elevernas lust att lära matematik

Transkript

1 Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevernas lust att lära matematik Fem lärares syn på undervisningsutformning och elevdelaktighet i denna utformning Students desire to learn mathematics Five teachers views of teaching formation and student participation in this formation Kenan Babovic Lärarexamen 210hp Matematik och lärande Examinator: Per-Eskil Persson Handledare: Sverker Aasa Slutseminarium

2 2

3 Sammanfattning Syftet med min undersökning var att kartlägga hur lärare tänker kring val av undervisningsform och elevers delaktighet när det gäller elevers lust att lära sig matematik. Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lärare anser att undervisningen ska utformas för att eleverna ska utveckla lust att lära och hur dessa lärare ser på att eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle få. För att få svar på mina frågeställningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjua lärare i grundskolans tidigare år. Svaren från intervjuer analyserades med tillgänglig forskning i ämnet. Resultatet av min undersökning pekar mot att matematikundervisningen bör bestå av varierande undervisningsformer för att på bästa sätt väcka lust att lära hos eleverna. Lärarna anser att variationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för eleverna och att eleverna får kunskap om att det finns olika sätt att lära på. Undersökningen visar också på att varierande undervisningsformer bör innehålla kreativa moment för elever, för att eleven ska utveckla ökad lust att lära. Resultatet visar även att eleverna inte är delaktiga i planeringen av undervisningen, något som av lärarna förklaras med att eleverna är för unga för ansvaret det följer och att eleverna ännu inte har kännedom om olika sätt att lära ut. Alla lärare anser dock att eleverna skulle kunna göras mer delaktiga på olika sätt. Fördelarna som de flesta lärare ser med att eleverna görs delaktiga är att eleverna skulle kunna finna lektionerna mer roliga och intressanta. Vikten av undervisningens utformning och elevdelaktighet men framförallt lusten att lära är något som jag hoppas kunna ta med mig till mitt framtida yrke som lärare. Nyckelord: lust att lära, delaktighet och varierande undervisningsformer. 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning 6 1.1Syfte Frågeställningar 7 2. Metod Val av ansats Urval Tillförlitlighet och bortfall Genomförande och bearbetning 9 3. Litteraturgenomgång Styrdokument Lust att lära Första kontakten med matematik Meningsfull matematik Tilltro till egen förmåga Varierande undervisningsformer Elevernas delaktighet gällande undervisningens utformning Resultat Undervisningsutformningens påverkan på lusten att lära Varierande undervisningsformer Kreativitet Meningsfull matematik och förståelse Delaktighet och lust att lära 24 5

6 5. Diskussion Undervisningsutformning och lust att lära Varierande undervisningsformer Kreativitet Meningsfull och användbar matematik Elevernas delaktighet i undervisningsutformning Fortsatt forskning Avslutning 33 Referenser 34 Bilaga 1 Intervjumall Bilaga 2 Sammanställning av intervjuer 6

7 1. Inledning Vilken elev man än frågar om vad de gillar mest med skolan, kan man nästan vara säker på att eleven kommer att ha vissa skolämnen som den föredrar framför andra. Elevens skolgång börjar med att lära genom lek och alla ämnen känns roliga, eleven hinner knappt reflektera över vilket ämne den lär sig. Gemensamt för alla ämnen är att eleven har en lust att lära, att prova sig fram. Vad är det som gör att eleven har en lust att lära och hur kan denna lust bevaras? Men ibland försvinner lusten... Att elever inom grundskolan senare skolår inte har samma positiva inställning till matematiken som när de var yngre är många lärares uppfattning och påvisas även i en undersökning från skolverket (Skolverket 2003). Samma undersökning visar att matematik, som skolämne, anses vara det tråkigaste och svåraste ämnet bland elever i grundskolans senare år (Skolverket 2003). Den första kontakten med matematiken som gjorde eleven intresserad och skapade en lust att lära har ersatts av trötthet och ovilja. I stället för att fokusera på vad som gör att lusten att lära försvinner, började jag undra hur lusten att lära skapas och vilken roll lärare har i denna process. För att besvara dessa frågor valde jag att intervjua lärare som undervisar i matematik i grundskolans tidigare år, med avsikt att undersöka vad de anser påverkar elevernas lust att lära. Jag valde att fokusera på lärarens syn kring hur olika undervisningsformer samt elevdelaktighet påverkar elevens lust att lära. Anledningen till att jag valde att intervjua lärare är för att det är dessa som arbetar för att fullfölja de mål som finns skrivna i läroplaner och kursplaner. Exempelvis framgår det av läroplanen LPO 94 att skolan ska sträva efter att eleverna utvecklar en lust att lära sig (Skolverket 2006). Hur detta ska åstadkommas står inte beskrivet, ansvaret lämnas över till lärare att hitta ett lämpligt sätt. Trots detta är det viktigt för lärare att veta hur lusten att lära skapas och kan behållas. Denna uppsats kommer att beskriva hur en grupp lärare resonerar kring elevernas lust att lära och hur lusten påverkas av undervisningsutformning och elevdelaktighet. 7

8 1.1 Syfte: Syftet med undersökningen är att kartlägga hur lärare i grundskolans tidiga år upplever att undervisningens utformning och elevdelaktighet i denna utformning påverkar elevens lust att lära sig matematik. 1.2 Frågeställningar: 1. Hur anser fem lärare inom grundskolans tidigare år att matematikundervisningen bör utformas för att öka elevernas lust att lära sig matematik? 2. Hur anser lärarna att elever kan göras mer delaktiga gällande matematikundervisningens utformning och vilken påverkan, anser lärarna, att denna delaktighet har gällande elevernas lust att lära? 8

9 2. Metod 2.1 Val av ansats Jag valde att göra en kvalitativ undersökning baserad på samtalsintervjuer med lärare. Anledningen till att jag valde att genomföra en kvalitativ undersökning är att jag hade en önskan att kunna föreställa mig hur lärare tänker när de väljer undervisningssätt och vad som gör att de tänker på det sättet. För att kunna göra detta, ville jag inte vara begränsad av svarsalternativ som man får med en kvantitativ undersökningssätt. Enligt Trost (2005) erbjuder en kvalitativ studie möjlighet att få en djupare förståelse för hur lärare resonerar och hitta mönster som kan hjälpa oss förstå deras resonemang. Vid samtalsintervjuerna valde jag att utgå ifrån en intervjumall (se bilaga 1) som jag sammanställde utifrån mina frågeställningar, som i sin tur grundas i valet av syfte med undersökningen. Intervjumallen fanns till hands för mig för att hålla fokus på syftet med undersökningen, men jag ville även ha utrymme för följdfrågor om sådana skulle uppstå under samtalet. Intervjumallen kan inte ersätta de spontana frågorna som äger rum i en dialog. Mallen användes även för att lärare skulle kunna gå igenom frågorna innan intervjun och se om de känner att de kan besvara dessa frågor. 2.2 Urval De tillfrågade lärare skulle ha bakgrund som lärare vid grundskolans tidiga år och vana vid att undervisa i matematik. För att komma i kontakt med lärare som skulle överensstämma med urvalet, kontaktade jag fyra skolor i Malmö, alla i samma stadsdel. Vid första kontakten i 9

10 skolan, lämnade jag in skriftlig beskrivning av undersökningens syfte och frågeställningar. Personer som var intresserade skulle sedan ta kontakt med mig via mail eller telefon för mer information om intervjun och bokning av tid för intervju. Jag fick sammanlagt kontakt med nio lärare som kände att de passade in i beskrivningen och hade möjlighet att intervjuas. Efter att ha lämnat ett exempel av intervjufrågor till dessa lärare var det slutligen fem av dem som kände att de kunde svara på frågorna. Anledningen till att jag valde att intervjua lärare är för att det i kursplanen för matematik framgår att elever ska göras delaktiga i undervisnings utformning och att skolan ska motivera till lust att lära hos elever (Skolverket 2000). Samtidigt beskriver Erkki Pehkonen att det mestadels är lärare som bestämmer hur undervisningen ska bedrivas (Pehkonen, 2001). 2.3 Tillförlitlighet och bortfall Intervjupersonerna skiljer sig åt när det gäller ålder och arbetslivserfarenhet. Denna undersökning representerar inte alla lärare och deras syn på undervisning i matematik men det var inte heller min avsikt med urvalet. Avsikten var att undersöka hur lärare som undervisar i matematik i grundskolans tidiga år anser att utformning av matematikundervisning och betydelsen gällande elevernas delaktighet samt hur dessa kan påverka elevernas lust att lära sig matematik. Endast en av lärarna ansåg att hon inte hade möjlighet att träffas med anledning av arbetsmiljö (tidsbrist) och valde att svara på frågorna via mail. Detta påverkade självklart resultatet av svaret då jag inte hade möjlighet att ställa följdfrågor eller förtydliga vad hon menade. 2.4 Genomförande och bearbetning Efter att jag hade kommit i kontakt med alla fem lärare bestämde vi på telefon tider för när intervjuerna skulle genomföras. Alla lärare informerades på nytt vad de skulle informeras om och att resultatet av intervjuerna skulle användas i en uppsats. Samtliga lärare blev informerade om att deras intervjusvar skulle behandlas konfidentiellt. 10

11 Alla lärare tillfrågades var de skulle vilja genomföra intervjun, begränsningen bestod i att det måste vara en plats där vi inte kommer att bli störda. Fyra intervjuer genomfördes i skolorna, i enrum och efter att lektionerna var slut för dagen för att skapa en lugn miljö för både lärarna och mig som intervjuare. I tre av fallen var platsen för intervjun ett klassrum som användes för mindre grupper och det fanns inte möjlighet att titta in. I det fjärde fallet genomfördes intervjun i klassrummet där läraren brukar ha lektioner, men efter det att undervisningen tog slut, så att vi inte blev störda. Trots detta var det en lärare som kom in under intervjun vilket ledde till att vi tog en paus i inspelningen under några minuter. Alla intervjusamtal spelades in och transkriberades i sin helhet. Utifrån transkriberingen sammanställdes resultaten och vissa citat skrevs också med i resultatdelen för att tydligare redovisa och göra för lärarens åsikter gällande frågeställningar. Resultatet redovisades och analyserades utifrån litteratur i ämnet för att hitta likheter och skillnader mellan lärarnas uppfattningar och forskningsresultat. 11

12 3. Litteraturgenomgång Skolverket visar i en samtalsguide i matematik Matematik en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning (2007a) att några av faktorer som påverkar elevers lust att lära är självtillit, varierad undervisning, behov av begriplighet och möjlighet till delaktighet och påverkan. Dessa faktorer kommer att behandlas i litteraturgenomgången när begreppet lusta och lära behandlas utifrån forskning och styrdokument i form av läroplan och kursplan. Litteraturgenomgången behandlar också varierande undervisningsformer och hur dessa kan implementeras i undervisningen samt vilka fördelar det finns med att variera undervisningen, behandlat utifrån forskningsresultat och med fokus på att väcka lust att lära hos elever. I litteraturgenomgången tas även upp hur forskning samt styrdokument ser på vikten av elevernas delaktighet i undervisningsutformningen samt hur denna skulle kunna påverka elevernas lust att lära. 3.1 Styrdokument Vad eleverna ska lära sig i matematik påverkas av vad som står skrivet i läroplaner och kursplaner. I Läroplan för grundskolan 1962 lades fokus på vikten av att eleverna ska kunna räkna ut resultat bland annat algebrauppgifter medan fokus skiftade till förståelse av matematiken i och med efterkommande gemensamma läro- och kursplan Lgr 80. Tanken att det är viktigt att förstå matematiken och inte endast kunna räkna ut resultat finns även i dagens läroplan och kursplan i matematik (Skolverket 2007b). Riktlinjer för matematikundervisning i skolan framgår av styrdokument, i första hand genom läroplanen, Lpo94, och den kompletterande kursplanen i matematik. Läraren utformar lektionerna med utifrån mål och riktlinjer i dessa dokument. I kursplanen för matematik framgår det att utbildningen syftar till att utveckla elevens 12

13 intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer. Den skall också ge eleven möjlighet att uppleva den tillfredsställelse och glädje som ligger i att kunna förstå och lösa problem. (Skolverket 2000 s. 4) Av citatet ovan framgår det att känslorna för ämnet är knutna till resultat, det vill säga att kunna förstå matematiken och lösa matematiska uppgifter. I kursplanen i matematik framgår det även att utformning av undervisningen påverkar om eleven kommer att finna matematiken intressant men även om hur eleven kommer att uppfatta sig själv som utövare av matematik och sin förmåga att lära sig matematiken och använda sig av den (Skolverket 2000). Samma tanke framkommer från läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, det vill säga att skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga,, lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra. (Skolverket 2006 s 8) Skolan ska även ansvara för en harmonisk utveckling hos eleverna och Lpo 94 menar att detta kan åstadkommas genom att innehållet och arbetsformer under undervisningen varierar men även att undervisningen anpassas efter eleverna och deras förutsättningar. Lärarna ska utgå ifrån elevernas förutsättningar, behov och erfarenheter i undervisningens utformning och organisera arbetet så att eleven utvecklas samt stimulera eleverna till fortsatt utveckling av deras förmåga (Skolverket 2006). Enligt nuvarande läroplan (Lpo 94) är en viktig del av harmonisk undervisning att eleverna ges möjlighet att prova sig fram och utforska i undervisningen. Framförallt de yngre eleverna ska ges möjlighet att leka då detta hjälper eleverna att ta till sig ny kunskap. Därför är varierad utbildningsform enligt kursplanen viktig, då eleverna som får prova sig fram till lösningar finner matematiken mer meningsfull och lättare att förstå. Då utbildningen ska anpassas efter individerna i klassen och deras behov blir lärarens ansvar att hitta ett undervisningssätt som ska leda till positiv utveckling hos både elever med matematiksvårigheter och elever som har lätt för matematik. Detta framkommer av både Lpo 94 och kursplanen för matematik. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för undervisningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (Skolverket 2006 s 4) Enligt Lpo 94 ska skolan sträva efter att varje elev får allt större inflytande över utbildningen men även ta ansvar för studierna. De ska erbjudas möjlighet att påverka och vara delaktiga. Hur mycket ansvar och delaktighet som eleverna ska få ska vara beroende av deras mognad och utveckling. Eleverna ska enligt läroplanen göras delaktiga då det gäller arbetssätt 13

14 och innehållet i undervisningen. Bland annat kan denna delaktighet visa sig genom att eleverna får vara med och planera och utvärdera undervisningen (Skolverket 2006). 3.2 Lust att lära Skolverket har försökt beskriva begreppet lust att lära. När barn, ungdomar och vuxna skulle beskriva känslan man har vid lust att lära talade de om glädje över att lösa och förstå uppgifter som behandlas i skolans verksamhet och blivit involverade emotionellt, intellektuellt och socialt. Eleverna berättade att deras lust att lära medföljde känslor som glädje och lust att upptäcka samt lära sig mer (Skolverket 2003). Några faktorer som påverkar en elevs lust att lära är tilltro till egen förmåga, behov av begriplighet och uppfattningen om matematik. Behov av begriplighet kommer jag att skriva om i delen Meningsfull matematik medan uppfattningen om matematik kommer att behandlas då jag skriver om första kontakten med ämnet matematik. Tilltro till egen förmåga kommer jag att skriva om under egen rubrik Första kontakten med ämnet matematik När barnet kommer till skolan på första skoldagen, har det redan använt matematik i sin vardag men det är efter den första matematiklektionen som det enligt Erkki Pehkonen skapas en uppfattning hos barnet om vad matematik är och hur kunskaper i ämnet ska införskaffas (Pehkonen, 2001). Hur barnet uppfattar sin första kontakt med matematik kan påverka vilken syn och vilka attityder gentemot matematik barnet kommer att ha senare i livet. Därför är det viktigt att satsa på att göra matematiken intressant för eleverna och uppmärksamma om eleven behöver hjälp tidigt i utbildningen (Matematikdelegationen 2004). Detta är viktigt, inte minst för att en eventuellt negativ uppfattning om matematik påverkar hur de kommer att lära sig matematiken och hur man använder sig av den. Elever med en negativ uppfattning av matematiken blir enligt Erkki Pehkonen också mer passiva i inlärningssituationer för att de lägger mer vikt vid att minnas hur man ska lösa uppgiften än vid att förstå hur den ska lösas (Pehkonen, 2001). 14

15 Elevernas uppfattning av matematik påverkas även av uppfattningar som finns i deras omgivning. Skolverket (2003) hänvisar till skolverkets nationella utvärdering NU 03 som visar att eleverna påverkas av sin omgivnings syn på matematik och inte minst lärarens. Lärarens syn på matematik kommer att påverka hur eleverna ser på matematik, inte minst då det är läraren som utformar undervisningen. Om läraren anser att det är roligt att utbilda elever i matematik och ser matematiken som rolig, kommer detta att speglas i elevernas upplevelser av matematik (Skolverket 2003). Detta bekräftas även av Erkki Pehkonen som menar att om lärarens bild av matematik är att den handlar om att räkna, kommer detta att påverka vad eleverna gör på lektionerna (Pehkonen, 2001). Enligt Skolverket (2003) görs matematiken intressant och spännande i förskolan och grundskolans tidiga år och då visar eleverna på stor lust att lära och prova sig fram. Undervisningen varierar och mycket av arbetssättet är att prova sig fram, diskutera hur uppgifterna ska lösas och prova det i situationer som elever känner igen. Denna metod anses framgångsrik och enligt Skolverket lär eleven sig i samspel med sin lärare och andra elever att använda matematiken i vardagssituationer (Skolverket 2003). Efterhand blir matematiken mindre intressant för vissa elever i åk 4-5 då en del upplever matematik som det tråkigaste ämnet. Detta skulle kunna beskrivas genom att ju äldre eleverna är desto mer räkning i boken får de göra och allt mindre diskussioner i grupp och att använda matematiken i praktiken (Skolverket 2003). Även Kullberg (2004) beskriver att lusten att lära minskar med åldern men att den finns naturligt hos yngre barn. Lusten att lära kan enligt Kullberg (2004) påverkas genom att skapa lustfyllda lärandesituationer där eleverna står i fokus. Vad det är som gör att matematiken blir ointressant med tiden är svårt att fastställa. Kanske är det som framgår av ovanstående exempel bristen på praktisk användning. Enligt Skolverket (2003) och den nationella utvärderingen kan det dock också bero på att betygen börjar spela allt större roll senare i grundskolan och att motivationen att lära sig ersätts av prestationskrav. Den nationella utvärderingen gjord 2003 visar också att matematiken med tiden blir svår och omotiverande då den inte längre leder till positiva utmaningar och i stället består av repetitioner av redan erhållna kunskaper (Skolverket 2003). Hur kan man då göra för att eleverna ska ha fortsatt lust att lära sig matematik? Statens offentliga utredningar (SOU) lämnade över till Matematikdelegationen att utreda hur matematiken skulle lyftas och de kom fram till att läraren bör försöka göra matematiken intressant för eleverna för att väcka lusten att lära sig matematik och fördjupa de redan befintliga kunskaper his eleverna (Matematikdelegationen 2004). 15

16 3.2.2 Meningsfull matematik Begreppet meningsfull matematik avser i denna uppsats en uppfattning hos eleverna att de kommer att ha nytta av det de lär sig, att de förstår varför de ska ha dessa kunskaper men även att dessa kunskaper känns relevanta för dem i exempelvis ett framtida arbete eller utbildning. Eleverna ska alltså känna att det finns en mening med att de lär sig matematik men även att de lär sig använda dessa kunskaper i konkreta situationer, det vill säga i vardagslivet. Förutom att ha fått en bra uppfattning om matematiken tidigt, är det viktigt att eleven förstår vad den ska lära sig och att det finns ett syfte med det. Enligt matematikdelegationens undersökning, Att lyfta matematiken intresse, lärande, kompetens, är det genom att göra matematiken meningsfull och begriplig som eleven lär sig testa dessa kunskaper även i andra sammanhang. Delegationen menar att elever som upplever matematiken som svår och obegriplig förlorar intresset till ämnet och förlorar även tro på den egna förmågan (Matematikdelegationen 2004). Även Skolverket poängterar i sin kvalitetsgranskning Lusten att lära med fokus på matematik (2003) att det är viktigt att matematiken är meningsfull redan då barnen är små för att barnen ska få tilltro till sin egen förmåga att lösa uppgifter. Enligt Skolverket är det viktigt att matematiken man lär sig upplevs kunna användas i verkligheten också. Därför anser Skolverket att det är viktigt att använda praktiska övningar i matematiken (Skolverket 2003). Även Nilsson (2000) anser att det är av stor vikt att eleven upplever matematiken som verklig och viktig, det vill säga att matematiken känns igen från ens vardag men även att man känner att man behöver lära sig den. Detta anser hon vara viktigt för att intresset ska kvarstå. En annan faktor som påverkar hur eleven ser på matematiken är enligt Nilsson att eleven känner att frågan varför räknar jag detta blir besvarad. De elever som ställer denna fråga är de som inte ser meningen med räkningen, detta är en fråga som de som finner uppgiften roligt aldrig kommer att ställa (Nilsson 2000). Förutom att eleverna känner att de kan använda sig av matematikuppgifterna i verkligheten, påverkas deras lust att lära av att veta när matematiken kan användas och vad den är bra för. Genom att ha svar på dessa frågor, vet de också vad det finns för mening med att lära sig ämnet och kan bli motiverade i sin inlärning. För att eleverna ska bli medvetna är det viktigt att skolan ger dem möjlighet att förstå syftet med matematiken och vilka mål de förväntas uppnå (Skolverket 2003). 16

17 Även Skolverkets rapport Attityder till skolan visar att om matematiken känns meningsfull redan i början av skolan, kommer det att påverka om elever kommer att vilja fortsätta studier. Detsamma gäller att de kunskaper som eleverna får genom sin skolgång är sådana som eleven känner igen från sin vardag och som eleven kommer att kunna använda i verkliga situationer (Skolverket 2006). Enligt Nilsson (2000) har eleverna en önskan om att det man läser om ska kännas meningsfullt. Om eleven känner att det man lär sig är meningsfullt ökar lusten att lära och resultatet av det man har lärt sig utvecklas positiva och glada känslor (Nilsson 2000). Även Skolverket (2003) beskriver i sin nationella undersökning NU 03 att elever får positiva känslor när de lär sig. Bland annat nämns det att känslan att man lär sig och att man lyckas är det som har en positiv påverkan på elevens lust att lära. När eleven känner att det har lyckats blir eleven motiverat medan elever som känner att de har misslyckats förlorar motivationen. Nilsson (2000) menar att det inte är sällan som eleverna får göra uppgifter som de inte ser någon mening med, vilket leder till negativa upplevelser och påverkar elevernas emotionella utveckling. Elever som har lätt för matematik har en positiv attityd till ämnet medan de elever som visar mindre positiv attityd är de som inte förstår matematiken (Skolverket 2003). Dessa elever uttrycker att de önskar lära sig begriplig och relevant matematik. Därför anser Skolverket att eleverna bör få uppgifter som är anpassade efter vad de klarar av och gör att de känner sig motiverade men uppgifterna ska gärna vara lite svårare så att det ändå finns en utmaning i att lösa dem (Skolverket 2003) Tilltro till egen förmåga Elevens lust att lära är beroende av att eleven känner att man klarar av uppgiften och att det finns en mening med att lära sig detta. Självkänsla eller tilltro till egen förmåga skapas enligt Stendrup (2001) i relationen mellan elev och lärare. Uppbyggnaden av självkänslan är enligt Stendrup (2001) beroende av egen syn på förmågan men även på hur andra ser en. Även Kullberg beskriver att det är i interaktionen med andra som tilltron till egen förmåga skapas och denna tilltro är viktig för att eleven ska ha lust att lära. En positiv tilltro till egen förmåga påverkar enligt Kullberg även elevens inställning till skolan och lärarna (Kullberg 2004). Skolverket skriver att svenska elevers tilltro till förmåga att lära sig matematik har ökat. 17

18 Eleverna hade lust att lära sig och litade på sin förmåga att ta till sig ny kunskap (Skolverket 2007a). Stendrup (2001) menar att upplevelsen av att man har svårt för matematiken påverkar ens självkänsla. Detta gör det svårt att ha en positiv syn på matematiken. Enligt matematikdelegationens rapport Att lyfta matematiken intresse, lärande, kompetens kan man öka elevernas motivation och tilltro till egen förmåga i matematiska situationer, genom att tidigt erbjuda stöd till elever med matematiksvårigheter (Matematikdelegationen 2004). Dåliga resultat i skolan leder till att eleven utvecklar dåliga känslor för matematiken, vilket påverkar dennes tilltro till egen förmåga (Skolverket 2003). 3.3 Varierande undervisningsformer Med begreppet varierande undervisningsformer avser jag matematiklektioner som inte utformas på samma sätt. I begreppet varierande undervisningsformer ingår faktorer som läroböcker, läxor, skolböcker, undervisningssätt i form av teman och integrering med andra skolämnen. Begreppet kommer i uppsatsen inte att innefatta grupparbete och individuellt arbete då de intervjuade lärarna inte nämnde dessa arbetssätt då de tillfrågades om varierande undervisningsformer. Begreppet varierande undervisningsformer anser i denna uppsats variationen av olika sätt att förmedla kunskap under undervisningen men även olika sätt att bearbeta denna kunskap ex genom diskussion. Att matematiken uppfattas som intressant underlättar för att utveckla elevens matematiska tänkande. Om läraren är medveten om detta och förstår att eleven har gränser för sitt matematiska tänkande, kan läraren också hitta en undervisningsform som fungerar. Om läraren har lyckats med uppgiften att väcka intresse, kommer eleven att utveckla goda föreställningar om matematik vilka i sin tur ger eleven lust att lära (Skolverket 2003). Enligt Erkki Pehkonen behöver elever uppleva olika sätt att lära sig och att variera mellan praktiska övningar och att räkna i boken (Pehkonen, 2001). Även Skolverket undersökning, NU03, visar att elever som har goda resultat i matematik och har lust att lära sig är de vars lektionsutformning har varierat och där de har fått vara delaktiga och getts möjlighet att utforska matematiken. I dessa fall har eleverna och läraren diskuterat sig igenom olika sätt att tänka och lösa uppgifterna. När eleverna behövde hjälp, valde läraren att inte ge det rätta svaret utan diskuterade med eleverna olika sätt att lösa uppgiften (Skolverket 2003). 18

19 Dagens utbildning består i stor grad av att eleverna arbetar på egen hand genom att räkna uppgifter i boken. Skolverkets undersökning NU 03 uppger att 79 % av eleverna att de arbetar enskilt varje eller nästan varje lektion (Skolverket 2007a). Räkning i matematikboken är ett bra sätt att lära eleverna matematik, dock måste man enligt Berggren & Lindroth (2004) undvika att låta räkneboken vara det enda redskapet. Enligt Berggren & Lindroth (2004) är det viktigt att eleverna lär sig att förstå hur en uppgift ska lösas och varför och förebygga att uppgifterna löses genom en mall, det vill säga att lösningssätt är samma som i läroboken, det är bara siffrorna som varierar. Enligt matematikdelegationens undersökning Att lyfta matematiken intresse, lärande, kompetens bör syftet med läroboken i stället vara att den ska vara ett stöd för läraren vid planering av lektioner, men för att innehållet ska vara intressant för eleverna är det viktigt att lärare tar hänsyn till elevernas tidigare kunskaper (Matematikdelegationen 2004). Enligt Skolverket (2003) kan räkning i matematikboken varieras med andra undervisningssätt i matematik genom att eleverna får lösa uppgifter i grupp och förklara hur de har tänkt. På så sätt får de sätta ord på hur de har tänkt för att komma fram till lösningen och ge andra personer i gruppen en idé om hur uppgiften kan lösas. I Skolverkets undersökning NU 03 framkommer det att det förekommer färre gemensamma genomgångar och gemensamma diskussioner i matematik än i andra teoretiska ämnen. Skolverket (2003) skriver att kommunikation, argumentering i grupp samt möjligheten att prova sig fram i matematik bör vara en del av undervisningen i matematik, men får inte genomslagskraft om man ser på de arbetssätt som finns i skolan. En av följderna av detta kan vara att eleverna får begränsad språk- och begreppsutveckling (Skolverket 2003). Undervisningsformen bestäms enligt Erkki Pehkonen oftast av läraren. En lärares uppfattning om hur man bäst lär sig matematik kan skilja sig från dennes lektionsutformning. Exempelvis kan en lärare tycka att elever lär sig bäst genom en diskussion av uppgifterna men ger dem i stället uppgifter i en räknebok. Detta handlar då inte om att lärare inte vill erbjuda eleverna andra undervisningsformer utan att valet avgörs själv med anledning av brist på resurser, exempelvis tidsbrist (Pehkonen, 2001). Läraren bör enligt Skolverket (2007b) försöka utveckla intressanta problem som leder till aktivitet där eleverna får möjlighet att argumentera och formulera lösningar. Matematiken genom dessa övningar får en mening och eleverna kan känna att de utvecklar kunskap i matematik. Eleverna lär sig även från sina kamrater och hittar nya sätt att lösa ett matematiskt problem (Skolverket 2007b). 19

20 Elever som har roligt på lektionerna har större lust att lära sig. Enligt Berggren & Lindroth kan ett sätt att göra matematiken rolig vara att ha laborationer och att eleven känner att den kan knytas till ens erfarenheter i verkligheten (Berggren & Lindroth 2004). Även Ingvill M. Holden beskriver att elever som uppfattar matematikundervisningen som rolig, kommer att tycka om ämnet, trivas på lektionerna och även göra bättre ifrån sig på matematiklektionerna (Holden, 2001). Enligt Matematikdelegationen (2004) behöverläraren få möjlighet till kompetensutveckling för att kunna variera undervisningen, bland annat i form av erfarenhetsutbyte men även tid och resurser. 3.4 Elevers delaktighet gällande undervisningens utformning Det förekommer ingen enhetlig definition för begreppet delaktighet. Begreppet delaktighet kan enligt en uppsats gjord av Ek och Åkerlund (2004) beskrivas som att ha inflytande över ett mål. De anser att det finns en variation av delaktighet som kan omfatta allt från att eleven får godkänna målet till att målet till stor grad var förverkligat. Begreppet delaktighet ska i uppsatsen stå för möjligheten hos elever att känna till och ha inflytande över målen i skolan men även möjligheten att påverka hur undervisningen ska se ut, det vill säga medlen och att de blir inbjudna till en diskussion med lärare gällande undervisningen. Av nuvarande svenska läroplaner framgår det att alla elever har en demokratisk rättighet att vara delaktiga och få möjlighet att påverka i skolan. Tillsammans med detta följer ett ansvar, vilket är anledningen till att delaktighet ska erbjudas elever som visar att de är mogna för uppgiften (Skolverket 2006). Skolverket (2003) visar att om eleverna upplever att de har en möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka undervisningen, kommer de även att uppfatta undervisningen som roligare. Trots detta är det inte ofta som elever i senare skolår görs delaktiga i utformningen av matematiklektionerna medan samma elever lyckas med det i andra ämnen. Det är välkänt att utformningen av matematiklektioner påverkas av traditioner och av skolböcker. Fokus ligger då mer i att hinna långt i matematikboken för att många elever upplever att det är hur långt i matteboken man kommit och betygen som styr undervisningen (Skolverket 2003). 20

21 Skolverkets rapport om elevernas och lärarenas attityder till skolan visar att både yngre och äldre upplever att de får vara delaktiga då det gäller att välja om man ska arbeta ensam eller i grupp samt vilka elever som då ska ingå i gruppen. Samma rapport visar att ju mer eleverna får möjlighet att påverka i skolan, desto mer nöjda är de med arbetssättet och de valen som skolan gör (Skolverket 2006). Enligt Skolverket (2007a) vill eleverna vara delaktiga i lektionerna och anser att en bra lärare låter elever vara med och påverka lektioners utformning. Till detta hänvisar de till Skolverkets kvalitetsgranskning Om både eleverna och lärarna är engagerade och delaktiga, upplevs matematiken enligt Skolverket (2003) som meningsfull, lusten att lära sig ökar och självtilliten blir större hos eleven. Exempel på vad de kan påverka kan vara när man ska ha prov och vilka uppgifter man ska lösa på lektionen. Elever kan vara delaktiga även genom att känna till målen i skolan och att själva kunna bedöma sina kunskaper och kompetens (Skolverket 2003). Skolverkets undersökning NU 03 visar att elever som har lust att lära sig och är intresserade av matematik är de som har getts möjlighet att vara delaktiga i lektionsutformningen (Skolverket 2003). Samtidigt beskriver Skolverket (2007a) att elever känner att de har minst inflytande i matematik av alla ämnen. Ju högre betyg eleverna har, desto mindre inflytande över undervisningen och desto mindre kommunikation med läraren anser de sig ha. 4. Resultat 21

22 Intervjuer, genomförda med lärare i skolans tidiga år, har efter sammanställning delats in i tre grupper baserade på de frågeställningar som undersökningen ska besvara. Den första delen av resultatet kommer redovisa de intervjuade lärarnas syn på hur matematikundervisningen ska utformas för att främja lust att lära hos elever. Resultatet kommer att avslutas med lärarnas syn på elevernas delaktighet gällande undervisningsutformningen och deras syn på denna koppling till elevernas lust att lära. 4.1 Undervisningsutformningens påverkan på lusten att lära De undervisningsformer som lärarna kopplar till lusten att lära är varierande undervisningsformer, kreativitet och vardagsmatematik. När lärarna beskriver elevernas lust att lära använder de ofta begreppen som intressant, spännande, roligt och självförtroende. Dessa begrepp förekommer i texten nedan Varierande undervisningsformer Den vanligaste utgångspunkten i undervisningsutformningen bland de intervjuade lärarna är att variera undervisningsutformningen. De varierar mellan olika sätt att undervisa inom lektionens ramar. När lärarna pratar om varierande undervisningsformer, består dessa former ofta av laborativ matematik, genomgång vid tavlan samt att räkna i boken men en av lärarna beskriver att laborativ matematik inte är lika vanlig. Denna lärare undervisar i skolår 4, de andra intervjuade lärarna undervisar skolår 1. Ingen av lärarna beskrev om undervisningsutformningen varierade mellan individuella uppgifter eller grupparbete, dessa begrepp nämnde ingen då vi pratade om varierande undervisningsformer. Dock nämnde en av lärarna att eleverna kunde påverka om de skulle arbeta i grupp eller individuellt, men kopplade inte dessa arbetssätt till begreppet varierande undervisning utan snarare delaktighet. Samtliga lärare är överens om att varierande undervisningsformer påverkar elevernas lust att lära och beskriver varierande undervisningsformer som bästa sätt för att öka lusten att lära 22

23 hos elever. Anledningar till detta är enligt lärarna är att eleverna ser att matematiken kan läras på flera sätt, att lärare når fler elever och att de får möjlighet att arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Genom att variera undervisningsformerna blir undervisningen enligt lärarna mer intressant för eleverna, matematiken blir spännande och elever får därmed ökad lust att lära. Samtliga lärare är överens om att de märker när eleverna hade fått ökad lust att lära. De förändringar som de då har uppmärksammat är att elever upplever matematiken som mer spännande, att de längtar till fler lektioner, att de vågar prova sig fram och att de visar att de förstår vad de gör. Lärare menar att om elever har lust att lära så utvecklar de positiv utveckling gällande matematikundervisningen och dessa förväntningar möter lärarna bäst genom varierande undervisningsformer. Jag tror att de har stora förväntningar. Det har de redan när de kommer. De har ju en bild av att skolan ska lära dem matte och att de ska få en bok så de kan räkna. Det gäller att hålla de höga förväntningarna högt och fortsätta spinna vidare på deras intresse och framför allt, om det är någon som är duktig, att man kör vidare och inte bara låter det barnet stanna kvar på den nivå de andra är på för att det barnet då förlorar lusten för matematik. (Lärare B) 3 lärare anser att eleverna då lär sig att det finns olika sätt att lära på och att uppgifter kan lösas genom att prova sig fram på olika sätt. 2 lärare upplever att eleverna redan har dessa förväntningar på matematik när de börjas skolan. Samtliga lärare ser fördelar som kommer med att ha varierande undervisningsformer. Lärare menar också att varierande undervisningsformer kräver resurser i form av tid. De berättar också att undervisningen styrs av klockan, att lärare behöver mer tid för att planera undervisningen. De anser även att olika aktiviteter under undervisningen kan leda till att det blir stökigt i klassrummet. Samtidigt som alla lärare uppger att de varierar undervisningen, kan de även se att undervisningen skulle kunna bli mer varierad. För att möjliggöra detta säger lärare att de behöver ökade resurser i form av mer tid för planering av undervisningen och gärna undervisning i mindre grupper. Lärare uttrycker alltså en önskan att i större utsträckning variera undervisningsformerna för att öka elevernas lust att lära Kreativitet 23

24 För att undervisningen ska väcka intresse förutsätter det att läraren erbjuder eleverna kreativ undervisning. Med kreativ undervisning avses i denna uppsats undervisning som är idérik, som anpassas efter lektionen med avsikt att göra barn nyfikna och intresserade. Undervisningen ska vara uppfinningsrik, och erbjuda eleverna möjlighet att prova sig fram till en lösning genom lek och inspirera eleverna till att hitta nya sätt att lösa uppgiften. Detta tänk ska genomsyra både planeringen men även utförandet av undervisningen. Varierande undervisningsformer utvecklar elevernas lust att lära hos elever men undervisningen behöver även vara kreativ. Samtliga lärare är överens om att inslag av, för eleverna, kreativa moment vid planering av undervisningen är viktigt för att eleverna ska utveckla lust att lära sig. Anledningar till detta är enligt lärarna att om eleverna ges möjlighet till kreativa moment i undervisningen, så uppfattar de undervisningen som mer intressant och också blir inspirerade till att lära sig mer. Flertalet lärare förknippar kreativitet med laborativa övningar, att eleven på något sätt arbetar praktiskt när de löser uppgifter. Fördelen som de ser med övningarna är att eleverna får möjlighet att prova sig fram och att eleverna får ökad förståelse genom att få uppleva matematiken. Två lärare kan se ett samband mellan kreativitet i undervisningen och ålder. De upplever att undervisningen för yngre elever är mer kreativ och intressant medan de äldre eleverna får mindre kreativa uppgifter och att de oftare läser i skolboken. Förutom att undervisningen beskrivs som mindre intressant för äldre elever, upplever dessa lärare att äldre elever inte blir lika inspirerade i undervisningen. Ja, just när det kommer till barnen, barnen får lära sig mycket så det skulle göra allt inspirerande och roligt. Men, det gör man ju oftare i de yngre grupperna. Det ska vara kreativt och laborativt. Men ju högre upp i åldern desto mer får man ju böcker (Lärare LA) Meningsfull matematik och förståelse Lusten att lära är även beroende av att eleven förstår vad den lär sig. Tre lärare anser att elevernas lust att lära ökar då eleverna förstår uppgifterna. Förståelse förknippar vissa lärare med laborativa uppgifter genom vilka elever får möjlighet att prova sig fram till lösningar, kreativa lösningar ger således elever mer förståelse enligt vissa lärare. Lärare upplever att 24

25 eleverna genom laborativt arbete blir delaktiga, har roligt och visar vad de kan i praktiken. Enligt lärarna kan elever som känner att de ligger efter i skolan får minskad lust att lära, om de känner att de inte förstår. Ja, det märker man snabbt, om de förstår, vad det är de gör. Då ökar ju lusten också. Men man ser det framför allt om de inte förstår vad de gör, då minskar lusten med detsamma och om de har en massa fel tycker de inte längre att det är roligt. Därför är det viktigt att de förstår så att det inte blir en matte-race i matteboken, det är inte det viktigaste att hinna långt i boken, utan att man förstår det. (Lärare UE) Två lärare påpekar vikten av att lektionerna har grund i vardagen. Anledningen till detta är att elever på så sätt kan känna igen matematiken i situationer de har upplevt samt att de kan använda sig av matematiken i konkreta situationer. Det är enligt en lärare även viktigt att eleverna får möjlighet att utöka de kunskaper de redan har fått och att de får nya utmaningar genom meningsfulla uppgifter för att de ska fortsätta ha lust att lära. 4.2 Delaktighet och lust att lära Hur läraren tolkar begreppet elevdelaktighet i undervisningen varierar. Medan vissa lärare tolkar delaktighet som att eleven får vara med och planera hela undervisningen, ser andra att eleverna bör vara delaktiga i att komplettera lärarens planering av undervisningen. Elevdelaktigheten i utformningen av undervisningen är liten i de intervjuade lärarnas klasser. Ingen av de fem intervjuade lärarna planerar övergripande undervisningens utformning tillsammans med eleverna. Tre lärare planerar lektionerna med sina arbetslag medan resterande två lärare planerar lektionerna själva. En av lärarna beskriver även att vinsten av att planera lektionerna i arbetslaget är att alla klasser får samma planering och att de hinner med det som ska göras under terminen. En av lärarna kunde dock se att hennes elever var delaktiga i viss mån genom att de kunde planera hur de skulle lära sig, om det skulle vara genom att ibland själv välja övningar, till exempel spela spel. Även om eleverna inte var delaktiga i planeringen av undervisningen kunde lärarna se vinster med att de görs delaktiga. 25

26 Och barnen har ju egentligen jättemycket förslag på hur man kan lära som man måste tillgodose. Och jag tycker att om man tillgodoser deras förslag så blir ju undervisningen varierad. Och på deras nivå. Så det skulle man vilja. (Lärare UE) Samtliga lärare kunde också se att eleverna skulle kunna bli mer delaktiga i undervisningsplaneringen men vissa förutsättningar krävs för detta. Fyra intervjuade lärare, som undervisade i skolår 1, ansåg att elevdelaktighet är förknippad med elevernas mognad och förståelse. De menade att elever bör vara mogna för uppgiften och ha kännedom om olika undervisningsformer, vilket elever inte har när de precis börjat skolan. Alla dessa fyra lärare anser att eleverna bör göras delaktiga när de har blivit äldre. Läraren som undervisade i årskurs 4 ansåg att yngre elever tycker att det är roligt utan att de är delaktiga medan de äldre eleverna som har mognad att delta i planeringen inte vill ha ansvaret. När de är yngre så kanske de vill ha någon annan som tar hand om allt, de tycker att det mesta är roligt men när de är äldre så tar de inte alltid tillräckligt med ansvar för det (Lärare I) Ökad elevdelaktighet kunde ändå nås genom att föra diskussioner med eleverna och att eleverna får lära sig om olika undervisningsformer och hur matematiken förekommer i vardagen. Jag tror att barnen skulle tycka att det var roligt, faktiskt. Att känna att detta handlar faktiskt om mig och jag kan påverka här i skolan och göra nånting som är bra. (Lärare UE) Eleverna skulle enligt lärarna kunna berätta vad genomgången ska beröra och vad de behöver öva mer på. Vilken skillnad detta skulle göra gällande elevernas lust att lära var inte heller klart för lärarna men vissa lärare ansåg att det skulle kunna göra lektionerna roligare och mer inspirerande för eleverna. Andra exempel på vilken påverkan det skulle få om eleverna var mer delaktiga i undervisningsutformningen är att eleverna kunde påverka vilka undervisningsgrupper de skulle ingå i och vad de behöver öva mer på och därmed hitta den undervisningsform som passar dem bäst. Endast en av fem lärare trodde att det inte skulle göra någon skillnad gällande elevers lust att lära. Denna lärare menar att de hade provat på elevdelaktighet och att det inte hade fungerat på ett positivt sätt. 26

27 5. Diskussion Diskussionen kommer att beskriva hur undervisningsutformningen i skolan samt elevernas delaktighet kan påverka elevernas lust att lära sig matematik, enligt både intervjuer med lärare och litteratur i ämnet. Faktorer som uppmärksammades genom intervjuer med lärare är första kontakten med matematik, vilken av meningsfull matematik, tilltro till egen förmåga, varierad undervisning samt delaktighet. 5.1 Undervisningsutformning och lust att lära Samtliga lärare ansåg att kreativitet, varierande undervisningsformer och meningsfull och användbar matematik var viktiga för att eleverna skulle utveckla lust att lära sig matematik. Av intervjuerna kundes utläsa att dessa tre begrepp ofta går samman, exempelvis att lärare måste vara kreativa för att undervisningsformer ska variera samt att elever är kreativa när de använder sig av laborativ matematik som ökar förståelsen hos eleverna. Samtliga begrepp kunde lärarna även förknippa med begrepp som intressant, roligt och spännande men även att alla de tre ökade lusten att lära hos eleverna. Då lärare var överens om vikten av kreativitet och meningsfull matematik valde jag att skriva om dessa begrepp, trots att de inte står nämnda i intervjumallen Varierande undervisningsformer Samtliga lärare i min undersökning varierande undervisningsformerna på sina lektioner. De var överens om att detta var det vanligaste och mest framgångsrika sättet att undervisa. Medan de lärare som för stunden arbetar med lågstadieelever (fyra lärare) uppgav att de 27

28 varierande mellan laborativ matematik, genomgång för hela klassen och skolboken, hade den femte läraren (som undervisar mellanstadiet) inte laborativ matematik med sina elever. Alla lärare ansåg att varierande undervisningsformer gjorde lektionerna mer intressanta för eleverna. Enligt Matematikdelegationen (2004) är det av vikt att eleven finner matematiken intressant, vilket kan åstadkommas genom varierande och kreativa undervisningsformer. Fördelarna som de såg med att göra undervisningen intressant var att eleverna får positiva föreställningar om matematiken och utvecklar lust att lära sig ämnet. Även Skolverket (2003) rapporterar att elever som upplever matematiken som intressant redan från början av utbildningen, kommer även att ha lust att lära sig ämnet senare och våga prova sig fram. Förutom att lusten att lära ökar, kommer enligt Ingvill M. Holden även elevernas syn på matematiken och deras resultat att förbättras (Holden, 2001). En av fördelarna som lärare såg med varierande undervisningsformer är att eleverna får lära sig att det finns olika sätt att lära på. Även i läroplanen framgår det eleverna bör ges möjlighet att prova sig fram och utforska i undervisningen, vilket leder till att elever lättare tar till sig ny kunskap (Skolverket 2006). Även kursplanen instämmer och anser att varierande undervisningsformer gör att elever provar sig fram till lösningar och finner matematiken mer meningsfull och lättare att förstå (Skolverket 2000). Andra fördelar som lärare kunde se med varierande undervisningsformer var att de kunde nå fler elever, bland annat de elever som hade matematiksvårigheter. Enligt kursplanen har elever olika sätt att ta till sig kunskap. Genom att variera undervisningsformerna kan läraren anpassa undervisningen efter individerna i klassen och deras behov, vilket leder till positiv utveckling hos både elever med matematiksvårigheter och elever som har lätt för matematik (Skolverket 2000). Förutom att eleverna får ökat intresse för matematiken påverkar även vilka förväntningar på ämnet matematik eleverna får. Förväntningar som lärare kunde tänka sig att eleverna får är att matematik kan läras på olika sätt och att uppgifter kan lösas genom att prova sig fram. Två lärare kunde dock se att eleverna redan har förväntningar på matematik när de börjas skolan. Detta bekräftas även av Erkki Pehkonen som menar att barnet i första kontakten med ämnet matematik får en uppfattning om vad matematik är och hur det ska lära sig matematik. Därför är det viktigt att positiva föreställningar om matematik finns med från början av skolgången (Pehkonen, 2000 ). Tre av lärare kunde även uppleva nackdelarna med varierad undervisning. Bland annat beskrevs det att tidsbristen kunde styra undervisningen för eleverna, att de inte hann planera undervisningen och att det blev stökigt i klassrummet. Enligt Erkki Pehkonen påverkas valet 28