Förändrade resvanor i Stockholms län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förändrade resvanor i Stockholms län"

Transkript

1 RAPPORT 2006:67 VERSION 0.5 Förändrade resvanor i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket

2 Dokumentinformation Titel: Förändrade resvanor i Stockholms län - Effekter av Stockholmsförsöket Serie nr: 2006:67 Projektnr: 5083 Författare: Kvalitetsgranskning Andreas Allström, Lovisa Bengtsson, Karin Neergaard, Annika Nilsson, Lena Smidfelt Rosqvist, Liselott Söderström, Linnea Viklund, Christer Ljungberg, Beställare: Miljöavgiftskansliet, Stockholms Stad Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Preliminär version Beställare Reviderad version Internt Reviderad version Beställare Slutversion Beställare Reviderad slutversion Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax

3 Kort sammanfattning Hur Stockholmsförsöket påverkat resorna 1 bland länets invånare har undersökts via postenkäter. Undersökningen har varit uppdelad på två paneler 2 med respektive personer i åldrarna år. På grund av försökets försenade start kunde undersökningen före respektive under försöket inte genomföras under samma årstid. Eftersom resandet varierar mellan olika årstider beaktas förutom periodens bensinprishöjning årstidsvariationer i bedömningen av vilka effekter som orsakats av Stockholmsförsöket. Länsinvånarnas bilresor över avgiftssnittet har tydligt minskat med cirka 20 procent på grund av försöket med trängselskatt. Minskningen har framförallt skett under vardagsdygn och är procentuellt sett ungefär lika stor avgiftsbelagd som avgiftsfri tid. Den procentuellt sett största minskningen har skett för bilresor mellan länsdelarna söder och norr om zonen för trängselskatt, som mer än halverats. De flesta bilresorna över avgiftssnittet är resor till eller från arbete/skola. Det är dessa bilresor som minskat mest på grund av försöket. Så gott som alla bilresor till eller från arbete/skola med mål eller start i innerstaden som minskat görs nu istället med kollektivtrafik. Det mindre antal arbets-/skolresor som tidigare gick mellan den norra och södra delen av länet genom innerstaden har flyttats över till Essingeleden. Bilresor över avgiftssnittet med andra ärenden än arbete/skola har inte bytt till kollektivtrafik utan har anpassats genom ändrade mål/startpunkter för resan, byte av färdväg eller helt enkelt uteblivit. Ökningen av kollektivtrafikresorna till eller från innerstaden är resor till eller från arbete/skola. I stort sett hela ökningen har skett under avgiftstid. Övriga ärenden har minskat sina kollektivtrafikresor. De som hade tillgång till miljöbil under mars 2006 har ändrat sitt bilresande över avgiftssnittet lika mycket som övriga medan innehavare av förmånsbilar knappt alls minskat sina bilresor över avgiftssnittet under försöket. Vidare kan man konstatera att de minskade bilresorna över avgiftssnittet inte har inneburit ökat distansarbete. Inte heller har samåkningen ökat. Det finns inte heller något som tyder på att man i någon märkbar omfattning omfördelat sina resor till andra tider för att undvika avgiftsperioderna. 1 Med resa menas här en förflyttning som en person gör från en plats till en annan för att uträtta ett ärende. Varje förflyttning räknas oavsett om den skett till fots, med cykel, med bil eller med kollektivtrafik. 2 En panel är en grupp som undersökts vid upprepade tillfälle

4 Innehållsförteckning Kort sammanfattning Innehållsförteckning Tabellförteckning Figurförteckning Förord Sammanfattning 1. INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE METOD RESULTAT SKILLNADER I RESANDE ÖVER AVGIFTSSNITTET FÖRDELNINGSEFFEKTER SKILLNADER FÖR RESANDE I LÄNET TOTALT SKILLNADER I RESANDE I OLIKA RELATIONER SLUTSATSER METOD OCH GENOMFÖRANDE ENKÄTUNDERSÖKNING BORTFALLSUNDERSÖKNINGAR VIKTNING AV INKOMNA SVAR BESKRIVNING AV DEN VIKTADE SVARSGRUPPEN BEARBETNING OCH ANALYS REDOVISNING AV RESULTAT REFERENSFÖRTECKNING...64 BILAGA 1 DEFINITIONSLISTA...1 BILAGA 2 - PENDLARES FÖRÄNDRADE RESMÖNSTER EN SEPARAT PANEL MED PENDLARE I URVALET BILAGA 3 RESANDE I KONTROLLGRUPPEN BILAGA 4 FÖRDELNINGSEFFEKTER

5 Tabellförteckning Tabell 2.1 Tabell 2.2 Tabell 2.3 Tabell 2.4 Tabell 2.5 Tabell 2.6 Tabell 2.7 Tabell 2.8 Tabell 2.9 Tabell 2.10 Tabell 2.11 Tabell 2.12 Tabell 2.13 Tabell 2.14 Tabell 2.15 Tabell 2.16 Tabell 2.17 Tabell 2.18 Tabell 2.19 Tabell 2.20 Tabell 2.21 Tabell 2.22 Tabell 2.23 Tabell 2.24 Tabell 2.25 Tabell 2.26 Tabell 2.27 Antal bilresor som minst en gång passerat avgiftssnittet under vardagsdygn. Antal bilresor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn. Antal bilresor i relationen mellan norr och söder som gått via Essingeleden med respektive ärende under ett vardagsdygn, utförda av personer som arbetspendlar mellan norr och söder. Antal bilresor i relationen mellan norr och söder som ej gått via Essingeleden med respektive ärende under ett vardagsdygn, utförda av arbetspendlare mellan norr och söder. Antal bilresor i relationen mellan norr och söder under ett vardagsdygn Antal bilresor i relationen mellan norr och söder under ett helgdygn Antal kollektivtrafikresor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn. Totalt antal resor som minst en gång passerat avgiftssnittet (alla färdsätt). Antal resor med respektive färdsätt som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn (resans huvudsakliga färdsätt). Antal resor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn. Antal resor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet ett vardagsdygn under avgiftstid. Andel av befolkningen som inte har gjort någon resa över avgiftssnittet. Medelantal resor över avgiftssnittet per person. Medelreslängd (alla färdsätt) för resor som minst en gång passerat avgiftssnittet. Medelreslängd för bilresor över avgiftssnittet. Antal resor med bil och kollektivtrafik som passerat avgiftssnittet minst en gång, fördelade på vardag och helg. Antal bilresor som minst en gång passerat avgiftssnittet, med starttid under respektive avgiftsintervall. Minskningen av antalet bilresor som minst en gång passerat avgiftssnittet under hela avgiftsperioden samt förmiddags- respektive eftermiddagsrusningen. Totalt antal resor (alla färdsätt) som minst en gång passerat avgiftssnittet under avgiftstid fördelat på avgiftsintervall. Antal bilresor som minst en gång passerat avgiftssnittet under vardagsdygn. Antal bilresor över avgiftssnittet under avgiftstid per person (exkl Lidingöundantaget), vardag, sept/okt 2004 jämfört med mars Andel personer som rest med bil över avgiftssnittet under avgiftstid (exkl Lidingöundantaget), vardag, sept/okt 2004 jämfört med mars Antal kollektivtrafikresor över avgiftssnittet under avgiftstid per person, vardag, sept/okt 2004 jämfört med mars Andel personer som gör kollektivtrafikresor över snittet under avgiftstid, vardag, sept/okt 2004 jämfört med mars Totalt antal resor till/från och inom länet som har gjorts av befolkningen i länet under vardagsdygn respektive helgdygn. Andel personer som rest och medelantal resor per person och per mobil _ person under vardagsdygn respektive helgdygn. Antalet resor med respektive ärende under vardagsdygn.

6 Tabell 2.28 Tabell 2.29 Tabell 2.30 Tabell 2.31 Tabell 2.32 Bilresor till/från och inom länet som har gjorts av befolkningen i länet under vardagsdygn respektive helgdygn. Antal resor med olika färdsätt per vardagsdygn (resans huvudsakliga färdsätt). Antal bilresor per person. Medelreslängd per resa under vardagsdygn. Medelreslängd per resa under vardagsdygn utifrån RES. Tabell 2.33 Reslängd per person och dag. Tabell 2.34 Tabell 2.35 Tabell 2.36 Tabell 2.37 Tabell 2.38 Tabell 2.39 Tabell 2.40 Tabell 2.41 Tabell 2.42 Tabell 2.44 Tabell 4.1 Tabell 4.2 Tabell 4.3 Tabell 4.4 Tabell 4.5. Tabell 4.6 Tabell 4.7 Tabell 4.8 Tabell 4.9 Tabell 4.10 Tabell 4.11 Tabell 4.12 Tabell 4.13 Tabell 4.14 Tabell 4.15 Tabell 4.16 Bilaga 1 Tabell 1 Bilaga 2 Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Transportarbete för resor till/från och inom länet. Antal och andel bilresor med start under avgiftstid respektive under intervall med högst avgift, vardagsdygn. Antal resor vardagar i olika relationer totalt (alla färdsätt). Antal resor med olika ärenden i olika relationer. Resans huvudsakliga ärende. Förändring av antal resor vardagsdygn i olika relationer. Resans huvudsakliga färdsätt. Antal bilresor vardagar i olika relationer. Medelreslängd per resa (alla färdsätt) i olika relationer vardagar. Medelreslängd för bilresor i olika relationer vardagar. Förändring av andel bilresor av alla bilresor som sker under helg (N). Tabell 2.43 _ Antal och andel bilresor i relationen Mellan norr och söder och som inte gått via Essingeleden, med olika starttid under vardagsdygn. Antal och andel kollektivresor i relationen Mellan norr och söder med olika starttid under vardagsdygn. Mellan norr och söder. Indelning i 8 urvalsområden och avgränsning av dessa Resultat av enkätutskick Orsak till bruttobortfall Orsak till nettobortfall Fokus och metod för bortfallsstudierna. Hushållens sammansättning. Boendeform. Andel av befolkningen indelat i 6 respektive 3 områden i länet. Fördelning på sysselsättning. Fördelning på sysselsättning. Fördelning på inkomstklasser, månadsinkomst. Andel med SL-kort. Andel av de förvärvsarbetande som anger att de har tillgång till olika förmåner vid/genom sin arbetsplats. Andel som inte gjort någon resa vardagsdygn respektive helgdygn. Orsaker till varför man inte rest. Svarsgruppens mätdagar 2006 respektive Antal svarande för de vanligaste mätdagskombinationerna. Medelantalet resor per person 2004 respektive 2006 samt skillnad. Definitionslista Hushållens sammansättning. Boendeform. Fördelning på sysselsättning. Fördelning på inkomstklasser. Typ av kort för kollektivresor.

7 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9 Tabell 10 Tabell 11 Tabell 12 Tabell 13 Tabell 14 Tabell 15 Tabell 16 Tabell 17 Tabell 18 Tabell 19 Tabell 20 Tabell 21 Tabell 22 Tabell 23 Tabell 24 Tabell 25 Tabell 26 Tabell 27 Tabell 28 Totalt antal resor över avgiftssnittet. Totalt antal bilresor över avgiftssnittet vardagsdygn. Antal resor över avgiftssnittet med olika färdsätt, vardagsdygn. Antal resor över avgiftssnittet med respektive ärende under ett vardagsdygn. Antal bilresor över avgiftssnittet med respektive ärende under ett vardagsdygn. Antal resor över avgiftssnittet med respektive ärende ett vardagsdygn under avgiftstid (resans huvudsakliga färdsätt). Antal bilresor över avgiftssnittet med respektive ärende ett vardagsdygn under avgiftstid (resans huvudsakliga färdsätt). Totalt antal bilresor över avgiftssnittet under avgiftstid. Totalt antal resor respektive bilresor för pendlarna i länet under vardagsdygn respektive helgdygn. Andel som rest samt medelantal resor per person. Medelantal bilresor per person under vardagsdygn respektive helgdygn. Medelantal kollektivtrafikresor per person under vardagsdygn respektive helgdygn. Total medelreslängd per person under vardagsdygn respektive helgdygn. Transportarbete för pendlarna i länet under vardagsdygn respektive helgdygn. Antal resor med olika färdsätt ett vardagsdygn (resans huvudsakliga färdsätt). Antal resor med olika ärenden, vardagar. Antal bilresor med olika starttid under vardagsdygn. Antal kollektivtrafikresor med olika starttid under vardagsdygn. Antal resor vardagar i olika relationer. Antal bilresor i olika relationer för pendlarna. Förändring av antal resor (N). Resans huvudsakliga färdsätt. Genomsnittligt antal resor per person för inpendlarna i SIFOs respektive SCBs undersökningar vid de olika mättillfällena. Andel av inpendlarna som rest i SIFOs respektive SCBs undersökningar vid de olika mättillfällena. Tabell 29 Antal resor med olika färdsätt, SIFO och SCB Bilaga 3 Tabell 1 Tabell 2 Bilaga 4 Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Andel som inte rest och antal resor per person. Antal resor per mobil person. Procentuell förändring av det totala antalet resor, bilresor och kollektivtrafikresor i länet per person, vardag, sept/okt 2004 jämfört med mars Antal resor över avgiftssnittet (oavsett tid på dygnet) totalt, med bil och med kollektivtrafik per person och vardag, sept/okt 2004 jämfört med mars Antal bilresor över avgiftssnittet under avgiftstid per person (exkl Lidingöundantaget), vardag, sept/okt 2004 jämfört med mars Andel personer som rest med bil över avgiftssnittet under avgiftstid (exkl Lidingöundantaget), vardag, sept/okt 2004 jämfört med mars Antal kollektivtrafikresor över avgiftssnittet under avgiftstid per person, vardag, sept/okt 2004 jämfört med mars Andel personer som rest med kollektivtrafik över snittet under avgiftstid, vardag, sept/okt 2004 jämfört med mars Bilresor över snittet under avgiftstid fördelat på samhällsgrupper och tre områden, vardag, sept/okt 2004 jämfört med mars 2006.

8 Figurförteckning Figur 2.1 Figur 2.2 Figur 2.3 Figur 2.4 Figur 2.5 Figur 2.6 Figur 2.7 Figur 4.1 Figur 4.2 Bilaga 2 Figur 1 Antal bilresor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet Antal kollektivtrafikresor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn, RVU Antal resor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn, RVU Antal resor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet ett vardagsdygn under avgiftstid, RVU Antal bilresor över avgiftssnittet som har startat innanför avgiftszonen under respektive avgiftsintervall. Antal resor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet ett vardagsdygn under avgiftstid, RVU Resor över avgiftssnittet till och från arbete/skola som inte längre görs med bil under vardagsdygn. Karta över undersökningsområdet med indelningen i 8 urvalsområden Åldersfördelning. Antal bilresor över avgiftssnittet under de olika avgiftsperioderna.

9 Förord Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni 2003, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt Stockholmsförsöket. Den 16 juni 2004 beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS 2004:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t o m den 31 juli Den 28 april 2005 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle börja den 3 januari Huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Stockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målen för försöket är: Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med procent. Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att, på regeringens uppdrag, planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner (bl a LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector m fl) samt vissa av stadens förvaltningar (Trafikkontoret, USK och Miljöförvaltningen), utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ ing Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn dr Muriel beser Hugosson och tekn lic Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn dr), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. Denna rapport har undersökt hur Stockholmsförsöket påverkat resvanor hos befolkningen i Stockholms län. Projektledare hos har Annika Nilsson och Lena Smidfelt Rosqvist varit, övriga medarbetare har varit Karin Neergaard, Andreas Allström, Linnea Viklund, Liselott Söderström och Lovisa Bengtsson. Stockholm och Lund, augusti 2006 AB

10 - 1 - Sammanfattning Inledning För att undersöka på vilket sätt resorna 3 bland Stockholms läns invånare påverkats av Stockholmsförsöket har en omfattande resvaneundersökning genomförts i Stockholms län. Undersökningen gjordes både före genomförandet av försöket och under tiden det pågick. Trafikräkningar och andra studier i utvärderingen har redan visat att bilresandet har minskat. Resvaneundersökningen ger möjlighet att få kunskap om på vilket sätt befolkningen har anpassat sitt resande. Byter de från bil till kollektivtrafik? Ändrar de tidpunkt för sina resor? Gör de färre resor? Väljer man andra målpunkter för sina resor? För läsbarhetens skull förkortas emellanåt begreppet resor inom och till/från Stockholms län till resor i länet. Alla resor som redovisas är, om inget annat anges, sådana som invånare i Stockholms län gör. Resvaneundersökningen har kompletterats med bortfallsundersökningar för att undersöka hur väl de som besvarat resvaneundersökningen representerar befolkningen i länet. Bortfallundersökningarna visar att det finns skillnader i resvanor mellan bortfallsgruppen och svarsgruppen, men att detta inte påverkar slutsatserna om de förändrade resvanorna. Årstidsvariationerna har försvårat utvärderingen Utvärderingen av resvaneundersökningen har försvårats av att undersökningen före försöket gjordes under hösten, i september/oktober, och undersökningen under försöket gjordes i mars. Undersökningen planerades från början att genomföras september/oktober 2004 respektive oktober 2005, men detta kunde inte åstadkommas eftersom starten för försöksperioden med trängselskatt försenades till januari Den normala årstidsvariationen innebär att färre resor görs i mars än i september/oktober. Denna årstidsvariation ska inte förväxlas med att det största antalet bilresor över avgiftssnittet görs under senvåren, i maj och juni, vilket visats i utvärderingsrapporten om biltrafik 4. Antalet resor varierar olika mycket beroende på vilket ärende resan har och också mellan olika färdsätt. Till exempel är cykelresor betydligt mer känsliga för årstid och väder än vad bilresor är och t ex fritidsresor betydligt mer känsliga än resor till och från arbete/skola. Detta vet vi genom att det i Sverige görs en återkommande resvaneundersökning RES som använts för att urskilja effekterna av olika årstid i resvaneundersökningarna september/oktober 2004 jämfört med mars Med resa menas här en förflyttning som en person gör från en plats till en annan för att uträtta ett ärende. Varje förflyttning räknas oavsett om den skett till fots, med cykel, med bil eller med kollektivtrafik. 4 Stockholms stad (2006) Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på biltrafiken

11 - 2 - Där det varit möjligt har vi lagt in kommentarer angående årstidsvariationernas inverkan på skillnaderna mellan resvaneundersökningarna. Det finns tillförlitliga uppgifter om årstidsvariationer för resandet i länet som helhet och för antalet fordon över t ex innerstadssnittet. När det gäller årstidsskillnader för olika gruppers resande eller för olika resrelationer är uppgifterna ofta osäkra och de varierar dessutom mycket. Det medför till exempel att det inte går att isolera Stockholmsförsökets inverkan för enskilda gruppers resande. Resultat och slutsatser Länsinvånarnas bilresor över avgiftssnittet har minskat och kollektivtrafikresorna ökat Försöket med trängselskatt har inneburit att Stockholms läns invånare har minskat sina bilresor över avgiftssnittet med cirka 20 procent. Minskningen är möjligen förstärkt av bensinprishöjningen. De bilresor som procentuellt sett minskat mest är resor mellan norra och södra länshalvorna som går genom innerstaden. Länsinvånarnas minskade bilresor över avgiftssnittet utgör ett vardagsdygn drygt fordonspassager över snittet. Minskningen är helt i linje med trafikmätningarna över avgiftssnittet. Kollektivtrafikresorna över snittet har på grund av Stockholmsförsöket ökat med cirka 5 procent. Omräknat till passagerare som passerar snittet med kollektivtrafiken motsvarar ökningen på grund av Stockholmsförsöket cirka Resor till och från arbete/skola har ökat mer än detta och övriga ärenden visar en minskning. Resor till fots eller per cykel över avgiftssnittet har troligen inte eller mycket lite påverkats av försöket under de perioder som resvaneundersökningen gäller. Resor till fots och med cykel uppvisar mycket stora årstidsvariationer, som i hög grad också skiftar med vädret. Utvärderingen av gångoch cykelresorna kunde inte visa någon säker förändring orsakad av försöket. Tabell 1. Antal resor som minst en gång passerar över avgiftssnittet med respektive färdsätt under ett vardagsdygn. Antal resor med respektive färdsätt som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn Till fots Cykel Bil Kollektivtrafik Annat Totalt RVU RVU Procentuell förändring (+8 %) -78 % -25 % (+3 %) -33 % -10 % Statistiskt säkerställd skillnad Årstidsvariation i länet enligt RES Årstidsvariation över avgiftssnittet Nej Nej % -41 % -14 % -2 % -47 % -10 % -5 % -2 % -5 %

12 - 3 - Vart har bilresorna tagit vägen? Resor till och från arbete/skola står för ungefär hälften av minskningen av bilresorna över avgiftssnittet. De flesta av de uteblivna bilresorna till och från arbete/skola över avgiftssnittet har på grund av Stockholmsförsöket flyttats över till kollektivtrafiken. Undantaget är de relativt få arbetsresor mellan norra och södra delen av länet med bil som tidigare gick genom innerstaden som nu istället går på Essingeleden. Det finns inte vare sig i denna undersökning, eller i de andra som ingår i utvärderingen av Stockholmsförsöket något som tyder på att distansarbete skulle ha ökat på grund av försöket. Inte heller samåker man mer. Både resvaneundersökningen och manuella trafikmätningar visar att antalet personer per personbil ligger stadigt på 1,26 till 1,27 personer. Det finns inte heller något som tyder på att man i någon märkbar omfattning omfördelat sina resor till andra tider på dygnet för att undvika avgiftsperioderna. Samordningen av flera ärenden i reskedjor har eventuellt ökat något (ungefär lika mycket för alla färdsätt och grupper), men skillnaderna är mycket små. Samordning innebär t ex att man handlar på vägen hem från arbetet istället för att först resa hem och sedan åka och handla. På det sättet får man tre resor istället för fyra. Bilresor med ärenden som inköp/service och fritid har haft andra anpassningsmönster än byte av färdsätt. Dessa bilresor har istället ändrat mål/startpunkt för resan, bytt färdväg eller helt enkelt uteblivit ändrat ruttval ko llektivtrafik Figur 1. Resor över avgiftssnittet till och från arbete/skola som inte längre görs med bil under vardagsdygn.

13 - 4 - Tabell 2. Antal bilresor som minst en gång passerar över avgiftssnittet med respektive ärende ett vardagsdygn. Antal bilresor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn Arbete/ skola Tjänsteresa Inköp/ service Fritid Till hemmet Övrigt Totalt RVU RVU Procentuell Förändring Statistiskt säkerställd skillnad Skattad årstidsvariation -23 % -30 % -28 % -24 % -22 % -28 % -25 % % -5 % Övrigt Fritid Inköp/service Arbete/skola Tjänsteresa Figur 2. Antal bilresor som minst en gång passerar över avgiftssnittet med respektive ärende ett vardagsdygn, RVU Tabell 1. Antal kollektivtrafikresor som minst en gång passerar över avgiftssnittet med respektive ärende ett vardagsdygn. Antal kollektivtrafikresor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn Arbete/ skola Tjänsteresa Inköp/ service Fritid Till hemmet Övrigt Totalt RVU RVU Procentuell förändring Statistiskt säkerställd skillnad +8 % (-12 %) (-8 %) (-6 %) (+5 %) (+5 %) (+3 %) Nej Nej Nej Nej Nej Nej Årstidsvariation -2 %

14 - 5 - Fritid Övrigt Inköp/service Tjänsteresa Arbete/skola Figur 3. Antal kollektivtrafikresor som minst en gång passerar över avgiftssnittet med respektive ärende ett vardagsdygn, RVU Grupper som minskat sina bilresor över avgiftssnittet Det går inte att spåra hur de uppmätta förändringarna mellan mätperioderna för olika grupper påverkats av just Stockholmsförsöket. Så är det eftersom årstidernas inverkan varierar kraftigt mellan olika grupper, ruttval och färdmedel. (Dessutom finns inga tillförlitliga siffror för resandet över avgiftssnittet uppdelat på olika ärendetyper.) De skillnader som redovisas innefattar även årstidsvariationen, som alltså inte kan antas se likadan ut för de olika grupperna. Även om man inte kan särskilja effekterna av försöket från andra orsaker är det intressant att studera vem som förändrat sitt beteende mest. Alla geografiska och socioekonomiska grupper har minskat sina bilresor över avgiftssnittet mellan september/oktober 2004 och mars 2006, oavsett om man tittar på avgiftsbelagd tid eller avgiftsfri tid. Man kan inte veta hur mycket av effekterna för de enskilda grupperna som påverkats av försöket. Minskningen är olika stor för olika grupper. Arbetssökande, studenter och pensionärer är de som minskat antalet bilresor mest mellan perioderna. Även under avgiftstid har alla grupper minskat sina bilresor under mars 2006 jämfört med september/oktober 2004 över avgiftssnittet. De som procentuellt sett mest minskat sina bilresor över avgiftssnittet under avgiftstid mellan mätningarna är studenter, arbetssökande och vuxna med äldre barn. Men dessa grupper reser sällan över avgiftssnittet. När det gäller skillnader mellan personer med olika konsumtionsutrymme är det personer med ett konsumtionsutrymme runt medel som mest minskat antalet bilresor över avgiftssnittet under avgiftstid. Medan det är höginkomsttagare som gör flest. Män gör, jämfört med kvinnor, dubbelt så många bilresor över snittet under avgiftstid. Män och kvinnor har däremot i ungefär lika hög grad minskat sina bilresor över snittet under avgiftstid mars 2006 jämfört med september/oktober Män som bor inom avgiftszonen står för flest antal bilresor per person över avgiftssnittet under avgiftstid både 2004 och 2006 (trots en stor minskning). Även vuxna med barn, särskilt de som bor inom zonen står för många bilresor per person över avgiftssnittet.

15 - 6 - Tabell 4. Antal bilresor över avgiftssnittet under avgiftstid per person (exkl Lidingöundantaget), vardag, sept/okt 2004 jämfört med mars Minskat antal bilresor sett till hela gruppen. 3 områden Bilresor 2004 Bilresor 2006 Procentuell förändring Statistiskt säkerställd skillnad Minskat antal bilresor i gruppen Inom zonen 0,27 0,20-26% -0, Norr om zonen 0,16 0,12-21% -0, Söder om zonen 0,16 0,11-29% -0, områden Norr ytterförort 0,14 0,12 (-8%) Nej (-4 000) Norr inre förort 0,17 0,11-31% -0, Innerstaden 0,27 0,20-26% -0, Lidingö 0,33 0,22 (-33%) Nej (-4 000) Söder inre förort 0,17 0,12-30% -0, Söder ytterförort 0,14 0,10-27% -0, Kön Man 0,24 0,17-27% -0, Kvinna 0,12 0,09-22% -0, Hushållssammansättning Ensamstående vuxen utan barn 0,12 0,09-30% -0, Två eller flera vuxna utan barn 0,18 0,13-26% -0, Ensamstående vuxen med ungdomar* 0,12* 0,14* (+13%)* Nej* (400) Två eller flera vuxna med ungdomar 0,19 0,11-44% -0, Ensamstående vuxen med barn* 0,15* 0,12* (-23%)* Nej* (-1 400) Två eller flera vuxna med barn 0,22 0,18 (-16%) Nej ( ) Sysselsättning Student (20 år-) 0,07 0,02-64% -0, Pensionär 0,09 0,06-32% -0, Arbetssökande* 0,10* 0,06* (-43%)* Nej* (2 200) Förvärvsarbetande m barn (-12 år) 0,27 0,22-21% -0, Förvärvsarbetande m ungdom (13-17 år) 0,31 0,22 (-29%) Nej (-8 500) Förvärvsarbetande utan barn/ungdom 0,22 0,17-23% -0, Födelseland Född i Sverige 0,18 0,14-25% -0, Född i utlandet 0,14 0,10-28% -0, Konsumtionsutrymme Lågt 0,10 0,08-18% -0, Medellågt 0,12 0,09-27% -0, Medel 0,21 0,13-40% -0, Medelhögt 0,20 0,16-19% -0, Högt 0,29 0,23-21% -0, Effekterna av trängselskatten syns knappt i länets totala resande De bilresor över avgiftssnittet som försvunnit till följd av Stockholmsförsöket utgör en mycket liten andel av det totala antalet resor (alla färdsätt sam-

16 - 7 - mantagna) som invånarna gör i länet under en vardag cirka 2 procent. Av bilresorna i länet utgör minskningen av bilresor över avgiftssnittet drygt 4 procent även det en mycket liten andel. Det totala antalet resor i länet ett vardagsdygn har minskat något mer mellan mätperioderna än vad de normalt gör mellan dessa årstider. Minskningen med antagande om normal årstidsvariation är cirka 3 procent och motsvarar ungefär dubbelt så många resor som minskningen av antalet resor över snittet. Det är däremot utifrån resultaten mycket osäkert om det totala antalet kilometer i länet förändrats. Tabell 5. Antal bilresor vardagar i olika relationer. Totalt antal bilresor i olika relationer under vardagsdygn Relation RVU 2004 RVU 2006 Procentuell förändring Statistiskt säkerställd förändring Norr, till/från zonen % Söder, till/från zonen % Mellan norr och söder % varav på Essingeleden % varav ej på Essingeleden % Inom zonen % Utanför zonen % Utanför länet till zonen (-24 %) Nej Totalt % Årstidsvariation RES -14 % Tabell 6. Länsinvånarnas totala antal resor i länet med olika färdsätt per vardagsdygn. Antal resor per vardagsdygn med respektive färdsätt Till fots Cykel Bil Kollektivtrafik Annat Totalt RVU RVU Procentuell förändring -8 % -85 % -16 % +3 % -34 % -14 % Statistiskt säkerställd skillnad Årstidsvariation RES 8 % -41 % -14 % -2 % -47 % -10 %

17 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Som ett led i utvärderingen av Stockholmsförsöket har en omfattande resvaneundersökning genomförts i Stockholms län. Syftet med undersökningen är att undersöka på vilket sätt resorna 5 bland Stockholms läns befolkning påverkats av Stockholmsförsöket. Har antalet resor, färdmedelsvalet eller tidpunkter för resor påverkats? Dessutom kan vi med hjälp av bakgrundsinformation om befolkningen ta reda på om anpassningen skiljer sig åt mellan olika geografiska och socioekonomiska grupper. Undersökningen gjordes både före genomförandet av försöket och under tiden det pågick. Föreliggande rapport beskriver metod och resultat från undersökningen. Förväntade effekter Vid införandet av försöksperiod med trängselskatt i Stockholm förväntades att resandet i länet skulle förändras. De största förändringarna förväntades för resor främst bilresor över själva avgiftssnittet, eftersom dessa resor direkt påverkas av trängselskatten. Resor längre ifrån avgiftszonen förväntades på motsvarande sätt beröras i mindre omfattning. Eftersom det före försöket endast var 7 procent av resorna på vardagar i länet som skedde med bil över det framtida avgiftssnittet under avgiftstid förväntades inga stora förändrade resvanor i länet totalt sett. Förväntningen var att länsinvånarna skulle påverkas olika mycket, och anpassa sig på olika sätt, beroende på olika geografiska och socioekonomiska förutsättningar. Likaså antogs att anpassningen skulle påverkas av hur bundna ärendena är till tid och plats. 1.2 Metod Resvaneundersökningen har genomförts vid tre huvudtillfällen september/oktober 2004 och 2005 samt mars Undersökningen har gjorts som en postenkät till två olika huvudpaneler 6 och i befolkningen i åldrarna år folkbokförda i Stockholms län år 2004 respektive Panelernas ursprungliga storlek var personer (länspanelen) respektive personer (pendlarpanelen). Vid upprepningen av undersökningen under Stock- 5 Med resa menas här en förflyttning som en person gör från en plats till en annan för att uträtta ett ärende. Varje förflyttning räknas oavsett om den skett till fots, med cykel, med bil eller med kollektivtrafik. 6 En panel är en grupp som undersöks vid upprepade tillfällen för att studera hur exempelvis deras resvanor förändras.

18 2 holmsförsöket 2006 tillfrågades samma personer som besvarat enkäten september/oktober 2004 respektive 2005 och som inte flyttat från länet. Totalt besvarade drygt plus personer både enkäten före och under försöket. Enkäten innehöll dels bakgrundsfrågor om individen och hushållet, dels en resdagbok med frågor om alla resor som gjorts under en bestämd mätdag. Den första och största panelen riktade sig mot alla Stockholms länsinvånare. Den andra och mindre panelen, pendlarpanelen, fokuserade på personer som var bosatta utanför området för miljöavgifter/trängselskatt och förvärvsarbetade inom området för miljöavgifter/trängselskatt. För att kunna relatera de båda huvudpanelerna till varandra finns det dessutom en kontrollpanel. Det är en grupp ur länspanelen som fick beskriva sina resvanor även september/oktober De har alltså beskrivit sitt resande tre gånger. Resvaneundersökningarna har även kompletterats med bortfallsundersökningar. Dessa visar att det finns skillnader i resvanor mellan bortfallsgruppen och svarsgruppen, men att de inte påverkar slutsatserna i denna rapport. I bedömningen av hur Stockholmsförsöket har förändrat länsinvånarnas resvanor har hänsyn även tagits till andra faktorer som kan ha påverkat resandet. Eftersom försöket med trängselskatt inleddes senare än planerat, så genomfördes undersökningen före försöket under september/oktober, medan undersökningen under försöket genomfördes under mars. Utöver att resandet normalt sett skiljer sig mellan höst och vår, så hade september/oktober 2004 fint väder medan mars 2006 var ovanligt kall under undersökningsperioden. Mellan mätningarna höjdes dessutom bensinpriset, vilket oavsett övriga förhållanden påverkar bilresandet. Allt detta har beaktats i utvärderingen av Stockholmsförsökets effekter på resvanorna. Metod och mätdata presenteras mer utförligt i kapitel 4.

19 3 2. Resultat De resultat som presenteras utgår från skillnader mellan de resvanor som Stockholms läns befolkning angav september/oktober 2004 jämfört med de resvanor som samma befolkning angav mars Det är dessa värden och skillnader som presenteras i tabellerna i detta kapitel. Där det varit möjligt finns även referensvärden redovisade t ex för sådana skillnader mellan höst och vår som kan betraktas som årstidsvariationer. I beskrivningen av resultaten relateras till olika värden för att utreda vilka skillnader som beror på Stockholmförsöket. De resor som ingår i undersökningen är resor till/från och inom länet som gjorts av invånarna i Stockholms län. Alla veckans dagar ingår i undersökningen. Där inga statistiskt säkerställda skillnader kunnat fastställas mellan resandet september/oktober 2004 och under försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt mars 2006 presenteras inga resultat. För den som är intresserad av mer detaljerade uppgifter om resandet i Stockholms län hänvisas till Trivector rapport 2005:25 Resvanor i Stockholms län Resvaneundersökningar bygger på att människor redovisat vilka resor de gjort under en bestämd dag. För utvärderingen av Stockholmsförsöket räknas även ut hur många passager över avgiftssnittet dessa resor motsvarar. Läsaren bör vara uppmärksam på när siffrorna gäller resor och när de gäller passager. Normalt motsvarar siffror i tabeller antalet resor. I resvaneundersökningar klassas resor efter ärende och det finns en kategori som gäller resor till hemmet. I vissa avsnitt redovisas även tårtdiagram där dessa till hemmet -resor fördelats på ärendekategorier. Alla tabeller redovisar de mätta skillnaderna mellan mättillfällena september/oktober 2004 respektive mars Resultatkapitlet är uppdelat i fyra avsnitt. Först presenteras resor över avgiftssnittet, därefter fördelningseffekter på olika samhällsgrupper. I tredje avsnittet presenteras data för det totala resandet i länet, och i fjärde avsnittet presenteras uppgifter om resandet i länet fördelat på olika relationer. 2.1 Skillnader i resande över avgiftssnittet Bilresor över avgiftssnittet Den största andelen av det minskade antalet resor över avgiftssnittet står bilresorna för. Under vardagsdygn minskade invånarnas bilresor över avgiftssnittet med i storleksordningen 20 procent på grund av Stockholmsförsöket.

20 4 Eventuellt är effekten något förstärkt av ökat bensinpris. Minskningen mellan mätningarna är ännu större när man inkluderar årstidsvariationen, se Tabell 2.1. Minskningen orsakad av försöket kan jämföras med de mätningar av biltrafiken 7 som visar att den totala trafiken över avgiftssnittet ett vardagsdygn hade minskat med 22 procent mellan våren 2005 och våren Resvaneundersökningen, årstidsvariationen borträknad, visar alltså på en något mindre procentuell minskning än vad mätningarna gör. En förklaring till skillnaden är att resvaneundersökningen endast täcker in de privatresor som har gjorts över avgiftssnittet, till skillnad mot mätningarna som inkluderar all trafik som passerar avgiftssnittet. Vissa av de minskade bilresorna kör rakt genom innerstaden och gör således mer än en passage av avgiftssnittet. Det minskade antalet bilresor motsvarar ungefär bilpassager över avgiftssnittet. Beräkningen är baserad på normal beläggning på 1,27 personer per bil. Tabell 2.1 Antal bilresor som minst en gång passerat avgiftssnittet under vardagsdygn. Bas= huvudsakligt färdsätt för resor över avgiftssnittet: N vardag= (RVU 2006), N vardag = (RVU 2004) och N helg= (RVU 2006) respektive N helg = (RVU 2004). Totalt antal bilresor som minst en gång passerat avgiftssnittet Vardagsdygn under avgiftstid Vardagsdygn under avgiftsfri tid Vardagsdygn RVU RVU Procentuell förändring -25 % -24 % - 25 % Statistiskt säkerställd skillnad Trafikmätningar över avgiftssnittet minskning 2005 till 2006 Årstidsvariation enligt trafikmätningar över avgiftssnittet - 22 % - 5 % Bilresor över avgiftssnittet fördelat på ärende Antalet bilresor som länsinvånarna gör över avgiftssnittet under ett vardagsdygn har minskat med cirka 20 procent på grund av Stockholmsförsöket. Den största minskningen i absoluta tal står resor till och från arbete/skola för, medan de största procentuella minskningarna finns bland tjänsteresor och övriga resor (övriga resor innefattar bl a att man hämtar och lämnar personer och gods). Olika ärenden visar stora skillnader i årstidsvariationer. Det gör att man inte säkert kan uttala sig om hur just Stockholmsförsöket påverkat olika ärenden arbets/skolresor undantaget (se avsnittet Vart tar bilresorna vägen?). Observera att årstidsminskningen mellan höst och vår i RES avser undersökningsmånaderna september/oktober jämfört med mars. Biltrafiken över avgiftssnittet är som störst under senare delen av våren, i majjuni, vilket beskrivs i biltrafikrapporten 8. 7 Stockholms stad (2006) Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på biltrafiken 8 Stockholms stad (2006) Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på biltrafiken

21 5 Resultaten är likartade om man enbart undersöker resorna under avgiftstid vilket betyder att det inte skett en överflyttning av resor från avgiftstid till avgiftsfri tid under vardagar. Tabell 2.2 Antal bilresor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn. Bas= huvudsakligt ärende för bilresor över avgiftssnittet under vardagsdygn: N=3 648 (RVU 2006) respektive N=4 902 (RVU 2004). Antal bilresor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn Arbete/ skola Tjänsteresa Inköp/ service Fritid Till hemmet Övrigt Totalt RVU RVU Procentuell förändring Statistiskt säkerställd skillnad Årstidsvariation i länet enligt RES -23 % -30 % -28 % -24 % -22 % -28 % -25 % % -5 % Övrigt Fritid Inköp/service Arbete/skola Tjänsteresa Figur 2.1. Antal bilresor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn, RVU Vad har hänt med bilresorna över Essingeleden För att kunna bedöma hur invånarna förändrat sitt bilresande över innerstaden respektive via Essingeleden har de resor som görs av dem som arbetspendlar mellan de båda länshalvorna undersökts. Minskningen mellan mätningarna av sådana bilresor som går via Essingeleden (-11 procent) är mindre än årstidsvariationen för bilresor i länet som helhet (-14 procent), se Tabell 2.3. Skillnaden är inte signifikant och bör behandlas med försiktighet, men om man antar att det ser ut så här innebär det att dessa pendlare på grund av Stockholmsförsöket ökat sina bilresor på Essingeleden något. Om

22 6 man istället studerar de bilresor för dessa arbetspendlare mellan norr och söder som går genom innerstaden kan man konstatera att dessa minskat kraftigt och betydligt mer än årstidsvariationen, se Tabell 2.4. Dessa bilresor skiljer sig från övriga resor vad gäller överflyttning mellan vardagsdygn och helg dygn, se Tabell 2.5 och Tabell 2.6. Minskningen för Essingeleden är betydligt större under helgdygn än vardagsdygn medan det för bilresor genom innerstaden snarare tyder på en liten ökning under helgdygn medan vardagsdygn alltså har en mycket kraftig minskning. Detta stämmer med vad man kan tro om överflyttning av resor. Motståndet för att välja att köra genom innerstaden på vardagar är stort och då är även Essingeleden relativt belastad. På helger är inte belastningen på vägnätet lika stort och flexibiliteten i val av färdväg är större. Tabell 2.3 Antal bilresor i relationen mellan norr och söder som gått via Essingeleden med respektive ärende under ett vardagsdygn, utförda av personer som arbetspendlar mellan norr och söder. Antal bilresor utförda av pendlare i relationen mellan norr och söder som gått via Essingeleden med respektive ärende under ett vardagsdygn Arbete/ skola Tjänsteresa Inköp/ service Fritid Till hemmet Övrigt Totalt RVU RVU Procentuell förändring Statistiskt säkerställd skillnad Årstidsvariation för länet enligt RES (+5 %) (-36 %) (+55 %) -52 % (-19 %) (+66 %) (-11 %) Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej -14 % Tabell 2.4 Antal bilresor i relationen mellan norr och söder som ej gått via Essingeleden med respektive ärende under ett vardagsdygn, utförda av arbetspendlare mellan norr och söder. Antal bilresor utförda av pendlare i relationen mellan norr och söder som ej gått via Essingeleden med respektive ärende under ett vardagsdygn Arbete/ skola Tjänsteresa Inköp/ service Fritid Till hemmet Övrigt Totalt RVU RVU Procentuell förändring Statistiskt säkerställd skillnad Årstidsvariation för länet enligt RES (-39 %) (-40 %) -80 % (-25 %) -46 % -66 % -50 % Nej Nej Nej %

23 7 Tabell 2.5 Antal bilresor i relationen mellan norr och söder under ett vardagsdygn Antal bilresor i relationen mellan norr och söder under ett vardagsdygn Via Essingeleden Genom innerstaden Totalt RVU RVU Procentuell förändring Statistiskt säkerställd skillnad (-11 %) -50 % -26 % Nej Tabell 2.6 Antal bilresor i relationen mellan norr och söder under ett helgdygn Antal bilresor i relationen mellan norr och söder under ett helgdygn Via Essingeleden Genom innerstaden Totalt RVU RVU Procentuell förändring Statistiskt säkerställd skillnad (-20 %) (+3 %) (-10 %) Nej Nej Nej Kollektivtrafikresor över avgiftssnittet Antalet kollektivtrafikresor över avgiftssnittet under ett helt vardagsdygn har ökat med 3 procent mellan de båda mätningarna, ökningen är dock inte signifikant på 95 procents nivå, se Tabell 2.7. Om man tar hänsyn till årstidsvariationen kan Stockholmsförsöket ha inneburit en ökning med storleksordningen 5 procent. Det är arbets- och skolresorna som står för i princip hela ökningen av kollektivtrafikresandet. Resultaten är likartade om man enbart undersöker resorna under avgiftstid. Tabell 2.7 Antal kollektivtrafikresor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn. Bas= huvudsakligt ärende för kollektivtrafikresor över avgiftssnittet under vardagsdygn: N=7741(RVU 2006) respektive N=7 552 (RVU 2004). Antal kollektivtrafikresor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn Arbete/ skola Tjänsteresa Inköp/ service Fritid Till hemmet Övrigt Totalt RVU RVU Procentuell förändring Statistiskt säkerställd skillnad +8 % (-12 %) (-8 %) (-6 %) (+5 %) (+5 %) (+3 %) Nej Nej Nej Nej Nej Nej Årstidsvariation -2 %

24 8 Fritid Övrigt Inköp/service Tjänsteresa Arbete/skola Figur 2.2 Antal kollektivtrafikresor med respektive ärende som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn, RVU Det kan också konstateras att mer än fyra femtedelar av kollektivtrafikresorna sker under avgiftstid och i stort sett hela ökningen av kollektivtrafikresandet skedde under avgiftstid. Resor över avgiftssnittet samtliga färdsätt Totalt antal resor alla färdsätt inräknade över avgiftssnittet under avgiftstid hade under mars 2006 minskat med resor jämfört med september/oktober 2004 vilket motsvarar en minskning på 10 procent. Sett över ett helt vardagsdygn hade resorna över avgiftssnittet minskat med resor vilket innebär att resandet även utanför avgiftstid minskat, se Tabell 2.8. Minskningen av totalt antal resor över avgiftssnittet under vardagar är ungefär dubbelt så stor som skattad årstidsvariation mellan de två mätperioderna, se Tabell 2.8. Det tyder på att länsinvånarna totalt sett reser något mindre till innerstaden under som innan försöket. Tabell 2.8 Totalt antal resor som minst en gång passerat avgiftssnittet (alla färdsätt). Bas= antal resor över avgiftssnittet per person: N vardag= (RVU 2006), N vardag = (RVU 2004) och N helg= (RVU 2006) respektive N helg = (RVU 2004). Totalt antal resor som minst en gång passerat avgiftssnittet Vardagsdygn under avgiftstid Vardagsdygn under avgiftsfri tid Vardagsdygn RVU RVU Procentuell förändring -10 % -11 % -10 % Statistiskt säkerställd skillnad Årstidsvariation enligt trafikmätningar över avgiftssnittet % Bara lite drygt en fjärdedel av resorna över avgiftssnittet under vardagar är bilresor. Trots det står bilresorna för drygt tre fjärdedelar av minskningen av

25 9 antalet resor över avgiftssnittet, se Tabell 2.9. Under helgen står bilresorna för en betydligt större andel av resorna över avgiftssnittet, ca 45 procent. Cykelresorna har minskat mycket mellan mätningarna september/oktober 2004 och mars 2006, se Tabell 2.9. Minskningen över avgiftssnittet är något större än för cykelresorna i länet. Även minskningen över avgiftssnittet är större än den normala årstidsvariationen för länet enligt RES. Men tar man även med det faktum att det rådde vinterväglag under mätperioden 2006, till skillnad från mätperioden 2004 då det var barmark verkar cykelminskningen i stort sett vara en effekt av väder och inte av Stockholmsförsöket. Tabell 2.9 Antal resor med respektive färdsätt som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn (resans huvudsakliga färdsätt). Bas= huvudsakligt färdsätt för resor över avgiftssnittet under vardagar: N= (RVU 2006), N= (RVU 2004) Antal resor med respektive färdsätt som minst en gång passerat avgiftssnittet under ett vardagsdygn Till fots Cykel Bil Kollektivtrafik Annat Totalt RVU RVU Procentuell förändring (+8 %) -78 % -25 % (+3 %) -33 % -10 % Statistiskt säkerställd skillnad Årstidsvariation i länet enligt RES Årstidsvariation enligt trafikmätningar över avgiftssnittet Nej Nej % -41 % -14 % -2 % -47 % -10 % -5 % -5 % Det är små skillnader i färdsättsfördelningen mellan resor som gjorts under avgiftstid respektive utanför avgiftstid. Förändringen mellan 2004 och 2006 är i stort sett lika stor oavsett vilken del av dygnet som studeras, se avsnittet Resor över avgiftssnittet fördelade på veckan och dygnet. Resor över avgiftssnittet fördelat på ärende Minskningen av det totala antalet resor över avgiftssnittet fördelar sig på olika ärendetyper enligt Tabell Tjänsteresor har sannolikt inte påverkats av Stockholmsförsöket. Den förändring man kan se i mätningen beror på annat. Minskningen för fritidsresor ligger i linje med årstidsvariationen enligt RES för länet i helhet. Antalet resor till och från arbete/skola verkar snarare ha ökat något under försökets gång. Det beror säkert på konjunktur snarare än Stockholmsförsöket. Man kan dock konstatera att försöket knappast minskat det totala antalet arbets-/skolresor. Resor med ärende för inköp/service har däremot minskat mer än årstidsvariationen som RES visar för länet som helhet, se Tabell Det är alltså troligen inte enbart årstidsvariationen som gjort att resor för inköp/service över avgiftssnittet minskat mellan september/oktober 2004 och mars 2006 utan det kan vara en effekt av Stockholmsförsöket. De värden som jämförs mellan resvaneundersökningen och RES är inte mät-

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

Utvärdering av Stockholmsförsöket

Utvärdering av Stockholmsförsöket RAPPORT 2006-06-08 Utvärdering av Stockholmsförsöket buller Kort sammanfattning Beräkningar har gjorts av hur alstringen av vägtrafikbuller har förändrats under Stockholmsförsöket, d v s förändringar i

Läs mer

Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006

Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Dokumentinformation Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Kontakt: Miljöavgiftskansliet,

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= == Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet Christer

Läs mer

Resor till och från två större arbetsplatser

Resor till och från två större arbetsplatser RAPPORT 2006:41 VERSION 1.0 Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2004

Resvanor i Stockholms län 2004 Resvanor i Stockholms län 2004 inför utvärderingen av Stockholmsförsöket Rapport 2005:25 Version 1.0 Dokumentinformation Titel Resvanor i Stockholms län 2004 inför utvärderingen av Stockholmsförsöket Serie

Läs mer

2006:36. Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholmsförsöket

2006:36. Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholmsförsöket 26:36 Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholms KORT SAMMANFATTNING liggande studie är ett komplement till rapporten Samhällsekonomisk analys av Stockholms (Transek 26:31). Studiens huvudfråga

Läs mer

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Rapport 2005:35 10 maj 2005 Dokumentinformation Titel Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012 RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0 Resvanor i Gävle 2012 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Gävle 2012 Serie nr: 2012:107 Projektnr: 12152 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Anja Quester, Lovisa

Läs mer

Vägverket publikation 2003:95

Vägverket publikation 2003:95 VEM VINNER OCH VEM FÖRLORAR PÅ TRÄNGSELAVGIFTER? FÖRDELNINGSEFFEKTER AV TRÄNGSELAVGIFTER I STOCKHOLM Vägverket publikation 2003:95 FÖRDELNINGSEFFEKT AV AVGIFTER Med fördelningseffekter avses hur olika

Läs mer

Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt

Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt 2006:26 Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt Hur ser företagare på trängselskatt och dess eventuella effekter på verksamheten? KORT SAMMANFATTNING Denna undersökning visar hur

Läs mer

RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET

RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET HJ RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET RESULTAT AV GPS-BASERADE MÄTNINGAR SLUTRAPPORT Stockholm 2006-06-15 Stefan Myhrberg SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm

Läs mer

Förändrade resvanor Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg

Förändrade resvanor Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg Förändrade resvanor Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg Senast reviderad 2013-11-26 slutversion Dokumenttitel: Förändrade resvanor, Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg Utförande

Läs mer

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Annika Nilsson Trivector Traffic (Stockholm) Resvaneundersökning (RVU) Enda sättet att mäta andel! Kräver tillräckligt antal svar på lokal nivå för

Läs mer

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Vi planerare har en uppgift Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Domus Anders Tecknare Visionen Åtgärda upplevda brister i

Läs mer

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 RAPPORT 2009:56 VERSION 0.3 Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 - Tomelilla kommun Dokumentinformation Titel: Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2:7 - Tomelilla kommun

Läs mer

Så svarar stockholmarna. Indikator 1. Indikator 2

Så svarar stockholmarna. Indikator 1. Indikator 2 Så svarar stockholmarna Indikator 1 Antal bilresor* som korsar avgiftssnittet mellan klockan 06.30 och 18.30 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Antal svar (vet ej exkl) Antal "vet ej"-svar Boende Boende

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

före och under Stockholmsförsöket

före och under Stockholmsförsöket Foto: Carl Swensson 00: Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket 00-00 KORT SAMMANFATTNING Målet med denna studie var att följa upp Stockholmsförsökets delmål att de som

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/ Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMSJNO== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MQJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING 2014-08-22 Antagen av kommunfullmäktige 30 oktober 2008 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen JÖNKÖPING STADEN OCH SJÖARNA Stadsbyggnadsvision 2.0 Från tanke till handling Resvanor i Jönköpings kommun

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Haninge kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år Drygt

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA Resvaneundersökning i Örebro kommun och i Kumla kommun hösten 2011 Rapport 2011-12-16 RAPPORT Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 92139, 120 08 Stockholm Telefon:070 696

Läs mer

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013 RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2 Resvanor på Lidingö 2013 Dokumentinformation Titel: Resvanor på Lidingö 2013 Serie nr: 2013:71 Projektnr: 13014 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Robin Billsjö, Eric

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen Mats Wiklund Andreas Holmström mats.wiklund@trafa.se andreas.holmstrom@trafa.se Innehåll Bakgrund Upplägg och frågor Mätdagsundersökning Långväga resor

Läs mer

Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket

Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket Rapport 2005:31 Version 1.0 T RAFFIC AB Dokumentinformation Titel Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket Serie nr Trivector rapport

Läs mer

RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0. Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport

RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0. Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0 Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport Dokumentinformation Titel: Stockholmsförsökets effekter på

Läs mer

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings

Läs mer

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Fakta om utvärderingen av Stockholmsförsöket Vad är det som utvärderats? Ett utvärderingsprogram utarbetades i samråd med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafi kkontor, Storstockholms Lokaltrafi

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län

Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län RAPPORT :50 VERSION 1.1 Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län - effekter av Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län - effekter av Stockholmsförsöket Serie

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1(81) Handläggare Christina Torell 08-686 18 55 christina.torell@sll.se Resvanor i Stockholms län 2015 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100

Läs mer

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Kunskaps- och attitydundersökning Stockholmsförsöket dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Telefonintervjuer med 1 6 länsbor i åldern 18-74 år 2 maj 23 maj 26 1 Om undersökningen

Läs mer

RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0. Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport

RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0. Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0 Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

FÖRSTA HALVLEK EN PRELIMINÄR ANALYS AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS DELRAPPORT II EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

FÖRSTA HALVLEK EN PRELIMINÄR ANALYS AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS DELRAPPORT II EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRSTA HALVLEK EN PRELIMINÄR ANALYS AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN DELRAPPORT II AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) KORT SAMMANFATTNING AB Handelns Utredningsinstitut (HUI) har sedan

Läs mer

EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET - HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR

EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET - HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR HJ EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET - HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR SLUTRAPPORT Stockholm 2006-05-28 Ida Blomberg Jenny Widell SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60

Läs mer

RVU-2014. Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014

RVU-2014. Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014 RVU-214 Resvaneundersökningen i Linköpings kommun 214 Februari 215 Sammanfattning Resvaneundersökningen 214 Under hösten 214 genomfördes en resvaneundersökning i enkätform bland 4 51 kommuninvånare i

Läs mer

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013 RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1 RAPPORT 14-9-5 DOKUMENTINFORMATION Titel: Resvaneundersökning i Malmö 1 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare: Dokumenthistorik: Version.1 1. 1.1 1. Charlotte Wahl och

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24 Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Sollentuna Så reste kommuninvånarna våren 2015 Serie nr: 2015:62 Projektnr:

Läs mer

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen 2010-02-26 Renare stadsluft Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 En resvaneundersökning för Skelleftedalen, Skellefteå

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMRJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

2006:28. Utvärdering av effekter på distributionsoch renhållningstransporter av Stockholmsförsöket 2006-06-15

2006:28. Utvärdering av effekter på distributionsoch renhållningstransporter av Stockholmsförsöket 2006-06-15 2006:28 Utvärdering av effekter på distributionsoch renhållningstransporter av Stockholmsförsöket 2006-06-15 KORT SAMMANFATTNING Denna studie ger en indikation på vilka effekter som Stockholmsförsöket

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? 2005:5 Resvaneundersökning Mälardalen Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? RVU Mälardalen arbetspendling med bil FÖRORD Kommunfullmäktige

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MPJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

UTVÄRDERING AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN

UTVÄRDERING AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN RAPPORT JUNI 2006 2 Rapport Kort sammanfattning I denna rapport presenteras analysresultaten av mätningar 1 av biltrafik som Stockholms stads Trafikkontor har genomfört för utvärdering

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket Resultat från intervjuer med boende i Stockholms län juni 2005 Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson

Läs mer

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten

Läs mer

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE Erfarenheter från Östersunds kommun 2015-2016. Slutrapport 2016-12-30 GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE Erfarenheter från Östersunds kommun

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Effekter av Sunfleet bilpool

Effekter av Sunfleet bilpool Rapport 2014:84, Version 1.1 Effekter av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning, trafikarbete och emissioner Dokumentinformation Titel: Effekt av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning,

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

2009-06-30. Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0

2009-06-30. Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2009-06-30 r 20 08 to be 30 ok ds vi si on en ti ge llm äk ds by gg na un fu ta ko m m g. se /s en av.jo nk op in ag A nt w w w JÖ G SJÖARNA IEN P OCH Ö N N K S TA D 2.0 is io n l i n g adsv d yggn t i

Läs mer

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att kartlägga kommuninnevånarnas

Läs mer

2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket

2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket 2006:31 Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket KORT SAMMANFATTNING En samhällsekonomisk analys är ett sätt att systematiskt försöka sammanfatta en åtgärds samtliga effekter och kostnader. Analysen

Läs mer

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010 Tobias Johansson Trafikplanering 08-508 266 56 tobias.p.johansson@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-03-17 Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010 Förslag

Läs mer

Information avseende genomförd regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015

Information avseende genomförd regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015 1(7) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-12 Trafiknämnden 2016-05-31, punkt 18 SL 2014-1041 Information avseende genomförd regional resvaneundersökning för

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005:22 Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter Påverkas företagens verksamhet av trafiksituationen i Stockholm och hur ser de på miljöavgifter? FÖRORD Huvudmålen för Stockholmsförsöket

Läs mer

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Första versionen juni 2006 Dokumentinformation Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Första versionen juni 2006 Kontakt: Miljöavgiftskansliet, Stockholms

Läs mer

Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner

Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner Basalternativet: 1. Trafikanalyser för att kvantifiera effekten på bil- och kollektivtrafiken och framkomligheten. Genom trafikstudier under oktober 2007 respektive

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm

Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm TMALL 0141 Presentation v 1.0 Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm. 2016-01-20 Förändringar av systemet för trängselskatt I mars 2014 beslutade riksdagen om

Läs mer

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik.

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik. USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Slutrapport Resultat från intervjuer med boende

Läs mer

Förord. Lund mars 2009. Trivector Traffic AB

Förord. Lund mars 2009. Trivector Traffic AB Förord Under hösten 2003 genomförde Malmö Stad en resvane- och attitydundersökning med tillhörande resdagbok. Undersökningen var en del i ett omfattande arbete med att skapa ett hållbart transportsystem

Läs mer

Tillgänglighet sida 1

Tillgänglighet sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: TILLGÄNGLIGHET Aspekt Tillgänglighet Utfallsindikatorer Objektiv EN/Acc-I-O1 Kvot av genomsnittlig restid mellan

Läs mer

Foto: Carl Swensson 2005:35. Invånarnas upplevelser av stadsmiljön. Stockholmsförsöket

Foto: Carl Swensson 2005:35. Invånarnas upplevelser av stadsmiljön. Stockholmsförsöket Foto: Carl Swensson 2005:35 Invånarnas upplevelser av stadsmiljön Stockholmsförsöket Våren 2005 2005:35 Transek AB FÖRORD Detta arbete utförs med målsättning att följa upp Stockholmsförsökets delmål att

Läs mer

Trafikens års- och säsongsvariation en översikt

Trafikens års- och säsongsvariation en översikt Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MPJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Trafikutredning Lilljansberget

Trafikutredning Lilljansberget Rapport: 2015:79 / Version:0.9 Trafikutredning Lilljansberget Umeå Dokumentinformation Titel: Trafikutredning Lilljansberget, Umeå Serie nr: 2015:79 Projektnr: 15151 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare:

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken 1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning

Läs mer

Stockholms trängselavgifter

Stockholms trängselavgifter Stockholms trängselavgifter Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, Centrum för Transportstudier, KTH WSP Analys & Strategi (fd. Transek) Ordförande i Analysgruppen för utvärdering av Stockholmsförsöket

Läs mer

Resvanor i Södertälje kommun

Resvanor i Södertälje kommun TRAFFIC AB RAPPORT 2010:27 VERSION 1.0 Resvanor i Södertälje kommun Dokumentinformation Titel: Resvanor i Södertälje kommun Serie nr: 2010:27 Projektnr: 10030 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare:

Läs mer

Resvanor i Umeå. Så reste kommuninvånarna hösten 2014. Fotograf: Andreas Nilsson

Resvanor i Umeå. Så reste kommuninvånarna hösten 2014. Fotograf: Andreas Nilsson Resvanor i Umeå Så reste kommuninvånarna hösten 2014 Fotograf: Andreas Nilsson Dokumentinformation Titel: Resvanor i Umeå Så reste kommuninvånarna hösten 2014 Serie nr: 2015:8 Projektnr: 14117 Författare:

Läs mer

Besökares resor till och från Väla handelsområde

Besökares resor till och från Väla handelsområde TRAFFIC AB RAPPORT 2011:39 VERSION 1.1 Besökares resor till och från Väla handelsområde sammanställning av resultat från resvaneundersökning Dokumentinformation Titel: Besökares resor till och från Väla

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer