ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

Transkript

1 Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MPJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet Christer Ljungberg, Trivector AB Ulf Rämme, Handelns utredningsinstitut ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Stockholmsförsöket februari Under Stockholmsförsöket presenteras varje månad s k månadsindikatorer, dvs. mätningar av bl a biltrafikvolymer, bilrestider, kollektivtrafikresande, detaljhandel och gång- och cykelflöden. Undertecknade har av Stockholms stad ombetts att löpande analysera och sammanfatta dessa mätningar. Syftet är att ge en översiktlig bild av vilka effekter Stockholmsförsöket haft på biltrafik, framkomlighet, kollektivtrafikresande osv. Denna bild blir med nödvändighet preliminär dels för att försöket inte pågått särskilt länge, dels för att tiden inte medger några mer omfattande analyser av datamaterialet. Avsikten är snarare att ge en första överblick över effekterna, i väntan på att den betydligt djupare och mer omfattande utvärderingen som pågår hela våren blir klar. Ibland görs jämförelser mot en normal höstvardag. Definitionen av en normal höstvardag är här medelvärdet av vardagstrafikflödet 1 sept-16 dec, utom för Essingeleden och E4 som jämförs med motsvarande månad förra åter. För vissa mätpunkter vid avgiftssnittet är referensperioden begränsad till 1 dec - 16 dec, eftersom mätutrustningen inte fanns på plats förrän då. Trafikvariationen över avgiftssnittet sept-dec är dock några få procent, så det spelar ingen större roll för utvärderingen. Sammanfattningsvis så kvarstår de effekter som syntes i januari. jáäà ~îöáñíëâ~åëäáéí= e~åíîéêâ~êö~í~å=o_i=nmr=pr=píçåâüçäã= qñåw=mujrmu=ov=mmm= =

2 ëáç=2 (13) Biltrafik och bilrestider Trafikeffekterna som beskrivs nedan avser perioden 26 jan till 24 feb. Perioden omfattar alltså inte sportlovet. Den kraftiga minskningen av biltrafiken kvarstår - Antalet fordonspassager över avgiftssnittet i februari (26 jan-24 feb) var ca 25% lägre än en genomsnittlig höstvardag Motsvarande minskning i januari (9 jan 25 jan) var ca 30%. 1 - Det finns en svagt ökande trafiktrend, men det är ännu inte möjligt att avgöra om detta beror på att insvängningsprocessen fortfarande pågår, eller det framför allt handlar om den allmänna trafikökning som normalt pågår hela våren. 0% -5% -10% 09-jan 16-jan 23-jan 30-jan 06-feb 13-feb 20-feb 27-feb -15% -20% -25% -30% -35% -40% Figur 1. Antal fordonspassager över avgiftssnittet (vardagar kl 6-19), minskning jämfört med höstvardag 2005 (data från Vägverkets betalsystem 9 jan 2 mars). - Jämfört med en höstvardag motsvarar minskningen ca färre bilpassager. Det finns ännu ingen säker översättning till minskning av antalet tur-och-retur-bilresor. 1 Tidigare redovisade siffror på trafikminskningen i januari har varit något lägre (mellan 25 och 30%). Det beror på att jämförelsevärdet för hösten 2005 var något för lågt pga. att en felaktig mätutrustning på Johanneshovsbron rapporterade för lite passerande trafik. Lyckligtvis fanns en annan mätning (med oberoende mätutrustning) på Johanneshovsbron. Den felaktiga mätningen är nu korrigerad, vilket har gjort att jämförelsevärdet för hösten har justerats upp något (från till ).

3 ëáç=3 (13) Lidingötrafiken nästan opåverkad; infarter med stor andel genomfartstrafik påverkas mest. - Minskningen är störst från sydöst (Danvikstull), följt av de södra och norra infarterna och därefter de västra infarterna. Den mest sannolika förklaringen till skillnaderna mellan sydöst, norr/söder och väster är att de återspeglar andelen genomfartstrafik: trafiken västerifrån ska i lägre grad genom innerstaden än trafiken från söder, norr och (i synnerhet) sydöst. - Trafiken till och från Lidingö har endast minskat försumbart jämfört med hösten. Avsnittssnittet hela Avgiftssnitt sydost Avgiftsperiod (kl ) -25% -31% Morgonrusning (kl 7-9) -18% -24% Eftermiddagsrusning (kl ) -29% -34% Avgiftssnitt norr -27% -21% -33% Avgiftssnitt väster -22% -21% -24% Avgiftssnitt söder -28% -21% -33% Avgiftssnitt Lidingö -4% +15% -6% Tabell 1. Procentuell minskning av fordonspassager i februari jämfört med höstvardag Trafikminskningen är störst på eftermiddagen. Även kvällstrafiken har minskat. - Minskningen är procentuellt sett något mindre i morgonrusningen, något större under eftermiddagsrusningen. En trolig (del)förklaring till detta är att eftermiddagstrafiken i högre grad utgörs av fritidsresor (besök, nöjen, inköp), där det är lättare att byta målpunkt. En annan delförklaring kan vara att fler är mer bundna av tidsrestriktioner under morgonen än under kväll och eftermiddag. - Trafiken har minskat väsentligt även på kvällen efter avgiftsperioden. Anledningen till detta kan vara att färre reser in/ut med bil under avgiftstid, och att antalet returresor på kvällen därför minskar.

4 ëáç=4 (13) höstvardag 2005 jan 06 feb :00 01:15 02:30 03:45 05:00 06:15 07:30 08:45 10:00 11:15 12:30 13:45 15:00 16:15 17:30 18:45 20:00 21:15 22:30 23:45 Figur 2. Antal fordonspassager över avgiftssnittet (bägge riktningar). (Data från Trafikkontorets/Vägverkets mätutrustningar.)

5 ëáç=5 (13) Biltrafiken på Essingeleden är oförändrad jämfört med Biltrafiken på Essingeleden är praktiskt taget exakt likadan som 2005 (se diagrammen nedan) jan-05 jan-06 feb-05 feb Frösundabacke Gröndalsbron Hornsberg Linvävartorpet NorraLänken Figur 3. Antal fordonspassager per dygn på E4, vardagsgenomsnitt jan-feb 2005 och jan-05 jan-06 feb-05 feb :00 01:15 02:30 03:45 05:00 06:15 07:30 08:45 10:00 11:15 12:30 13:45 15:00 16:15 17:30 18:45 20:00 21:15 22:30 23:45 Figur 4. Antal fordonspassager per timme på E4, vardagsgenomsnitt jan-feb 2005 och 2006.

6 ëáç=6 (13) Trafiken i Södra Länken har ökat jämfört med 2005 men det går inte att avgöra om det beror på miljöavgifterna - Trafiken i Södra Länken ökat stadigt ända sedan leden öppnades oktober Ökningen januari 2005-september 2005 var t ex 17 % (genomsnitt över mätpunkter). - Trafiken i Södra Länken har ökat jämfört med hösten. Nedan jämförs trafiken i jan-feb 2006 med perioden 1 sept 13 okt 2005 efter denna period gjorde Lodbrok-olyckan att jämförelser blir meningslösa. Avgiftsperiod (kl ) Morgonrusning (kl 7-9) Eftermiddagsrusning (kl ) Södra Länken (jan) 3% 6% 3% Södra Länken (feb) 4% 7% 4% Tabell 2. Procentuell förändring av antal fordonspassager i Södra länken jan-feb 2006 jämfört med perioden 1 sept-13 okt Trafiken i Södra länken är väsentligen oförändrad mellan januari och februari (skillnaderna är inom normalvariationen). - Det går inte att avgöra i vilken grad Södra länken-ökningen jämfört med hösten beror på miljöavgifterna, eftersom man inte kan veta hur mycket trafiken (eventuellt) skulle ha ökat även utan miljöavgifter.

7 ëáç=7 (13) Restiderna har reducerats över ett stort område, i många fall långt utanför innerstaden. - De stora framkomlighetsförbättringarna på infarterna och innerstaden kvarstår. Jämfört med hösten har kötiderna drygt halverats i genomsnitt. - Eftersom restiderna påverkas kraftigt av väglaget är det vanskligt att jämföra januari med februari på detaljerad nivå. På övergripande nivå verkar dock restidsminskningen vara ungefär densamma i januari som i februari (se diagrammet nedan). 140% höst05 vecka 2-5 vecka % 100% 80% 60% 40% 20% 0% inre infarter yttre infarter tvärleder innerstaden Essingeleden + Södra länken Figur 5. Trängsel (genomsnittlig restidsförlängning i procent gentemot friflödesrestid) för olika typer av vägar (genomsnitt för morgon- och eftermiddagsrusning ( , )). - Framkomlighetsförbättringarna är störst i och kring innerstaden. - Att trafiken in mot innerstaden minskat så tydligt har fått konsekvenser även relativt långt därifrån: köerna har reducerats tydligt (på yttre infarter som Drottningholmsvägen, Huddingevägen osv.). Fig 6. Karta över restidssträckor. Brun = Yttre infarter Blå= Inre infarter Ljusblå= Innerstadsgator Gul= Essingeleden Grön= Södra länken Ljusgrön= Tvärleder Förteckning över sträckorna finns som bilaga

8 ëáç=8 (13) Sekunder Klockslag Figur 7. Några exempel på restider sett över dygnet. Rött = höst 2005 (de prickade linjerna visar variationen mellan enskilda dagar under hösten), blått = vecka , grönt = vecka Eventuella farhågor om att tvärlederna (vägar i en tänkt ring längre ut runt innerstaden) skulle få ökad trängsel har inte besannats; restiderna på dessa leder är oförändrade.

9 ëáç=9 (13) Att avgiften varierar över dagen har en tydlig styrande effekt - Bilisterna anpassar uppenbarligen sitt resande efter hur avgifterna varierar över dagen. I diagrammen nedan syns tydliga hack i kurvan där avgiftsnivån förändras. - Vi har fortfarande inte något data som mer i detalj visar hur restidpunkterna förändrats, men det förefaller sannolikt att det faktum att avgifterna varierar över dagen bidrar till att rusningstrafiken dämpats så pass mycket (i synnerhet på eftermiddagen). Minskar effekterna av miljöavgifterna med tiden? - Trafiken har varit ungefär oförändrad sedan i slutet av januari. Men det är fortfarande för tidigt att dra några säkra slutsatser om avgifternas långsiktiga påverkan på trafiken. - Det är rimligt att förvänta sig att det tar en viss tid innan trafiksystemet uppnår jämvikt. Hur lång tid det tar att uppnå jämvikt är svårt att avgöra. Två exempel på ett snabbt och ett långsamt förlopp: När man införde trängselavgifter i London gick insvängningen mot jämvikt snabbt redan efter någon vecka var effekterna stabila. När Södra Länken öppnade startade en trafikökning som i viss mån fortfarande pågår. - Trafiken brukar långsamt öka under våren för att nå maximum under maj och början av juni. Det betyder att även om den procentuella reduktionen jämfört med motsvarande månad förra året väsentligen består, så kommer trafiken att långsamt öka och därmed en del köer sannolikt att komma tillbaka. När man gör jämförelser bör man hålla detta i minnet och inte jämföra t ex februari-mars-maj 2006 och på det viset tro sig se en avtagande effekt av miljöavgifter/trängselskatt när det i själva verket kan vara en ren säsongstrend.

10 ëáç=10 (13) Vi drar ännu bara slutsatser om vardagarnas trafik - Som framgår av diagrammen nedan kan man med hygglig sannolikhet avfärda hypotesen att helgtrafiken skulle ha ökat i någon väsentlig omfattning. - Det är dock fortfarande för tidigt att säkert avgöra om helgtrafiken förändrats. Det är nämligen svårare att avgöra om helgtrafiken förändrats än om vardagstrafiken gjort det eftersom helgtrafiken varierar mycket mer än vardagstrafiken både mellan månader och mellan enstaka helger. Det betyder att man behöver tämligen långa mätperioder för att kunna identifiera om någon förändring verkligen skett. Medelvärdet i grafen för Innerstadsgator gäller för antal fordonspassager sammantaget på Mariebergsbron, Munkbroleden, Skeppsbron, Sveavägen och Västerbron. Kollektivtrafik - För februari avstår vi från att analysera eller kommentera kollektivtrafiksiffrorna närmare; SL själva är bäst skickade att göra detta. Analysgruppen hoppas kunna återkomma om detta, om inte annat så i samband med nästa analysomgång i april. - SL uppskattar antalet passager som sker med kollektivtrafik över avgiftssnittet med hjälp av en kombination av räkningar och modellberäkningar. - SL uppskattar för februari att antalet passager över innerstadssnittet ökat med per dag jmf med februari Detta är en förvånande liten skillnad, bland annat i jämförelse med motsvarande uppskattning för skillnaden januari 2005 januari Avvikelsen mellan uppskattningarna för januari och februari beror troligen delvis på de metoder som används. Av tidsskäl har inte analysgruppen haft möjlighet att analysera varför utvecklingen feb 06 feb 05 skiljer sig så från utvecklingen jan 06 jan 05.

11 ëáç=11 (13) Parkering - Inom ramen för Stockholmsförsökets ökades antalet infartsparkeringsplatser under hösten, och ca 2500 nya platser tillkom. Detta tycks också ha lett till ökat infartsparkerande: i länet infartsparkerade varje dag ca 1000 fler bilar i december 2005 jämfört med september samma år. - Däremot har det inte skett någon ytterligare ökning av antalet infartsparkerare efter det att trängselskatten infördes i januari åtminstone inte så mycket att det går att skilja från normal variation. Åsikter och attityder - Sedan miljöavgifter/trängselskatt infördes har andelen länsinvånare som anser att det finns problem med trängsel i biltrafiken minskat signifikant, från ca 90 % under hösten till ca 70 % i januari och till ca 60% i februari. - Andelen som ansåg att det finns stora problem med trängsel har minskat ännu mer, från ca 50 % under hösten till 25 % i januari och 17% i februari. - Andelen som anser att det inte finns några problem med trängsel har ökat från ca 10% under hösten till 31% i januari och 39% i februari. 100% 80% 60% 40% 20% 0% September 05 Oktober 05 November 05 December 05 Januari 06 Februari 06 Upplever inga problem Upplever vissa problem Upplever stora problem - Det är fler av de tillfrågade länsinvånare nu jmf med under hösten som tycker att det var ett bra beslut att genomföra försöket. Ungefär varannan länsinvånare anser nu det ungefär lika många bland dem som reser över avgiftssnittet som bland dem som inte gör det. - Andelen som vet när man behöver betala trängselskatten dagtid under vardagar - har ökat. Men fortfarande är det under 60%, även bland dem som korsar avgiftssnittet, som kan svara korrekt på frågan.

12 ëáç=12 (13) Handel - De handelsindex som ingår bland månadsindikatorerna ger en preliminär bild av hur detaljhandeln har utvecklats i cityområdet, jämfört med januari Det är ännu för tidigt för att säga något säkert om huruvida miljöavgifterna påverkat innerstadshandeln. - Handelsindex city visar att försäljningen i de tillfrågade cityvaruhusen och kedjeföretagen har minskat något under januari 2006 jämfört med januari Den viktigaste förklaringen till att Handelsindex city minskar torde vara att flera av de aktörer som ingår i detta index just nu genomför ombyggnader/upprustningar och/eller har vakanta lokaler. Handelsindex baseras på uppgifter från ett urval företag, och hur hårt omstruktureringarna slår igenom i handelsindex beror på hur tungt de berörda företagens omsättning väger i det urvalet. - De tillfrågade företagen är för få för att dra några säkra slutsatser om utvecklingen men sannolikt är det så att omsättningen delvis sökt sig till andra aktörer i innerstaden, som inte ingår i vårt handelsindex. - Handelns Utredningsinstitut AB (HUI) samlar i samband med en pågående utredning av miljöavgifternas påverkan på detaljhandeln i Stockholmsregionen in ett eget material. Detta omfattar köpcentrum och varuhus inom hela avgiftszonen. HUI:s material pekar på att innerstadens detaljhandel har ökat med drygt 5% i januari 2006 jämfört med januari förra året.

13 ëáç=13 (13) Grupp Sträcka Grupp Sträcka Bilaga Innerstadsgata Flemmingatan V Yttre infart Bergslagsvägen: mellan Islandstorget-Brommaplan Flemmingatan Ö Hornsgatan: mellan Hornstull-Ringvägen Hornsgatan: mellan Ringvägen-Hornstull Odengatan: mellan Odengatan -St Eriksplan Odengatan: mellan Valhallavägen-Sveavägen Ringvägen V Ringvägen Ö St Eriksgatan: mellan Flemminggatan-St Eriksplan St Eriksgatan: mellan St Eriksplan-Norrtull St Eriksgatan: mellan St Eriksplan-Odengatan Sveavägen: mellan Odengatan-Sergelstorg Sveavägen: mellan Odengatan-Sveaplan Sveavägen: mellan Sergelstorg-Odengatan Sveavägen: mellan Sveaplan-Odengatan Valhallavägen: mellan Lidingövägen-Odengatan Valhallavägen: mellan Odengatan-Lidingövägen Valhallavägen: mellan Odengatan-Roslagstull Valhallavägen: mellan Roslagstull-Odengatan Västerbron S St Eriksgatan/Flemminggatan Stadsgården V Sveaplan-Norrtull Bergslagsvägen: mellan Lövstavägen-Islandstorget Bredäng- Nyboda Drottningholmsvägen: mellan Brommaplan-Stora Mossen Drottningsholmsvägen: mellan Dr.holmsbron-Brommaplan E18, mellan Järva krog och Ulvsundaleden E18/Hjulstavägen S Huddingevägen: mellan Magelungsvägen-Örbyleden Huddingevägen: mellan Ågestavägen-Magelungsvägen Huddingevägen: mellan Örbyleden-Gullmarsplan Kista - Järva krog Bergslagsvägen: mellan Brommaplan-Islandstorget Bergslagsvägen: mellan Islandstorget-Lövstavägen Drottningholmsvägen: mellan Stora Mossen-Brommaplan Drottningsholmsvägen: mellan Brommaplan-Dr.holmsbron E18, mellan Järva krog och Stocksund E18, mellan Ulvsundaleden och Järva krog E18/Enköpingsvägen N E18/Hjulstavägen N Huddingevägen: mellan Örbyleden-Magelungsvägen Järva krog - Kista Nyboda - Bredäng Sveaplan-Roslagstull Norrtull-Sveaplan Stadsgården Ö Essingeleden/ Södra länken Gröndal - Norrtull Norrtull - Järva krog Inre infart Liljeholmsbron N Nyboda - Gröndal Stora Mossen - Essingeleden - Fridhemsplan vid St Eriksgatan/Fleminggatan Stora Mossen - Essingeleden - Lindhagensplan - Norr Mälarstrand - Kungsholms Torg Värmdövägen V Fridhemsplan vid St Eriksgatan/Fleminggatan - Essingeleden - Stora Mossen Kungsholms Torg - Norr Mälarstrand - Lindhagensplan - Essingeleden - Stora Mossen Lidingövägen N Liljeholmsbron S Gröndal - Nyboda Järva krog - Norrtull Norrtull-Gröndal Södra Länken V västerut Södra Länken V österut Södra Länken Ö västerut Södra Länken Ö österut Tvärled Kymlingelänken N Magelungsvägen V Magelungsvägen Ö Älvsjövägen V Älvsjövägen Ö Örbyleden Ö