PM 2008:10 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2

Transkript

1 PM 28:1 VERSION 1. Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Öasvängen på Visingsö

2 Dokumentinformation Titel: Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Öasvängen på Visingsö Serie nr: PM 28:1 Projektnr: 72 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare: Anja Quester, Daniel Svanfelt, PG Andersson, VINNOVA Kontaktperson: Emma Gretzer Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Preliminär PM Jönköpings kommun, Jönköpings länstrafik, VINNOVA Slutlig PM Jönköpings kommun, Jönköpings länstrafik, VINNOVA Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax info@trivector.se

3 Förord driver forskningsprojektet Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 med stöd av VINNOVA. Projektet är en fortsättning på Del 1 (i vilken Byabussen i Ystad utvärderades), som dokumenterar, utvärderar och utvecklar tre försök med utvecklad kollektivtrafik i landsbygdsområden i Sverige: Ett landsbygdsområde som delas av tre nordvästskånska kommuner, där Skånetrafiken sommaren 27 på försök startade en ny form av närtrafik Sävsjö kommun, i Jönköpings län, där anropsstyrd närtrafik samordnas med sjukresor och färdtjänst på landsbygden sedan 25 Visingsö i Vättern, också i Jönköpings län, som sedan 25 har en fullständigt samordnad kollektivtrafik i form av linjetrafik och anropsstyrd trafik Denna PM beskriver utvärderingen av försöket med Öasvängen på Visingsö mot bakgrund av en enkätstudie som genomförts med ca 8 enkäter till boende och inpendlande på ön. Det övergripande syftet är få fram underlag för att utveckla lösningar, som gör att transporter i glesbygden kan bibehållas eller förbättras, trots glesbygdens minskade befolkningsunderlag. Arbetet utförs i samarbete med trafikhuvudmännen, Jönköpings Länstrafik resp Skånetrafiken, samt kommunerna. Arbetena för denna PM har genomförts i samråd med Jönköpings kommun och Jönköpings Länstrafik. Kontaktpersoner har varit Per Lantz (kommunen) och Jan Peter Petersson (länstrafiken). Förarbete och analyser har genomförts av fil mag Anja Quester, civ ing Lovisa Indebetou samt civ ing Daniel Svanfelt, med stöd av assistenten Catharina Gensmann. Projektet löper i sin helhet till 21. Denna PM kommer även att ingå som en del i den framtida avrapporteringen i form av en slutrapport. Lund maj 28 AB

4

5 Innehållsförteckning Förord. Sammanfattning 1.1 Inledning 1.2 Resultat för hela populationen 1.3 Jämförelse av resultat mellan dem som har åkt och dem som inte har åkt med Öasvängen 2.4 Jämförelse av resultat mellan färdtjänstberättigade och övriga Sammanställning av resultat för hela populationen (avdelningarna A, B och E) Urval och svarsfrekvens Demografi Körkortsinnehav samt tillgång till bil och cykel Tillgång till buss och färdtjänst Kännedom om Öasvängen Attityder till Öasvängen Värdet av Öasvängen Resandet med Öasvängen Synpunkter och förslag Sammanställning av resultat för dem som har åkt med Öasvängen (avdelning C) Resfrekvens Ärende Resor innan Öasvängen fanns Nöjdhet med trafiken Sammanställning av resultat för dem som inte har åkt med Öasvängen (avdelning D) Skäl till att inte åka Värdet av trafiken trots att man inte själv åker Jämförelse av resultat mellan dem som har åkt och dem som inte har åkt med Öasvängen (enligt B8) Kännedom om Öasvängen Attityder till Öasvängen Värdet av Öasvängen Jämförelse av resultat mellan dem med tillgång till bil och dem utan (enligt A5) Kännedom om Öasvängen Attityder till Öasvängen Värdet av Öasvängen Resandet med Öasvängen Jämförelse av resultat mellan färdtjänstberättigade och övriga (enligt A8) Kännedom om Öasvängen Attityder till Öasvängen Värdet av Öasvängen Resor innan Öasvängen fanns Nöjdhet med trafiken 54 Inledning 7.4 Resandet med Öasvängen Syfte Resfrekvens Metod Ärende 7.7

6 Bilaga 1) Bilaga 2) Bilaga 3) Bilaga 4) Bilaga 5) Bilaga 6) Enkät (4 sidor) med följebrev (för de boende) och påminnelsebrev SPSS-lista med samtliga svar på öppna frågan B4, Om du anser att den fasta tidtabellen på sommaren fyller något behov: på vilket sätt? SPSS-lista med samtliga svar på öppna frågan B7, Om Öasvängens värde bedöms som högre: Hur mycket mer skulle du vara villig att betala per år för att säkerställa att den finns kvar? SPSS-lista med samtliga svar på öppna frågan D1, Annan anledning [till att inte resa med Öasvängen] SPSS-lista med samtliga svar på öppna frågan D2, Om du ett värde i att Öasvängen finns även om du inte åker med den: på vilket sätt? Sammanställning av svar på öppna frågan E1, Övriga synpunkter/förslag

7 1. Sammanfattning.1 Inledning Denna PM beskriver utvärderingen av försöket med Öasvängen på Visingsö mot bakgrund av en enkätstudie som genomförts med ca 8 enkäter till boende och inpendlande på ön. Enkäten finns som bilaga 1. Den är en del i en större serie av avrapporteringar i ett forskningsprojekt som bedrivs av på uppdrag av VINNOVA, i vilket samarbete sker med Jönköpings kommun och Jönköpings Länstrafik. I detta projekt utvärderas och utvecklas försöket med utvecklad närtrafik, den s k Öasvängen på Visingsö, jämte två andra närtrafikförsök i landet. Genom inkodning av enkätsvaren i SPSS har sedan efterfrågade och i övrigt intressanta resultat för hela populationen, och för delmängder, kunnat tas fram..2 Resultat för hela populationen Antalet inkomna enkätsvar var 436 stycken, varav sju stycken var dubbletter. Svarsfrekvensen uppgår därmed till drygt 61 %. Av 7 utskickade enkäter till skolorna kom 34 stycken åter ifyllda. Svarsfrekvensen räknat på de 7 utsända enkäterna var därmed knappt 49 %. Den totala svarsfrekvensen uppgick således till drygt 6 %. Några intressanta resultat att redovisa är: 43 % av respondenterna uppger att de har god eller mycket god kännedom om Öasvängen. Informationen om denna har man i första hand fått från tidtabeller, genom broschyrer eller via vänner och bekanta. 61 % av respondenterna anser att resmöjligheterna förbättrats sedan Öasvängen startade 19 % menar att resmöjligheterna inte alls förbättrats eller förbättrats mycket lite. Av respondenterna är det 41 % som uppger att de åkte med trafiken någon gång under det gångna året. 4 % av dem som åkt under året uppger att de reser mer nu med Öasvängen, än tidigare. 77 % anser att den fasta tidtabellen under sommaren fyller en funktion. Man anger bland annat omsorgen som turisterna som en orsak, men också att det ger möjlighet att impulsåka själv.

8 2 Hur nöjd man är med trafiken och med olika aspekter av trafiken, framgår av diagrammet i Figur.1 nedan. Betyget 1 motsvarar inte alls nöjd medan betyget 5 motsvarar mycket nöjd. Bland dem som har åkt med Öasvängen är 7 % ganska eller mycket nöjda med trafiken. Den vanligaste anledningen till att man inte åker med Öasvängen är att man kan gå och cykla dit man ska. Bland andra anledningar nämns kravet på förbeställning, och att man äger eller disponerar bil. Ytterligare resultat framgår av kapitel Information Beställningsprocess Personal beställningscentralen Väntetider Tidtabellen Punktligheten Restiden Förarna Fordonen Byte vid hamnen Avstånd till linjen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur.1 Betyg på olika aspekter för resa med Öasvängen. De blå fyllda staplarna markerar medelvärdet och de smalare felstaplarna visar den positiva standardavvikelsen..3 Jämförelse av resultat mellan dem som har åkt och dem som inte har åkt med Öasvängen Generellt sett är resenärerna mer nöjda än de som inte reser. Resenärerna är mer nöjda med samtliga aspekter. Se Figur.2. Man kan förvänta sig att en större andel av dem som regelmässigt åker med Öasvängen ser ett större värde i trafiken än ickeresenärerna. Denna hypotes ser ut att stämma. Ytterligare resultat framgår av kapitel 5.

9 Information Beställningsprocess Resenärer Icke-resenärer Personal beställningscentralen Väntetider Tidtabellen Punktligheten Restiden Förarna Fordonen Byte vid hamnen Avstånd till linjen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur.2 Medelbetyg på olika aspekter för resa med Öasvängen, uppdelat på resenärer och ickeresenärer..4 Jämförelse av resultat mellan färdtjänstberättigade och övriga Bland de färdtjänstberättigade tycks det vara större andelar som anser att trafiken inte alls har förbättrats (3 personer, 13 %) och som anser att trafiken har förbättrats mycket (5 st, 22 %) jämfört med övriga. Det lilla urvalet gör det dock vanskligt att dra slutsatser. De som har tillgång till färdtjänst mer nöjda än de som inte har det. Andelen färdtjänstresenärer som är mycket eller ganska nöjda uppgår till 79 %. Framförallt är man som färdtjänstberättigad mer nöjd med tidtabellen, lyhördheten från trafikplanerarnas sida och priset än övriga. Se Figur.3. Resfrekvensen bland de färdtjänstberättigade är lägre än för populationen som helhet. Detta beror naturligtvis på att man är mindre rörlig över huvud taget, och att man som t ex pensionär (bland de med färdtjänsttillstånd är 93 % över 64 år) inte har det behovet av dagliga resor som skolbarn eller förvärvsarbetande har.

10 Information Beställningsprocess Färdtjänst Ej färdtjänst Personal beställningscentralen Väntetider Tidtabellen Punktligheten Restiden Förarna Fordonen Byte vid hamnen Avstånd till linjen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur.3 Medelbetyg på olika aspekter för resa med Öasvängen, uppdelat på färdtjänstberättigade och ej färdtjänstberättigade. Det kan vara så att färdtjänstresorna har minskat i omfattning sedan Öasvängen infördes, åtminstone om man får tro den lilla grupp respondenter av färdtjänstberättigade som svarat på enkäten. När man beaktar svaren på frågan Reser du oftare kollektivt nu än före projektet med Öasvängen började? svarar 7 % av färdtjänstberättigade (14 st) nej, vilket kan jämföras med 58 % bland de övriga. Ytterligare resultat framgår av kapitel 7.

11 5 1. Inledning 1.1 Syfte arbetar på uppdrag av den statliga forskningsmyndigheten VINNOVA med att utvärdera och utveckla tre försök med närtrafik på landsbygd i Sverige. Försöken har olika bakgrund, syfte och utformning som har det gemensamma att de genom att uppnå ökad samordning mellan olika typer av samhällsbetalda transporter, kunna erbjuda en förbättrad kollektivtrafik på landsbygden alternativt att kunna erbjuda fortsatta resmöjligheter trots att resandeunderlag och ekonomiska resurser är minskande. Ett av försöken är det med den s k Öasvängen på ön Visingsö i Vättern, tillhörande Jönköpings kommun. Trafiken, som körs mestadels som en anropsstyrd busslinje, ombesörjer även färdtjänst- och skolskjutstransporter, då den utgör den enda samhällsbetalda trafikformen på ön. Trafiken är alltså fullständigt samordnad. Mer om trafiken finns att läsa i bakgrundsbeskrivningen Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 tidigare erfarenheter samt upprinnelse till aktuella försök (Trivector PM 27:1). Någon djupare utvärdering av Visingsöförsöket ingick dock inte i den nämnda PM:en. Jönköpings kommun och Jönköpings länstrafik har dock önskat en forcering av denna del, för Visingsötrafikens vidkommande, eftersom man kommer att ta beslut om den fortsatta trafiken på ön under tidig sommar. Därför avrapporteras nu denna utvärdering separat i denna PM. 1.2 Metod Utvärderingen har genomförts som en enkätstudie. Enkäter med följebrev har skickats ut till samtliga boende på ön från 6 år och uppåt (713 st), samt till tre särskilt identifierade skolor och inrättningar på ön, som till hög andel har inpendlare (förvärvsarbetande och studenter) från fastlandet, i en kvantitet av 7 enkäter. Dessa är Kumlabyskolan (grundskola F-6), Braheskolan (folkhögskola och konferensanläggning) och Stigbyskolan (ungdomsvård). Detta kan jämföras med den totala inpendlingen (arbetsresor) till ön som uppgår till 9 personer. De boende och inpendlande ombeds att svara på frågor om sig själv, om sitt resande med kollektivtrafiken och om sina attityder om densamma. Enkäten finns som bilaga 1. Samma enkät användes till de boende som till pendlarna.

12 6 Genom inkodning av enkätsvaren i SPSS har sedan efterfrågade och i övrigt intressanta resultat för hela populationen, och för delmängder, kunnat tas fram.

13 7 2. Sammanställning av resultat för hela populationen (avdelningarna A, B och E) 2.1 Urval och svarsfrekvens Av urvalet på 713 boende kom två i retur. Detta gör ett nettourval på 711 personer för denna grupp. Antalet inkomna enkätsvar var 436 stycken, varav sju stycken var dubbletter. Svarsfrekvensen uppgår därmed till drygt 61 %. Av 7 utskickade enkäter till skolorna kom 34 stycken åter ifyllda. Svarsfrekvensen räknat på de 7 utsända enkäterna var därmed knappt 49 %. Den totala svarsfrekvensen uppgick således till drygt 6 %. 2.2 Demografi Sysselsättning (A1) Den huvudsakliga sysselsättningen bland respondenterna är förvärvsarbetande och pensionärer. Fördelningen framgår av figuren nedan. Antal Figur 2.1 Sysselsättning bland de svarande. Totalt 462 giltiga svar av 474 inkomna enkäter.

14 8 Enligt den officiella statistiken (26) så är 334 boende på ön förvärvsarbetande. Kön (A2) En majoritet av de svarande är kvinnor. Denna fördelning svarar mot de faktiska förhållandena på ön. Antal Kvinna M an Figur 2.2 Respondenternas kön. Totalt 472 giltiga svar av 474 inkomna enkäter. Ålder (A3) I diagrammet nedan (Figur 2.3) visas åldersfördelningen. Ön tycks ha en hög andel äldre i pensionsåldern eller nära om man får tro åldersfördelningen bland dem som svarat på enkäten. Enligt kommunens statistik för 26 är en fjärdedel 65 år eller äldre medan ytterligare en fjärdedel är 18 år eller yngre. Fördelningen bland respondenterna stämmer väl överens med åldersfördelningen på ön.

15 9 Antal Figur 2.3 Respondenternas ålder, i årsklasser från 6 till 81 år. Totalt 473 giltiga svar av 474 inkomna enkäter. 2.3 Körkortsinnehav samt tillgång till bil och cykel Körkortsinnehavare (A4) 339 stycken av respondenterna (72 %) har körkort, medan 134 stycken (28 %) inte har det. Tillgång till bil (A5) Av respondenterna uppger 319 stycken (67 %) att de har tillgång till bil, medan 97 (21 %) inte har det. Resterande 11 %, 5 stycken, har ibland tillgång till bil. Se Figur 2.4. Tillgång till cykel (A6) En stor majoritet har tillgång till cykel. 42 av 474 (89 %) svarar ja på frågan, medan 51 (11 %) svarar nej.

16 1 Antal J a Ibland N ej Figur 2.4 Tillgång till bil. Totalt 466 giltiga svar av 474 inkomna enkäter. 2.4 Tillgång till buss och färdtjänst Busskort (A7) 182 personer (38 %) har busskort i någon form. Större delen (61 %) har alltså inget busskort. Se Figur 2.5. Färdtjänsttillstånd (A8) Av respondenterna uppger 29 stycken att de har färdtjänsttillstånd. Detta motsvarar 6 % av dem som svarat. Enligt statistik från Jönköpings kommun var 4 boende på ön färdtjänstberättigade i mars 27. Detta motsvarar drygt 5 %. Det tycks alltså som om de färdtjänstberättigade är normalt representerade bland respondenterna, även om antalet är litet. Se Figur 2.6.

17 11 Antal J a N ej Figur 2.5 Innehav av busskort. Totalt 472 giltiga svar av 474 inkomna enkäter. Antal J a N ej Figur 2.6 Innehav av färdtjänsttillstånd. Totalt 47 giltiga svar av 474 inkomna enkäter.

18 12 Avstånd till bussen (A9) Frågan som ställdes var Hur långt har du mellan hemmet och Öasvängen i meter?. För denna fråga analyserar vi bara vad de boende på ön (436 respondenter) angivit. Fördelningen, i klasser i 5-metersintervaller på de kortare avstånden och något större intervaller däröver, framgår av diagrammet nedan. Man kan konstatera att ett antal personer måste ha missuppfattat frågan, eller åtminstone kraftigt missbedömt sitt avstånd, då de anger avstånd på över 2 kilometer och upp till 7 kilometer! I själva verket är det inte från någon punkt på ön så långt som 2 kilometer till en plats där man kan stiga på bussen. Men även om man tar med alla dessa orimliga svar så hamnar man på det rimliga genomsnittliga gångavståndet 46 meter. Om man utelämnar alla svar med 2 km eller längre avstånd (18 stycken) får man istället ett genomsnittligt avstånd på 253 meter. 9 personer (21 %) har angett ett avstånd som understiger 5 meter. 32 stycken (7 %) har inte svarat på denna fråga. Antal Figur 2.7 Respondenternas (delmängden de boende på ön) uppskattade avstånd till busslinjen Öasvängen. Totalt 43 giltiga svar av 436 inkomna enkäter.

19 Kännedom om Öasvängen Hur väl man känner till Öasvängen (B1) 24 respondenter (43 %) anser sig ha god eller mycket god kännedom om trafiken. Det är ungefär lika många som anser sig ha någon eller väldigt liten kännedom om trafiken, 211 stycken (45 %). En mindre del, 52 personer (11 %) menar att de inte har någon kännedom alls. Antal Inte alls Väldigt lite N ågo t Ganska väl M ycket väl Figur 2.8 Respondenternas upplevda kännedom om trafiken. Totalt 467 giltiga svar av 474 inkomna enkäter. Hur man fått information om Öasvängen (B2) Hur har man då skapat sig kännedom om trafiken på ön? En majoritet, 261 personer (55 %) har fått informationen genom den tidtabell, som delas ut till alla hushåll på ön. Andra viktiga källor för informationen är via vänner och bekanta och via informationsbroschyr. Se Figur 2.9. Det är vanligt att man har fått information från mer än en källa, och således kryssat i mer än ett svarsalternativ för denna fråga. De 48 som har svarat Annat har (utöver till exempel föräldrarna, barnen, grannen som egentligen skulle passat bland Via vänner/bekanta ; 11 stycken kan hänföras dit) angett sådant som allmänna informationsmöten (t ex öaråden ), genom jobbet, skolan och byskvaller.

20 Tidtabell 261 Internet 25 Annons 34 Via vänner/bekanta 118 Via broschyr 148 Annat 48 Har inte fått information 3 Figur 2.9 Hur respondenterna har fått information om trafiken. Möjlighet att lämna mer än ett svar har utnyttjats av många, därav att summan av antalet svar överstiger antalet inskickade enkäter, Attityder till Öasvängen Har möjligheterna att resa förbättrats? (B3) Upplever man att resmöjligheterna förbättrats i och med att Öasvängen ersatt tidigare skolskjutsar, taxifärdtjänst och kompletteringstrafik? (Frågan löd Upplever du att möjligheterna att resa med kollektivtrafiken har förbättrats med Öasvängen? ) Ett ganska tydligt resultat är att det uppfattas just så. Figur 2.1 visar att hela 287 av 474 (61 %) har uppfattat att Öasvängen har förbättrat resmöjligheterna, alltifrån Något till Mycket. Det vanligaste svaret, Något, kommer från 19 stycken vilket motsvarar 23 % av respondenterna. Nästan lika många har svarat Ganska mycket och ytterligare 74 stycken (16 %) Mycket. 88 personer (19 %) svarar Inte alls eller Väldigt lite. Nästan lika många, 86 personer (18 %), svarar Vet ej.

21 15 Antal Inte alls Väldigt lite N ågo t Ganska mycket M ycket Vet ej Figur 2.1 Respondenternas svar på om resmöjligheterna har förbättrats med Öasvängen. Totalt 461 giltiga svar av 474 inkomna enkäter. Fyller den fasta tidtabellen under sommaren något behov? (B4) På denna fråga svarar hela 363 stycken (77 %) ja. Antal som svarat nej är 76 personer. Om man svarade ja hade man möjlighet att öppet specificera vilket behov man uppfattade att det finns. Bland de inkomna svaren märks en tydlig omsorg om turisterna på ön, som främst kommer under sommarhalvåret. Men man anger också ofta att slippa att beställa medför en bättre standard det blir lättare att åka, och man kan impulsåka. För en lista över alla inkomna svar på denna fråga, se bilaga 2. Nöjdhet med trafiken (B5) Respondenterna fick svara med betyg enligt en skala på 1-5, motsvarande hur nöjd man är med ett antal aspekter på Öasvängen. Betyget 1 motsvarar Inte alls nöjd och 5 Mycket nöjd. För varje aspekt kunde man också vara Vet ej. De som inte åkt med Öasvängen uppmanades att ange hur bra de tycker att trafiken verkar vara. Resultatet sammanställs i diagrammet nedan.

22 Information Beställningsprocess Personal beställningscentralen Väntetider Tidtabellen Punktligheten Restiden Förarna Fordonen Byte vid hamnen Avstånd till linjen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur 2.11 Betyg på olika aspekter för resa med Öasvängen. De blå fyllda staplarna markerar medelvärdet och de smalare felstaplarna visar den positiva standardavvikelsen. Mest nöjd är man med förarna. Medelbetyget ligger på 4,7, vilket innebär att de allra flesta svarat att man är mycket nöjd. Bra betyg ger man också till tryggheten (4,2), punktligheten (3,9), fordonen (3,8), avståndet till linjen (3,8), bytet vid hamnen (3,7) och priset (3,6). Snittbetyget för informationen, väntetider, restider samt personalen på beställningscentralen ligger alla runt 3. Något sämre betyg får tidtabellen (2,9), beställningsprocessen (2,6) och trafikplaneringen (2,5). Men den aspekt som får sämst betyg, Lyhördhet från trafikplaneringen, tycks också vara den aspekt som det är svårast att få grepp om som resenär och kund. Denna aspekt är överrepresenterad (258 personer, motsv. 6 %) om man jämför andelen som svarat Vet ej för de olika aspekterna. Se Figur Att det finns en hög andel som svarar Vet ej har ju naturligtvis också att göra med att man kan ha svårt att yttra en åsikt i frågan om man inte känner till eller har åkt med trafiken. Just trafikplaneringen är en sådan sak som sker i bakgrunden och i det tysta som varken de som åker dagligen som de som inte åker alls kommer i kontakt med och därför heller inte kan eller vill ha någon bestämd uppfattning om.

23 17 Andel (%) Information Beställningsprocess Personal beställningscentralen Väntetider Tidtabellen Punktligheten Restiden Förarna Fordonen Byte vid hamnen Avstånd till linjen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur 2.12 Andel respondenter som svarar Vet ej för de olika aspekterna. Andelarna avser giltiga svar. 2.7 Värdet av Öasvängen Dessa två frågor kom med i enkäten för att på något sätt få en indikation på om värdet eller nyttan av trafiken, främst för de boende på ön, motsvaras av de kostnader som man idag upplåter för trafiken. Frågorna som ställdes lyder: Årligen går ca 11 kr av det du betalar i kommunalskatt till Öasvängen. Tycker du att detta belopp ungefär motsvarar det värde eller den nytta Öasvängen har för dig? (fråga B6) Om Öasvängen har ett större värde för dig än det du betalar via kommunalskatten, hur mycket mer skulle du vara villig att betala per år för att säkerställa att Öasvängen finns kvar? (fråga B7) Frågorna ställdes både till dem som åker idag och de som inte åker. För den sistnämnda gruppen återspeglar det efterfrågade värdet, den nytta uttryckt i kronor som finns av trafiken trots att man inte använder tjänsten, vilket i vetenskapliga sammanhang brukar kallas non-use value. Det kan handla om att det finns ett värde i att trafiken finns om man en dag skulle bli oförmögen att, av olika anledningar, köra bil, gå eller cykla eller att man tycker att det finns en nytta för andra människor (i hushållet, i vänkretsen, eller folk i allmänhet) att tjänsten erbjuds, som man är beredd att bidra till.

24 18 Resultatet av enkätundersökningen är att över hälften av respondenterna (272 personer, motsv. 57 %), tycker att 11 kronor är en nivå på skatteinsatsen, som motsvarar den egna nyttan väl. Sedan är det ganska jämnt fördelat mellan de som anser att värdet är högre (85 st, 18 %) respektive lägre (84 st, 18 %), vilket diagrammet nedan visar. Antal Ja Nej, Öasvängen har större värde för mig Nej, Öasvängen har mindre eller inget värde för mig Figur 2.13 Respondenternas svar på om det egna bedömda värdet (uttryckt i betalningsvilja via skattsedeln) motsvarar den summa pengar som via skattsedeln går till trafiken idag. Totalt 441 giltiga svar av 474 inkomna enkäter. På B7 har man alltså fått svara öppet på hur stor summa man är beredd att betala för att säkerställa att trafiken finns kvar, om man i B6 har svarat att Öasvängen har ett större värde än de 11 skattekronorna. Se bilaga 3. Notera att det kan finnas åsikten att man inte är beredd att betala något extra, även om man anser att det finns ett större värde i trafiken. Detta kan möjligen tolkas som att man i första hand anser att någon annan ska skjuta till mer pengar för att säkerställa trafikens fortlevande. Det är alltså inte helt självklart att koppla betalningsvilja till begrepp såsom värde eller nytta. 363 personer (77 %) har inte svarat på frågan. Till antalet motsvarar detta i stort sett de som har svarat Ja eller Nej, Öasvängen har mindre eller inget värde för mig på fråga B6, och som alltså inte uppmanades att svara på B7. De rent kvantitativa svaren på frågan om man är beredd att betala mer för att säkerställa servicen, varierar från till 5 kronor. Det är 57 stycken (12 %) som angett ett belopp uttryckt i kronor. Det vanligaste svaret är 5 kronor,

25 19 som 13 personer svarat, följt av 2 kronor, vilket 12 personer har svarat och därefter 1 kronor, som 11 stycken svarat. Medelvärdet av alla kvantitativa svar är ungefär 63 kronor. Men sedan tillkommer ett antal som svarar i text att de inte är beredda att betala något mer eller bara är beredda att betala mer om förutsättningarna och/eller trafiken ändras. Ansätts dessas betalningsvilja till (lågt räknat) så hamnar medelvärdet istället på 33 kronor. Ansätter man istället betalningsviljan 11 kronor (som idag) så blir medelvärdet 38 kronor. Det ska nämnas att de 11 kronor som satts som utgångsnivån i enkäten är en summa som utgår ifrån att alla andra boende i Jönköpings kommun också bidrar med samma peng till just denna trafik. 1 Men som boende på ön betalar man också mer i skatt till övrig kollektivtrafik i kommunen och i länet. Som räkneexempel för att få ett begrepp om talen kan man nämna att Öasvängens årliga underskott på 1,4 miljoner kronor, som alltså täcks genom skattebidrag, motsvarar knappt 1 9 kronor årligen per boende på ön. Hela Jönköpings Länstrafiks underskott, och därmed skattefinansierat täckningsbidrag, ligger på 221,5 miljoner kronor 2. Utslaget per länsinvånare blir detta strax under 7 kronor (för 26). Om man ska försöka sig på en uppskattning av betalningsviljan i genomsnitt i förhållande till de i enkäten angivna 11 kronorna, får man först göra ett kompletterande antagande om betalningsviljan för de som uppger att värdet är mindre än dessa 11 kronor, och därefter skriva upp och översätta betalningsviljan för de tre svarskategorierna till öns befolkning som helhet. Eftersom vi inte har gjort någon bortfallsanalys är det svårt att anta något om betalningsviljan hos dem som inte svarat på enkäten, men intuitivt bör den kunna vara lägre än bland dem som faktiskt bemödat sig med att tycka till om trafiken och sända in enkäten. Tabell 2.1 Uppskattning av betalningsvilja via skattsedeln för att säkerställa Öasvängens fortlevnad Svarskategori Antal Andel (av respondenterna) Andel (av öns totala befolkning) Antagen betalningsvilja, kr Ja [11 kronor är en rimlig nivå] % 36 % 11 Nej, Öasvängen har större värde för mig % 12 % 38 Nej, Öasvängen har mindre eller inget värde för mig % 11 % 5 Alla som svarat (medelvärde genom viktning) % 59 % 15 Alla boende på ön % 1 %? 1 2 Nettokostnaden för trafiken enligt förstudien, 1,4 Mkr årligen, har slagits ut på samtliga boende i kommunen, ca 123 inv, alltså inte bara skattebetalare. Enligt JLT:s årsredovisning 26.

26 2 Den genomsnittliga betalningsviljan bland respondenterna, för att säkerställa att trafiken finns kvar, kan beräknas till 15 kronor. Se Tabell 2.1. Huruvida detta är ett värde som kan användas i verkligheten är dock svårare att svara på. Det faktum att den angivna summan inte motsvarar skattebeloppet för dem som faktiskt betalar skatt utan är utslaget på hela befolkningen, alltså även på t ex pensionärer och barn, gör det extra vanskligt att dra några slutsatser. Om man tar hänsyn till att dessa grupper inte betalar någon skatt måste ju de som är i arbetsför ålder även täcka in för dessa gruppers betalningsvilja. Beloppet idag för dessa skulle då snarare ligga närmare 2 kronor, än 1. En ny betalningsvilja på 15 kronor behöver därför inte ses som en betydande ökning. 2.8 Resandet med Öasvängen I fråga B8 uppmanades man att svara på om man rest med Öasvängen någon gång det senaste året. De som svarar ja uppmanades sen att endast svara på återstående frågor under C (se vidare kapitel 3), medan de som svarade nej istället ombads att svara på frågorna under D (kapitel 4). Resultatet är att 192 personer uppger att de rest med Öasvängen någon gång under det senaste året. Det utgör 41 % av respondenterna. Antal J a N e j Figur 2.14 Respondenternas svar på om de rest med trafiken det gångna året. Totalt 47 giltiga svar av 474 inkomna enkäter.

27 Synpunkter och förslag Som sista fråga i enkäten (E1) fanns möjlighet att öppet lämna egna synpunkter och förslag på Öasvängen och kollektivtrafiken på ön. 248 personer utnyttjade denna möjlighet och har lämnat en kommentar/synpunkt/förslag. Det motsvarar 52 % av de 474 respondenterna. Svaren finns sammanställda i bilaga 6. Det är ingen lista över samtliga svar, utan svaren har grupperats och antalet svar som liknar varandra, eller pekar på samma problemställning/pekar ut samma förslag, har räknats. Den kommentar som förekommer flest gånger (85 respondenter påpekar det, motsvarande 18 %) är den att det borde finnas trafik även kvällar och helger. Övriga ofta förekommande kommentarer rör storleken på bussarna (55 st, 12 %); man menar då att den buss som används för trafiken är för stor för sitt ändamål under större delen av tiden, och att det påverkar miljön och framkomligheten på vägarna negativt. Dessutom påpekas att bussen på grund av sin storlek inte kan komma nära alla målpunkter, såsom t ex ålderdomshemmet, och att bussen heller inte är anpassad för funktionshindrade. 26 personer (5 %) saknar taxin som fanns på ön tidigare, och av dessa är 3 färdtjänstberättigade medan 23 inte är det. 25 av respondenterna skriver på temat att det är omständligt med förbeställning. 21 anger att det är för dålig tidpassning med färjorna till och från fastlandet, och att väntetiderna i hamnen därmed blir för långa (jämför svar angående väntetid på fråga B5 i avsnitt 2.6 ovan.) Det oftast förekommande berömmet (13 st, 3 %) rör förarna.

28 22

29 23 3. Sammanställning av resultat för dem som har åkt med Öasvängen (avdelning C) 3.1 Resfrekvens Som fråga C1 efterfrågades uppgiften om hur ofta man reser med Öasvängen och man uppmanades även att som ett öppet svar ange mer detaljerat hur ofta man åker. Bland dem som har rest med Öasvängen någon gång det senaste året (och som alltså har svarat på frågorna i enkätens avdelning C) svarar störst andel (56 personer, 3 %) att de åker flera gånger i veckan. Genomsnittet för denna grupp är 4,7 gånger i veckan. Se Figur 3.1 och Tabell 3.1. Antal Flera gånger i veckan Några gånger i månaden Några gånger per år Endast någon enstaka gång Figur 3.1 Hur ofta man reser med Öasvängen. Svar från dem som uppgett att de rest någon gång under det gångna året. Totalt 189 svar. Om man antar att de som svarat att de åker Endast någon enstaka gång gör i genomsnitt en resa per år, så går respondenternas årliga resande att uppskatta till ca 13 9 resor per år, med ledning av dessa uppgifter. De som svarat på enkäten att de har rest under det senaste året skulle då i genomsnitt göra ca 74 resor per person och år med Öasvängen. Om man baserar resan-

30 24 det på alla 474 som svarat på enkäten så blir det årliga resandet per invånare och år istället 29. Tidigare erhållen resandestatistik 3 visar på ett årligt resande på knappt 14 8 resor, motsvarande 2 resor per öinvånare och år. Om man hade kunnat bortse från att svarsfrekvensen på enkäten är 6 % så hade i enkäten uppgivna resandesiffror (13 9) stämt relativt bra överens med antalet i statistiken (14 8). Man kan dra följande slutsatser av detta: Antingen har i stort sett bara de som reser med Öasvängen svarat och skickat in enkäten (överrepresentation), eller så överskattar man sitt eget resande i enkäten. Troligen så är resultatet en följd av bägge dessa två förklaringsfaktorer kombinerat. Tabell 3.1 Hur ofta man reser med trafiken, och sammanställning av medelvärde av egen specificerad resfrekvens, för de olika svarskategorierna Svarskategori Antal Andel (av de som har åkt någon gång under året) Genomsnittligt antal resor Flera gånger i veckan 56 3 % 4,7 per vecka Några gånger i månaden 37 2 % 3, per månad Några gånger per år % 5,8 per år Endast någon enstaka gång % - Alla som svarat att de åkt någon gång under året (medelvärde genom viktning) % 13 9 per år 4 Alla boende på ön %? 3.2 Ärende Vad har man för syfte med resan, när man nu reser med Öasvängen? På fråga C2 fick man ange det normala huvudsakliga reseärendet. Frågan var Vilket är oftast ditt huvudsakliga ärende när du reser med Öasvängen? (Kryssa i ett alternativ) 5 Resultatet sammanställs i diagrammet i Figur 3.2. Oftast använder respondenterna Öasvängen i syfte att ta sig till skola eller annan utbildning (49 personer, 26 %), följt av resa till arbetet (38 st, 2 %). Övrigt som förekommer i betydande utsträckning är att besöka vårdinrätt För perioden juli 25-juni 27. Se vidare Trivector PM 27:1. Beräknat med antagandet att antalet resveckor per år är 47 och antal resmånader per år är 11. Trots att vi bett om endast ett svar alltså kryss i bara en ruta för denna del har en del (33 stycken) angett flera ärenden

31 25 ning (14 st), besöka släkt och vänner (13 st) eller för någon nöjesaktivitet (1 st). Bland Annat finns mest svar som inte riktigt har att göra med något klart uttryckt ärende. Vanligaste svar här är att man har åkt med Öasvängen till hamnen eller har åkt för att ta färjan över till fastlandet. Det verkliga ärendet anges alltså inte. De som har angett flera ärenden, alltså har satt flera kryss, har i hög utsträckning angett att besöka vårdinrättning (17 st), besöka släkt och vänner (13 st), eller besöka bank, post eller myndighet (1 st). Ärenden som man har under sin fritid kombinerar man alltså gärna under en och samma resa, medan detta inte tycks vara så vanligt förekommande för skola/utbildning (6 st) eller arbete (4 st). Antal Skola/utbildning 49 Arbete 38 Resa i tjänsten 3 Hämta/lämna barn Inköp av livsmedel Annat inköp Besöka vårdcentral/sjukhus/tandvård 14 Besöka post/bank/myndighet Föreningsaktivitet 1 1 Nöje 1 Besöka släkt och vänner 13 Annat 24 Flera ärenden 33 Figur 3.2 Ärende med resor. Svar från dem som uppgett att de rest någon gång under det gångna året. Totalt 189 svar.

32 Resor innan Öasvängen fanns Resfrekvens (C3) Hur ofta genomförde man sina resor, då med taxi, färdtjänst och skolskjuts, före det att Öasvängen inrättades? Diagrammet nedan visar resultatet. Endast någon enstaka gång dominerar klart. 87 personer har uppgett detta (vilket är 46 % av dem som svarat på frågan, 51 % av dem som överhuvudtaget har åkt något med Öasvängen det senaste året). Jämför detta med hur man reser idag i Figur 3.1. Antal Flera gånger i veckan Några gånger i månaden Några gånger per år Endast någon enstaka gång Figur 3.3 Hur ofta man reste innan Öasvängen fanns, då med taxi, färdtjänst och skolskjuts. Svar från dem som uppgett att de rest någon gång under det gångna året. Totalt 168 svar. Med hjälp av samma räkneövning som gjordes i avsnitt 3.1 kan vi beräkna det årliga resandet innan Öasvängen fanns, enligt dessa uppgifter, till 9 9 resor per år. Se Tabell 3.2. Införandet av Öasvängen skulle alltså med detta sätt att räkna ha medfört en ökning av kollektivresandet på ön med 4 %. 6 Eftersom resandet kan ha överskattats av resenärerna själva, enligt vad som sagts i avsnitt 3.1, är det ytterst tveksamt om man ska fästa någon vikt vid detta tal. 6 Respondenternas resor har ökat från 9 9 till Detta är en ökning med 4 årliga resor eller 4 %. Men man måste beakta svarsfrekvensen på 6 %, felkällorna enligt 3.1, samt det faktum att endast boende och inpendlare tillfrågats, och ej t ex turister.

33 27 Tabell 3.2 Hur ofta man reste med taxi/färdtjänst/skolskjuts före det att Öasvängen inrättades, och sammanställning av medelvärde av egen specificerad resfrekvens, för de olika svarskategorierna Svarskategori Antal Andel (av de som har åkt någon gång under året) Genomsnittligt antal resor Flera gånger i veckan 3 16 % 5,6 per vecka Några gånger i månaden 19 1 % 2,8 per månad Några gånger per år % 6,5 per år Endast någon enstaka gång % - Alla som svarat på denna fråga (medelvärde genom viktning) Alla som svarat att de åkt någon gång under året (medelvärde genom viktning) % 8 8 per år % 9 9 per år 8 Alla boende på ön %? Reser man oftare nu? (C4) En eventuell resandeökning kan dock skönjas om man beaktar svaren på nästa fråga, Reser du oftare kollektivt nu än före projektet med Öasvängen började?. Antal N ej J a Figur 3.4 Svar på om man reser oftare kollektivt nu än före försöket med Öasvängen inleddes. Svar från dem som uppgett att de rest någon gång under det gångna året. Totalt 186 svar. 7 8 Beräknat med antagandet att antalet resveckor per år är 47 och antal resmånader per år är 11 Under antagande att de som inte svarat på denna fråga (C3) har samma fördelning som de som faktiskt har svarat

34 28 75 personer svarade ja på den frågan, vilket motsvarar 4 % av dem som angett att de överhuvudtaget har rest med Öasvängen det senaste året. Räknat på alla 474 respondenter utgör dessa 16 %. Det betyder inte att man kan översätta dessa procenttal (enkätsvar) till resandeökningar (antal resor), men det ger en fingervisning om trenden. Om man svarade Ja ombads man också redogöra för hur man gjorde dessa resor tidigare, som man följaktligen gör med Öasvängen nu. Resultatet framgår av diagrammet nedan. De personer som åker med Öasvängen nu har tidigare varit bilpassagerare (12 st, 16 %), cyklat (8 st, 11 %), åkt taxi (6 st, 8 %) eller varit bilförare (5 st, 7 %). Fyra personer (5 %) har inte gjort resor av denna typ tidigare. Endast en har bytt en färdtjänstresa mot resa med Öasvängen. Viktigt att notera är dock att 37 stycken (hälften) inte uppgett något tidigare färdsätt. Man ska också tänka på att detta är svar från dem som uppger att de reser oftare nu än tidigare. Bland dem som reser lika mycket eller mindre än före Öasvängen fanns återfinns naturligtvis tidigare färdtjänstresor med taxi, även om dessa alltså inte ökat i omfattning. Antal Bil, förare Bil, passagerare Taxi Färdtjänst Cykel Gjorde inte resan Figur 3.5 Tidigare färdsätt, om man åker mer nu än före försöket med Öasvängen inleddes. Totalt 36 svar 37 stycken har inte angett tidigare färdsätt.

35 Nöjdhet med trafiken Hur nöjd är man med trafiken som resenär? På fråga C5 fick respondenterna fick svara med betyg enligt en skala på 1-5, motsvarande hur nöjd man är med Öasvängen som helhet. Betyget 1 motsvarar Inte alls nöjd och 5 Mycket nöjd. Jämför med redovisningen av nöjdhet för olika aspekter i avsnitt 2.6 (alla respondenter, alltså även de som inte har åkt med Öasvängen). Antal Inte alls nö jd Inte särskild nö jd Varken eller Ganska nö jd M ycket nö jd Figur 3.6 Hur nöjd man är med Öasvängen. Svar från dem som uppgett att de rest någon gång under det gångna året. Totalt 189 svar. Sammanfattningsvis tycks man vara ganska nöjd med trafiken. Andelen som svarat detta uppgår till 47 %. Hela 7 % är mycket eller ganska nöjda med trafiken, att jämföra med 16 % som inte alls är nöjda eller inte är särskilt nöjda.

36 3

37 31 4. Sammanställning av resultat för dem som inte har åkt med Öasvängen (avdelning D) 4.1 Skäl till att inte åka Som fråga D1 efterfrågades det främsta skälet till att man väljer att inte resa med Öasvängen, och utöver välja passande skäl genom att sätta kryss i en lista, kunde man också annan anledning med egna ord. Maximalt tre orsaker ombads respondenterna att välja. Antal Kan gå och cykla dit jag ska Har inget resbehov Gillar inte att åka kollektivt Priset Brist på information Kravet på att förbeställa Personalen i beställningscentralen Känns inte tryggt Turutbudet Tidtabellen Fordonen Bytet vid hamnen Avstånd till hållplats Annan anledning Figur 4.1 Främsta skäl till att inte åka med Öasvängen. Svar från dem som uppgett att de inte har rest det gångna året. Flera svar var möjliga. Totalt 27 svar. Den vanligaste anledningen till att inte åka är att man kan gå och cykla dit man ska. Detta svar har avgetts av 132 personer. 83 personer har angett kravet på förbeställning som ett skäl till att låta bli att åka. Annan anledning är vanligt förekommande (111 stycken), och då har man fått ange orsaken med egna ord. Dessa listas i bilaga av dessa anger på något sätt att man äger eller disponerar bil som anledning till att inte åka med bussen, utan att uppge några bevekelsegrunder för sitt val.

38 32 Det finns de (16 st) som uppger att de använder bil, men specificerar orsaker till detta, såsom att man är tvungen att ha bilen i jobbet (12 st) eller att det är smidigare, enklare och tar mindre tid att använda bil (4 st). De kvarvarande 4 är anledningar som har att göra med den personliga situationen, såsom att man har någon form av funktionshinder, men också att bussens tider inte passar resbehoven, och att restiderna är för långa. 4.2 Värdet av trafiken trots att man inte själv åker Detta non-use value efterfrågades i kvalitativa termer genom att ställa den öppna frågan Ser du ett värde i att Öasvängen finns även om du inte själv åker med den? (D2) En förkrossande majoritet (257 personer, 94 %) svarar Ja på denna möjligen ledande fråga. Antal N ej J a Figur 4.2 Svar på frågan om det finns ett värde med Öasvängen trots att man själv inte åker. Totalt 273 svar. En sammanställning av svar på följdfrågan På vilket sätt?, om man svarat ja på ovanstående fråga, finns som bilaga 5. Ofta förekommande svar är att det är bra för andra, t ex de som inte har bil eller kan gå och cykla, äldre, skolbarn, samt för turisternas skull. Se vidare avsnitt 5.3.

39 33 5. Jämförelse av resultat mellan dem som har åkt och dem som inte har åkt med Öasvängen (enligt B8) 5.1 Kännedom om Öasvängen Hur väl man känner till Öasvängen (B1) Diagrammet i Figur 5.1 redovisar kännedomen om Öasvängen för resenärer uppdelat på de två kategorierna resenärer och icke-resenärer, som procentuella andelar. Det finns vissa skillnader i kännedom om man jämför dem som har åkt med dem som inte har åkt med trafiken. Jämför också nedanstående resultat med det för hela populationen (avsnitt 2.5). Bland resenärerna finns det förvånande nog en totalt sett en lägre kännedom om trafiken än bland icke-resenärerna! Andel, % Resenärer Icke-resenärer Inte alls Väldigt lite N ågo t Ganska väl M ycket väl Figur 5.1 Resenärers respektive icke-resenärers upplevda kännedom om trafiken, procentuell fördelning. Totalt 467 giltiga svar av 474 inkomna enkäter.

40 (73 %) av icke-resenärerna säger sig känna till Öasvängen något, ganska väl eller mycket väl, att jämföra med 131 (69 %) av resenärerna. Sifforna för kännedomen är dock högre för resenärerna om man inte räknar dem som svarar Något. Andelen som svarar Ganska väl eller Mycket väl är 47 % bland resenärerna, att jämföra med 42 % av icke-resenärerna. Anmärkningsvärt är dock att lika många i absoluta tal (26 stycken) svarar att man inte har någon kännedom alls, vilket motsvarar en större andel av dem som har åkt (14 %) än av dem som inte har åkt (9 %). 5.2 Attityder till Öasvängen Har möjligheterna att resa förbättrats? (B3) Bland resenärer kan man urskilja att svaren är mer positiva än från dem som inte åker. Samtidigt är det en större andel icke-resenärer som svarar Vet ej. Dessa resultat får sägas vara förväntade och logiska. Men både bland resenärer och icke-resenärer är det majoriteter som uppger att de tycker att resmöjligheterna har förbättras (mer än väldigt lite ). Andel, % Resenärer Icke-resenärer Inte alls Väldigt lite Något Ganska m yc ke t M ycket Vet ej Figur 5.2 Resenärers respektive icke-resenärers svar på om resmöjligheterna har förbättrats med Öasvängen, procentuell fördelning. Totalt 458 giltiga svar av 474 inkomna enkäter. Hela 133 stycken (85 %) av respondenterna som har rest med Öasvängen det senaste året svarar att resmöjligheterna har förbättrats något, ganska mycket eller mycket. Detta kan jämföras med motsvarande för dem som inte har rest, 153 stycken (56 %).

41 35 Nöjdhet med trafiken (B5) Respondenterna fick svara med betyg enligt en skala på 1-5, motsvarande hur nöjd man är med ett antal aspekter på Öasvängen. Betyget 1 motsvarar Inte alls nöjd och 5 Mycket nöjd. För varje aspekt kunde man också vara Vet ej. De som inte åkt med Öasvängen uppmanades att ange hur bra de tycker att trafiken verkar vara, medan de som åkt uppmanades att svara hur bra de tycker att trafiken är. Jämförelsen mellan resenärer och icke-resenärer framgår av diagrammet nedan Information Beställningsprocess Resenärer Icke-resenärer Personal beställningscentralen Väntetider Tidtabellen Punktligheten Restiden Förarna Fordonen Byte vid hamnen Avstånd till linjen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur 5.3 Medelbetyg på olika aspekter för resa med Öasvängen, uppdelat på resenärer och ickeresenärer. Generellt sett är resenärerna mer nöjda än de som inte reser, vilket inte förvånar. Resenärerna är mer nöjda med samtliga aspekter. Några dramatiska skillnader går dock inte att se. De största skillnaderna ligger ungefär på ett halvt betygssteg och gäller betygen på fordonen (resenärernas 4, jämfört med icke-resenärernas 3,5) och restiden (resenärernas 3,3 jämfört med ickeresenärernas 2,8). Andelen som svarar Vet ej (Figur 5.4) på frågan är mycket högre bland icke-resenärer, vilket inte är så konstigt. Två tredjedelar av icke-resenärerna svarar Vet ej på trafikplaneringen, att jämföra med drygt hälften bland resenärerna. Störst skillnad finner man dock för aspekten Punktligheten där

42 36 54 % av de som inte har åket svarar Vet ej jämfört med 1 % bland de som har åkt. Andel, % Information Beställningsprocess Personal beställningscentralen Väntetider Tidtabellen Punktligheten Restiden Förarna Fordonen Resenärer Icke-resenärer Byte vid hamnen Avstånd till linjen Tryggheten Priset Trafikplaneringen Figur 5.4 Andel respondenter som svarar Vet ej för de olika aspekterna, uppdelat på resenärer och icke-resenärer. 5.3 Värdet av Öasvängen Man kan förvänta sig att en större andel av dem som regelmässigt åker med Öasvängen ser ett större värde i trafiken än de 11 kronor som angetts som jämförelsebelopp, än icke-resenärerna. Denna hypotes ser ut att stämma om man gör denna jämförelse för fråga B6 mellan de två grupperna. Det är ungefär samma andel av resenärer som icke-resenärer som menar att 11 kronor är en rätt nivå. (111 stycken eller 63 % av resenärerna jämfört med 159 stycken eller 61 % bland icke-resenärer.) Däremot är det betydande skillnader för de två andra svarsalternativen. 51 personer (29 %) tycker att värdet är högre. Några få (14 stycken, 8 %) bland resenärerna tycker att värdet är lägre, vilket kan tolkas som att dessa är personer som provat på trafiken under det gångna året men inte varit särskilt nöjda. Å andra sidan är andelen större (13 %) bland dem som inte har åkt som ändå uppger att värdet är högre för dem än de 11 kronorna.

43 37 Andel, % Resenärer Icke-resenärer Ja Nej, Öasvängen har större värde för mig Nej, Öasvängen har mindre eller inget värde för mig Figur 5.5 Resenärers respektive icke-resenärers svar på om det egna bedömda värdet (uttryckt i betalningsvilja via skattsedeln) motsvarar den summa pengar som via skattsedeln går till trafiken idag, procentuell fördelning. Totalt 438 giltiga svar av 474 inkomna enkäter.

44 38

45 39 6. Jämförelse av resultat mellan dem med tillgång till bil och dem utan (enligt A5) 6.1 Kännedom om Öasvängen Hur väl man känner till Öasvängen (B1) Diagrammet i Figur 6.1 redovisar kännedomen om Öasvängen för resenärer uppdelat på de två kategorierna bildisponerare (alltid eller ibland) och icke bildisponerare, som procentuella andelar. (Andelen av respondenterna som disponerar bil och inte framgår av avsnitt 2.3.) Andel, % Tillgång till bil Ej tillgång till bil Inte alls Väldigt lite N ågo t Ganska väl M ycket väl Figur 6.1 Bildisponerares respektive icke bildisponerares upplevda kännedom om trafiken, procentuell fördelning. Totalt 46 giltiga svar av 474 inkomna enkäter. Här kan man se tydliga skillnader mellan de som disponerar bil och de som inte gör det. Betydligt större andelar av dem som har tillgång till bil uppger att de känner till trafiken något, ganska väl eller mycket väl (278 personer, motsvarande 76 %), än dem som inte har tillgång till bil (49 personer, motsvarande 51 %). Och bland de som svarar att de inte alls har någon känne-

46 4 dom om trafiken, eller mycket liten sådan, märks större andelar för bildisponerare (86 stycken, 24 %) än för icke bildisponerare (47 stycken, 49 %). Detta resultat kan verka motsägelsefullt. Om man inte har bil så borde Öasvängen vara ett alternativ som man har tagit reda på något om och som man använder mer. Urvalet av de personer som inte har tillgång till bil är dock litet, och resultatet kan ha att göra med att denna grupp är av sådan karaktär att personerna har mindre behov av att förflytta sig generellt, exempelvis barn och äldre. 6.2 Attityder till Öasvängen Har möjligheterna att resa förbättrats? (B3) Denna fråga uppvisar endast liten skillnad i svaren från dem som har tillgång till bil jämfört med dem som inte har det. Egentligen märks bara det att en större andel, 26 % (93 st), bland de som har tillgång till bil svarar att kollektivtrafiken förbättrats Något jämfört med icke bildisponerarnas 14 % (13 personer). I gengäld svarar en större andel, 27 % (25 st) av icke bildisponerarna Vet ej, än bildisponerarnas 16 % (59 st). Det verkar som om de som har tillgång till bil som i högre grad upplever att trafiken har förbättrats, än de som inte har tillgång till bil. Kanske hänger det ihop med resultaten för kännedomen ovan, i avsnitt 6.1. För båda grupperna menar dock majoriteten att förbättringar i resmöjligheterna har skett, om man bortser från Vet ej -svaren. Andel, % Tillgång till bil Ej tillgång till bil Inte alls Väldigt lite Något Ganska mycke t M ycket Vet ej Figur 6.2 Svar på om man upplever att trafiken förbättrats, uppdelat på bildisponerare och icke bildisponerare, procentuell fördelning. Totalt 445 giltiga svar av 474 inkomna enkäter.