Resvanor i Eskilstuna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resvanor i Eskilstuna"

Transkript

1 Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning Koucky & Partners AB och Enkätfabriken På uppdrag av Eskilstuna kommun 1

2 Titel: Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 Författare: Hanna Ljungblad, Erik Granberg Medarbetare: Anna Zajc, Koucky & Partners Uppdragsgivare: Eskilstuna kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen Kontaktpersoner: Olov Åslund, Eskilstuna kommun Hanna Ljungblad, Koucky & Partners Erik Granberg, Enkätfabriken Uppdragsnummer: Datum:

3 Sammanfattning I Eskilstuna kommun genomfördes under hösten 2015 en resvaneundersökning med syfte att kartlägga invånarnas resmönster och inställning till trafikmiljön i kommunen. Undersökningen genomfördes av Koucky & Partners tillsammans med Enkätfabriken. Totalt skickades enkäter ut till slumpmässigt utvalda personer mellan år. Slutlig svarsfrekvensen blev 46 procent. Nedan sammanfattas undersökningens huvudsakliga resultat. Det vanligaste färdmedlet är bil, vilket används i 64 procent av resorna. 11 procent av resorna sker till fots, 13 procent med cykel och 11 procent med kollektivtrafiken. Bilen är även det vanligaste färdmedlet vid resor under fem kilometer och används vid 48 procent av resorna, medan andelen resor som sker till fots ökar till 21 procent och cykelresorna till 24 procent. Män har en större andel bilresor än kvinnor som i större utsträckning reser till fots, med cykel och kollektivt. Åldersgruppen år har en väsentligt lägre andel bilresor än övriga åldersgrupper. Färdmedelsfördelningen skiljer sig stort mellan olika bostadsområden, boende i Centrum och Flerbostadshusområden reser i minst utsträckning med bil, boende i Centrum har högst andel resor som sker till fots och den högsta cykelandelen har de som bor i Flerbostadshusområden. Vid indelning av resorna efter ärende, har resor till skola/utbildning den lägsta andelen bilresor såväl som den högsta andelen buss- och tågresor. Resor till arbetsplatsen har den högsta andelen cykelresor. Det görs i genomsnitt 3,2 resor per person och dygn i kommunen. Män gör 3,3 resor medan kvinnor gör 3,0 och åldersgruppen år har det högsta antalet resor med 3,7 stycken. Det är inga stora skillnader i antal resor per person beroende på födelseland eller bostadsområde, högst antal resor gör de som är födda i Sverige (3,2) och de som bor i Centrum eller Närliggande stadsdel (3,3) och lägst antal resor görs av de födda i ett nordiskt land (2,9) och boende på Landsbygd (2,9). Nästan fyra av tio resor är kortare än fem kilometer och nära en femtedel är längre än 25 kilometer. Det finns tydliga skillnader i reslängd mellan bostadsområdena, den längsta medianresan är 13 kilometer och utförs av de som bor i Landsbygdstätorter. Medianresan för män är 7 kilometer och 5 kilometer för kvinnor. Näst efter resor till bostaden, är arbetsresor det vanligaste enskilda ärendet och utgör 21 procent av alla resor. Ärendefördelningen skiljer sig mellan bostadsområdena, i Flerbostadsområden och Torshälla är resor till skola/utbildning betydligt vanligare än i andra områden, medan boende vid Mälarstranden är de som i störst utsträckning hämtar/lämnar barn/vuxen. Det finns vissa mindre skillnader mellan mäns och kvinnors ärendefördelning, där män i större omfattning gör resor till arbete och skola/utbildning samt resor i tjänsten/studierna. Kvinnor har större andel resor med syfte att hämta/lämna barn/vuxen. Den vanligaste målpunkten för resorna är Centrum, dit mer än 40 procent av resorna går. 83 procent av de svarande har körkort för personbil och 90 procent uppger att de har tillgång till bil. 26 procent har tillgång till månads- eller rabattkort till kollektivtrafiken och 90 procent har tillgång till cykel. Nära sju av tio uppger att de kör bil (ensamma) dagligen eller någon/några gånger i veckan och knappt fyra av tio cyklar med samma frekvens. 56 procent erbjuds avgiftsfri parkeringsplats för bil vid arbetet/skolan. Cykel är det trafikslag som flest vill prioritera högre vid trafikplaneringen, men det är relativt jämnt mellan trafikslagen. Trafikmiljön upplevs som mest säker när invånarna reser kollektivt, och mest osäker när de cyklar. Hälften av de svarande upplever dålig framkomligheten när de kör bil. 3

4 Förord Koucky & Partners fick i uppdrag att genomföra Eskilstuna kommuns resvaneundersökning Undersökningen och rapporten är väl genomförd och det kommer att vara en god grund att stå på framöver. Resultaten i rapporten tyder på att vi har en bit kvar till våra mål. Även om Eskilstuna kommun har gjort en hel del bra saker så får det inte den effekt som behövs på färdmedelsfördelningen. Det behövs helt enkelt fler och andra åtgärder för att Eskilstuna ska nå målen. Trafikplanen 2012 har identifierat ett antal brister som påverkar möjligheten att bygga ett hållbart transportsystem. Några av dem har vi betat av men flera kvarstår så det kanske inte är så konstigt att vi står där vi står. Senaste resvaneundersökningen genomfördes 2010 och har fungerat som en viktig bas för arbetet med trafik och infrastruktur under de senaste åren. Med den här resvaneundersökningen kan vi ta nya tag. Resvanorna som beskrivs är konkreta fakta om hur det ser ut men det får inte tas som något för evigt givet. Istället bör det ses som underlag för att analysera vad vi gjort rätt och var vi behöver tänka nytt för att vi ska nå våra mål. Anna Bergfors Fall, Trafikavdelningschef,

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING METOD OCH GENOMFÖRANDE SVARSFREKVENS OCH BORTFALLSANALYS SVARSGRUPPEN ATTITYDER FÄRDMEDEL ANTAL RESOR RESORNAS LÄNGD ÄRENDEN KOLLEKTIVTRAFIK MÅLPUNKTER JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE RESVANEUNDERSÖKNING SLUTORD BILAGA 1: ENKÄT OCH RESEDAGBOK BILAGA 2: FÖLJEBREV, FÖRSTA UTSKICK BILAGA 3: FÖLJEBREV, PÅMINNELSEUTSKICK BILAGA 4: KARTA ÖVER OMRÅDESINDELNING 5

6 1 Inledning En resvaneundersökning är ett sätt att ta reda på hur resandet i kommunen fördelas mellan olika färdmedel och hur utvecklingen över tid ser ut. Eskilstuna har tidigare genomfört resvaneundersökningar 2006 och Den föreliggande undersökningen, utförd under hösten 2015, är en naturlig fortsättning för att kunna följa utveckling och trender i attityder och resvanor hos invånarna. Eskilstunas arbete med trafikfrågor utgår från trafikplanen, översiktsplanen och klimatplanen där det finns tydliga mål om att satsa mer på hållbart resande enligt nedanstående bild. Figur 1:1 Färdmedelsfördelningsmål för Eskilstuna kommun Förutsättningarna för hållbara transporter i Eskilstuna är goda, särskilt för cykel eftersom staden är platt med relativt korta avstånd inom stora delar av tätorten. Sedan färdmedelsfördelningsmålen antogs har ett antal åtgärder genomförts i syfte att nå målen. Några viktiga åtgärder är: Linjenätet för busstrafik gjordes om 2012 för att underlätta och göra det mer attraktivt att åka med kollektivtrafiken genom stomlinjer med hög turtäthet. En cykelplan har tagits fram och det har skett en större satsning på cykelvägar. Nya parkeringstal är antagna som styr mer mot färdmedelsfördelningsmålet. En mobilitetsgrupp har inrättats. Samspelsytor har testats på flera olika platser. Det övergripande syftet med undersökningen var att bidra till uppfyllelse av kommunala mål om hållbart resande och samtidigt skapa god tillgänglighet till arbete, utbildning, service och fritidsverksamhet inom Eskilstuna. Målet med resvaneundersökningen var att få ett bra underlag för att genomföra och följa upp resvanor, färdmedelsfördelning och attityder i Eskilstuna för att kunna jämföra mot tidigare undersökningar och uppsatta mål. Resultatet ska även kunna användas som ett underlag för trafik- och detaljplanering. Undersökningen genomfördes av Koucky & Partners och Enkätfabriken. Kontaktperson hos Eskilstuna kommun var Olov Åslund. Erik Granberg på Enkätfabriken var ansvarig för enkätinsamling och statistisk analys. Hanna Ljungblad på Koucky & Partners ansvarade för framtagande av enkätfrågor samt resultatanalys och sammanställning. 6

7 2 Metod och genomförande 2.1 DEFINITIONER Vissa begrepp är centrala för den genomförda resvaneundersökningen och beskrivs därför närmare nedan. Resa En förflyttning med syfte att uträtta ett ärende. Ett exempel på en resa är en förflyttning från hemmet till arbetet. Den som på vägen från hemmet till arbetet lämnar barn på förskola gör två resor: en resa från hemmet till förskolan och en från förskolan till arbetet. En förflyttning som görs utan syfte att uträtta ett ärende, så som att ta en joggingtur eller att rasta hunden räknas inte som en resa. Inte heller räknas förflyttningar som ingår i en yrkesutövning, så som den förflyttning busschauffören gör under körningen eller brevbäraren under utdelning av post, som resor. Andra förflyttningar som görs i tjänsten räknas dock som resor. Definitionen av en resa i denna resvaneundersökning motsvarar bäst det som kallas delresa i den nationella resvaneundersökningen. Huvudsakligt färdmedel Med huvudsakligt färdmedel avses det färdmedel som i huvudsak använts under resan. Det huvudsakliga färdmedlet bestäms genom följande fallande rangordning: Tåg, buss, färdtjänst, taxi, bil som förare, bil som passagerare, moped/mc, cykel, gång och annat. Konsekvens av definitionerna Ovanstående definitioner av begreppen resa och huvudsakligt färdmedel är vanliga att använda vid kommunala resvaneundersökningar. Det innebär att olika kommuners resultat enkelt kan jämföras sinsemellan. Dock innebär den aktuella definitionen av huvudsakligt färdmedel att ett eller flera av en resas samtliga färdmedel/reseelement kan osynliggöras. Då en person går till tåget eller bilen, syns det inte i färdmedelsfördelningen, då endast det huvudsakliga färdmedlet räknas. Definitionen av resa kan också den påverka resultatet, eftersom förflyttningar som sker utan att uträtta ett ärende inte räknas med. 2.2 URVAL Resvaneundersökningen omfattade medborgare bosatta i Eskilstuna kommun. Åldersspannet som användes var år. Totalt skickades enkäter ut. Urvalet var ett ostratifierat slumpmässigt urval. Det innebär att invånare i Eskilstuna helt slumpmässigt valdes ut. Urvalen drogs rent praktiskt av Eskilstuna kommun och urvalet gjordes i nära anslutning till utskicksdatum för att säkerställa att registret var aktuellt. 2.3 ENKÄT Resvaneundersökningen genomfördes med hjälp av postala enkäter. I enkäten fanns en del med bakgrundsfrågor (ålder, kön, tillgång till olika färdmedel etc.), en del om attityder samt resedagbok där respondenterna fick fylla i vilka resor de genomfört under en på förhand utvald dag. Enkät och resedagbok finns i bilaga 1. Enkäten erbjöds på ett flertal språk utöver svenska; engelska, arabiska, vietnamesiska, somaliska och finska. De olika språken fanns endast i webbversionen av enkäten, den postala enkäten fanns enbart på svenska. 7

8 2.4 UTSKICK Totalt genomfördes tre utskick. Ett aviseringsutskick med information om den kommande undersökningen, ett enkätutskick och en påminnelse. Vid enkätutskick och påminnelse skickades enkäten, instruktioner och ett svarskuvert. I instruktionerna fanns även en länk och en kod som möjliggjorde att besvara undersökningen på Internet. Mätdagarna omfattade inte helgdagar utan enbart vardagar. Mätveckorna i undersökningen var enligt följande: Enkätutskick: vecka Påminnelseutskick: vecka 40 Samtliga respondenter tilldelades ett datum inom mätveckorna och fick enkäten skickad till sig i nära anslutning till det aktuella datumet. Aviseringsvykortet skickades cirka en vecka innan enkätutskicket. 2.5 BEARBETNING OCH GEOKODNING Resultatet från undersökningen inkom genom pappersenkäter och webbenkäter. Svaren från pappersenkäterna scannades in och kopplades samman med svaren från webbenkäten. Databaserna kontrollerades för att upptäcka eventuella felaktigheter som kan uppstå vid exempelvis sammanfogning av flera databaser. Stickprov togs från databasen och jämfördes mot den faktiska enkäten för att kontrollera att inmatningen skett på rätt sätt. Viss bearbetning av svaren genomfördes för att möjliggöra sammankopplingen. Svar som var oläsliga vid såväl optisk inläsning som vid manuell tolkning markerades som bortfall. Om respondenten angivit fler svar än det specificerade antalet markerades även det som bortfall. Samma sak gällde om det lämnade svaret ej stämde med den definierade skalan. Personernas adresser var vid urvalet kopplade till NYKO-indelningen för Eskilstuna kommun. Indelningen användes för att dela upp resultatet i de olika områdena som redovisas i Kapitel

9 3 Svarsfrekvens och bortfallsanalys 3.1 SVARSFREKVENS Fram till att inscanning av enkäter stängdes den 30:e oktober hade totalt enkäter inkommit. Det motsvarar en bruttosvarsfrekvens på 46 procent. Totalt 18 enkäter kom i retur på grund av att adressen var okänd, respondenten var avflyttad eller av annan orsak som gjorde att respondenten ej ingick i målpopulationen. Efter korrigering av bruttourvalet uppgick nettosvarsfrekvensen fortsatt till 46 procent. Totalt svarade 93 procent av de respondenterna via pappersenkät och 7 procent svarade på internet genom undersökningens webbenkät. Färre än tio stycken svar inkom på annat än svenska. I rapporten finns vid figurer och tabeller en uppgift hur många respondenter som har besvarat just den frågan, betecknat n. Att antalet skiljer sig från det totala antalet svar beror på att alla inte besvarat samtliga frågor. Det finns då ett så kallat internt bortfall. Då diagrammet eller tabellen istället avser antalet resor, kan värdet för n överstiga antalet respondenter, eftersom varje respondent kan ha gjort flera resor under den aktuella dagen. Respondenterna har delats in efter olika områden baserade på geografisk tillhörighet och bebyggelsestruktur. I Tabell 3:1 redovisas områdesindelningen samt antal och andel svar från respektive områden. I Bilaga 4 redovisas områdesindelningen i en karta. Tabell 3:1 Områdesindelning och fördelning av svaren Område Antal Andel Blandad stadsbebyggelse % Centrum % Flerbostadshusområde % Landsbygd % Landsbygdstätorter 110 5% Mälarstranden 180 8% Närliggande stadsdel % Torshälla 161 7% Totalt % 3.2 VÄDER Då väder har en tydlig påverkan på resvanor har en analys av insamlingsveckornas väder gjorts. Temperaturen för de tre insamlingsveckorna har i stort sett varit enligt snittet för perioden. Det var stora mängder regn vid en av insamlingsdagarna den första mätveckan, medan det i stort sett inte regnade alls under den andra mätveckan eller påminnelseveckan. 9

10 3.3 BORTFALLSANALYS I de allra flesta undersökningar finns ett bortfall. Bortfallet kan bli problematiskt om vissa grupper helt faller bort eller är tydligt underrepresenterade i undersökningen. Bortfallet kan exempelvis bero på bristande språkförståelse, ointresse eller sjukdom. För att kartlägga om det finns ett problem med representativeten hos vissa grupper, genomfördes en analys av bortfallet. Analysen utgick från populationens sammansättning i kommunen och jämförde den med sammansättning av de svarande. En jämförelse gjordes vad gäller kön, ålder och geografiskt område. Resultatet visas i tabellerna nedan. Slutsatsen av bortfallsanalysen av respondenterna är att det finns ett problem med representativiteten vad gäller kön och ålder. För att komma tillrätta med problemet med en skevhet i svarsfrekvens mellan män och kvinnor samt för åldersgrupper har resultatet viktats på dessa bakgrundsvariabler för att ge ett mer representativt resultat. Det är de viktade resultaten som redovisas i denna rapport. Tabell 3:2 Könsfördelningen i befolkningen respektive i svarsgruppen Kön Befolkningen Respondenterna Kvinnor 50% 53% Män 50% 47% Totalt 100% 100% Tabell 3:3 Åldersfördelningen i befolkningen respektive i svarsgruppen Ålder Befolkningen Respondenterna % 9% % 9% % 15% % 18% % 24% % 25% Totalt 100% 100% 10

11 4 Svarsgruppen I följande kapitel redovisas svarsgruppens sammansättning, det vill säga bakgrundsvariabler som kön och ålder, utbildningsnivå och sysselsättning, men även hur respondenterna bor och var de är födda redogörs för. Som beskrevs i förgående kapitel, har svaren viktats med avseende på kön och ålder för att undersökningens resultat på bästa sätt ska representera den faktiska befolkningen i Eskilstuna och deras resvanor. 4.1 KÖN OCH ÅLDER Bland de som svarat på enkäten, har yngre svarat i mindre utsträckning än äldre och det har även varit en större andel kvinnor än män som svarat. Av den anledningen har svaren viktats så att fördelningen av svarsgruppen motsvarar den verkliga befolkningens. I Tabell 4:1 visas de oviktade värdena, medan Tabell 4:2 redovisar viktade värden för svarsgruppen. Tabell 4:1 Ålder och kön för svarsgruppen, oviktade värden (n=2233) Ålder Man Kvinna Total år 8,4% 9,4% 8,9% år 15,2% 14,1% 14,7% år 36,2% 37,4% 36,7% år 40,1% 39,1% 39,7% Total 100,0% 100,0% 100,0% Tabell 4:2 Ålder och kön för svarsgruppen, viktade värden (n=2233) Ålder Man Kvinna Total år 23,5% 25,9% 25,0% år 22,7% 20,6% 22,0% år 31,3% 31,9% 32,0% år 22,5% 21,6% 22,0% Total 100,0% 100,0% 100,0% 11

12 4.2 SYSSELSÄTTNING I Figur 4:1 visas svarsgruppens huvudsakliga sysselsättning. De flesta, 58 procent, förvärvsarbetar och nära en fjärdedel är pensionärer. För åldersgruppen år är andelen förvärvsarbetare i den faktiska befolkningen 73 procent 1, medan motsvarande andel för svarsgruppen är 81 procent. Arbetssökande är klart underrepresenterade i svarsgruppen då den totala arbetslösheten i kommunen är 13,9 procent, enligt AMS. Figur 4:1 Huvudsaklig sysselsättning (n=2174) 70% 60% 58% 50% 40% 30% 24% 20% 0% 4% 2% 1% 1% 4.3 UTBILDNINGSNIVÅ Figur 4:2 visar vad svarsgruppen angett som sin högsta utbildningsnivå. Den största gruppen, 37 procent, har gymnasium/realskola som högsta utbildning, men en nästan lika stor andel, 32 procent, har högskole- eller universitetsutbildning. Andelen svarande med eftergymnasial utbildning är högre än för Eskilstunas totala befolkning 2, vilket sannolikt beror på att individer med högre utbildning har varit mer svarsbenägna. Figur 4:2 Högsta utbildningsnivå hos svarsgruppen (n=2165) 40% 35% 30% 25% 20% 15% 5% 0% 37% 32% 19% 7% 4% Uppgifterna är hämtade ur SCB:s register Befolkningens utbildning version

13 4.4 HUSHÅLLETS SAMMANSÄTTNING Respondenterna har även fått svara på frågor kring hushållet de bor i, vilket redovisas nedan. I Figur 4:3 visas att det vanligaste är hushåll utan barn, vilket utgör 64 procent av alla hushåll. En tredjedel av hushållen utgörs av en eller flera vuxna med barn och nära vart femte hushåll är ensamhushåll. Figur 4:3 Hushållets sammansättning (n=2229) 19% 33% En vuxen utan barn 3% En vuxen med barn Två vuxna utan barn Fler än två vuxna utan barn Två eller fler vuxna med barn 7% 38% I Figur 4:4 redovisas ålderskategorier för barnen i hushållet, det är något fler barn under tolv år än i gruppen år. Observera att summan överstiger 100 procent, vilket beror på att vissa svaranden har barn i båda ålderskategorierna. Figur 4:4 Barn per ålderskategori i hushållet (n=2250) 70% 64% 60% 50% 40% 30% 20% 24% 19% 0% Inga barn Har barn 0-12 år Har barn år 13

14 I Figur 4:5 visas hur många barn som finns i hushållet. Vanligast är hushåll utan barn, följt av två barn i hushållet. Figur 4:5 Antal barn i hushållet (n=2250) 70% 64% 60% 50% 40% 30% 20% 13% 17% 0% Inga barn Ett barn Två barn Tre barn Fyra eller fler barn 5% 1% 4.5 TYP AV BOSTAD I nedanstående Figur 4:6 kan ses att drygt hälften av alla bor i radhus/villa som ägs av någon i hushållet. Nära en tredjedel bor i hyrd lägenhet. Figur 4:6 I vilken typ av bostad bor du? (n=2246) 60% 53% 50% 40% 30% 30% 20% 13% 0% Lägenhet hyresrätt Lägenhet bostadsrätt 3% Radhus/Villa Radhus/Villa - hyrd eget ägande 1% Annat 14

15 4.6 URSPRUNGSLAND De svarande fick uppge var de föddes. 82 procent svarade att de var födda i Sverige och 9 procent föddes i ett land utanför EU. Figur 4:7 Är du född i ett annat land än Sverige? (n=2256) 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 82% 0% 9% 6% 3% 1% Nej Ja, inom norden Ja, inom EU Ja, utanför EU Vill ej uppge 4.7 TILLGÅNG TILL OLIKA FÄRDMEDEL För att ta reda på vilka förutsättningar som finns för att resa med olika typer av färdmedel för invånarna i Eskilstuna, fick svarsgruppen redogöra för vilken tillgång de har till fordon och kollektivtrafikkort. Kollektivtrafik I Figur 4:8 visas vilken tillgång respondenterna har till olika färdbevis för kollektivtrafiken. Det är 14 procent som har månadskort/årskort till kollektivtrafiken och 15 procent som uppgett att de har rabattkort till kollektivtrafiken. Totalt är det 26 procent av de svarande som har uppgett att de har tillgång till något av kollektivtrafikkorten. Figur 4:8 Har du tillgång till följande? (n=2133) Månadskort/årskort till kollektivtrafiken (inklusive elevkort och SJ) 14% 86% Ja Rabattkort till kollektivtrafiken 15% 85% Nej 0% 20% 40% 60% 80% 100% 15

16 Bil och körkort I den totala svarsgruppen har 83 procent körkort för personbil, se Figur 4:9. Då personer under arton exkluderas, går körkortsinnehavet upp till 86 procent. Figur 4:9 Körkortsinnehav för personbil hos samtliga i svarsgruppen (n=2256) 17% Ja Nej 83% I Figur 4:10 redovisas att 90 procent av de svarande uppger att de har tillgång till bil, vilket alltså är en högre andel än de som har körkort för personbil. Figur 4:10 Tillgång till bil (n=2216) Nej Ja 90% 16

17 Övriga fordon I Figur 4:11 visas tillgången till övriga färdmedel. En mycket stor andel, 90 procent, har tillgång till konventionell cykel, medan endast 2 procent har tillgång till elcykel. Det är också låga andelar som uppgett att de har tillgång till moped och motorcykel. Figur 4:11 Har du tillgång till något av följande? (n=2216) Cykel 90% Elcykel 2% 98% Ja Moped 8% 92% Nej Motorcykel 9% 91% Annat färdmedel 7% 93% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 4.8 ANVÄNDNING AV OLIKA FÄRDMEDEL Figur 4:12 visar hur ofta respondenterna använder de olika färdmedlen. Att åka ensam i bil är det färdsätt som flest uppgett att de använder dagligen, 38 procent. Det är fler som svarat att de ofta (dagligen eller varje vecka) åker buss än tåg. Det är dock en större andel som uppgett att de aldrig åker buss än de som svarat att de aldrig åker tåg. Var femte svarande har uppgett att de aldrig använder gång som huvudsakligt färdmedel och ytterligare en femtedel gör det mer sällan än en gång i månaden. En viss del av dessa kan dock använda sig av gång i kombinationsresor, till exempel genom att promenera till bussen eller tåget. Ur gruppen studenter är det 38 procent som angett att de dagligen åker buss, vilket är markant större andel än för övriga grupper. Det är även en viss övervikt av kvinnor bland de som svarat att de åker buss dagligen eller någon/några gånger i veckan. Boende vid Mälarstranden är de som i högst utsträckning angett att de aldrig åker buss, utifrån den geografiska indelningen. Cykel är relativt jämnt fördelat mellan åldersgrupperna, de som i lägst utsträckning angett att de cyklar dagligen eller varje vecka är åldersgruppen år. Kvinnor cyklar i något större utsträckning än män dagligen, men bland de som cyklar någon/några gånger i veckan är det en knapp övervikt på män. Bland de geografiska områdena, är det nära en fjärdedel av de som bor i Blandad stadsbebyggelse, Centrum eller Flerbostadsområde som cyklar dagligen, medan endast 2 procent av de boende på Landsbygd gör det. 17

18 Figur 4:12 Hur ofta använder du normalt följande färdmedel? (n=2069) Dagligen Någon/några gånger i månaden Aldrig Någon/några gånger i veckan Mer sällan Bil, ensam 38% 31% 8% 5% 18% Bil, samåker 34% 15% 21% 20% Tåg 3% 8% 55% 31% Buss 7% 8% 12% 35% 37% Cykel 17% 21% 16% 21% 25% Elcykel 97% Gång (som huvudsakligt färdmedel) Moped, motorcykel eller annat 4% 23% 22% 15% 91% 19% 20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Respondenterna kan sorteras på olika parametrar såsom kön, ålder och bostadsområde. I Tabell 4:3 redovisas indelning efter sju olika parametrar och de delgrupper som i högst, respektive lägst utsträckning angett att de dagligen kör bil ensamma. För tre av delgrupperna har antal svarande angivits då dessa grupper är små till antalet och därmed kan påverka svarsgruppens representativitet för den faktiska befolkningen. Tabell 4:3 Den högsta och lägsta andelen som svarat att de dagligen kör bil ensamma av olika delgrupper Indelning Delgrupp, högst andel Andel Delgrupp, lägst andel Andel Område Mälarstranden 52% Centrum 18% Kön Män 45% Kvinnor 31% Åldersgrupp år 59% år 20% Sysselsättning Förvärvsarbetar 53% Studerar 3% Utbildning Gymnasium/Realskola Yrkes- eller Folkhögskola (147 st) Högskola/Universitet 42% Grundskola/Folkskola 21% Födelseland Sverige 39% Utanför EU (161 st) 27% Boendeform Radhus/Villa hyrd (61 st) 52% Lägenhet - hyresrätt 25% 18

19 4.9 BARNS RESOR TILL SKOLA OCH FÖRSKOLA Svarsgruppen fick också svara på frågan hur eventuella barn i hushållet tar sig till förskola/skola och resultatet visas i Figur 4:13. Samtliga färdmedel utom cykel har högre andelar vintertid än sommartid. Det är däremot mycket få barn som cyklar till förskola/skola vintertid. Figur 4:13 Om det finns barn under 13 år i ditt hushåll som går i förskola/skola, hur tar de sig vanligtvis dit? (n=395) 50% 47% 45% 40% 39% 35% 30% 25% 20% 15% 5% 24% 30% 21% 3% 16% 20% April - september Oktober - mars 0% Går Cyklar Åker buss/ skolskjuts Får skjuts med bil I Figur 4:14 och Figur 4:15 visas hur barnens resor till skola och förskola skiljer sig åt mellan områdena. Notera att det totala underlaget är förhållandevis lågt och att resultatet därför ska tolkas med försiktighet vid en nedbrytning på så många delgrupper. Det skiljer sig mycket åt mellan de olika områdena, där resor med bil är minst vanligt bland de som bor i Centrum och Flerbostadsområden och vanligast för de som bor på Landsbygd. 19

20 Figur 4:14 Om det finns barn under 13 år i ditt hushåll som går i förskola/skola, hur tar de sig vanligtvis dit? Uppdelat efter område, perioden oktober - mars (n=395) 80% 76% 70% 64% Går 60% 50% 40% 38% 53% 49% 42% 44% 35% 50% 51% Cyklar 30% 20% 28% 28% 27% 18% 24% 15% 27% 24% 22% 20% 29% Åker buss/ skolskjuts 0% 8% 5% 0% 3% 0% 7% 9% 0% 4% 0% Får skjuts med bil Blandad stadsbebyggelse Centrum Flerbostadshusområde Landsbygd Landsbygdstätorter Mälarstranden Närliggande stadsdel Torshälla Figur 4:15 Om det finns barn under 13 år i ditt hushåll som går i förskola/skola, hur tar de sig vanligtvis dit? Uppdelat efter område, perioden april - september (n=395) 80% 70% 60% 60% 67% 61% Går 50% 40% 30% 20% 0% 31% 27% 41% 1% Blandad stadsbebyggelse 24% 14% 3% Centrum 40% 25% 26% 23% 12% Flerbostadshus- område 0% 7% Landsbygd 34% 46% 37% 24% 20% 24% 15% 12% 8% 9% Landsbygdstätorter Mälarstranden Närliggande stadsdel 29% 46% 12% 12% Torshälla Cyklar Åker buss/ skolskjuts Får skjuts med bil 20

21 4.10 TILLGÅNG TILL P-PLATS FÖR BIL Tillgång till bilparkering påverkar människors resvanor och i Figur 4:16 visas vilken tillgång svarsgruppen har till parkering i anslutning till arbetsplatsen/skolan. Observera att det endast är de som uppgett att de förvärvsarbetar/studerar som inkluderas i sammanställningen. 56 procent har gratis bilparkering i anslutning till arbetsplatsen/skolan och ytterligare 19 procent har tillgång till bilparkering mot avgift. Fler kvinnor än män har tillgång till parkering mot avgift, medan det är vanligare att män har gratis bilparkering. Figur 4:16 Tillhandahåller din arbetsgivare/skola p-plats för bil? (n=1308) 25% 19% Ja, mot avgift Ja, gratis Nej 56% I Tabell 4:4 visas tillgången till parkeringsplats nedbrutet över huvudsakligt färdmedel för resa till arbete/skola. De som kört bil är också de som i högst utsträckning erbjuds avgiftsfri parkering av arbetsgivaren/skolan, 66 procent. Tabell 4:4 Tillhandahåller din arbetsgivare/skola p-plats för bil, uppdelat efter huvudsakligt färdmedel för resa till arbete/skola (n=1308) Färdmedel Ja, mot avgift Ja, gratis Nej Till fots 36% 38% 26% Cykel 28% 42% 30% Bil som förare 12% 66% 21% Bil som passagerare 21% 45% 34% Buss 33% 47% 21% Tåg 29% 39% 32% Övrigt 8% 57% 34% 21

22 5 Attityder I detta kapitel redovisas svarsgruppens attityder till trafikmiljön och trafikplaneringen i Eskilstuna kommun utifrån påståenden i enkäten som de svarande har fått ta ställning till genom att ange på en femgradig skala hur väl de stämmer in i påståendet. Attityderna analyseras också utifrån bakgrundsfaktorer som ålder och kön. 5.1 TRAFIKMILJÖN I Figur 5:1 visas svarsgruppens uppfattning om trafikmiljön i Eskilstuna. För både påståendet att trafikmiljön är tydlig och enkel samt att den är vacker och tilltalande är det en viss övervikt för de som instämmer (svarat 5 eller 4) än som inte instämmer (svarat 2 eller 1). Den största delen har dock ställt sig neutrala till påståendena (svarat 3). De som i störst utsträckning instämmer i att trafikmiljön är tydlig och enkel är de som tidigare uppgett att de studerar samt de som är födda utanför EU, medan åldersgruppen år samt de som bor i hyrt radhus/villa är mest negativa. Påståendet att trafikmiljön är vacker och tilltalande bekräftas i störst utsträckning av personer födda utanför EU samt arbetssökande. En stor majoritet, 72 procent, instämmer helt i att boende utanför Eskilstuna tätort behöver ha bil, medan det är betydligt färre som tycker att boende i tätorten behöver bil. Den yngsta åldersgruppen är den som i lägst utsträckning tycker att bil behövs för såväl boende inom som utanför tätorten. En större andel män än kvinnor anser att bilen behövs i Eskilstuna tätort, medan skillnaderna mellan könen är mycket liten när det gäller behovet av bil utanför tätorten. Uppdelat i de geografiska områdena är det de som bor vid Mälarstranden, Landsbygdstätorter och Landsbygd som i störst utsträckning tycker att bilen behövs när man bor utanför tätorten och de boende i Blandad stadsbebyggelse har i störst utsträckning svarat att bilen behövs då man bor i tätort. Över hälften instämmer inte (svarat 2 eller 1) i att det är god framkomlighet och sällan köer och då svaren delas in efter sysselsättning är det framförallt föräldralediga som upplever att framkomligheten är dålig. Utifrån områdesindelningen är det bland de boende på Landsbygd som högst andel upplever bristande framkomlighet. Det är något fler som instämmer i att kollektivtrafiken är enkel och smidig än som inte instämmer. Boende vid Mälarstranden är mest missnöjda med kollektivtrafiken medan de som bor i Centrum och Flerbostadshusområden är mest positiva. Andelen som tycker att trafikmiljön känns säker varierar med vilket trafikslag som avses. Mest säker upplevs trafikmiljön vid kollektivtrafikresor då hela 74 procent instämmer (svarat 5 eller 4) och minst säker upplevs trafikmiljön för de som cyklar, 43 procent instämmer och 23 procent instämmer inte (svarat 2 eller 1). 22

23 Figur 5:1 Ta ställning till följande påståenden om trafikmiljön i Eskilstuna kommun (n=2191) Instämmer helt Instämmer inte alls 1 Trafikmiljön är tydlig och enkel 9% 26% 37% 19% Trafikmiljön är vacker och tilltalande. 7% 22% 44% 17% 9% Bor man utanför Eskilstuna tätort behöver man ha bil. 72% 17% 6% 2% Bor man i Eskilstuna tätort behöver man ha bil. 22% 14% 22% 20% 21% Det är god framkomlighet och sällan köer när jag kör bil. 7% 15% 26% 25% 26% Att resa med kollektivtrafiken är enkelt och smidigt. 18% 23% 25% 18% 16% Trafikmiljön känns säker när jag åker bil. 20% 40% 28% 8% 4% Trafikmiljön känns säker när jag reser med kollektivtrafiken. 36% 38% 18% 5% 2% Trafikmiljön känns säker när jag cyklar. 14% 29% 35% 15% 8% Trafikmiljön känns säker när jag rör mig till fots. 23% 36% 28% 8% 5% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 23

24 I Tabell 5:1 redovisas andelen som svarat vet ej/ingen åsikt på frågorna kring trafikmiljön ovan. Tabell 5:1 Andel som svarat vet ej/ingen åsikt på frågan (n=2191) Ta ställning till följande påståenden om Vet ej/ingen trafikmiljön i Eskilstuna kommun åsikt Trafikmiljön är tydlig och enkel. 8% Trafikmiljön är vacker och tilltalande. 11% Bor man utanför Eskilstuna tätort behöver man ha bil. 12% Bor man i Eskilstuna tätort behöver man ha bil. 19% Det är god framkomlighet och sällan köer när jag kör bil. 12% Att resa med kollektivtrafiken är enkelt och smidigt. 31% Trafikmiljön känns säker när jag åker bil. 6% Trafikmiljön känns säker när jag reser med kollektivtrafiken. 35% Trafikmiljön känns säker när jag cyklar. 24% Trafikmiljön känns säker när jag rör mig till fots. 7% 24

25 5.2 TRAFIKPLANERINGEN I Figur 5:2 visas hur de svarande tagit ställning till vilka trafikslag som borde prioriteras högre än idag. Det är relativt jämnt mellan trafikslagen, det som störst andel vill prioritera högre än idag är cykel, där 58 procent svarat 5 eller 4 på frågan. Bland de som svarat att de inte vill prioritera cykeltrafik högre, finns en viss övervikt på individer över 45 år. Kvinnor är mer positiva än män till att prioritera cykel i trafikplaneringen. När det gäller boende i olika områden är de som bor i Blandad stadsbebyggelse mest positiva till cykelprioriteringar, medan boende vid Mälarstranden i minst utsträckning vill prioritera cykeltrafik. Minst andel, 46 procent, instämmer (svarat 5 eller 4) i att gång ska prioriteras högre och gång har även den största andelen som inte vill prioritera trafikslaget (svarat 2 eller 1), 25 procent. Det är inga tydliga skillnader mellan åldersgrupperna när det gäller prioritering av gångare i trafiken, men kvinnor har i större utsträckning än män angett att de vill prioritera trafikslaget. Vid jämförelse mellan olika sysselsättningar, utmärker sig föräldralediga som positiva till prioritering av gång. Bland de som vill prioritera kollektivtrafik, är kvinnor överrepresenterade, medan männen i betydligt högre utsträckning angett att de vill prioritera bil. Figur 5:2 Ta ställning till följande påståenden om trafikmiljön i Eskilstuna kommun (n=2202) Instämmer helt Instämmer inte alls 1 Vid trafikplanering borde bil prioriteras högre än idag. 28% 22% 28% 14% 7% Vid trafikplanering borde kollektivtrafik prioriteras högre än idag. 26% 30% 28% 7% Vid trafikplanering borde cykel prioriteras högre än idag. 31% 27% 23% 9% Vid trafikplanering borde gång prioriteras högre än idag. 22% 24% 30% 13% 12% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tabell 5:2 redovisar andelen som svarat vet ej/ingen åsikt på frågan om prioritering av trafikslag ovan. Tabell 5:2 Andel som svarat vet ej/ingen åsikt på frågan (n=2202) Ta ställning till följande påståenden om trafikmiljön i Eskilstuna kommun Vet ej/ingen åsikt Vid trafikplanering borde bil prioriteras högre än idag. 11% Vid trafikplanering borde kollektivtrafik prioriteras högre än idag. 20% Vid trafikplanering borde cykel prioriteras högre än idag. 12% Vid trafikplanering borde gång prioriteras högre än idag. 12% 25

26 6 Färdmedel I detta kapitel redovisas färdmedelsval. Resultaten bygger på de färdmedel som svarsgruppen uppgett i den resedagbok som varit en del i enkäten. Resultaten redovisar hur stor andel av resorna som görs med respektive huvudsakligt färdmedel. För definition av huvudsakligt färdmedel, se FÄRDMEDELSFÖRDELNING Färdmedelsfördelningen för Eskilstuna kommun 2015 visas i Figur 6:1. Att själv köra bil är det dominerande färdsättet och totalt uppgår bilresorna till 64 procent. Cykelresorna är näst största färdmedel med 13 procent av resorna och därefter kommer gång med 11 procent. Figur 6:1 Färdmedelsfördelning, samtliga resor (n=5640) Till fots 1% 7% 4% 11% Cykel Bil som förare 9% 13% Bil som passagerare Buss Tåg 55% Övrigt I Figur 6:2 visas den totala färdmedelsfördelningen utan att bilresorna indelas efter vilka som utförts som förare/passagerare, samt utan uppdelning av kollektivtrafikresorna i buss- och tågresor. 26

27 Figur 6:2 Färdmedelsfördelningen, samtliga resor utan uppdelning av bil- och kollektivtrafikresor (n=5640) Till fots Cykel 11% 13% 64% 11% 1% Bil Kollektivtrafik Övrigt 0% 20% 40% 60% 80% 100% 6.2 FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT EFTER RESANS LÄNGD Vilket färdmedel en person väljer är givetvis starkt beroende av resans längd. I Figur 6:3 visas färdmedelsfördelningen uppdelat efter resans längd. För de riktigt korta resorna, under en kilometer, dominerar gång med 63 procent och bilresorna utgör endast tio procent. Redan vid resor mellan 1-2,99 kilometer ökar bilresorna till 37 procent och antalet resor som sker till fots minskar med mer än hälften. Oavsett resans längd ligger andelen bussresor konstant mellan fem och nio procent, även för de riktigt korta resorna under en kilometer. De riktigt korta resorna är dock väldigt få, vilket visas i Kapitel 8.1. Tåg utgör en betydande andel av resorna först på de längsta resorna över 25 kilometer. Figur 6:3 Färdmedelsfördelning uppdelat efter resans längd (n=4511) 8% 5% 4% 6% 9% 9% 13% 7% 20% 33% 9% 11% 18% 7% 100% 90% 80% 70% Övrigt Tåg 52% 66% 60% 50% Buss 63% 0-0,99 km 28% 29% 1-2,99 km 20% 8% 3-4,99 km 13% 4% 5-9,99 km 71% 5% 10-24,99 km 62% 2% 25 km eller längre 40% 30% 20% 0% Bil som passagerare Bil som förare Cykel Till fots 27

28 Vid analys av endast resor under fem kilometer, blir färdmedelsfördelningen som visas i Figur 6:4. Fortfarande är det vanligast att själv köra bil, vilket utgör 40 procent av resorna, men cykelresorna står för 24 procent och 21 procent av resorna under fem kilometer sker till fots. Figur 6:4 Färdmedelsfördelning för resor under fem km (n=1678) 0% 1% 8% 5% 21% Till fots Cykel Bil som förare Bil som passagerare Buss Tåg 40% 24% Övrigt 28

29 6.3 FÄRDMEDELSVAL UPPDELAT EFTER OMRÅDE I Figur 6:5 visas färdmedelsfördelningen för alla resor uppdelat på vilket område de svarande bor i. Bilen dominerar som färdmedel för samtliga områden, men högst andel bilresor gör de boende vid Mälarstranden där 90 procent av resorna utförs med bil. I Centrum utförs var fjärde resa till fots och högst andel cykelresor återfinns i Flerbostadshusområden. För kollektivtrafikresorna är det högst andel bussresor för boende i Landsbygdstätorter. De boende i Torshälla har högst andel tågresor. Figur 6:5 Färdmedelsfördelning uppdelat på område (n=5640) 100% 90% 80% 70% 5% 5% 4% 5% 6% 12% 8% 8% 4% 6% 14% 9% 2% 5% 2% 6% 9% 11% 12% 8% Övrigt Tåg 60% 38% Buss 50% 40% 30% 20% 0% 52% 18% 17% 25% 36% 20% 16% 83% 3% 67% 80% 51% 65% 13% 9% 5% 4% 2% 5% 5% Bil som passagerare Bil som förare Cykel Till fots 29

30 6.4 FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT PÅ KÖN OCH ÅLDER Då färdmedelsfördelningen delas upp efter kön, blir resultatet som visas i Figur 6:6. Män kör bil i större utsträckning än kvinnor, men kvinnorna är oftare passagerare i bil. Andelen cykelresor är jämnt fördelat mellan könen, medan kvinnor gör en högre andel av sina resor till fots och med buss än män. Figur 6:6 Färdmedelsfördelning uppdelat efter kön (n=5585) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 2% 3% 5% 6% 9% 6% 12% 60% 49% 14% 13% 9% 12% Man Kvinna Övrigt Tåg Buss Bil som passagerare Bil som förare Cykel Till fots 30

31 I Figur 6:7 visas färdmedelsfördelningen uppdelat på åldersintervall. Den yngsta åldersgruppen reser i minst utsträckning med bil och har istället den högsta andelen av såväl gång, cykel-, bussoch tågresor. Den totala andelen bilresor är ganska lika i de övriga åldersgrupperna. Figur 6:7 Färdmedelsfördelning uppdelat på ålder (n=5598) 2% 2% 8% 4% 2% 4% 5% 4% 8% 16% 6% 15% 100% 90% 80% Övrigt Tåg 70% Buss 33% 67% 59% 57% 60% 50% Bil som passagerare 40% Bil som förare 17% 11% 16% 9% 15% 8% 9% 12% år år år år 30% 20% 0% Cykel Till fots 31

32 6.5 FÄRDMEDELSVAL UPPDELAT EFTER ÄRENDE Figur 6:8 visar vid vilka ärenden som de olika färdmedlen används. För samtliga ärenden dominerar bilen, förutom resor till skola/utbildning för vilka bussen är det vanligaste färdmedlet. Allra vanligast är bil vid resor som sker i tjänsten/inom studierna, där 89 procent görs med bil, medan cykelns högsta andel är vid resor till arbetet, 18 procent. Figur 6:8 Färdmedelsval uppdelat efter ärende (n=5285) Till bostaden 11% 15% 53% 8% 7% 4% Till arbetsplatsen 7% 18% 59% 4% 6% 4% Till skola/utbildning 8% 12% 16% 6% 38% 19% Resa i tjänsten/i studierna 6% 79% Hämta/lämna barn/vuxen 5% 9% 80% 2% Inköp av dagligvaror/övrigt 15% 58% 11% 3% Service (sjukvård, bank etc.) 14% 8% 55% 13% 7% Fritid, nöje, motion/besöka släkt och vänner 21% 12% 44% 15% 5% Annat ärende 12% 9% 56% 12% 9% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Till fots Cykel Bil som förare Bil som passagerare Buss Tåg Övrigt 32

33 6.6 FÄRDMEDELSFÖRDELNING JÄMFÖRT MED ANDRA KOMMUNER I Figur 6:9 jämförs Eskilstuna kommun färdmedelsfördelning med andra kommuner av jämförbar storlek, som genomfört en resvaneundersökning. Endast resultat från resvaneundersökningar som utförts med en jämförbar metod som den som använts i Eskilstunas undersökning 2015 har inkluderats. De kommuner som nu inkluderas i jämförelsen är Halmstad, Gävle, Luleå, Trollhättan, Örebro, Umeå, Norrköping, Lund, Karlstad och Helsingborg. Eskilstuna har högre andel bilresor, 64 procent, än de jämförbara städerna, 58 procent. Eskilstuna har även en lägre andel cykelresor, något lägre andel resor som sker till fots, men en lika stor andel kollektivtrafikresor. Figur 6:9 Färdmedelsfördelning för Eskilstuna kommun jämfört med andra kommuner 70% 60% 64% 58% 50% 40% 30% Eskilstuna 20% 0% 11% 12% 17% 13% 11% 11% 2% 2% Jämförbara städer 33

34 7 Antal resor I följande kapitel baseras på vad svarsgruppen uppgett i resedagboken och redovisar antalet resor som utförs och hur de fördelar sig över olika parametrar. I Eskilstuna kommun görs det i genomsnitt 3,2 resor per person och dygn. 7.1 ANTAL RESOR UPPDELAT EFTER OMRÅDE I Figur 7:1 visas det genomsnittliga antalet resor per person uppdelat efter bostadsområde. Det är relativt lika mellan olika områden, högst antal resor görs av boende i områdena Centrum och Närliggande stadsdel, medan boende på Landsbygd gör det lägsta antalet resor per dag. Figur 7:1 Antal resor per person uppdelat efter område (alla vardagar) (n=2177)

35 7.2 ANTAL RESOR UPPDELAT EFTER KÖN, ÅLDER OCH URSPRUNG När antalet resor som svarsgruppen utfört delas upp mellan kvinnor och män, ses att män gör fler resor än kvinnor per dag, se Figur 7:2. Figur 7:2 Genomsnittligt antal resor per person uppdelat på kön (alla vardagar) (n=2163) Man Kvinna I Figur 7:3 delas antalet resor upp efter åldersintervall. Den äldsta åldersgruppen gör det minsta antalet resor per dag och person, 2,8 stycken. Flest antal resor gör de svarande i åldersgruppen år som gör 3,7 resor per dygn. Figur 7:3 Genomsnittligt antal resor per person uppdelat efter ålder (alla vardagar) (n=2161) år år år år 35

36 I Figur 7:4 redovisas antalet resor uppdelat på var respondenterna är födda. Det är ganska små skillnader mellan grupperna, de som är födda i Sverige har högsta antalet resor med 3,2 stycken och de som är födda i ett annat nordiskt land har det lägsta antalet. Figur 7:4 Genomsnittligt antal resor per person uppdelat efter hur respondenten svarat på frågan Är du född i ett annat land än Sverige? (alla vardagar) (n=2170) Nej Ja, inom norden Ja, inom EU Ja, utanför EU Vill ej uppge 7.3 RESORNAS FÖRDELNING ÖVER DYGNET I Figur 7:5 visas hur antalet resor fördelas över dygnet. Det är två tydliga toppar vid tidsperioderna 06:00-08:59 samt 15:00-17:59, vilket är de typiska högtrafiktidpunkterna då de flesta tar sig till och från arbetet. Figur 7:5 Resornas fördelning över dygnet (n=4858) 35% 30% 25% 20% 15% 5% 0% 00:00-02:59 03:00-05:59 06:00-08:59 09:00-11:59 12:00-14:59 15:00-17:59 18:00-20: :59 36

37 7.4 RESORNAS FÖRDELNING ÖVER DYGNET UPPDELAT EFTER ÄRENDE Figur 7:6 redovisas hur stor del av resorna vid varje tidsperiod som utgörs av de olika ärendetyperna. Observera att för varje tidsintervall redovisas 100 procent resor, även om det faktiska antalet resor varierar för de olika tidsintervallen enligt Figur 7:5. Resor till bostaden utgör den största andelen mellan 12:00 till 23:59 och arbetsresorna dominerar för tidsintervallen mellan 03:00 fram till 08:59. Observera att för resor som startar mellan klockan 00:00 och 03:00, är underlaget endast sju resor och resultatet ska därför tolkas med stor försiktighet. Figur 7:6 Resornas fördelning över dygnet uppdelat efter ärende (n=4540) 00:00-02:59 12% 34% 12% 41% Till bostaden 03:00-05:59 06:00-08:59 09:00-11:59 12:00-14:59 15:00-17:59 18:00-20: :59 3% 6% 80% 4% 4% 58% 16% 3% 11% 4% 4% 13% 12% 6% 21% 9% 17% 26% 11% 3% 7% 52% 8% 18% 7% 6% 14% 15% 16% 7% 4% 3% 51% 5% 23% 8% 64% 12% 5% 5% 3% Till arbetsplatsen Till skola/ utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror/övrigt Service (sjukvård, bank etc.) Fritid, nöje, motion/besöka släkt och vänner Annat ärende 0% 20% 40% 60% 80% 100% 37

38 8 Resornas längd I detta kapitel redovisas hur långa de utförda resorna är. Resultatet bygger på de uppskattningar för resornas längd som svarsgruppen uppgett i den resedagboken som varit en del i enkäten. Det är viktigt att komma ihåg att detta är just uppskattningar, då det kan finnas skillnader mellan faktiska reslängder och de som har uppskattats. För genomsnittliga reslängder anges medianvärden. Om medelvärden istället används skulle några få mycket långa resor dra upp snittet betydligt. 8.1 RESORNAS LÄNGD Figur 8:1 visar hur resorna fördelas över olika reslängder. Endast ett fåtal, mindre än 2 procent, av resorna är under en kilometer och var fjärde resa är 5-9,99 kilometer. Figur 8:1 Resornas längd (n=4620) 25% 24% 20% 20% 21% 19% 15% 16% 5% 0% 2% 0-0,99 km 1-2,99 km 3-4,99 km km km 25 km eller längre 38

39 8.2 RESORNAS LÄNGD UPPDELAT EFTER OMRÅDE Hur medianresans längd varierar mellan de olika områdena, visas i Figur 8:2. Det finns tydliga skillnader mellan områdena, den längsta medianresan är 13 kilometer och utförs av de som bor i Landsbygdstätorter. Figur 8:2 Median för reslängd uppdelat på geografiskt område (n=4620) Median (km), alla dagar RESORNAS LÄNGD UPPDELAT EFTER KÖN OCH ÅLDER I nedanstående Figur 8:3 kan ses att medianresan är 7 kilometer för män och 5 kilometer för kvinnor. Figur 8:3 Median för reslängd uppdelat efter kön (n=4582) Median (km), alla dagar Man Kvinna Totalt 39

40 Medianresorna för de olika åldersintervallen redovisas i Figur 8:4. Den längsta medianresan på 7 kilometer har den äldsta gruppen år, medan den yngsta gruppen år har den kortaste resan på 5 kilometer. Figur 8:4 Median för reslängd uppdelat efter ålder (n=4583) Median (km), alla dagar år år år år Totalt 40

41 9 Ärenden I detta kapitel redovisas resornas fördelning över olika ärenden. Resultaten bygger på ärenden som uppgetts för respektive resa i den resedagbok som varit en del av enkäten. 9.1 ÄRENDEFÖRDELNING Den största andelen av resorna går till bostaden, 38 procent, se Figur 9:1. Figur 9:1 Ärendefördelning (n=5455) Till bostaden Till arbetsplatsen 2% 11% 5% 38% Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna 9% Hämta/lämna barn/ vuxen 6% Inköp av dagligvaror/ övrigt 3% 5% 21% Service (sjukvård, bank etc.) Fritid, nöje, motion/ besöka släkt och vänner Annat ärende 41

42 När resor till bostaden exkluderas, ses fördelningen av övriga ärenden i Figur 9:2. Arbetsresor är den näst vanligaste ärendet och därefter kommer resor till fritidsaktiviteter, nöje, motion och besök. Figur 9:2 Ärendefördelning, exklusive resor till bostaden (n=3404) Till arbetsplatsen Till skola/utbildning 7% Resa i tjänsten/i studierna 17% 33% Hämta/lämna barn/ vuxen 4% Inköp av dagligvaror/ övrigt 15% 5% 9% Service (sjukvård, bank etc.) Fritid, nöje, motion/ besöka släkt och vänner Annat ärende 42

43 9.2 ÄRENDEFÖRDELNING UPPDELAT EFTER OMRÅDE I Figur 9:3 visas ärendefördelningen uppdelat efter bostadsområde för de svarande. Flerbostadshusområden samt Torshälla har relativt höga andelar resor till skola/utbildning och har i gengäld låga andelar resor till arbete. För de boende vid Mälarstranden är var femte resa för att hämta eller lämna barn/vuxen medan endast 6 procent av resorna av boende i Centrum görs med detta syfte. Figur 9:3 Ärendefördelning (exklusive resor till bostaden), uppdelat efter område (n=5455) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 3% 15% 11% 3% 7% 6% 7% 5% 16% 22% 20% 3% 3% 19% 6% 6% 5% 13% 8% 4% 17% 15% 5% 14% 13% 11% 16% 2% 14% 7% 5% 8% 4% 6% 6% 6% 5% 7% 12% 20% 7% 6% 17% 18% 4% 15% 11% 6% 5% 2% 8% 9% 17% 15% Annat ärende Fritid, nöje, motion/ besöka släkt och vänner Service (sjukvård, bank etc.) Inköp av dagligvaror/övrigt Hämta/lämna barn/ vuxen 20% 35% 32% 28% 39% 36% 33% 34% 28% Resa i tjänsten/i studierna Till skola/utbildning 0% Blandad stadsbebyggelse Centrum Flerbostadshusområden Landsbygd Landsbygdstätorter Mälarstranden Närliggande stadsdelar Torshälla Till arbetsplatsen 43

44 9.3 ÄRENDEFÖRDELNING UPPDELAT EFTER KÖN OCH ÅLDER Nedan visas ärendefördelningen uppdelad efter kön. Figur 9:4 visar att den största skillnaden mellan män och kvinnors ärenden är att kvinnor i större utsträckning hämtar/lämnar barn (eller vuxen), dessa resor utgör 13 procent av kvinnornas resor men bara 8 procent av männens. Figur 9:4 Ärendefördelning, exklusive resor till bostaden, uppdelat efter kön (n=3367) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 8% 7% 17% 18% 3% 4% 14% 15% 8% 6% 13% 3% 8% 34% 32% Annat ärende Fritid, nöje, motion/besöka släkt och vänner Service (sjukvård, bank etc.) Inköp av dagligvaror/övrigt Hämta/lämna barn/vuxen Resa i tjänsten/i studierna Till skola/ utbildning 0% Man Kvinna Till arbetsplatsen 44

45 Det är större skillnader i ärendefördelning mellan åldersgrupperna, vilket visas i Figur 9:5. Gruppen år har den största andelen resor till utbildning och gruppen år har den största andelen resor för att hämta/lämna barn och vuxen. Den äldsta åldersgruppen gör störst andel inköps-, service och fritidsresor. Detta beror dock främst på avsaknaden av resor till skola och arbete, snarare än fler faktiska inköps-, service-, och fritidsresor. I Figur 7:3 visades att den äldsta åldersgruppen gör ett lägre antal resor än övriga åldersgrupper. Figur 9:5 Ärendefördelning, exklusive resor till bostaden, uppdelat efter ålder (n=3368) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 5% 6% 13% 19% 2% 3% 11% 4% 3% 24% 8% 14% 3% 14% 5% 8% 13% 31% Annat ärende Fritid, nöje, motion/besöka släkt och vänner Service (sjukvård, bank etc.) Inköp av dagligvaror/ övrigt 40% 27% 4% 6% Hämta/lämna barn/vuxen 30% 20% 30% 35% 46% 34% 4% Resa i tjänsten/i studierna Till skola/ utbildning 0% år år år år 7% Till arbetsplatsen 45

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg Resvaneundersökning - jämförelserapport Titel: Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren Författare: Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg Uppdragsgivare:

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer

Kort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning

Kort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning Kort om resvanor i Halmstads kommun Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning Kort om resvanor i Halmstads kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2018 April maj 2018 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion UNDERLAGSRAPPORT Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-26 slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab

Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab Kartläggning av tillgänglighet för barn en kvantitativ studie av barns resor till skolan En utvärdering gjord av Markör ab Box 396 701 47 ÖREBRO Tel. 019-16 16 16 Fax. 019-16 16 17 e-post markor@orebro-markor.se

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen. Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en

Läs mer

SKOLBARNS RESEKEDJOR

SKOLBARNS RESEKEDJOR SKOLBARNS RESEKEDJOR Vägverket Hösten 2003 ARS P0479 SAMMANFATTNING Teknisk sammanfattning av undersökningen Skolbarns resekedjor syftar till att ge Vägverket ett underlag för ett fortsatt arbete inom

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik - 1 - Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Resvane- undersökning 2011

Resvane- undersökning 2011 Resvaneundersökning 2011 Dokumenttitel: Resvaneundersökning, 2011 Utförande part: Göteborgs Stad Trafikkontoret Kontaktperson: Ingela Lundgren Sandberg Västsvenska paketet en väg mot nya resvanor Syftet

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten

Läs mer

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? 2005:5 Resvaneundersökning Mälardalen Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? RVU Mälardalen arbetspendling med bil FÖRORD Kommunfullmäktige

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn

Läs mer

Bilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet

Bilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet Bilaga 1 Metod och undersökningens tillförlitlighet Metod En omfattande enkätundersökning har under år 2003 genomförts bland de 30 kommuner som har den största flyktingmottagningen. Undersökningen är till

Läs mer

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009 SKOP har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland intervjuat drygt 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 6 mars till 26 mars med några kompletterande

Läs mer

Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik INNEHÅLL Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se 1 SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN...

Läs mer

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012 -research Rapport till Upplands Väsby SKOP har på uppdrag av Upplands Väsby kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 24 april och den 26 maj 12 Resultaten redovisas

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

PM 2008:10 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2

PM 2008:10 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 PM 28:1 VERSION 1. Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Öasvängen på Visingsö Dokumentinformation Titel: Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Öasvängen på

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

Resvaneundersökning. Kungens kurva 2012

Resvaneundersökning. Kungens kurva 2012 Resvaneundersökning Kungens kurva 2012 Syfte Syftet med resvaneundersökningen var att få en samlad bild över hur resvanor och besöksbeteende ser ut i området, samt att ge underlag till framtida trafikplanering

Läs mer

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19 RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017 Trafikverket Resvanor Partille Kommun 217 1 Sammanfattning Bakgrundsvariabler: Det är något fler män än kvinnor som svarat på undersökningen och ungefär hälften av respondenterna är mellan 45-64 år. Cirka

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009 DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande -2-9 Socialnämnden den 8.3 SN /18 Brukarundersökning av socialnämndens mål 9 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Turistundersökning Marstrand 2009

Turistundersökning Marstrand 2009 Turistundersökning Marstrand 2009 Undersökning på uppdrag av Kungälvs kommun HHGS HandelsConsulting AB Innehåll 1. Sammanfattning, sid 3-5 2. Inledning och metod, sid 6-7 3. Resultat, sid 8-26 4. Förbättringsområden

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Länssjukhuset i Kalmar Oktober 2006 och november 2007 Växjö 6 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1 & 2.

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Tyresö kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Tyresö kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Tyresö kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Tyresö kommun Våren 2013 genomförde

Läs mer

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Fas två FÖRORD... 3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING... 4 BOENDE OCH ARBETSTIDER... 4 KOLLEKTIVTRAFIKENS TILLGÄNGLIGHET... 4 PÅLITLIGHET OCH RESENÄRENS NÖJDHET MED KOLLEKTIVTRAFIKEN...

Läs mer

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se RAPPORT FRÅN ETT: Dialog Trafikdialogen var höstens första dialogmöte av totalt tre. Dialogen berörde den kommande trafikplanen och lanserades som startskottet för arbetet med denna. Sammanlagt besökte

Läs mer

RES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga

RES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga RES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga Mätdagens förflyttningar per dag... 2 Huvudresor... 2 Delresor... 14 Reselement... 16 Resande per person och dag... 19 Yrkesmässig trafik

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 29 mars och 12 april intervjuades drygt 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Svaren redovisas

Läs mer

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Rapport 25:8 1 april 25 Dokumentinformation Titel Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Serie nr Trivector rapport 25:8 Författare Johan

Läs mer

Kundundersökning 2011. Mars - april 2011 Genomförd av CMA Research AB

Kundundersökning 2011. Mars - april 2011 Genomförd av CMA Research AB Östgötagården Kundundersökning 2011 Mars - april 2011 Genomförd av CMA Research AB Östgötagården kundundersökning 2011, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Rekommendationer 4 Fakta om undersökningen 5 Fakta

Läs mer

BO BRA PÅ ÄLDRE DAR I SÖDERHAMN

BO BRA PÅ ÄLDRE DAR I SÖDERHAMN RESULTAT FRÅN EN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND BOENDE 65+ Anna-Karin Joelsson Jennie Marklund Charlotte Wahl Sammanfattning I maj 2015 genomfördes en enkätundersökning i Söderhamns kommun. Undersökningen riktade

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Trafiksäkerhet för förskolebarn. - en konsumentenkät till föräldrar och personal

Trafiksäkerhet för förskolebarn. - en konsumentenkät till föräldrar och personal Trafiksäkerhet för förskolebarn - en konsumentenkät till föräldrar och personal NTF Skåne 25 Sammanfattning Det totala antalet föräldrar som besvarat enkäten var 945, 8% mammor och 2% pappor. Bland barnen

Läs mer

Vi ber dig att sända oss din ifyllda enkät i det portofria kuvertet som medföljer helst redan idag!

Vi ber dig att sända oss din ifyllda enkät i det portofria kuvertet som medföljer helst redan idag! RESANDEUNDERSÖKNING Detta är en undersökning som genomförs av WSP i samarbete med PFM Research på uppdrag av Tyresö kommun. Undersökningen syftar till att kartlägga resvanor hos boende i östra Tyresö samt

Läs mer

Var med och beskriv läget i länet

Var med och beskriv läget i länet SCB Månad 2015 Var med och beskriv läget i länet Länsstyrelsen i Stockholm har som uppgift att främja länets utveckling. För att göra detta på bästa sätt behöver vi din hjälp. Du kan genom att svara på

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner Våren 2014 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN Titel: Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren 2014 Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Skånepanelen Medborgarundersökning December 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Skånepanelen Medborgarundersökning December 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Skånepanelen Medborgarundersökning December 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Sida 2 Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat Resvanor Resor

Läs mer

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson Dokumentinformation Titel LundaMaTs

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014 Skånepanelen 2 2014 Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat

Läs mer

Resvaneundersökning i Kalmar kommun. Rapport v 1.4, 2014-03-03 Projektnummer: 1326-1301

Resvaneundersökning i Kalmar kommun. Rapport v 1.4, 2014-03-03 Projektnummer: 1326-1301 Resvaneundersökning i Kalmar kommun Rapport v.4, 204-03-03 Projektnummer: 326-30 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Kalmar kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:204-03-03

Läs mer

Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar

Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar Ingela Gabrielsson, privatekonom 2013-08-28 Sammanfattning Bland unga vuxna i åldern 18-29 år bor 27 % kvar i föräldrahemmet. I åldern 22-25

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 2014

CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 2014 3 8 år 1 4 19 4 2 : CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 214 En granskning och jämförelse av kommunernas satsningar på att öka cykling och göra cykling säkrare och mer attraktivt Koucky & Partners AB, på uppdrag

Läs mer

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20 Förändrade resvanor Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20 Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg Trängselskatten har effekt Bilresandet över trängselskattesnittet har minskat

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Populärversion Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester

Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester HUI Research på uppdrag av SkiStar April 2013 Författare: Karin Olsson Innehåll Rapporten är indelad i följande avsnitt: Metod Semestervanor Skidintresserade

Läs mer

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor.

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Västsvenska paketet Restider i stråk Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Resultat 2012. Kompletterat med cykelrestider. Uppdragsnr: - 2 (19) Innehåll

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Sammanfattande rapport Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Allmänhetens synpunkter på indrivningssystemet och kronofogdemyndigheten

Allmänhetens synpunkter på indrivningssystemet och kronofogdemyndigheten Allmänhetens synpunkter på indrivningssystemet och kronofogdemyndigheten Resultat från en riksomfattande undersökning vintern 2001 RSV Rapport 2002:16 2 Förord Riksskatteverket (RSV) genomför regelbundet

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015 - lägesrapportering

Regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015 - lägesrapportering 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-05-12, info punkt 14 Regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015 - lägesrapportering Ärendebeskrivning Information

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Kundundersökning 2010. Februari - april 2010 Genomförd av CMA Research AB

Kundundersökning 2010. Februari - april 2010 Genomförd av CMA Research AB Östgötagården Kundundersökning 2010 Februari - april 2010 Genomförd av CMA Research AB Östgötagården kundundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Rekommendationer 4 Fakta om undersökningen 5

Läs mer

MMS Basundersökning 2013:1. Danielle Aldén

MMS Basundersökning 2013:1. Danielle Aldén MMS Basundersökning 2013:1 Danielle Aldén Metod och bortfall MMS, Mediamätning i Skandinavien AB, mäter minut för minut vad svenska folket ser på TV. Detta sker med hjälp av en statistiskt utvald panel

Läs mer

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx

Läs mer

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Sammanfattning För snart 40 år sedan höll Olof Palme sina numer berömda tal från ett lastbilsflak

Läs mer