2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?"

Transkript

1 2005:5 Resvaneundersökning Mälardalen Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

2 RVU Mälardalen arbetspendling med bil FÖRORD Kommunfullmäktige i Stockholms stad har tagit ett beslut att genomföra ett försök med miljöavgifter för biltrafik. Stockholms stad har också inrättat ett Miljöavgiftskansli som håller i alla frågor kring försöket. Avsikten med försöket är att ta reda på om miljöavgifter kan förbättra trafiksituationen och miljön i Stockholmstrafiken. Stockholmsförsöket börjar den 22 augusti 2005 när den utökade kollektivtrafiken startar. Den 3 januari 2006 är startdatum för miljöavgifterna. Hela försöket avslutas den 31 juli Effekterna av försöket kommer fortlöpande att utvärderas. Som ett led i detta genomför Miljöavgiftskansliet ett antal undersökningar i syfte att ta reda på om och hur resenärer och resmönster påverkas av avgiftsförsöket. För att kartlägga förändringar genomförs flera undersökningar såväl före som under försöket. Denna studie syftar till att kartlägga om och i så fall hur arbetspendlingen med bil från ett antal kommuner i Mälardalen in till avgiftsområdet och dess närhet påverkas. Mätningar av arbetsresor har gjorts före försöket med miljöavgifter och kommer att upprepas då försöket pågår. I denna rapport beskrivs hur resmönster och attityder ser ut före försöket med miljöavgifter. Studien har genomförts av Transek AB på uppdrag av Stockholms stads Miljöavgiftskansli. Kia Hultin har varit projektledare och tillsammans med Lotta Schmidt och Camilla Olsson ansvarat för genomförandet. Joanna Dickinson har varit Miljöavgiftskansliets kontaktperson. Solna i maj 2005 Marika Jenstav vd Transek AB 2005:5 Transek AB

3 RVU Mälardalen arbetspendling med bil INNEHÅLL SAMMANFATTNING BAKGRUND METODBESKRIVNING REKRYTERING AV SVARSGRUPP Urvalskriterier Svarsfrekvens Representativitet BESKRIVNING AV SVARSGRUPP Individerna Hushållens sammansättning Tillgång till olika färdmedel RESANDET Fördelning över starttidpunkt Färdmedelsfördelning Ärenden i samband med arbetsresa Vägval över Saltsjön/Mälaren ATTITYDER...26 BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR :5 Transek AB

4 RVU Mälardalen arbetspendling med bil SAMMANFATTNING Individerna som deltagit i denna studie bor utanför Stockholms länsgräns och arbetspendlar med bil in till avgiftsområdet och dess närhet. De har goda möjligheter att i stor utsträckning kunna styra över hur dags och hur ofta de reser till arbetet. Därigenom skulle de kunna välja att resa under tidsperioder med lägre avgift, eller att arbeta hemifrån i större utsträckning. De flesta har också höga hushållsinkomster, vilket kan tala för att de har ekonomiska förutsättningar att betala avgift. Bakgrund Det försök med miljöavgifter för biltrafik som har beslutats av Stockholms stad börjar den 22 augusti 2005 när den utökade kollektivtrafiken startar. Den 3 januari 2006 är startdatum för miljöavgifterna. Hela försöket avslutas den 31 juli Det inför försöket inrättade Miljöavgiftskansliet genomför ett antal undersökningar i syfte att ta reda på om och hur resenärer och resmönster påverkas av avgiftsförsöket. För att kartlägga förändringar genomförs flera undersökningar såväl före som under försöket. De som bor och arbetar inom Stockholms län påverkas troligen mer än de som bor utanför länsgränsen. Det är ändå viktigt att även försöka ta reda på effekterna för dem som bor utanför länsgränsen. Uppdraget Syftet med studien är främst att kartlägga om och i så fall hur arbetspendlingen med bil från Mälardalen kan komma att påverkas av försöket med miljöavgifter. Uppdraget består i att genomföra en resvaneundersökning riktad till de som arbetspendlar med bil över länsgränsen in till avgiftsområdet och dess närhet, där de största trafikförändringarna kan förväntas ske. Undersökningen genomförs dels före avgiftsförsöket, dels då försöket pågår. Denna rapport beskriver resmönstret i termer av bl.a. resfrekvens och starttidpunkt samt attityder till avgifter före försöket. Studien gör dock inte anspråk på att vara statistiskt representativ. 2005:5 Transek AB 1

5 RVU Mälardalen arbetspendling med bil Huvudsakliga resultat Svarsgruppen består av kvinnor och män med en medelålder av 48 år hör hemma i hushåll med höga inkomster har stort inflytande över sina arbetstider är till övervägande del inte bundna av hämta eller lämna barn i förskola/skola 2005:5 Transek AB 2

6 1 BAKGRUND Hur man ska komma till rätta med trafiksituationen i Stockholm har länge varit och är fortfarande en ständigt återkommande fråga. Det har genom åren lagts fram ett antal olika förslag som syftar till att lösa trängsel- och miljöproblem. Kommunfullmäktige i Stockholms stad tog i juni 2003 ett beslut att genomföra ett försök med miljöavgifter för biltrafiken i Stockholm. Stockholmsförsöket börjar den 22 augusti 2005 när den utökade kollektivtrafiken startar. Den 3 januari 2006 är startdatum för miljöavgifterna. Hela försöket avslutas den 31 juli Försöket kommer fortlöpande att utvärderas. Försöket med trängselavgifter kommer att påverka resmönstren. I vilken omfattning resenärerna påverkas, hur detta tar sig uttryck och vad effekterna blir är olika från individ till individ. Var man bor, avstånd till arbetet, tillgången till olika färdmedel, hushållets sammansättning och inkomst är några av de faktorer som spelar in. De som bor och arbetar inom Stockholms län påverkas troligen mer av miljöavgifter än de som bor längre bort. Men det är ändå viktigt att också försöka ta reda på hur de som bor utanför länsgränsen påverkas. Kommer deras arbetsresor att påverkas, och i vilket avseende kommer det att märkas? Kan miljöavgifter komma att inverka på Mälardalen som en integrerad bostads- och arbetsmarknad? I detta perspektiv är försöket med miljöavgifter inte bara en fråga för Stockholmare utan även något som rör hela Mälardalen. Denna studie gör dock inte anspråk på att besvara alla dessa stora frågor. Syftet är främst att kartlägga om och i så fall hur arbetspendlingen med bil från Mälardalen in till avgiftsområdet kan komma att påverkas under försöket. Rapporten beskriver resmönstret i termer av bl.a. resfrekvens och starttidpunkt samt attityder till avgifter före försöket. 2005:5 Transek AB 3

7 2 METODBESKRIVNING Eftersom effekterna av försöket med miljöavgifter ska studeras vid två tillfällen, dels före försöket och under tiden försöket pågår, så genomförs undersökningen som en panel. Det innebär att samma personer som svarar på frågor om sig själv och sina resvanor vid första undersökningsomgången även besvarar frågorna i omgång nummer två. Panelintervjuer gör det enklare att dra slutsatser om hur olika grupper av individer påverkas eftersom urvalet är detsamma. Intervjupersonerna får ett frågeformulär med post och returnerar det ifyllda formuläret i ett frankerat svarskuvert. Formuläret består dels av en resdagbok där intervjupersonen fyller i sina arbetsresor under en 7-dagars vecka (måndag-söndag) samt besvarar ett antal frågor om sig själv (kön, ålder, inkomst etc). Resultaten från undersökningarna samlas in postalt. Svarsgruppen rekryterades via utskick till personer i SCB s register RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). Den första undersökningen ägde rum i slutet av november 2004 (efter öppnandet av Södra Länken). Undersökning nummer två kommer att ske under våren 2006 då försöket med miljöavgifter pågår. 2005:5 Transek AB 4

8 3 REKRYTERING AV SVARSGRUPP De som arbetspendlar med bil från övriga Mälardalen in till avgiftsområdet och dess närhet påverkas sannolikt mer än de som reser med kollektiva färdmedel. Undersökningen riktar sig därför till personer i just detta segment. Problemet är dock att de är relativt få till antalet och att det inte finns någon självklar adresskälla att hämta dem från. Ett sätt att fånga dessa personer skulle vara att nummerskriva fordon som passerar länsgränsen. Därefter skulle fordonsägaren ringas upp för att ta reda på var denne bor respektive arbetar samt om han/hon är villig att delat i studien. Nummerskrivning är en kostsam metod för rekrytering. I detta fall skulle det dessutom bli extra kostsamt eftersom många av de som passerar länsgränsen inte skulle uppfylla kravet om mål inom avgiftsområdet eller dess närhet. Ett annat sätt skulle kunna vara att annonsera i den lokala dagspressen. Det skulle å andra sidan kunna medföra ett snedvridet urval av med många särskilt intresserade. Bästa framkomliga väg att rekrytera personer till denna undersökning var att använda sig av SCB s så kallade RAMS-register (Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik). RAMS innehåller bland annat uppgifter om var befolkningen bor och arbetar. Dessvärre innehåller registret ingen information om färdmedel. 3.1 Urvalskriterier Från SCB köptes ett utskick till 2000 personer i Uppsala, Södermanland och Västmanlands län som uppfyllde följande kriterier: Bosatta i någon av kommunerna: Enköping, Håbo, Knivsta, Uppsala, Östhammar, Eskilstuna, Strängnäs, Vingåker, Katrineholm, Flen, Gnesta Västerås, Heby, Sala, Hallstahammar, Surahammar Arbetar i Stockholms kommun undantaget Kista. Det totala antalet individer i RAMS som uppfyller kraven om boendekommun och arbetsplats inom Stockholms kommun (inklusive Kista) är strax under Vilket färdmedel dessa huvudsakligen använder för sina arbetsresor framgår inte av RAMS. Enligt RES :5 Transek AB 5

9 är det dock ca 4000 individer som under ett årsmedeldygn reser med bil från dessa kommuner till sitt arbete inom avgiftsområdet. 3.2 Svarsfrekvens De 2000 som uppfyllde urvalskriterierna tillfrågades av SCB om de reste med bil till sin arbetsplats och om de då var villiga att delta i undersökningen. Av de 2000 var det 150 som anmälde sig. De anmälda fick sedan resdagbok och bakgrundsfrågor med posten tillsammans med ett frankerat svarskuvert. Det kom in 127 svar, varav 119 var användbara. 3.3 Representativitet I syfte att bestämma hur väl dessa individerna beskriver den sökta målgruppen görs jämförelser av olika faktorer såsom inkomst, ålder och kön. Eftersom det inte finns någon information om färdmedel i RAMS så får denna information sökas på annat håll. RES (rikstäckande resvaneunderökning för åren ) innehåller bland annat information om huvudsakligt färdmedel för olika resärenden. Eftersom RES inte är en totalundersökning utan endast avser ett urval är det dock viktigt att notera att RES inte exakt återspeglar verkliga förhållanden. För Uppsala län ger RES att fördelningen på huvudsakligt färdmedel för arbetsresor till avgiftsområdet är ca 40% för bil och för 60% kollektiva färdmedel. Om man antar att denna fördelning även gäller för de nära individer i RAMS som uppfyller villkoren om boendekommun och arbetsplast i Stockholms kommun (inklusive Kista), så skulle det innebära att ca 4400 tar bilen till arbetet. Detta står i paritet med de 4000 arbetsresor som återfinns i RES för motsvarande urval. Mot bakgrund av dessa siffror motsvarar de 119 intervjuerna ca 3% av den totala populationen, vilket får betraktas som normalt för denna typ av undersökning. Bland de mer iögonfallande resultaten från undersökningen är att medelåldern såväl som hushållsinkomsten är hög. Hur väl stämmer detta med hela urvalspopulationen på 2000 individer i RAMS? I Figur 1 nedan redovisas andelen personer som har mer än SEK per år i inkomst. I samtliga åldersintervall är det större andel som är höginkomsttagare (högre 2005:5 Transek AB 6

10 inkomst än SEK) för de som svarade än för de som ej deltog. I diagrammet kan man även utläsa att mer än hälften av både respondenter och de som ej deltog har mer än SEK i årsinkomst. Enda undantaget från detta är personer födda efter Figur 1 Andel med årsinkomst över SEK per åldersintervall (födelseår) för hela populationen på 2000 individer 80% 70% 60% 50% 40% % >300' ej respondenter % >300' respondenter 30% 20% 10% 0% Enligt RES är bilen vanligare som färdmedel i takt med ökade inkomster. Detta återspeglas också i undersökningen då ett av kraven för att få delta var att arbetsresorna skedde med bil, vilket alltså påverkar inkomstfördelningen. Slutsatsen av detta resonemang är att skillnaderna mellan respondenter och icke respondenter går att förklara. 2005:5 Transek AB 7

11 Medelåldern bland de individer som deltog i studien var högre än medelåldern för populationen som helhet. Detta kan till viss del också förklaras med att en förutsättning för att få delta i studien var att arbetsresorna skulle ske med bil. Att använda bilen för arbetsresorna är som tidigare nämnts kopplat till inkomst. Höga inkomster är i sin tur kopplat till ålder, vilket återspeglas i åldersfördelningen bland respondenter jämfört med icke respondenter. Figur 2 Åldersfördelning för hela populationen (intervall per födelseår) 25% 20% 15% 10% Ej respondent Respondent 5% 0% :5 Transek AB 8

12 Könsfördelningen ser ganska lika ut oavsett om individerna deltagit i studien eller inte. Andelen män är högre än andelen kvinnor i båda grupperna. Detta kan förklaras av att höga inkomster är vanligare bland män än bland kvinnor. Ett välbetalt arbete kan i sin tur vara värt långa arbetsresor. Att det ändå är fler kvinnor bland män bland respondenterna förklaras av att kvinnor rent generellt är mer benägna att delta i undersökningar. Figur 3 Könsfördelning för hela populationen 70% 60% 50% 40% 30% Ej respondenter Respondenter 20% 10% 0% Man Kvinna Resultaten från de jämförelser som gjorts ger vid handen att svarsgruppen väl representerar den sökta populationen. 2005:5 Transek AB 9

13 4 BESKRIVNING AV SVARSGRUPP Det förefaller inte orimligt att personer som arbetspendlar med bil så pass långt (upp mot mil) till arbetet i Stockholm har ett välbetalt arbete som gör det resan värt. Resultatet av undersökning pekar på att det är ett riktigt antagande för denna grupp. De flesta är också 40 år eller äldre och har troligen nått en bit i karriären och har stort personligt inflytande över bl.a. sina arbetstider. 4.1 Individerna Svarsgruppen bestod till största delen av män. Männen utgjorde ca 60% och kvinnorna 40%. Övervägande del (ca 75%) av svarsgruppen var 40 år eller äldre, vilket kan tala för att de nått en bit i karriären. Figur 4 Åldersfördelning per kön 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% Kvinna Man 15% 10% 5% 0% :5 Transek AB 10

14 På frågan om årlig hushållsinkomst anger mer än hälften bruttoinkomster över kronor. 45% hörde hemma i hushåll med mer än kronor i hushållsinkomst. Även om det här inte finns information om hur mycket av hushållets inkomst eventuella övriga hushållsmedlemmar bidrar med, tyder detta ändå på att individerna i svarsgruppen är höginkomsttagare. Figur 5 Hushållsinkomst per år brutto 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% < 200 tkr tkr tkr tkr tkr > 600 tkr 2005:5 Transek AB 11

15 Drygt hälften (52%) hade möjlighet att arbeta på distans från hemmet. Figur 6 Möjlighet till distansarbete 48% Ja 52% Nej Så många som 70% (fig. 7) hade själv möjlighet att bestämma hur dags de måste vara på arbetet. 35% angav att starttidpunkt för deras resa till arbetet kunde variera + 40 minuter eller mer. Därigenom har många förmodligen också möjlighet att undvika att passera avgiftssnittet under perioder med högre avgifter. 2005:5 Transek AB 12

16 Figur 7 Möjlighet att själv bestämma då arbetsdagen startar 30% Ja Nej 70% 4.2 Hushållens sammansättning Eftersom medelåldern i svarsgruppen är relativt hög så verkar det ganska rimligt att så stor andel som 55% inte hade barn under 18 år i hushållet (fig. 8). I hushåll med barn var 65% av barnen 7 år eller äldre. 76% av hushållen bestod av minst två vuxna, dvs individer över 18 år (fig. 9). Figur 8 Andel hushåll utan barn, med 1 barn, med 2 barn respektive 3 eller fler barn (med barn avses här individ under 18 år) 11% 18% 55% Inga barn 1 barn 2 barn 3 eller fler 16% 2005:5 Transek AB 13

17 Figur 9 Andel hushåll med 1 vuxen, 2 vuxna respektive 3 eller fler vuxna (med vuxen avses individ över 18 år) 13% 24% 1 vuxen 2 vuxna 3 eller fler 63% 4.3 Tillgång till olika färdmedel Ett villkor för att delta i undersökningen var att de skulle använda bilen för sina arbetsresor. Detta betyder inte att de saknar tillgång till kollektiva färdmedel, men villkoret gör att individerna i urvalet använder kollektiva färdmedel mer sällan än befolkningen som helhet (detta baseras på jämförelser med andra resvaneundersökningar). Ungefär 50% svarade att de hade möjlighet att åka med kollektiva färdmedel till arbetet. Detta kan tolkas olika beroende på vad man lägger i ordet möjlighet. Det kan vara möjligt så till vida att det finns en tågstation inom rimligt avstånd men att tex. tågtiderna inte passar. Det kan också vara både praktiskt och tidsmässigt möjligt, men att man ändå väljer bilen. Drygt var fjärde svarade att de inte kände till hur lång restiden var med kollektiva färdmedel mellan hem och arbete. Medelrestiden med kollektiva färdmedel bland de övriga var nästan 2 timmar (1.51). Även om få av arbetsresorna idag sker med kollektiva färdmedel så verkar det ändå finnas möjlighet för några att välja kollektiva färdmedel framför bil. 2005:5 Transek AB 14

18 Figur 10 Hur ofta sker arbetsresan med kollektiva färdmedel? 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Aldrig Högst 1 gång/månad Högst 1 gång/vecka Någon/några gånger/år Ej Svar Nästan hälften (49%) hade en privatägd bil i hushållet och nära 40% hade två privatägda bilar. Figur 11 Antal privatägda bilar i hushållet 5% 7% 39% 49% Ingen 1 st 2 st Fler än 2 st 2005:5 Transek AB 15

19 Ofta förknippas förmånsbilar med höga inkomster. I svarsgruppen hade drygt 30% tillgång till förmånsbil. Om detta uppfattas som lågt, skulle det kunna förklaras av att det är privatekonomiskt mer gynnsamt att göra avdrag i deklarationen för arbetsresor med privatägd bil än att ha förmånsbil och inte ha möjlighet till avdrag. 83% svarade att de planerade göra avdrag för arbetsresor i sin självdeklaration. Figur 12 Antal förmåns- eller tjänstebilar i hushållet 3% 29% Ingen 1 st 2 st 68% 2005:5 Transek AB 16

20 I undersökningen svarade 76% att de hade tillgång till parkeringsplats vid arbetet. Figur 13 Tillgång till P-plats vid arbetet 24% Ja Nej 76% 2005:5 Transek AB 17

21 5 RESANDET Enligt urvalskriterierna skulle individerna i svarsgruppen vara bosatta på maximalt ca mils avstånd från Stockholm och ha sin arbetsplats inom avgiftsområdet och dess närhet. Trots att det rör sig om ganska långa avstånd så är resfrekvensen ganska nära riksgenomsnittet som ligger på ca 0,75 arbetsresor per vardag. Resfrekvensen för arbetsresor per vardag var 0,82 resor och per veckodag 0,61. Fördelningen över vardagar var förhållandevis jämn. Figur 14 Resfrekvens per individ och veckodag - arbetsresor 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag De flesta (74%) i svarsgruppen reste alltid till samma adress för att arbeta, och den genomsnittliga reslängden i tid mellan hem och arbete var 1 timme och 10 minuter (fig. 15). Ca 13% hade en restid på 1 ½ timme eller mer. 2005:5 Transek AB 18

22 Figur 15 Restid med bil hemmet till arbetet 13% 43% -60 min min >90 min 44% Drygt 50% av arbetsresorna från de utvalda kommunerna i angränsande län hade mål inom avgiftsområdet. Figur 16 Andel arbetsresor med mål inom avgiftsområdet 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Uppsala Södermanland Västmanland 2005:5 Transek AB 19

23 5.1 Fördelning över starttidpunkt Fördelningen på starttidpunkt för resor till arbetet ligger något tidigare än det gör närmare Stockholm. Ca 80% startade sin resa till arbetet innan klockan på morgonen. Nästan hälften (49%) startade redan innan klockan På frågan om hur mycket stattidpunkten för deras resa till arbetet kunde variera, angav 35% en variation på + 40 minuter. Då flertalet (70%) har sagt sig ha möjlighet att själva bestämma hur dags de måste vara på arbetet, kan det tänkas bli förskjutningar i starttid under försöket med miljöavgifter. Figur 17 Fördelning av starttidpunkt för resa TILL arbetet 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Före 05:00 05:00-05:59 06:00-06:59 07:00-07:59 08:00-08:59 Efter 09: :5 Transek AB 20

24 Fördelningen på starttidpunkt för resa från arbetet är spridd över flera timmar än starttidpunkt till arbetet. Ca 47 % startar sin resa från arbetet mot hemmet mellan klockan och Drygt hälften startar sin hemresa efter klockan då det är lägre avgift eller avgiftsfritt. Även här kan det komma att bli förändringar då miljöavgiftsförsöket pågår. Figur 18 Fördelning av starttidpunkt för resa FRÅN arbetet 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Före 15:00 15:00-15:59 16:00-16:59 17:00-17:59 18:00-18:59 19:00-19:59 Efter 20: :5 Transek AB 21

25 5.2 Färdmedelsfördelning Ett av villkoren för att få delta i undersökning var att individen huvudsakligen använde bilen för sina arbetsresor. Det är därför naturligt att arbetsresor med endast bil uppgår till en så stor andel som 64%. Bil ingår också i arbetsresor i olika kombinationer med kollektiva färdmedel (16%). Figur 19 Färdmedelsfördelning för resa till arbetet 24% Bil som förare 4% 6% 60% Bil som förare + pendeltåg, T- bana Bil som förare + fjärrtåg, pendeltåg Bil som passagerare Andra färdsättskombinationer 6% 5.3 Ärenden i samband med arbetsresa Som väntat uträttades färre ärenden på väg till arbetet än i samband med hemresan. Typ av ärende är också olika beroende resans riktning. I samband med resan till arbetet var det 19% som uträttade ett ärende (fig. 20). Det vanligaste ärendet (fig. 21) var då att hämta eller lämna annan person (58%). 2005:5 Transek AB 22

26 Figur 20 Uträttade ärende på väg TILL arbetet 6% 19% Ja Nej Ej svar 75% Figur 21 Typ av ärende på väg TILL arbetet 33% 58% Hämta/Lämna Handla Annat 9% 2005:5 Transek AB 23

27 I samband med resa från arbetet var det fler (35%) som uträttade ett ärende (fig. 22). Det vanligaste ärendet (46%) var att handla, och 25% hämtade eller lämnade annan person (fig.23). Figur 22 Uträttade ärende på väg FRÅN arbetet 4% 35% Ja Nej Ej svar 61% Figur 23 Typ av ärende på väg FRÅN arbetet 29% 25% Hämta/Lämna Handla Annat 46% 2005:5 Transek AB 24

28 5.4 Vägval över Saltsjön/Mälaren Av de tillfrågade var det 29% som passerade någon av broarna över Saltsjön/Mälaren under resan på väg till arbetet. Den bro som de flesta passerade var Essingeleden. Ett fåtal passerade mer än en av bro. Figur 24 Passerade någon av broarna över Saltsjön/Mälaren 6% 29% Ja Nej Ej Svar 65% Figur 25 Vilken bro passerades 27% 2% Essingeleden Västerbron Annan innerstadsbro 71% 2005:5 Transek AB 25

29 6 ATTITYDER För att ta reda på vad individerna tyckte om försöket med miljöavgifter fick de avslutningsvis rangordna ett antal förändringar i trafiksystemet relaterade till försöket. Dels fick de ange vilken förändring de ansåg vara bäst för dem personligen och dels vad de ansåg vara bäst för trafiksituationen i Stockholm i allmänhet. Ett medelbetyg räknades fram utifrån vad de olika personerna svarat. Man ska dock inte glömma att kunskapen om miljöavgiftsförsöket och dess förväntade effekter skiljer sig åt från individ till individ. Minskad restid till arbetet med 15 minuter ansågs ha störst personligt värde. Då ska man också komma ihåg att svarsgruppen bestod av sådana som huvudsakligen tar bilen till arbetet. Efter minskad restid kom fördubblad turtäthet med buss/tåg och halverat avstånd till busshållplats/station. Allra sämst ur ett personligt perspektiv ansåg de ett införande av miljöavgifter vara. Detta är intressant med tanke på att miljöavgifterna enligt prognoser 1 minskar trafiken på infarterna vilket även borde gynna denna grupp. Med en genomsnittlig restid på 70 minuter, och många med en restid på 90 minuter eller mer, skulle försöket med miljöavgifter kunna reducera deras restid med 15 minuter vilket de värderar allra högst. Då det gäller den allmänna trafiksituationen i Stockholm värderades fördubblad turtäthet med buss/tåg högst. Därefter kom halverat avstånd till busshållplats/station följt av minskad bilrestid med 15 minuter. Försöket med miljöavgifter ansåg de vara allra sämst också för Stockholmstrafiken i allmänhet. Kanske kan man ana att de i egenskap av bilister helt enkelt är fientligt inställda till miljöavgifter åtminstone innan försöket. Tabell 1 Vilken förändring i trafiksystemet anser du vara bäst för dig personligen trafiken i Stockholm i allmänhet 1. Minskad restid till arbetet med 1. Fördubblad turtäthet med buss/tåg 15 minuter med bil 2. Fördubblad turtäthet med buss/tåg 2. Halverat avstånd till hållplats/station 3. Halverat avstånd till hållplats/station 3. Minskad restid till arbetet med 15 minuter med bil 4. Införande av föreslagna miljöavgifter 4. Införande av föreslagna miljöavgifter 1 Miljöavgifter i Stockholm, februari Transek AB 2005:5 Transek AB 26

30 BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR + Resedagbok Måndagen den 15 november Om du inte gjort någon resa till eller från arbetet denna dag var god ange skäl: Arbetade hemma Ej arbetsdag/ledig Annat Första resan till/från arbetet Andra resan till/från arbetet Detta var en resa Detta var en resa Till arbetet Från arbetet Till arbetet Från arbetet Starttid, klockan (exempel: 08:20) : Starttid, klockan (exempel: 08:20) : I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) startade du denna resa? Ifylles av GfK I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) startade du denna resa? Ifylles av GfK Mälardalskommun eller Stockholmsområde Mälardalskommun eller Stockholmsområde I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) avslutade du denna resa? Ifylles av GfK I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) avslutade du denna resa? Ifylles av GfK Mälardalskommun eller Stockholmsområde Mälardalskommun eller Stockholmsområde Ankomsttid, klockan (exempel: 9:05) : Ankomsttid, klockan (exempel: 9:05) : Ange alla de färdsätt du använde. Bil som förare Bil som passagerare MC Cykel/Moped Taxi Färdtjänst Buss Pendeltåg/Tunnelbana/Spårväg/Lokaltåg Fjärrtåg/Regionaltåg Annat, nämligen: Ange alla de färdsätt du använde. Bil som förare Bil som passagerare MC Cykel/Moped Taxi Färdtjänst Buss Pendeltåg/Tunnelbana/Spårväg/Lokaltåg Fjärrtåg/Regionaltåg Annat, nämligen: Om du åkte bil i kombination med annat färdmedel. I vilken Om du åkte bil i kombination med annat färdmedel. I vilken 2005:5 Transek AB 27

31 Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) startade du denna bilresa? Ifylles av GfK + Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) startade du denna bilresa? Ifylles av GfK Mälardalskommun eller Stockholmsområde Mälardalskommun eller Stockholmsområde I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) avslutade du denna bilresa? Ifylles av GfK I vilken Mälardalskommun (namn) eller Stockholmsområde (nr. enligt karta) avslutade du denna bilresa? Ifylles av GfK Mälardalskommun eller Stockholmsområde Mälardalskommun eller Stockholmsområde Passerade du någon/några av följande broar, med bil, på denna resa? Passerade du någon/några av följande broar, med bil, på denna resa? Ja Essingeleden Ja Essingeleden Västerbron Västerbron Annan innerstadsbro Annan innerstadsbro Nej Nej Hade du något ärende på vägen? Hade du något ärende på vägen? Ja Nej Ja Nej Vad av nedanstående ärenden gjorde du? Hämtade/lämnade familjemedlem Handlade Annat Vad av nedanstående ärenden gjorde du? Hämtade/lämnade familjemedlem Handlade Annat Gjorde du någon mer resa mellan hem och arbete under dagen? Gjorde du någon mer resa mellan hem och arbete under dagen? Ja Fortsätt i nästa spalt Ja Notera dessa resor på ett löst blad Nej Fortsätt med nästa dag Nej Fortsätt med nästa dag 2005:5 Transek AB 28

32 Bakgrundsfrågor 1. Hur ofta reser du till din arbetsplats i Stockholms län? Mer sällan än 1 gång per vecka 1-2 gånger per vecka 3-4 gånger per vecka Mer än 4 dagar i veckan 2. Reser du alltid till samma adress för att arbeta? Ja Nej 3. Hur många förmånsbilar/tjänstebilar finns i hushållet? 1 st 2 st Fler än 2 st 4. Hur många privatägda bilar finns i hushållet? 1 st 2 st Fler än 2 st 5. Har du möjlighet att arbeta på distans från hemmet? Ja Nej 6. Har du tillgång till P-plats vid arbetet? Ja Nej 7. Om du har tillgång till P-plats vid arbetet vad kostar den dig per månad eller dag? Per månad kronor eller Per dag kronor 8. Ungefär hur lång är restiden med bil från hemmet till arbetsplatsen dörr till dörr normalt sett? timmar och minuter 9. Räknar du med att göra bilavdrag för dina resor till och från jobbet i kommande deklaration? Ja Nej 10. Har du möjlighet att själv bestämma hur dags du måste vara på arbetsplatsen? Ja Nej 2005:5 Transek AB 29

33 11.a Vilket postnummer respektive postadress är det till din bostad? Postnr: Postadress: 11.b Hur länge har du bott på den adressen? år månader 12.a Vilken är postnummer respektive postadress är det till din (huvudsakliga) arbetsplats? Postnr: Postadress: 12.b Hur länge har du arbetat på den adressen? år månader 13. Hur mycket kan starttiden för din resa TILL arbetet med bil variera? Startar alltid vid samma tid (+ 5 minuter) Startar alltid vid samma tid ( minuter) Starttiden kan variera ca minuter Starttiden kan variera ca minuter Starttiden kan variera mer än ca + 1 timme 2005:5 Transek AB 30

34 14. Hur mycket kan starttiden för din resa FRÅN arbetet med bil variera? Startar alltid vid samma tid (+ 5 minuter) Startar alltid vid samma tid ( minuter) Starttiden kan variera ca minuter Starttiden kan variera ca minuter Starttiden kan variera mer än ca + 1 timme 15. Har du möjlighet att åka med kollektiva färdmedel till arbetet? Ja Nej, därför att: Vet ej 16. Hur ofta reser du med kollektiva färdmedel till arbetet? Högst 1 gång/vecka Högst 1 gång/månad Någon/några gånger/år Aldrig 17. Ungefär hur lång är restiden med kollektiva färdmedel från hemmet till arbetsplatsen dörr till dörr normalt sett? Om du inte vet, kryssa i rutan vet ej timmar och minuter Vet ej 18. Kön? Man Kvinna 19. Ålder? år 20. Hur många individer (inkl. dig själv) består hushållet av? Antal vuxna (över 18 år) Antal barn (under 18 år) Varav under 6 år Varav 7-12 år Varav år 2005:5 Transek AB 31

35 21. Hushållets ungefärliga årsinkomst före skatt? (Summa lön, pension, studiemedel, ersättning från försäkringskassa, andra bidrag etc.) < kr kr kr kr kr > kr Rangordna nedanstående förändringar efter vad du anser skulle vara bäst för dig personligen respektive för den allmänna trafiksituationen i Stockholm. Rangordnad från 1 till 4. 1 = bästa förändringen 2 = näst bästa förändringen 3 = tredje bästa förändringen 4 = den sämsta förändringen Rangordna (1-4) följande förändringar efter vad som är bäst för dig personligen Rangordna (1-4) följande förändringar efter vad du anser är bäst för trafiksituationen i Stockholm Minskad restid till arbetet med 15 minuter med bil Fördubblad turtäthet med tåg och buss Halverat avstånd till buss- eller tågstation Införande av föreslagna miljöavgifter (rängselskatter) 2005:5 Transek AB 32

36 Karta över målområden 2005:5 Transek AB 33

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19 RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

Resvane- undersökning 2011

Resvane- undersökning 2011 Resvaneundersökning 2011 Dokumenttitel: Resvaneundersökning, 2011 Utförande part: Göteborgs Stad Trafikkontoret Kontaktperson: Ingela Lundgren Sandberg Västsvenska paketet en väg mot nya resvanor Syftet

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Resor till och från två större arbetsplatser

Resor till och från två större arbetsplatser RAPPORT 2006:41 VERSION 1.0 Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor.

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Västsvenska paketet Restider i stråk Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Resultat 2012. Kompletterat med cykelrestider. Uppdragsnr: - 2 (19) Innehåll

Läs mer

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Resultat från intervjuer med boende i Stockholms

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Effektmätning av gratistidningen

Effektmätning av gratistidningen Effektmätning av gratistidningen Nr 5, juni 01 Kampanjnummer: 0163 Målgrupp: Konsument, villahushåll Utskicksperiod: juni, v. 3, 01 Mätperiod: slutet v slutet v. 6, 01 Mediaeffekter observation och handling:

Läs mer

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Fas två FÖRORD... 3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING... 4 BOENDE OCH ARBETSTIDER... 4 KOLLEKTIVTRAFIKENS TILLGÄNGLIGHET... 4 PÅLITLIGHET OCH RESENÄRENS NÖJDHET MED KOLLEKTIVTRAFIKEN...

Läs mer

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik - 1 - Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Nattåg Sundsvall Stockholm med Jämtlandståget

Nattåg Sundsvall Stockholm med Jämtlandståget Nattåg Sundsvall Stockholm med Jämtlandståget En försummad marknad i ett bra läge 2015-12-10 Version 8-2015-12-10 1 Lars B Johansson Sundsvall är mera tåg än flyg Mycket mer än Östersund Passagerare flyget

Läs mer

BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län.

BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län. 2015-06-12 Särskilt resande i Sörmlands län I denna bilaga redovisas kompletterande underlag till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik i Sörmlands län, gällande den särskilda anropsstyrda

Läs mer

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder Backcasting 2. Kartläggning 3. Åtgärder 1. Målformulering Utsläppsnivåer Reskostnader Resvanor Attityder/preferenser Rese/Miljö-policies Arbetsförutsättningar Tillgång till färdmedel Bostadsort/resväg

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

Riksskatteverket Bortfallsanalys - Gäldenärsenkäten 2002

Riksskatteverket Bortfallsanalys - Gäldenärsenkäten 2002 Riksskatteverket Bortfallsanalys - Gäldenärsenkäten 2002 Projekt nr 13345 Göteborg 2003-01-10 Kundansvarig: Jonas Persson Information om Gäldenärsenkäten Riksskatteverket genomförde under vintern 2001-2002

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Länssjukhuset i Kalmar Oktober 2006 och november 2007 Växjö 6 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1 & 2.

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik INNEHÅLL Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se 1 SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN...

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

Var med och beskriv läget i länet

Var med och beskriv läget i länet SCB Månad 2015 Var med och beskriv läget i länet Länsstyrelsen i Stockholm har som uppgift att främja länets utveckling. För att göra detta på bästa sätt behöver vi din hjälp. Du kan genom att svara på

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion UNDERLAGSRAPPORT Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-26 slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Resvanor i Eskilstuna

Resvanor i Eskilstuna Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 2016 Koucky & Partners AB och Enkätfabriken På uppdrag av Eskilstuna kommun 1 Titel: Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 Författare: Hanna Ljungblad,

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.

Läs mer

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Sammanfattning För snart 40 år sedan höll Olof Palme sina numer berömda tal från ett lastbilsflak

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Sammanfattande rapport Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr.

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr. KART- LÄGGNING ISSN 1400-0792 Dnr. 701-762-2006 Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL Handikappomsorg Årsskiftet 2005/06 SAMMANFATTNING Under året som gått har antalet beslut och domar som

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om avdrag för utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen att tillämpas vid 2010 års taxering * SKV M I detta meddelande finns

Läs mer

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005:22 Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter Påverkas företagens verksamhet av trafiksituationen i Stockholm och hur ser de på miljöavgifter? FÖRORD Huvudmålen för Stockholmsförsöket

Läs mer

Färdtjänst särskild kollektivtrafik

Färdtjänst särskild kollektivtrafik Färdtjänst särskild kollektivtrafik Tips! Spara foldern den är ditt lilla uppslagsverk. Vad är färdtjänst? Färdtjänsten är en form av kollektivtrafik, det vill säga särskild kollektivtrafik och regleras

Läs mer

Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice

Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice 2008-12-16 Sammanfattning I den första Tierpspanelen fick medborgarna svara på frågor kring Medborgarservice som funnits sedan januari 2007. Totalt har 54 personer

Läs mer

RAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016

RAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016 RAPPORT Östlig förbindelse Trafikanalys och nyttor Sammanfattande rapport april 2016 Trafikverket Postadress: Adress, Post nr Ort E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

2016-04-28 PRESSMEDDELANDE

2016-04-28 PRESSMEDDELANDE 2016-04-28 PRESSMEDDELANDE Klart med nytt trafikavtal, mer trafik och nya pendlarbiljetter för regionaltågtrafiken i Mälardalen De 6 länen Uppsala, Stockholm, Västmanland, Östergötland, Örebro och Sörmland

Läs mer

Vi ber dig att sända oss din ifyllda enkät i det portofria kuvertet som medföljer helst redan idag!

Vi ber dig att sända oss din ifyllda enkät i det portofria kuvertet som medföljer helst redan idag! RESANDEUNDERSÖKNING Detta är en undersökning som genomförs av WSP i samarbete med PFM Research på uppdrag av Tyresö kommun. Undersökningen syftar till att kartlägga resvanor hos boende i östra Tyresö samt

Läs mer

Vad tycker du om din hemtjänst?

Vad tycker du om din hemtjänst? UEnr Hösten 2012 Vad tycker du om din hemtjänst? Alla äldre har rätt till en hemtjänst med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla hemtjänsten genomför Statistiska centralbyrån (SCB) denna undersökning

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

Trängselskatt i Stockholm

Trängselskatt i Stockholm Trängselskatt i Stockholm 1 Vatten delar Stockholm Vatten delar Stockholm All trafik genom staden leds över ett fåtal hårt belastade broar och leder Enbart Essingeleden trafikeras av cirka 150 000 fordon/dygn

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn

Läs mer

SUMO: MM- testresenär buss 2010-2011. Av: Emma Ödling

SUMO: MM- testresenär buss 2010-2011. Av: Emma Ödling SUMO: MM- testresenär buss 2010- Av: Emma Ödling Övergripande syfte Aktiviteten går ut på att få vanebilister att bryta sin vana (köra bil) och istället ta buss till och från arbetet. Det övergripande

Läs mer

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen. Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en

Läs mer

PM 2008:10 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2

PM 2008:10 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 PM 28:1 VERSION 1. Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Öasvängen på Visingsö Dokumentinformation Titel: Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Öasvängen på

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

REGLER FÖR DEN SÄRSKILDA KOLLEKTIVTRAFIKEN (FÄRDTJÄNSTEN) I HALMSTADS KOMMUN

REGLER FÖR DEN SÄRSKILDA KOLLEKTIVTRAFIKEN (FÄRDTJÄNSTEN) I HALMSTADS KOMMUN REGLER FÖR DEN SÄRSKILDA KOLLEKTIVTRAFIKEN (FÄRDTJÄNSTEN) I HALMSTADS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 28 augusti 2007, 276 1 Allmänna förutsättningar 1.1 Definitioner Allmän kollektivtrafik Linjelagd

Läs mer

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMSJNO== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Gäller FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Nya regler från och med 1 november 2003 Vem har rätt till färdtjänst? Du kan ha rätt till färdtjänst om du på grund av funktionshinder, som inte är tillfälligt (minst

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

att ingå avtal med Uppsala läns landsting om färdtjänstresor med kollektivtrafiken samt

att ingå avtal med Uppsala läns landsting om färdtjänstresor med kollektivtrafiken samt Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-03-03 26 Subventionerade färdtjänstresor med kollektivtrafik SN-2016/56 Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att ingå avtal med Uppsala

Läs mer

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20 Förändrade resvanor Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20 Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg Trängselskatten har effekt Bilresandet över trängselskattesnittet har minskat

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Färdtjänst. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00

Färdtjänst. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00 Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00 Färdtjänsthandläggare 0410-73 34 59, 0734-42 29 47 Telefontid: Måndag - fredag mellan 8.30-9.30 E-post:

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009 Lika eller olika? Hur och ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 9 Lika eller Olika? 1 Sammanfattning Lika eller olika? Ganska lika faktiskt. Unga kan inte bara tänka sig lägre ingångslön,

Läs mer

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Rapport 25:8 1 april 25 Dokumentinformation Titel Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Serie nr Trivector rapport 25:8 Författare Johan

Läs mer

Bilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet

Bilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet Bilaga 1 Metod och undersökningens tillförlitlighet Metod En omfattande enkätundersökning har under år 2003 genomförts bland de 30 kommuner som har den största flyktingmottagningen. Undersökningen är till

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST I OXELÖSUNDS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST I OXELÖSUNDS KOMMUN 1 FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer färdtjänsten 8 G Gäller från 2007-01-01 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST I OXELÖSUNDS KOMMUN 2 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst

Läs mer

Sammanställning resvaneundersökning

Sammanställning resvaneundersökning Sammanställning resvaneundersökning Syftet med resvaneundersökningen har varit att få en översiktlig bild av hur resandet ser ut kring Alvesta resecentrum med koppling till parkeringen på östra sidan.

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

Tillsyn vattenmätare 2013

Tillsyn vattenmätare 2013 2013-xx2013-08-xxxx Tillsyn vattenmätare 2013 Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3.

Läs mer

Östgötagården i Uppsala

Östgötagården i Uppsala Östgötagården i Uppsala Kundundersökning Genomförd av CMA Research AB April 2013 Sammanfattning Östgötagårdens kundnöjdhet fortsatt hög Östgötagårdens NKI uppgår till 4,43 på en femgradig skala, vilket

Läs mer

Uppföljning av långväga buss

Uppföljning av långväga buss Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Testresenärer på Öresundståget

Testresenärer på Öresundståget Testresenärer på Öresundståget Fokusområde nr 2: Pendlingsresor med tåg mellan Kalmar och Växjö Projektledare: Hannele Johansson Testperiod: 214-3-3 214-3-28 Energikontor Sydost AB Besöksadress: Västra

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Taxiundersökning. 2001 Rapport 3. Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor. Helena Hartzell

Taxiundersökning. 2001 Rapport 3. Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor. Helena Hartzell Taxiundersökning Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor Helena Hartzell 2001 Rapport 3 Förord Taxitrafiken i Stockholm utgör en betydande del av det totala trafikarbetet

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av färdtjänst och riksfärdtjänst inom Oxelösunds kommun

Riktlinjer för handläggning av färdtjänst och riksfärdtjänst inom Oxelösunds kommun Riktlinjer för handläggning av färdtjänst och riksfärdtjänst inom Oxelösunds kommun Antagen av Vård- och omsorgsnämnden 2013-04-29, 34 OXL200 v 1.0 2006-11-13 2 Innehållsförteckning Vad är färdtjänst...

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

FÄRDTJÄNSTEN I KLIPPANS KOMMUN

FÄRDTJÄNSTEN I KLIPPANS KOMMUN FÄRDTJÄNSTEN I KLIPPANS KOMMUN augusti 2013 SOCIALFÖRVALTNINGEN Information om färdtjänst i Klippans kommun Du ska vara bosatt och folkbokförd i Klippans kommun, ha ett funktionshinder som inte endast

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på?

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Kvantitativ undersökning med privatpersoner som köpt en ny bil men inte valt en miljöbil

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Regelverk för färdtjänst

Regelverk för färdtjänst Regelverk för färdtjänst Antagen av KF 2013-04-24. KF 39, Ks 51 Regelverk för färdtjänst i Robertsfors kommun Färdtjänst Kommunal färdtjänst regleras i Lag om färdtjänst 1997:736 är numera kollektivtrafik

Läs mer

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 1 HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

Regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015 - lägesrapportering

Regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015 - lägesrapportering 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-05-12, info punkt 14 Regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015 - lägesrapportering Ärendebeskrivning Information

Läs mer

Bilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004

Bilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004 Bilden av Lidingö Rapport från attitydundersökning, november 24 Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Syfte 3 3. Metod och urval 4 4. Vem har svarat 5 5. Resultat 6 6. Slutsatser 16 För frågor angående

Läs mer

Innehåll. Innehåll...2. Sammanfattning...3. Bakgrund...4. Däckrisk...4. Mönsterdjup...4. Lufttryck...4. Finsk förebild...4. Mindre kampanj 2004...

Innehåll. Innehåll...2. Sammanfattning...3. Bakgrund...4. Däckrisk...4. Mönsterdjup...4. Lufttryck...4. Finsk förebild...4. Mindre kampanj 2004... Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2005 Innehåll Innehåll...2 Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Däckrisk...4 Mönsterdjup...4 Lufttryck...4 Finsk förebild...4 Mindre

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer