Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken"

Transkript

1 Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Rapport 2005:23 12 maj 2005

2 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Serie nr Trivector rapport 2005:23 Författare Beställare Johan Lindberg, Trivector Traffic Liselott Söderström, Trivector Traffic Linnea Viklund, Trivector Traffic Annika Nilsson, Trivector Traffic Miljöavgiftskansliet, Stockholms Stad Kontaktperson: Muriel Beser Hugosson Dokumenthistorik Version Datum Förändring Distribution Preliminär rapport Beställaren Slutrapport Beställaren Slutrapport Beställaren Trivector Traffic AB Barnhusgatan 16, 5 tr Stockholm Tel Fax

3 Förord Trivector Traffic AB har fått i uppdrag av Miljöavgiftskansliet, Stockholms Stad, att analysera trafiksäkerheten i Stockholms län inför försöket med miljöavgifter i Stockholm. Denna rapport beskriver trafiksäkerhetsläget i Stockholms län före införandet av miljöavgifter. Motsvarande studie är tänkt att ske efter införandet av miljöavgifter, varvid eventuella skillnader kommer att analyseras. Under studiens genomförande har förutsättningarna för utvärderingen ändrats. Försöksperioden har flyttats fram och blivit kortare vilket även resulterat i att analysen måste göras om för en tidsperiod som stämmer överens med den nya planerade försöksperioden Arbetet har utförts av civ. ing. Liselott Söderström samt civ. ing. Linnea Viklund och tekn. dr. Annika Nilsson, samtliga Trivector Traffic AB. Trivectros projektledare har varit civ. ing. Johan Lindberg. Kontaktperson hos uppdragsgivaren har varit Joanna Dickinson och Muriel Beser Hugosson. Stockholm maj 2005 Trivector Traffic AB

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Inledning Bakgrund och syfte Förväntade effekter Indikatorer Metod Avvikelse från rapportsynopsis Olycksstatistiken Avgränsning Faktorer som påverkar trafiksäkerheten Hastighet Trafikarbete En samlad bedömning Polisrapporterade döds-fall och personskador Totalt antal döda och skadade i Stockholmstrafiken Fotgängare Cyklister Bilister Upphinnandeolyckor Olyckor inom respektive utanför miljöavgiftszonen Olycksdrabbade platser Risk för whiplashskada Skattat antal whiplashskador Olyckor rapporterade av Vägassistans Sammanfatting av nuläget...35

6

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Införandet av miljöavgifter i Stockholm väntas leda till ett förändrat resande och därmed även en förändrad trafikmiljö. Fler kollektivtrafikresenärer, cyklister och gående samt ett minskat antal bilister i innerstaden kommer att påverka olycksutvecklingen. Men minskad trängsel kommer sannolikt även att påverka hastighetsnivåerna i trafiken, särskilt vid rusningstrafik. Syftet med denna studie är att redovisa och analysera nuvarande trafiksäkerhetssituation i Stockholms län. Detta sker för att man efter införandet av miljöavgifter i Stockholmstrafiken ska kunna studera om och i så fall hur trafiksäkerheten förändras. Nuläget beskrivs dels inom respektive utanför miljöavgiftszonen, dels uppdelat på trafikantkatagorierna fotgängare, cyklister och bilister. En särskild studie av upphinnandeolyckor görs. Tiden på dygnet och i veckan då miljöavgift kommer att tas ut jämförs med tiden då ingen avgift tas ut. 1.2 Förväntade effekter Det kan vara rimligt att förvänta sig följande effekter på trafiksäkerheten till följd av försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken: Minskad skaderisk för alla studerade trafikantkategorier inom miljöavgiftszonen till följd av minskad trafik Ökad skaderisk för bilister utanför miljöavgiftszonen till följd av ökade hastighetsnivåer på infartsvägarna Minskat antal skadefall inom miljöavgiftszonen för alla studerade trafikantkategorier Minskat antal upphinnandeolyckor såväl inom som utom miljöavgiftszonen Totalt sett minskat antal invalidiserande whiplashskador 1.3 Indikatorer Följande indikatorer används för att beskriva trafiksäkerhetsläget: Antal polisrapporterade dödsfall och personskador i vägtrafiken (registrerat antal) Antal invalidiserande whiplashskador (skattat antal) Vid efterstudien kommer följande indikatorer användas för att beskriva hur trafiksäkerheten har förändrats: Risk för dödsolyckor (skattad risk) Risk för personskadeolyckor (skattad risk) 1

8 1.4 Metod Den olycksdata som används för analysen består av alla polisrapporterade personskadeolyckor från STRADA. Ett system för samkörning av polisrapporterade olyckor och sjukhusrapporterade olyckor är under uppbyggnad men i Stockholms län fungerar inte sjukhusens rapportering till STRADA på ett tillförlitligt sätt och därför kan inte dessa data användas i analysen. För år 2004 är data endast preliminär eftersom alla olyckor inte hade blivit registrerade då insamlingen skedde i januari Som ett komplement till de polisrapporterade skadefallen redovisas även de trafikolyckor som Vägassistans har registrerat. Medelreshastigheter har inventerats med hjälp av floating car och trafikmängder har registrerats genom mätprogrammet för biltrafik. Utifrån dessa data kan en skattning ske av skaderisker och olycksrisker. En sådan analys är dock mest relevant i samband med en efterstudie, vilket är det främsta skälet till att någon sådan analys inte har skett i samband med denna nulägesbeskrivning. Information om antalet whiplashskadade i trafiken har erhållits från försäkringsbolaget Folksam, vars data ursprungligen kommer från Trafiksskadenämnden. Olycksdata har bearbetats i ArcView. Eftersom platsbestämningen i de polisrapporterade olyckorna endast är tvådimensionell kan vissa olyckor i analysen räknas tillhöra en väg som de egentligen inte har skett på, om två vägar korsar varandra eller löper längs varandra i olika plan. Detta faktum har dock inte nämnvärt påverkar resultatet av analysen. 1.5 Avvikelse från rapportsynopsis De avvikelser som förekommer i denna analys jämfört med rapportsynopsis gäller dels studier av speciellt olycksdrabbade platser och dels hastighets- och flödesmätningar. En annan avvikelse gäller indelningen i skadegrad och analysperioden, vilket beskrivs i nästa avsnitt. Att studera polisrapporterade personskador på så detaljerad nivå som korsningar och delsträckor ger ingen relevant information om eventuella förändringar i antal olyckor. Antalet olyckor både under analysperioden före och efter försöket med miljöavgifter är alldeles för litet. Särskilt olycksdrabbade sträckor redovisas dock för biltrafiken. Vad gäller data om hastighet och flöden på vissa platser redovisas denna data inte i denna delrapport. Detta beror främst på att data från dessa mätningar inte har kunnat levereras i sådan form att de kan användas i våra analyser. Dessutom kan konstateras att dessa uppgifter blir meningsfulla först då de kan jämföras med eftermätningarna. 2

9 1.6 Olycksstatistiken Mellan år 1998 och 2002 har antal polisrapporterade personskador inom Stockholms län ökat kraftigt. Främst är det svåra personskador som har ökat i antal. Ökningen under ovanstående period var 100 %, från ca 500 svårt skadade år 1998 till ca 1000 svårt skadade år Ökningen av antal döda och lindrigt skadade är inte alls lika stor. Ökningen kan inte förklaras genom en verklig ökning utan beror snarare på ändrade rutiner för rapportering och ändrad bedömning 1. I synnerhet har uppmärksamheten kring whiplashskador lett till att nackskador bedöms som svåra skador i högre utsträckning. Att enbart använda sig av svårt skadade och dödade ger en större osäkerhet i materialet och därför kommer såväl svårt skadade som lindrigt skadade att analyseras, utan åtskillnad. År 2002 infördes ett nytt system för polisens olycksrapportering i Stockholm vilket bidragit till att fler olyckor rapporteras. Olycksdata för åren före 2002 skiljer sig alltså mot det data som nu finns tillgänglig. Sammantaget gör detta att vi har valt att studera antal skadade och dödade i vägtrafikolyckor inom Stockholms län under åren Som figur 1.1 visar har antalet skadade i trafiken ökar stadigt sedan Det finns ett stort mörkertal för alla vägtrafikolyckor och mörkertalet blir större ju lättare skadan är. För döda i trafiken kan man räkna med att i princip alla dödsfall rapporteras. Dödade och skadade i vägtrafiken i Stockholms län Antal personer Döda Svårt skadade Lindrigt skadade År Figur 1.1 Antal döda och skadade personer i vägtrafiken i Stockholms län mellan åren Vägverket Publikation 2004:74 3

10 Polisrapporterade olyckor och personskador är ett ganska trubbigt mått för att bedöma trafiksäkerheten. Den period som här studeras är kort och de slumpmässiga variationerna är stora. Antal olyckor och personskador kan ändå ge en bild av trafiksäkerhetssituationen och förestudien görs just av denna anledning. 1.7 Avgränsning I studien ingår samtliga polisrapporterade dödsfall och personskador inom Stockholms län som inträffat under den aktuella analysperioden 15 augusti 31 december åren Eftersom försöksperioden för miljöavgifterna har flyttats fram i tiden och försöksperioden förkortas kommer detta att påverka analysen av trafiksäkerheten. Analysen av före och efter införandet måste ske under samma tidsperioder, varför den analys som redovisas här måste göras om. En kortare försöksperiod gör det även svårare att göra jämförelser mellan perioderna. Avgiftstiden: I denna studie används pga. otillräcklig detaljeringsgrad i datamaterialet följande definition: Inom avgiftstiden - måndag till fredag Utanför avgiftstiden - övrig tid Vägtrafikolycka: Händelse som inträffat i trafik på väg, där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat och som lett till person- eller egendomsskador. Dödad i vägtrafikolycka: Person som avlidit inom 30 dagar efter olyckan. Personen ska ha avlidit som en direkt eller indirekt följd av olyckan. Motorfordon: Personbil, lastbil, buss och motorcykel Bil: Personbil, lastbil och buss Upphinnandeolycka: Olycka mellan motorfordon som kör i samma riktning och då det bakomvarande fordonet hinner upp och kör in i det framförvarande fordonet. 4

11 2. Faktorer som påverkar trafiksäkerheten Hur vägavgifter för ett större område kan komma att påverka trafiksäkerheten beror på 2 : Förändrade trafikflöden Förändrade vägval Förändring av hastighetsnivåerna 2.1 Hastighet Hastighetens betydelse för olycks- och skaderisken är väl dokumenterad. Ju högre kollisionshastighet desto större risk att dödas eller skadas vid en olycka, se figur 2.1 och figur 2.2. Såväl antalet olyckor som konsekvenserna av dem när de sker blir värre vid ökade hastigheter. Figur 2.1 Samband mellan hastighet och risken att dödas. Källa: Lugna Gatan 2 Elvik et al, Trafikksikkerhetshåndbok, tøi

12 Figur 2.2 Samband mellan skade-, döds- och olycksrisk och förändring av medelhastigheten på landsvägar och motorvägar. Källa: Carlsson 1996 I avsnittet om biltrafik i förestudien mäts hastigheterna dels som punkthastigheter och dels genom floating car på vissa utvalda sträckor. Punkthastighetsmätningarna som har gjorts inför försöket med miljöavgifter i Stockholm används inte som underlag för denna studie, främst pga att tillförlitligheten enligt GFK kan anses vara låg. Detta pga tekniska problem med mätapparatur och mätnoggrannhet. Floating car mätningarna redovisas i biltrafikavsnittet som reshastighet mellan två punkter. Då är det möjligt att med hjälp av förändringen i hastighet få reda på hur risken att råka ut för en olycka, skadas eller dödas förändras. Exempel på resultat från floating car mätningarna visas i figur 2.3 nedan. 70 H8:1; Hela Djurgårdsbron - Jarlaplan 2305 m Natt; 33.3 km/h :00 06:30 07:00 07:30 08:00 08:30 09:00 09:30 10:00 10:30 11:00 11:30 12:00 12:30 13:00 13:30 14:00 14:30 15:00 15:30 16:00 16:30 17:00 17:30 18:00 18:30 19:00 Figur 2.3 Exempel på diagram från floating car undersökningen. Den raka linjen anger reshastighet vid lågtrafik under natt och punkterna anger genomsnittlig reshastighet vid olika starttider uppmätt vid olika datum 6

13 Större förändringar som sker mellan mätperioderna är införandet av 30- zoner, vilket kommer att utvärderas av GFK. Denna utvärdering kommer att beaktas i analysen i efterstudien. 2.2 Trafikarbete Trafikarbetet är den enskilt viktigaste faktor som påverkar antalet vägtrafikolyckor. Antalet personskadeolyckor ökar nästan proportionellt med ökade trafikmängder, se figur 2.4. Dödsolyckorna ökar även de vid ökade trafikmängder men inte lika mycket som personskadeolyckorna. Figur 2.4 Samband mellan trafikmängd och antal personskadeolyckor och dödsolyckor. Källa: Elvik et al, Trafikksikkerhetshåndbok, tøi 1997 I och med försöket med miljöavgifter i Stockholm kommer troligtvis biltrafikarbetet att minska, framförallt inom miljöavgiftszonen. På vissa sträckor kan man förvänta sig ökade trafikflöden och på vissa sträckor minskade. Trafikarbetet under analysperioden är ännu inte beräknat, varför sådana uppgifter inte kan lämnas här. År 2002 dödades 5,3 personer per en miljard personkilometer. Personbilister har 4,6 dödade per en miljard personkilometer. Antalet svårt skadade i vägtrafiken är 43 per en miljard personkilometer. Personbilisterna hade 34 svårt skadade per en miljard personkilometer. Personbilister är den trafikantgrupp som har lägst antal döda och svårt skadade per transportarbete. Mopedister och motorcyklister är mest utsatta. Fotgängare och cyklister har 4,6 respektive 5,0 gånger högre dödsrisk än personbilister. 3 3 Vägtrafikskador 2002, Statens institut för kommunikationsanalys 7

14 Det sammantagna trafikarbetet före och efter försöket kommer att presenteras i kapitlet om biltrafik. Dessa resultat kommer att kunna användas för att uppskatta hur riskerna i trafiken har förändrats och ställas i relation till registrerade skador. 2.3 En samlad bedömning De effekter som kan förväntas vid försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken är ett minskat biltrafikarbete, i synnerhet inom miljöavgiftszonen. En minskad biltrafik förväntas ge ett minskat antal olyckor inom miljöavgiftszonen. Minskad trängsel kan dock leda till ökade hastigheter vilket i sin tur kan medföra att de olyckor som inträffar leder till allvarligare personskador. Några sträckor utanför miljöavgiftsområdet - främst Essingeleden - kommer sannolikt att få en ökad biltrafik efter införandet av miljöavgifter, vilket i så fall även riskera att medföra ett ökat antal olyckor. Sambandet mellan flöde, hastighet och olycksutveckling är komplicerat. Sammantaget kan de polisrapporterade personskadeolyckorna och vetskapen om förändrade hastigheter och ett förändrat trafikarbete ge en bild av hur trafiksäkerheten påverkas av försöket med miljöavgifter i Stockholm. En sådan samlad bedömning bör ske genom att studera situationen under försöksperioden och jämföra den med situationen under motsvarande period innan införandet av miljöavgifter. 8

15 3. Polisrapporterade dödsfall och personskador Enligt Nollvisionen bör fokus i allt trafiksäkerhetsarbete vara att minska antalet döda och allvarligt skadade i trafiken. I redovisningen av personskadeolyckor redovisas därför antal skadade eller dödade personer och inte antal olyckor. 3.1 Totalt antal döda och skadade i Stockholmstrafiken Tabell 3.1 visar att antalet skadade och dödade i vägtrafikolyckor i Stockholms län varierar mellan ca och under föreperioden för respektive år. Antalet dödade personer ligger mellan 21 och 25. Som tidigare kommenterats är uppgifterna för år 2004 preliminära, vilket kan förklara att antalet döda och skadade är något lägre än för år 2002 och Tabell 3.1 Antal döda och skadade personer i vägtrafikolyckor i Stockholms län per år under analysperioden 15 aug-31 dec * Döda Skadade Summa *Data endast preliminära Antalet döda och skadade totalt under analysperioden uppgick till 6536 personer, se tabell 3.2. Antalet dödade i vägtrafiken var 70 personer. Tabell 3.2 Antal döda och skadade personer i vägtrafikolyckor i Stockholms län under analysperioden 15 aug-31 dec augusti-31 december, år Snitt/år Döda 70 23,3 Skadade ,3 Summa ,7 Tabell 3.3 visar hur många av de rapporterade personskadorna som skedde inom och utanför miljöavgiftszonen i Stockholms län samt inom och utanför avgiftstiden. Den allra största delen av personskadorna inträffar utanför miljöavgiftszonen, 80,8 %. Av tabellen framgår också att 49,8 % av samtliga döds- och skadefall inträffar under den tid på dygnet som avgift planeras att tas ut. Inom miljöavgiftszonen är motsvarande andel något större än utanför miljöavgiftszonen. 9

16 Tabell 3.3 Antal och andel döda och skadade personer i vägtrafiken under analysperioden 15 aug-31 dec , inom och utanför miljöavgiftszonen samt inom och utanför avgiftstiden Inom miljöavgiftszonen Utanför miljöavgiftszonen Totalt Inom avgiftstiden 1) ,2 % ,6 % ,8 % Utanför 591 9,0 % ,1 % ,2 % avgiftstiden Totalt ,2% ,8 % % 1) Mån-fre kl Stämmer ej helt med verklig avgiftstid pga datamaterialets indelning Andelen döda är också större utanför miljöavgiftszonen. 1,2 % av alla skadade personer utanför miljöavgiftszonen avlider till följd av sina skador, men endast 0,5 % av personerna inom miljöavgiftszonen, se tabell 3.4. Anledningen till detta är troligtvis de högre hastighetsnivåerna utanför miljöavgiftszonen. Utanför avgiftstiden är andelen döda större än inom avgiftstiden. 1,25 % av alla skadade personer utanför avgiftstiden avlider med endast 0,89 % av de skadade inom avgiftstiden. Tabell 3.4 Andel döda av totalt antal döda och skadade Inom miljöavgiftszonen Utanför miljöavgiftszonen Totalt Inom avgiftstiden 1) 0,45 % 0,51 % 0,89 % Utanför avgiftstiden 1,00 % 1,41 % 1,25 % Totalt 0,48 % 1,21 % 1,07 % 1) Mån-fre kl Stämmer ej helt med verklig avgiftstid pga datamaterialets indelning Antal dödade och skadade personer aug-31dec aug-31dec aug-31dec 2004* Totalt Utanför zon Inom zon Figur 3.1. Döda och skadade personer i vägtrafikolyckor i Stockholms län under analysperioden. * Data endast preliminära 10

17 Figur 3.1 ovan visar hur antalet dödade och skadade har varierat för analysperioden under år Analysperiden för år 2004 uppvisar ett något lägre antal dödade och skadade personer jämfört med år , vilket troligtvis beror på att materialet för år 2004 är preliminärt och att det definitiva antalet dödade och skadade sannolikt är något högre för år 2004 än vad som här redovisas. Figur 3.2 och 3.3 nedan visar hur olyckorna innanför och utanför miljöavgiftszonen varierar under dygnet. Den största andelen olyckor inträffar under rusningstrafik under eftermiddagen. Topparna under dygnet är tydligast utanför miljöavgiftszonen. Inom miljöavgiftszonen finns en övervikt under eftermiddagen men inga tydliga toppar såsom utanför miljöavgiftszonen % Klockan Figur 3.2 Döda och skadade personer totalt under analysperioden 15 augusti-31 december , timvariation under dygnet, inom miljöavgiftszonen 11

18 % Klockan Figur 3.3 Döda och skadade personer totalt under analysperioden 15 augusti-31 december , timvariation under dygnet, utanför miljöavgiftszonen Figur 3.4 och 3.5 nedan visar hur andelen döda och skadade personer varierar under veckan, utanför och innanför miljöavgiftszonen. Liksom för variationerna under dygnet är topparna tydligare utanför miljöavgiftszonen. Under helgen märks en liten uppgång i döda och skadade personer utanför miljöavgiftszonen. Inom miljöavgiftszonen är variationerna mellan dagarna större och ingen ökning under helgen märks % Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 3.4 Döda och skadade personer totalt under analysperioden 15 augusti-31 december , variation under veckan, inom miljöavgiftszonen 12

19 % Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 3.5 Döda och skadade personer totalt under analysperioden 15 augusti-31 december , variation under veckan, utanför miljöavgiftszonen Tabell 3.5 nedan visar andelen skadade och dödade personer för olika transportslag. Motorcyklister har högst dödlighet med 2,7 % dödade av alla rapporterade personskador. Lägst dödlighet har man som cyklist med 0,65 % döda av alla rapporterade personskador. Tabell 3.5 Antal och andel dödade och skadade per trafikantgrupp i Stockholms län under analysperioden 15 aug-31 dec år Fotgängare Cykel Moped Bil MC Övrigt Summa Antal Andel 10,2 % 7,0 % 3,6 % 75,0 % 4,0 % 0,17 % 100 % 3.2 Fotgängare Under föreperioden skadades 254 fotgängare i trafiken inom miljöavgiftszonen och 3 personer avled. Tabell 3.6 Dödade och skadade personer i fotgängarolyckor under analysperioden, inom miljöavgiftszonen 15 augusti-31 december, Snitt/år år Döda 3 1 Skadade ,7 Totalt ,7 Figur 3.6 nedan visar hur antalet skadade och dödade fotgängare varierar mellan åren. Olyckorna ligger på en mycket stabil nivå med 85, 87 respektive 85 rapporterade personskador varje period. 13

20 Antal dödade och skadade fotgängare aug-31dec aug-31dec aug-31dec 2004* Figur 3.6 Antal döda och skadade fotgängare inom miljöavgiftszonen. * Data endast preliminära Mer än hälften av de rapporterade personskadorna för fotgängare sker inom avgiftstiden, klockan , se tabell 3.7 nedan. Tabell 3.7 Döda och skadade personer i fotgängarolyckor i Stockholms län under analysperioden 15 aug-31 dec , inom miljöavgiftszonen Inom miljöavgiftszonen Inom avgiftstiden 1) ,0 % Utanför avgiftstiden ,0 % Totalt % 1) Mån-fre kl Stämmer ej helt med verklig avgiftstid pga datamaterialets indelning De flesta personskadorna med fotgängare sker i city, där det är mycket folk och bilar i rörelse. 80,5 % av personskadorna uppkom vid kollision med motorfordon och 9 % vid kollision med cyklist eller mopedist. På följande fem platser har sammantaget nästan 17 % av det totala antalet skadade fotgängarna rapporterats: Korsningen S: t Eriksgatan Fleminggatan samt S: t Eriksgatan norrut fram till S: t Eriksbron Kungsgatan, korsningen med Sveavägen fram till korsningen med Drottninggatan Stureplan, korsningen Sturegatan-Birger Jarlsgatan Klarabergsgatan mellan Sergels torg och Klarabergsviadukten Skeppsbron mellan Slussen och Packhusgränd 14

21 Figur 3.7 Döda och skadade fotgängare inom miljöavgiftsozonen under analysperioden 15 aug-31 dec Cyklister Under föreperioden skadades 457 cyklister i Stockholms län och 3 personer avled till följd av cykelolyckor. Tabell 3.8 Döda och skadade cyklister i Stockholms län under analysperioden 15 augusti-31 december, Snitt/år år Döda 3 1 Skadade ,3 Summa ,3 39,6 % av de rapporterade personskadorna för cyklister skedde inom miljöavgiftszonen. 66,7 % av de rapporterade personskadorna för cyklister inträffade inom avgiftstiden, vilket är en större andel än för alla rapporterade personskador, se tabell 3.9. Av de döds- och skadefall bland cyklister som sker inom miljöavgiftszonen inträffar sju av tio under den planerade avgiftstiden. Detta är en större andel jämfört med motsvarande andel för fotgängare. 15

22 Tabell 3.9 Döda och skadade cyklister i Stockholms län under analysperioden 15 aug-31 dec Inom miljöavgiftszonen Utanför miljöavgiftszonen Totalt Inom avgiftstiden 1) ,6 % ,1 % ,7 % Utanför 55 12,0 % 98 21,3 % ,3 % avgiftstiden Totalt ,6 % ,4 % % 1) Mån-fre kl Stämmer ej helt med verklig avgiftstid pga datamaterialets indelning Figur 3.8 nedan visar hur de rapporterade personskadorna för cyklister varierar mellan åren. Åren 2002 och 2003 är stabila men år 2004 är det ca 12,5 % färre skadade eller dödade cyklister, vilket sannolikt beror på att statistiken för det året inte är fullständig. Antal dödade och skadade cyklister aug-31dec aug-31dec aug-31dec 2004* Totalt Utanför zon Inom zon Figur 3.8 Antal döda och skadade cyklister i Stockholms län under analysperioden. * Data endast preliminära 16

23 Figur 3.9 Döda och skadade cyklister i Stockholms län under analysperioden 15 aug-31 dec Figur 3.9 ovan visar olycksplatsen för de skadade och dödade cyklisterna under föreperioden utanför miljöavgiftszonen. Figur 3.10 nedan visar olycksplatserna även för olyckorna inom miljöavgiftszonen De flesta personskadorna med cyklister inträffade utanför miljöavgiftszonen. Där är de rapporterade personskadorna för cyklister väldigt utspridda. Inom miljöavgiftszonen finns tydligare stråk för var flest cyklister skadas. 21 % av alla skadade cyklister inom miljöavgiftszonen har rapporterats på följande fem platser: Nybroplan- Birger Jarlsgatan, fram till Odengatan Odengatan mellan Dalagatan och Birger Jarlsgatan Området kring S: t Eriksplan Området kring Slussen och Södermalmstorg 17

24 Figur 3.10 Döda och skadade cyklister inom miljöavgiftszonen under analysperioden 15 aug-31 dec Majoriteten av de skadade cyklisterna fick sina skador i samband med kollision med motorfordon, 71 % av de skadade. 24,5 % var singelolycka eller kollision med annan cyklist/fotgängare eller moped. Det finns också ett mycket stort bortfall vad gäller cykeltrafikanter och fotgängare. Den största delen av dessa trafikanters olyckor är singelolyckor men dessa polisrapporteras i liten utsträckning. 3.4 Bilister Som bilist räknas förare och passagerare i personbil, lastbil och buss bilister dödas och skadas i genomsnitt varje år. 14,8 % av skadefallen sker inom miljöavgiftszonen, varav knappt hälften sker under den planerade avgiftstiden. Tabell 3.10 Döda och skadade bilister i Stockholms län under analysperioden 15 augusti-31 december, år Snitt/år Döda 44 14,7 Skadade ,7 Summa ,3 18

25 Tabell 3.11 nedan visar att en majoritet av personskador bland bilister har rapporterats utanför miljöavgiftszonen, ca 85 %. Andelen dödade i bilolyckor är också större utanför miljöavgiftszonen, 98 % av dödsolyckorna inträffade utanför miljöavgiftszonen, dvs alla utom en. En förklaring är sannolikt de högre hastigheterna utanför miljöavgiftszonen. Ungefär lika många skadade och dödade personer har rapporterats inom som utanför avgiftstiden. Tabell 3.11 Döda och skadade bilister i Stockholms län, inom och utanför miljöavgiftszonen, inom och utanför avgiftstiden Inom miljöavgiftszonen Utanför miljöavgiftszonen Totalt Inom avgiftstiden 1) % ,1 % ,1 % Utanför 384 7,8 % ,1 % ,9 % avgiftstiden Totalt ,8 % ,2 % % 1) Mån-fre kl Stämmer ej helt med verklig avgiftstid pga datamaterialets indelning Liksom för cyklister visas en tydlig minskning av rapporterade personskador för bilister under perioden år 2004, se figur 3.11 nedan. Denna minskning kan som ovan diskuterats hänföras till att siffrorna för år 2004 är preliminära eller till en minskning i olyckor eller rapportering. Antal dödade och skadade bilister aug-31dec aug-31dec aug-31dec 2004* Totalt Utanför zon Inom zon Figur 3.11 Döda och skadade bilister i Stockholms län under analysperioden. * Data endast preliminära 32 % av de skadade personerna utanför miljöavgiftszonen skadas i upphinnandeolyckor. Inom miljöavgiftszonen är motsvarande andel 43 %. Upphinnandeolyckor är den olyckstyp som leder till flest skadefall, i synnerhet inom miljöavgiftszonen. Den näst vanligaste olyckstypen inom miljöavgiftszonen är korsningsolyckor som är orsak till 13 % av personskadorna inom miljöavgiftszonen. Den näst vanligaste olycksty- 19

26 pen utanför miljöavgiftszonen är singelolyckor som är orsak till 24,4 % av alla rapporterade personskador utanför miljöavgiftszonen. Figur 3.12 nedan visar bilolyckorna under analysperioden. Figur 3.12 Döda och skadade bilister i Stockholms län under analysperioden 15 aug-31 dec Figur 3.13 nedan visar de olyckor som har inträffat inom miljöavgiftszonen. Bilolyckorna utanför miljöavgiftszonen är främst koncentrerade till motorvägarna och de stora infarts- och genomfartslederna. Endast ca 15 % av personskadorna för bilister rapporterades innanför miljöavgiftszonen. Inom miljöavgiftszonen står 4 platser för nästan 19 % av alla personskador. Dessa platser är: Liljeholmsbron Centralbron Valhallavägen mellan Lidingövägen och Roslagstull Korsningen Ringvägen- Hornsgatan 20

27 Figur 3.13 Döda och skadade bilister innanför miljöavgiftszonen under analysperioden 15 aug-31 dec

28 22

29 4. Upphinnandeolyckor Att upphinnandeolyckor behandlas i ett eget avsnitt beror dels på att upphinnandeolyckor är den vanligaste skadeorsaken bland bilister och dels på att upphinnandeolyckor är så trängsel- eller densitetsberoende. Antalet upphinnandeolyckor kan därför förväntas minska mer än minskningen av trafikarbetet. 4.1 Olyckor inom respektive utanför miljöavgiftszonen Över hälften av de skador i trafiken som leder till invaliditet är whiplashskador. Whiplashskador klassas ofta som lindriga i den officiella statistiken. Skadorna är inte synliga och symptomen uppkommer oftast inte på en gång, varför polisens bedömning ofta blir lindrig skada eller ingen skada alls. Som tidigare har beskrivits så har dock en förändring börjat ske och fler personer med nackskada klassas som svårt skadade vid olycksrapporteringen. Ungefär hälften av alla whiplashskador från trafiken uppkommer vid påkörningar bakifrån. I de polisrapporterade olyckorna klassas påkörningar bakifrån antingen som upphinnandeolycka eller som avsvängsolycka. I avsvängsolyckor ingår även konflikter mellan fordon från motriktade håll, varför polisrapporterade upphinnandeolyckor är den bästa indikatorn på hur vanliga påkörningar bakifrån är. Antalet upphinnandeolyckor har ökat kraftigt. År 1980 var andelen upphinnandeolyckor 12,7 % av alla olyckor mellan motorfordon och år 2003 var andelen 30,9 %. I reella tal betyder detta en ökning från 685 olyckor till 2335 mellan åren på nationell nivå. Upphinnandeolyckor är ett typiskt storstadsproblem. I Stockholms län är ca 41,7 % av alla olyckor mellan motorfordon upphinnandeolyckor. 33 % av alla upphinnandeolyckor sker i Stockholms län, jämfört med 20,3 % för alla vägtrafikolyckor (Polisrapporterade personskadeolyckor för år 2003). Problemen med påkörningar bakifrån är troligtvis mycket större än vad som visas i den officiella statistiken eftersom långt ifrån alla upphinnandeolyckor anmäls. Endast 2 dödsfall vid upphinnandeolyckor har rapporterats under perioden, dvs. endast 0,12 % av de skadade personerna i upphinnandeolyckorna avled till följd av sina skador. För alla vägtrafikolyckor är andelen döda ca 1 %. Under föreperioden 15 augusti till 31 december, år registrerades i Stockholms län 913 upphinnandeolyckor, se tabell 4.1. I genomsnitt skedde därmed 304 upphinnandeolyckor per år under den aktuella perioden, varav 19,6 % skedde inom miljöavgiftszonen. Mer än hälften 23

30 av upphinnandeolyckorna inom miljöavgiftszonen skedde under den tid då avgifter planeras att tas ut. Tabell 4.1 Upphinnandeolyckor i Stockholms län under analysperioden 15 aug - 31 dec Inom miljöavgiftszonen Utanför miljöavgiftszonen Totalt Inom avgiftstiden 1) 99 10,8 % ,6 % ,5 % Utanför 80 8,8 % ,8 % ,5 % avgiftstiden Totalt ,6 % ,4 % % 1) Mån-fre kl Stämmer ej helt med verklig avgiftstid pga datamaterialets indelning Figur 4.1 nedan visar hur antalet polisrapporterade upphinnandeolyckor med personskada varierar mellan åren i analysperioden. Liksom för de polisrapporterade personskadorna märks en liten nedgång år Utanför miljöavgiftszonen ökade dock antalet olyckor mellan 2002 och Inom miljöavgiftszonen minskade dock olyckorna i antal mellan dessa år. Antal upphinnandeolyckor med personskada aug-31dec aug-31dec aug-31dec 2004* Totalt Utanför zon Inom zon Figur 4.1 Antal upphinnandeolyckor i Stockholms län under analysperioden. * Data endast preliminära Figur 4.2 och 4.3 nedan visar under vilka tider på dygnet de polisrapporterade upphinnandeolyckorna har inträffat. I synnerhet utanför miljöavgiftszonen (figur 4.3) syns tydliga toppar under rusningstrafiken, särskilt på eftermiddagen. Nästan 16 % av alla upphinnandeolyckor inträffar timmen mellan 16 och % sker mellan klockan 15 och 18 på eftermiddagen. Jämfört med de polisrapporterade personskadorna är upphinnandeolyckorna mer koncentrerade till rusningstid. För alla personskador inträffade 28 % mellan klockan 15 och 18. Detta visar tydligt att upphinnandeolyckor är en olyckstyp som är typiskt trängselrelaterad. 24

31 Samma tendens märks inom miljöavgiftszonen men här finns tre toppar, en på morgonen, en vid lunch och en på eftermiddagen/kvällen % Klockan Figur 4.2 Upphinnandeolyckor under analysperioden 15 aug-31 dec , inom miljöavgiftszonen % Klockan Figur 4.3 Upphinnandeolyckor under analysperioden 15 aug-31 dec , utanför miljöavgiftszonen Figur 4.4 och 4.5 nedan visar hur de polisrapporterade olyckorna varierar under veckan under analysperioden. Inom miljöavgiftszonen syns en tydlig nedgång under onsdagar, vilket är svårt att förklara. Utanför miljöavgiftszonen märks en nedgång under lördag till söndag. Detta är intressant eftersom det totala antalet döda och skadade vägtrafikanter studeras under veckan är det en uppgång under helgen. 25

32 % Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 4.4 Upphinnandeolyckor inom miljöavgiftszonen under analysperioden 15 aug-31 dec år % Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 4.5 Upphinnandeolyckor utanför miljöavgiftszonen under analysperioden 15 aug-31 dec år Upphinnandeolyckorna i Stockholms län är främst koncentrerade till infartslederna, E4, E18, Essingeleden, Nynäsvägen, Huddingevägen och Drottningholmsvägen. Olyckorna är främst koncentrerade kring på- och avfarter men förekommer även mitt på sträckor. Att antalet olyckor är så stort på dessa vägar har naturligtvis sin förklaring i att det är här de största trafikflödena finns. En av de viktigaste anledningarna till upphinnandeolyckor är också trängsel, vilket ofta uppstår på dessa vägar. Figur 4.6 nedan visar var upphinnandeolyckorna under analysperioden har inträffat. 26

33 Figur 4.6 Upphinnandeolyckor under analysperioden 15 aug-31 dec

34 Figur 4.7 nedan visar var inom miljöavgiftszonen upphinnandeolyckor har skett i föreperioden. Figur 4.7 Upphinnandeolyckor under analysperioden 15 aug-31 dec , inom miljöavgiftszonen 4.2 Olycksdrabbade platser Nedan redovisas 10 stycken delsträckor i Stockholms län där många upphinnandeolyckor har inträffat. Sträckorna har valts för att täcka in både området innanför och utanför miljöavgiftszonen. Såväl motorvägar som andra typer av vägar har valts. Att endast sträckor har valts ut i analysen beror på att det är svårt att definiera speciellt olycksdrabbade korsningar. Antalet olyckor i en viss korsning säger inget om den totala olycksutvecklingen utan är mer eller mindre slumpmässig. Större områden med fler olyckor behövs för att kunna säga något om olycksutvecklingen. Att inte enskilda korsningar väljs ut i analysen betyder inte att dessa är oviktiga ur olyckssynpunkt. Merparten av olyckorna på de sträckor som valts har skett i eller i anslutning till korsningar eller trafikplatser. Figur 4.8 nedan visar de delsträckor som har valts ut att analyseras särskilt. Fyra av delsträckorna ligger inom miljöavgiftszonen och sex av sträckorna ligger utanför. De utvalda sträckorna är sådana där anhopningar av upphinnandeolyckor har skett. 22 % av alla upphinnandeolyckor i Stockholms län har inträffat på någon av dessa tio sträckor. På de fyra sträckorna inom miljöavgiftszonen har 40 % av alla upphinnandeolyckor inom miljöavgifts- 28

35 zonen inträffat. På de utvalda sträckorna utanför miljöavgiftszonen har 18 % av olyckorna inträffat. Vid försöket med trängselavgifter i Stockholm kommer färdmedelsvalet och kanske vägval och tidpunkt för resan att förändras. Var dessa anhopningar inträffar kommer troligtvis förändras pga. tidigare nämnda orsaker Figur 4.8 Delsträckor som specialstuderas med avseende på upphinnandeolyckor Nedan anges det totala antalet upphinnandeolyckor under analysperioden 15 aug-31 dec för de utvalda sträckorna. De upphinnandeolyckor som sker inom de fyra första vägsträckorna nedan utgör 40 % av det totala antalet upphinnandeolyckor inom miljöavgiftszonen. De resterande sex vägsträckorna står för 18 % av de upphinnandeolyckor som sker utanför miljöavgiftszonen. 29

36 Inom miljöavgiftszonen 1. Liljeholmsbron, 22 upphinnandeolyckor på en sträcka av ca 370 meter 2. Söderledstunneln Centralbron, 19 upphinnandeolyckor på en sträcka av ca 1800 meter 3. Valhallavägen- Cedersdalsgatan Sveavägen, från Lidingövägen till E4/Uppsalavägen, 16 upphinnandeolyckor på ca 2300 meter 4. Stadsgårdsleden mellan Danvikstullsbron och Slussen, 14 upphinnandeolyckor på ca 2000 meter Utanför miljöavgiftszonen 5. Essingeleden, från Gröndalspåfarten till Fredhällsavfarten. En sträcka på ca 1700 meter där 13 upphinnandeolyckor har inträffat 6. Drottningholmsvägen - Bergslagsvägen. 500 meter på var sida av korsningen vid Brommaplan. 7 upphinnandeolyckor på sträckan och i själva korsningen 7. E18/Hjulstavägen, från strax söder om korsningen med E18/Enköpingsvägen till 500 meter väster om korsningen med väg 275/Bergslagsvägen. På denna sträcka som är ca 4700 meter lång har inträffat 33 upphinnandeolyckor 8. E4/Uppsalavägen från ca 500 meter norr om tpl Järva Krog till strax före Norrtull. På denna sträcka på 3800 meter har inträffat 39 upphinnandeolyckor 9. Väg 226/Huddingevägen från korsningen med Rågsvedsvägen till 500 meter söder om korsningen med väg 259/Glömstavägen. På denna 4500 meter långa sträcka har inträffat 17 stycken upphinnandeolyckor 10. E4/Södertäljevägen efter tpl Nyboda fram till ca 1000 meter väster om tpl Västertorp i höjd med Fruängen. På denna ca 3000 meter långa sträcka har inträffat 23 upphinnandeolyckor 4.3 Risk för whiplashskada Risken att drabbas av en whiplashskada vid en påkörning bakifrån beror på hur stora krafter bilen blir utsatt för vid krock. Här har bilens konstruktion och utformning en väldigt stor betydelse. Väg- och trafikmiljön på olycksplatsen har också visat sig ha betydelse för hur stort våld man utsätts för vid en krock. Den allra viktigaste faktorn för krockvåldets storlek är skillnaden i hastighet mellan påkörande och påkört fordon. Vid hastighetsbegränsningarna 70 eller 90 km/h blir risken för whiplashskada högre än på en liknande väg med hastighetsbegränsningen 50 km/h. Skillnaden mellan olika hastighetsbegränsningar är som störst i korsningar och inom tättbebyggda områden. Detta har sin förklaring i att det är vid stopp av olika slag som skillnaden i hastighet mellan fordonen blir som högst och därför ger upphov till höga krockvåldsnivåer. Den 14 februari 2005 infördes hastighetsbegränsningen 30 km/h i på alla lokalgator i bostadsområden i Stockholm. Det är troligtvis främst i innerstan som detta kommer att påverka antalet upphinnandeolyckor. 30

37 Utanför miljöavgiftszonen är antalet upphinnandeolyckor mycket få på lokalgatorna. Detta har troligtvis att göra med att trafikflödena är betydligt lägre på lokalgatorna utanför miljöavgiftszonen samt att det inte förekommer lika mycket trängsel. Vilken effekt en ändring av hastighetsbegränsningen 50 km/h till 30 km/h har på risken för whiplashskada vid en upphinnandeolycka är inte känt. En jämnare körrytm leder dock till mindre skillnader i hastighet mellan fordonen och bidrar därmed generellt sett till ett lägre krockvåld i samband med olycka. På motorvägar är risken för whiplashskada lägre än på andra typer av vägar, vilket troligtvis beror på att det inte förekommer lika mycket stopp på motorvägar. Det är dock vanligt förekommande med påkörningar bakifrån på motorvägar och på infartsleder till större städer. Anledningen till detta är trängsel, som är en mycket viktig orsak till den här typen av olyckor. Om plötslig trängsel uppstår och föraren inte upptäcker detta i tid, kan det ge upphov till olyckor med höga krockvåldsnivåer. De platser i Stockholms län där flest upphinnandeolyckor inträffar är de stora infarts- och genomfartslederna. Även om risken för whiplashskada inte är särskilt hög på dessa platser där skillnaden i hastighet mellan fordonen inte är så stor, är antalet olyckor mycket stort. Trängsel, som är en viktig orsak till upphinnandeolyckor, uppkommer ofta vid på- och avfarter till motorvägar och man kan från ovan redovisade olyckor se en koncentration av olyckor på motorvägarna vid på- och avfarterna. Av de ovan beskrivna platserna kan risken för whiplashskada anses som särskilt hög på sträckan E18/Hjulstavägen (7). Hastighetsbegränsningen är 70 km/h vilket kan leda till stora skillnader i hastighet mellan fordonen vid en upphinnandeolycka om det påkörda fordonet står still i en korsning. Även Huddingevägen (9) har hastighetsbegränsningen 70 km/h och korsas av flera vägar, vilket kan anses som typiska riskmiljöer. Inom miljöavgiftszonen är Söderledstunneln och Centralbron (2) en sträcka där risken för att få en whiplashskada i samband med påkörning bakifrån är stor pga. den höga hastighetsbegränsningen (70 km/h). Eftersom flera och svåra olyckor har inträffat på Centralbron kommer dock hastigheten att sänkas till 50 km/h. På Europavägarna är de största riskerna då plötsliga trängselsituationer uppstår, vid övergång från normal fart till köbildning. Många upphinnandeolyckor inträffar naturligtvis inne i köbildningar men sannolikt är hastigheterna där så låga att olyckorna inte blir särskilt allvarliga. 4.4 Skattat antal whiplashskador År 2000 anmäldes ca trafikrelaterade whiplashskador till försäkringsbolagen i Sverige. Av dessa klassades minst 2000 personer som invalidiserade enligt Trafikskadenämnden. Knappt hälften av dessa fick skadan klassad som en invaliditet på mer än 10 %. 31

38 Ungefär 4 hälften av alla whiplashskador i trafiken uppkommer vid påkörningar bakifrån, alltså ca Påkörningar bakifrån klassas i den officiella statistiken antingen som upphinnandeolyckor eller avsvängsolyckor, varav upphinnandeolyckorna utgör 59 %. I avsvängsolyckor ingår även olyckor där fordonen kommer från motriktade vägar, vilket inte är en påkörning bakifrån. Antalet polisrapporterade upphinnandeolyckor i Sverige var år stycken. Med en mycket grov skattning blir det 1000* 0,59/1744= 0,34 whiplashskadade med invaliditet som följd av varje upphinnandeolycka. Det är naturligtvis svårt att göra en god skattning av hur antalet whiplashskadade beror på antalet upphinnandeolyckor. Men utifrån dagens kunskap inom området är ovanstående skattning troligtvis den bästa som går att göra för närvarande. Totalt antal upphinnandeolyckor under analysperioden 15 augusti - 31 december är totalt 913 stycken. Utifrån ovanstående antaganden drabbas ca 310 personer av invalidiserande whiplashskada under den aktuella tidsperioden, 103 personer årligen, i Stockholms län. 4 Nygren et al, Nackskador efter bilolyckor,

39 5. Olyckor rapporterade av Vägassistans Vägassistans har som uppgift att få undan hinder från vägarna för att undvika stopp i trafiken. De har sitt arbetsområde inom ca 10 kilometer från Stockholms city och arbetar mellan och på vardagar. I figur 5.1 nedan visas de utryckningar som klassas som olyckor av Vägassistans mellan 15 augusti 31 december för åren Olyckorna kan vara av olika slag och eventuella skador finns inga uppgifter om. Trots detta så visar denna bild var i Stockholm de mest olycksdrabbade platserna finns. Främst är det de större infarts- och genomfartslederna som är drabbade. På Essingeleden inträffade 16,6 % av alla rapporterade olyckor. Totalt rör det sig om 464 olyckor under ovanstående tidsperiod. I snitt per år blir detta 154,7 olyckor/år under analysperioden 15 aug-31 dec Figur 5.1 Olyckor rapporterade av Vägassistans under analysperioden 15 aug-31 dec

40 Grovt sett ger de olyckor som Vägassistans har rapporterat, samma bild av olyckssituationen i Stockholm som de polisrapporterade personskadeolyckorna. Det är på infarts- och genomfartsleder som de allra flesta olyckorna inträffar. 34

41 6. Sammanfatting av nuläget Nuvarande trafiksäkerhetssituation i Stockholms län kan sammanfattas enligt följande för perioden 15 augusti till 31 december, baserat på polisrapporterad olycksstatistik för år : I genomsnitt inträffade dödsfall och personskador per år. 19,2 % av dessa skadefall inträffade inom miljöavgiftszonen. Av det totala antalet dödade och skadade var andelen dödade 1,2 % utanför och 0,5 % inom miljöavgiftszonen. 49,8 % av samtliga döds- och skadefall inträffade under den tid på dygnet som avgift planeras att tas ut. Inom miljöavgiftszonen är motsvarande andel något större än utanför miljöavgiftszonen. Inom miljöavgiftszonen dödades och skadades 86 fotgängare i kollisionsolyckor per år. 56,0 % av dessa fall inträffade under den tid på dygnet som blir avgiftsbelagd. Vidare dödades och skadades i genomsnitt 153 cyklister varje år, varav 39,6 % skedde inom miljöavgiftszonen. Sju av tio av de döds- och skadefall som skedde bland cyklister inom miljöavgiftszonen inträffade under den planerade avgiftstiden bilister dödades och skadades varje år, varav 14,8 % skedde inom miljöavgiftszonen. Knappt hälften av de döds- och skadefall som inträffade inom miljöavgiftszonen skedde under den planerade avgiftstiden. Under perioden 15 augusti 31 december uppgick antalet upphinnandeolyckor i Stockholms län till i genomsnitt 304 olyckor per år, varav 19,6 % skedde inom miljöavgiftszonen. Drygt hälften av upphinnandeolyckorna inom miljöavgiftszonen skedde under den tid då avgifter planeras att tas ut. En mycket grov skattning visar att det totala antalet invalidiserande whiplashskador i genomsnitt uppgick till 103 stycken per år inom Stockholms län för den studerade perioden. 35

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar 3.1 STATISTIKEN I RAPPORTEN Stockholms stads trafikolycksrapports olycksdata baseras på statistiken från STRADA, dvs. en sammanvägning

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Olyckor.

Olyckor. Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30 Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30 Martin Wester Trafik och exploateringsingenjör Innehållsförteckning BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 AVGRÄNSNINGAR... 4 1.0 TRAFIKSÄKERHET... 4 1.1

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan?

Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? VTI notat 6 2002 VTI notat 6-2002 Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? Författare FoU-enhet Arne Land Göran Nilsson Projektnummer 50290 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Transportsäkerhet

Läs mer

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken År 22 Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 21 22 Rapport 2:29 Trafikkontoret Issn 113-153 Trafiksäkerhetsprogram för åren 21 22 har tagits fram av Trafikkontoret Göteborgs

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0. Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport

RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0. Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0 Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2010 2020

HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2010 2020 HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2 22 Rapport :29 Trafikkontoret Issn 3-53 Ansvariga: Trafikkontoret: Suzanne Andersson Lennart Adolfsson Anna-Lena Lindström-Olsson Lars-Göran Wallin

Läs mer

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008 till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698

Läs mer

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport Trafikkontoret Tjänsteutlåtande T2016-02178 Sida 1 (11) 2016-08-15 Handläggare Ellen Taavo 08-508 263 12 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Trafikolyckor 2015. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen.

Läs mer

Nationella hastighetsprojektet 2001

Nationella hastighetsprojektet 2001 Nationella hastighetsprojektet 1 Förbättrad hastighetsanpassning genom medlemsorganisationerna i Stockholms län Helena Hartzell Notat Bakgrund Hastigheten är den enskilda faktor som har störst betydelse

Läs mer

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande

Läs mer

Parkeringsövervakning med MC

Parkeringsövervakning med MC Utvärdering Parkeringsövervakning med MC www.stockholm.se/trafikkontoret 1 November 2012 Rapporten är framtagen på uppdrag av Stockholms stad, Trafikkontoret Erik Hollander 08-508 262 15 erik.hollander@stockholm.se

Läs mer

-en sammanställning för Norrköpings kommun 2011-10-10

-en sammanställning för Norrköpings kommun 2011-10-10 Trafikrapport 2010 -en sammanställning för Norrköpings kommun 2011-10-10 Förord Hur utvecklas trafiksituationen i Norrköping? Vilka effekter på trafiken har investeringar och infrastrukturförändringar

Läs mer

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera

Läs mer

Cykelhjälmsobservationer i Stockholm

Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Resultat av observationer 1999-2002 Per-Åke Tjärnberg Juni 2002 2002 Rapport 0201 Förord Våld mot huvudet till följd av cykelolyckor är vanligt och dessutom ofta allvarligt.

Läs mer

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar 2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för

Läs mer

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter 3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att

Läs mer

Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten.

Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. En rapport från SEKO juni 2011. Ny undersökning från SEKO Fartsyndare största hotet mot vägarbetare Sveriges trafikanter struntar i hastighetsbegränsningarna vid

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn

Läs mer

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000 Rapport 11 Restidsmätning i Linköping TRAFIK Rapporten är upprättad av Stadsbyggnadsgruppen, Magdalena Hägg på uppdrag av Teknik- och samhällsbyggnadskansliet, Christer Nilsson och i samarbete med Vägverket.

Läs mer

Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling

Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling 1 Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling Antalet dödade, svårt- och lindrigt skadade personer i olyckor där sopbilar varit inblandade 45 40 35 30 Antal 25 20 Dödade Svårt Skadade Lindrigt skadade Totalt

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Titel:, Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Publikationsnummer: 2012:098 ISBN:

Läs mer

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0 Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil

Läs mer

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson

Läs mer

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen Trafikolyckor 214 En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 14 2 Stockholm Telefon 8 58 27 2 www.stockholm.se/trafikkontoret Dnr: T215-1981

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN. Version 1.2 Remisshandling, 2014-12-12

TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN. Version 1.2 Remisshandling, 2014-12-12 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN Version 1.2 Remisshandling, 2014-12-12 Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerhetsplan för Lomma kommun Version: 1.2 Beställare: Lomma kommun Konsult: Uppdragsnummer:

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...

Läs mer

Mätningar på Essingeleden 2002

Mätningar på Essingeleden 2002 VTI notat 31 2003 VTI notat 31-2003 Mätningar på Essingeleden 2002 Förstudie för MCS på Essingeleden Författare FoU-enhet Projektnummer 40180 Projektnamn Uppdragsgivare Arne Carlsson och Mohammad-Reza

Läs mer

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18 Ramböll Sverige AB --- Österåkers kommun Söralidsvägen Stockholm 2007-04-18 Österåkers kommun Datum 2007-05-04 Uppdragsnummer Utgåva/Status Leverans ver. 3 Stefan Thelander Stefan Thelander Johanna Appelberg

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

Mätning av bilisters tidsförluster vid införande av 30-zoner i Stockholm

Mätning av bilisters tidsförluster vid införande av 30-zoner i Stockholm Mätning av bilisters tidsförluster vid införande av 30-zoner i Stockholm Jämförande stickprovsmätning av tid det tar att köra ett antal sträckor i Stockholms stad med nuvarande hastighetsgränser respektive

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

Fördjupad. olycksundersökning 2010-12-28 520.2010.00668

Fördjupad. olycksundersökning 2010-12-28 520.2010.00668 Räddningstjänsten Karlstadsregionen Fördjupad Datum Dnr olycksundersökning 2010-12-28 520.2010.00668 Anledning till undersökningen: På tisdagen den 30 november kolliderar ett av räddningstjänstens fordon

Läs mer

Resor till och från två större arbetsplatser

Resor till och från två större arbetsplatser RAPPORT 2006:41 VERSION 1.0 Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av

Läs mer

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Rapport 2005:35 10 maj 2005 Dokumentinformation Titel Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Läs mer

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005-2010. Bilaga till tjänsteutlåtande Gatu- och fastighetsnämnden

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005-2010. Bilaga till tjänsteutlåtande Gatu- och fastighetsnämnden Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005-2010 Bilaga till tjänsteutlåtande Gatu- och fastighetsnämnden 2004-04-18 APRIL 2004 Projektdeltagare: Gatu- och fastighetskontoret Annika Feychting,

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.  Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

Olycksutveckling Moped

Olycksutveckling Moped Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:

Läs mer

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) 2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att

Läs mer

Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection

Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection Volvo Car Group Public Affairs PVH50 SE-405 31 Göteborg, Sweden Telephone +46 31 59 65 25 Fax +46 31 54 40 64 www.media.volvocars.com Press Information Originator Malin Persson, malin.persson@volvocars.com

Läs mer

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen. VÅRA ISO-MÅL K valitets mål Vårt övergripande kvalitetsmål är att minska antalet avvikelser genom förbättringsrapportering med fokus på kundklagomålen. För närvarande focuserar vi på andelen krediteringar.

Läs mer

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp RAPPORT 2012 VERSION 1.0 Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp Hassan Baghdarusefi 2012 II Innehållsförteckning Sammanfattning... V 1. Inledning... 1

Läs mer

Buller vid Trädgårdsstaden

Buller vid Trädgårdsstaden RAPPORT 2009:33 VERSION 0.2 Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Dokumentinformation Titel: Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Serie nr: 2009:33 Projektnr: 9058 Författare: Kvalitetsgranskare:

Läs mer

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19 RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv

Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv PM 2003-02-24 Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv Sammanfattning Nedan återges kort vissa av de resultat som kommit fram i den studie som presenterades på VTI- forskardagar 2003. Dessutom besvaras

Läs mer

Buller vid Burlövs egna hem

Buller vid Burlövs egna hem Rapport:2013:73 / Version: 1.0 Buller vid Burlövs egna hem Burlövs kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Burlövs egna hem Burlövs kommun Serie nr: 2013:73 Projektnr: 13141 Författare: Lovisa Indebetou

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 8 Vinterväghållning April 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 89 personer 60 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av

Läs mer

GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND

GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND Lars Leden Leden (1996) beräknade risken, som antal dödade per hundra miljoner personkm, för personbilsförare,

Läs mer

STÖRNINGSRAPPORTEN 2014 EN SAMMANFATTNING AV STÖRNINGAR I STOCKHOLMS VÄGTRAFIK UNDER DET GÅNGNA ÅRET

STÖRNINGSRAPPORTEN 2014 EN SAMMANFATTNING AV STÖRNINGAR I STOCKHOLMS VÄGTRAFIK UNDER DET GÅNGNA ÅRET EN SAMMANFATTNING AV STÖRNINGAR I STOCKHOLMS VÄGTRAFIK UNDER DET GÅNGNA ÅRET Dokumenttitel: Störningsrapporten 2014, en sammanfattning av störningar i Stockholms vägtrafik under det gångna året Författare:

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

Eslöv den 20121020. Lagrummet som kommunen åberopar är, miljöbalken 9 kap 3, samt miljöbalken 26 kap 9. Se bifogat material.

Eslöv den 20121020. Lagrummet som kommunen åberopar är, miljöbalken 9 kap 3, samt miljöbalken 26 kap 9. Se bifogat material. Eslöv den 20121020 2012-10- 2 h Till Länsstyrelsen i Skåne. Vi, de boende på Rapsgatan i Eslöv, vill överklaga Eslövs Kommuns Gata Trafik och Parks beslut att inte fortsätta att bygga en vall som skydd

Läs mer

Cykelpassager och Cykelöverfarter

Cykelpassager och Cykelöverfarter Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner

Läs mer

Unga förares trafikolyckor

Unga förares trafikolyckor Unga förares trafikolyckor En trendanalys i tre årskullar Åsa Murray Barn och ungdomar, utveckling, lärande och socialisation Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet Sammanfattning Bakgrunden

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors.

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Händelse/Diarienr: 2010.01049 Sida 1(6) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Uppföljning av långväga buss

Uppföljning av långväga buss Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

Trafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand Trafiknätsanalys för Munkedals

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

KUMLA TRAFIKPLAN. Gjord med stöd av Trafiknätsanalys enligt Lugna gatan! Beslutshandling 2000-11 - 28

KUMLA TRAFIKPLAN. Gjord med stöd av Trafiknätsanalys enligt Lugna gatan! Beslutshandling 2000-11 - 28 KUMLA TRAFIKPLAN Gjord med stöd av Trafiknätsanalys enligt Lugna gatan Beslutshandling 2000-11 - 28 1 2 Förord I Kumla kommun diskuteras stora och små projekt med syfte att göra stadens gator trafiksäkrare,

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov 2

Moped klass II Kunskapsprov 2 Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1 Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1 2011-10-17 Rapporten är framtagen av Trafikkontoret. Kontaktperson: Anna-Sofia Welander Telefon 08-508 261 94 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 TRAFIKOLYCKSRAPPORTERING...

Läs mer

Borlänge Energi. Stadsmiljö - trafik. Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC)

Borlänge Energi. Stadsmiljö - trafik. Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC) Borlänge Energi Stadsmiljö - trafik Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC) 2011-11-23 Resvaneundersökning 2001 (2009) i Borlänge MC/Mop 0%(2 %) 45%(52%) 20%(15 %) 13%(6 %) 16%(18 %) 6% (7

Läs mer

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Beställare: ALINGSÅS KOMMUN 441 81 ALINGSÅS Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box

Läs mer

RAPPORT 2006:47 VERSION 1.1. Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

RAPPORT 2006:47 VERSION 1.1. Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport RAPPORT :47 VERSION 1.1 Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport Dokumentinformation Titel: Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm Trafikolyckor 2013 1 Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 104 20 Stockholm Telefon 08 508 27 200 www.stockholm.se/trafikkontoret

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Rapport 25:8 1 april 25 Dokumentinformation Titel Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Serie nr Trivector rapport 25:8 Författare Johan

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI Bakgrund Underlag för den översyn av mål och indikatorer som görs 2015/2016. Syfte Att inventera andra länders

Läs mer

Trafikutredning Isabergstoppen

Trafikutredning Isabergstoppen 1980 1670 0 2830 2500 320 2830 2330 320 4140 TextFärger Olycka utan personskada Grön : eller okänd svårhetsgrad Gul : Lindrig olycka Röd : Svår olycka Svart: Dödsolycka Symboler Sjukhusrapport Polisrapport

Läs mer

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Sammanfattande rapport Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

Stanna och parkera 1

Stanna och parkera 1 Stanna och parkera 1 Vad är stannande? Med att stanna menas att stå stilla med ett fordon, utom när man stannar 1. för att undvika fara, 2. för att trafikförhållandena kräver det, eller 3. för att parkera

Läs mer

Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6

Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6 Vägtrafikskador 2001 SIKA Statistik 2002:6 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Vägtrafik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Taxiundersökning. 2001 Rapport 3. Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor. Helena Hartzell

Taxiundersökning. 2001 Rapport 3. Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor. Helena Hartzell Taxiundersökning Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor Helena Hartzell 2001 Rapport 3 Förord Taxitrafiken i Stockholm utgör en betydande del av det totala trafikarbetet

Läs mer

Olyckor på snöskoter 2014

Olyckor på snöskoter 2014 Olyckor på snöskoter 2014 Snöskoterolyckor 2014 Olyckor 74 Skadade 74 Döda 7 män 0 kvinnor Tidpunkt, skadade och döda Skadade Döda Dag Natt Okänd Dag Natt Okänd 06:00 18:00 18:01 05:59 06:00 18:00 18:01

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer