Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län
|
|
- Anita Hansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT :50 VERSION 0.2 Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län - effekter av Stockholmsförsöket
2 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län - effekter av Stockholmsförsöket Serie nr: :50 Projektnr: 5017 Författare: Beställare: Annika Nilsson, Karin Neergaard. Emma Morin, Linnea Viklund, Miljöavgiftskansliet, Stockholms stad Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Preliminär rapport Beställare Mindre justeringar Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax info@trivector.se
3 Kort sammanfattning I denna rapport analyseras om och hur Stockholmsförsöket påverkat antalet gångoch cykelresor. Detta är en preliminär rapport som bygger på räkningar av trafikanter som passerar in i innerstaden vid fem infarter samt på intervjuer med cyklister vid fyra platser i innerstan. I slutversionen, som presenteras den 16 augusti, kompletteras analys och rapport med resultat från resvaneundersökningen i Stockholms län och Stockholms stads cykelräkningar. Det går inte att utifrån de trafikräkningar som funnits tillgängliga till denna rapportversion uttala sig om gång- eller cykeltrafiken har påverkats av Stockholmsförsöket. Det beror på att det var vinterväglag under trafikräkningarna. Däremot tyder resultaten från intervjuerna med cyklister på en viss upplevd förbättring av trafiksituationen, som i sin tur kan leda till fler cykelresor. Intervjuerna visar att: De flesta cyklister vid de fyra platser som undersökts uppger att de cyklar lika mycket nu (dvs våren ) som förra våren. Knappt en av tio uppger att de cyklar mer efter att trängselskatterna införts. Två av tio cyklister instämmer i hög utsträckning i påståendet att det blivit färre bilar och fyra av tio upplever att trafikmiljön i hög eller viss utsträckning blivit bättre. De flesta cyklister upplever ingen skillnad avseende säkerhet eller framkomlighet eller antalet konflikter med övriga trafikanter. Ett fåtal upplever en försämring och ungefär lika många upplever en förbättring.
4 Innehållsförteckning Kort sammanfattning Innehållsförteckning Figurförteckning Tabellförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning Bakgrund och syfte Metod 1 2. Resultat Gångtrafik Cykeltrafik 2 3. Slutsatser Gångtrafik Cykeltrafik 8 4. Metod och mätdata Trafikräkningar vid fem infarter Stockholms stads cykelräkningar Resvaneundersökning i Stockholms län Intervjuer med cyklister 10 Referenser 13 Bilaga 1) Bilaga 2) Resultat från trafikräkningar vid fem infarter Resultat från intervjuer med cyklister vid fyra platser i Stockholms innerstad
5 Tabellförteckning Tabell 4.1 Intervjuundersökningar med cyklister och. Bilaga 1 Tabell 1 Väderförhållanden och cykeltrafikflöden för de olika mätdagarna. Bilaga 2 Tabell 1 Kön och ålder totalt och per plats vid intervjuerna och. Figurförteckning Figur 2.1 Figur 2.2 Figur 2.3 Figur 2.4 Figur 2.5 Figur 2.6 Cyklisternas svar våren på frågan om i vilken utsträckning de instämmer i att trängselskatten påverkat dem när de cyklar i innerstaden. Cyklisternas svar våren på frågan om hur de upplever att säkerheten har förändrats jämfört med motsvarande period förra året. Cyklisternas svar våren på frågan om hur de upplever att framkomligheten har förändrats jämfört med motsvarande period förra året. Cyklisternas svar våren på om det är fler eller färre konflikter med bilister på platsen jämfört med motsvarande period förra året. Cyklisternas svar våren på om det är fler eller färre konflikter med fotgängare på platsen jämfört med motsvarande period förra året. Cyklisternas svar våren på om det är fler eller färre konflikter med andra cyklister på platsen jämfört med motsvarande period förra året. Figur 4.1 Variation i cykeltrafikflöde under ett normalår, oktober 2004 jämfört med mars Bilaga 1 Figur 1 Gångtrafikflöden i fem mätpunkter i oktober 2005 och mars. Figur 2 Cykeltrafikflöden i fem mätpunkter i oktober 2005 och mars. Bilaga 2 Figur 1 Figur 2 Cyklisternas svar på hur säker de känner sig när de cyklar på denna plats. Resultat från intervjuer och. Cyklisternas svar på hur de upplever framkomligheten på denna plats. Resultat från intervjuer och. Figur 3 Cyklisters konflikter med bilister. Resultat från intervjuer och. Figur 4 Cyklisters konflikter med fotgängare. Resultat från intervjuer och. Figur 5 Cyklisters konflikter med andra cyklister. Resultat från intervjuer och.
6 Förord Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt Stockholmsförsöket. Den 16 juni 2004 beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS 2004:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m. den 31 juli. Den 28 april 2005 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari. Huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målen för försöket är: Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med procent. Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att, på regeringens uppdrag, planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner (bl.a. LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector m.fl.) samt vissa av stadens förvaltningar (trafikkontoret, USK och miljöförvaltningen), utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ.ing. Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn. dr. Muriel Beser Hugosson och tekn. lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn. dr.), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. Denna rapport undersöker hur gång- och cykeltrafiken i Stockholms län har påverkats av Stockholmsförsöket. Projektledare har varit tekn dr Annika Nilsson och civ ing Karin Neergaard. Övriga medarbetare har varit civ ing Emma Morin och civ ing Linnea Viklund, samtliga på AB. Stockholm maj AB
7 Sammanfattning Stockholmsförsökets inverkan på gång- och cykeltrafiken har undersökts, för att visa om, och i så fall på vilket sätt, antalet gång- och cykelresor påverkats. Några hypoteser som prövats är: Korta bilresor över avgiftssnittet ersätts av gång- och cykeltrafik. Ökat kollektivtrafikresande leder till fler och längre anslutningsresor med gång och cykel. Förbättrad gatumiljö gör att trivseln och säkerheten ökar, och fler lockas att gå och cykla. Effekter på gång- och cykeltrafiken Som underlag för analysen av gång- och cykelresor finns: Trafikräkningar vid fem infarter före och under Stockholmsförsöket, inkluderar både gång och cykel (oktober 2005 respektive mars ) Stockholms stads cykelräkningar (maj/juni årligen sedan 2000) Resvaneundersökningar i Stockholms län före och under Stockholmsförsöket (september 2004 respektive mars ) Intervjuer med cyklister vid fyra platser i Stockholms innerstad, före och under Stockholmsförsöket (augusti/september respektive april/maj ) Till denna rapportversion har endast trafikräkningarna vid de fem infarterna och intervjuerna med cyklister funnits tillgängliga. Det går inte att utifrån trafikräkningarna avgöra om gång- och cykeltrafiken ökat eller inte, eftersom det vid tillfället för års trafikräkning fortfarande var vinterväglag. Intervjuerna med cyklister visar att: De flesta cyklister vid de fyra platser som undersökts uppger att de cyklar lika mycket nu (dvs våren ) som förra våren. Knappt en av tio uppger att de cyklar mer efter att trängselskatterna införts. Två av tio cyklister instämmer i hög utsträckning i påståendet att det blivit färre bilar och fyra av tio upplever att trafikmiljön i hög eller viss utsträckning blivit bättre. De flesta cyklister upplever ingen skillnad avseende säkerhet eller framkomlighet eller antalet konflikter med övriga trafikanter. Ett fåtal upplever en försämring och ungefär lika många upplever en förbättring. Ovanstående resultat tyder således på att trafikmiljön upplevs som bättre på grund av Stockholmsförsöket, vilket kan locka fler att cykla.
8 De studier som återstår kan förmodligen ge ett tillförlitligare och mer detaljerat svar på frågan om fler cyklar, och vilka resor som i så fall påverkats. Om hypoteserna verifierats kommer att besvaras i den slutliga versionen.
9 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte I denna rapport analyseras Stockholmsförsöket effekter på gång- och cykeltrafiken. Syftet är att undersöka om Stockholmsförsöket påverkat antalet gång- och cykelresor och hur. Baserat på effekter av trängselavgifter i London förväntas en del bilresor ersättas av gång- och cykelresor. Några hypoteser som ska prövas är: Korta bilresor över avgiftsnittet ersätts av gång- och cykeltrafik, Ökat kollektivtrafikresande leder till fler och längre anslutningsresor med gång och cykel, Förbättrad gatumiljö gör att trivseln och säkerheten ökar, och fler lockas att gå och cykla. 1.2 Metod Analyserna bygger på räkningar av gång- och cykeltrafikanter, resvaneundersökningen i Stockholms län och intervjuer med cyklister. Som underlag för analysen av gång- och cykelresor finns: Trafikräkningar vid fem infarter före och under Stockholmsförsöket, inkluderar både gång och cykel (oktober 2005 respektive mars ) Stockholms stads cykelräkningar (maj/juni årligen sedan 2000) Resvaneundersökningar i Stockholms län före och under Stockholmsförsöket (september 2004 respektive mars ) Intervjuer med cyklister vid fyra platser i Stockholms innerstad, före och under Stockholmsförsöket (augusti/september respektive april/maj ) I föremätningsrapporten 1 beskrivs gångtrafikflödet i 18 punkter i city (utförd ). Denna räkning har inte upprepats under Stockholmsförsöket och redovisas därför inte här. Metod och mätdata beskrivs mer utförligt i kapitel 4. 1 Trivector Rapport 2005:35, Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter
10 2 2. Resultat 2.1 Gångtrafik Trafikräkningar av olika trafikantgrupper vid fem infarter Trafikräkningarna vid de fem infarterna har haft som främsta syfte att räkna biltrafik, men även gång- och cykeltrafik går att utläsa. Antalet gångtrafikanter som passerat in till Stockholms innerstad har räknats vid fem infarter: Lidingöbron, Norrtull, Tranebergsbron, Skanstullsbron och Liljeholmsbron. Antalet gångtrafikanter var lägre i mars än i oktober 2005 vid samtliga infarter. Störst är skillnaden vid Norrtull, där antalet gångtrafikanter mer än halverats. En mer utförlig sammanställning av resultaten visas i Bilaga 1. Eftersom räkningarna endast utfördes under en dag per plats, har väder och den normala årstidsvariationen fått en stor påverkan på gångtrafikflödet. Under aktuell mätperiod var det vinterväglag. Därför går det inte att utifrån dessa mätningar uttala sig om hur Stockholmsförsöket påverkat gångtrafiken. Resvaneundersökning i Stockholms län Kompletteras under sommaren. 2.2 Cykeltrafik Trafikräkningar av olika trafikantgrupper vid fem infarter Trafikräkningarna vid de fem infarterna har haft som främsta syfte att räkna biltrafik, men även gång- och cykeltrafik går att utläsa. Antalet cykeltrafikanter som passerat in till Stockholms innerstad har räknats vid fem infarter: Lidingöbron, Norrtull, Tranebergsbron, Skanstullsbron och Liljeholmsbron. Cykeltrafikflödet in i innerstaden förbi de fem mätpunkterna har minskat kraftigt från mätningen i oktober 2005 till mätningen i mars. Antalet cyklister under marsmätningen var bara mellan 13 och 34 % av antalet i oktober En mer detaljerad redovisning av resultaten finns i Bilaga 1. Den stora minskningen från hösten 2005 till våren kan förklaras av väderförhållandena och den normala årstidsvariationen. Under aktuell mätpe-
11 3 riod var det vinterväglag. Det går alltså inte att utifrån dessa mätningar uttala sig om huruvida cykeltrafiken ökat eller minskat till följd av Stockholmsförsöket. Stockholms stads cykelräkningar Kompletteras under sommaren. Resvaneundersökning i Stockholms län Kompletteras under sommaren. Intervjuer med cyklister vid fyra platser i Stockholms innerstad Under gjordes intervjuer om cyklisternas situation vid fem platser. Denna studie upprepades under Stockholmsförsöket vid fyra platser. Intervjuerna innehöll dels några frågor om tillståndet som var samma som, dels några frågor om hur cyklisterna upplevt att situationen förändrats jämfört med motsvarande period förra året. Skillnad i antal cykelresor Knappt en av tio cyklister uppger att de cyklar oftare nu när miljöavgifterna/trängselavgifterna införts (våren ) jämfört med motsvarande period förra året. Cyklisterna har uppgett följande skäl till att de cyklar mer: att det är dyrare att köra bil, bättre trafikmiljö/stadsmiljö och att det går snabbare att ta sig fram. En majoritet (sex av tio) har uppgett skäl som inte har någon koppling till Stockholmsförsöket. Åtta av tio cyklister svarar att de har samma cykelvanor som motsvarande period förra året. Cykelsituationen Den största skillnaden som cyklisterna upplever efter införandet av trängselskatten är att det finns färre bilar samt att trafikmiljön har förbättrats. Se Figur 2.1.
12 4 färre bilar trafikmiljön har förbättrats framkomligheten har förbättrats för cyklister hindras mindre av dubbelparkerande bilar säkrare att cykla trafiktempot har ökat för bilister 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hög utsträckning Viss utsträckning Ingen utsträckning alls Vet ej/cyklade ej förra våren Ej s var at Figur 2.1 Cyklisternas svar våren på frågan om i vilken utsträckning de instämmer i att trängselskatten påverkat dem när de cyklar i innerstaden. Antal svar: 397. Skillnad i säkerhet och framkomlighet De flesta cyklister upplever ingen skillnad i säkerhet eller framkomlighet vid intervjutillfället jämfört med motsvarande period förra året. Men vid Slussen och Sveavägen uppger 15 % av cyklisterna att de upplever en förbättring avseende säkerhet och framkomlighet, se Figur Förbättringarna kan dock inte med säkerhet kopplas till Stockholmsförsöket. De upplevda förbättringarna vid Slussen kan bero på att Götgatan som ligger i anslutning till Slussen reglerats om till att vara bilfri i högre grad. Dessutom pågick ombyggnadsarbeten vid Slussen under 2005 (bl a flyttades hållplatser) som var avslutade.
13 5 TOTALT Sveavägen Slussen Stadshuset Nybroplan 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bättre Oförändrad Vet ej Cyklade ej förra våren Ej s var at Säm re Figur 2.2 Cyklisternas svar våren på frågan om hur de upplever att säkerheten har förändrats jämfört med motsvarande period förra året. Antal svar: 397 TOTALT Sveavägen Slussen Stadshuset Nybroplan 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bättre Oförändrad Vet ej Cyklade ej förra våren Ej svarat Säm re Figur 2.3 Cyklisternas svar våren på frågan om hur de upplever att framkomligheten har förändrats jämfört med motsvarande period förra året. Antal svar: 397
14 6 De flesta cyklister känner sig säkra eller mycket säkra vid de fyra platserna och tycker också att framkomligheten är mycket bra eller ganska bra. Vissa skillnader finns mellan undersökningen våren och augusti, se bilaga 2, men dessa skillnader har troligtvis andra förklaringar än Stockholmsförsöket. Skillnaderna kan bero på olika undersökningsperioder och att det gått några år emellan. Det är t ex generellt mer biltrafik i maj än i augusti/september. Skillnad i antal konflikter De flesta cyklister upplever att antalet konflikter med bilister, fotgängare respektive andra cyklister under våren är samma som förra våren, se Figur Knappt en av tio cyklister uppger att konflikterna med bil minskat. Endast tre procent uppger att konflikterna blivit fler. Sveavägen är den plats där flest cyklister angett en minskning av antalet konflikter med såväl bilister, fotgängare som med andra cyklister. Vi kan inte finna några andra omständigheter än minskade trafikmängder som kan ha påverkat denna upplevelse. TOTALT Sveavägen Slussen Stadshuset Nybroplan 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Fler Lika många Ej svarat Vet ej Cyklade ej förra våren Färre Figur 2.4 Cyklisternas svar våren på om det är fler eller färre konflikter med bilister på platsen jämfört med motsvarande period förra året. Antal svar: 397 I genomsnitt uppger knappt en av fem cyklister att de jämt och ständigt eller ofta är med i konflikter med bilister vid de platser där intervjuerna genomförts. Variationen mellan platserna är stor, men inte signifikant. Det finns vissa signifikanta skillnader mellan resultaten våren jämfört med augusti, men dessa skillnader beror troligtvis inte på Stockholmsförsöket. Se bilaga 2.
15 7 Flertalet av de tillfrågade cyklisterna anser inte att det har blivit någon förändring i antalet konflikter med fotgängare eller med andra cyklister våren jämfört med samma period föregående år. Ungefär en av tio anser att konflikterna är fler, men en lika stor andel anser att konflikterna blivit färre. TOTALT Sveavägen Slussen Stadshuset Nybroplan 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Fler Lika många Ej s varat Vet ej Cyklade ej förra våren Färre Figur 2.5 Cyklisternas svar våren på om det är fler eller färre konflikter med fotgängare på platsen jämfört med motsvarande period förra året. Antal svar: 397 TOTALT Sveavägen Slussen Stadshuset Nybroplan 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Fler Lika många Ej s var at Vet ej Cyklade ej förra våren Färre Figur 2.6 Cyklisternas svar våren på om det är fler eller färre konflikter med andra cyklister på platsen jämfört med motsvarande period förra året. Antal svar: 397
16 8 3. Slutsatser 3.1 Gångtrafik Det går inte att uttala sig om gångtrafiken har påverkats av Stockholmsförsöket utifrån de räkningar som varit tillgängliga till denna rapportversion. 3.2 Cykeltrafik Det går inte att uttala sig om cykeltrafiken ökat utifrån de räkningar som funnits tillgängliga till denna rapportversion. Däremot tyder resultaten från intervjuerna med cyklister på fyra platser i innerstaden på en viss förbättring av trafikmiljön. Det i sin tur kan locka fler att cykla. Den största skillnaden som cyklisterna upplever efter införandet av trängselskatten är att det finns färre bilar samt att trafikmiljön har förbättrats. De flesta cyklister upplever dock ingen förändring av säkerhet eller framkomlighet. Ett fåtal upplever en försämring av säkerhet och framkomlighet och ungefär lika många upplever en förbättring.
17 9 4. Metod och mätdata 4.1 Trafikräkningar vid fem infarter ÅF har haft ansvaret för de ordinarie infartsräkningarna före och under försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt. Detta har inneburit att man räknat samtliga fordon/trafikanter som passerat in vid ett urval av infarterna till Stockholms innerstad vardagar mellan klockan 06:00-10:00. Infarterna är Lidingöbron, Norrtull, Tranebergsbron, Skanstullsbron och Liljeholmsbron. Ur det totala antalet passerande har cyklister och gångtrafikanter kunnat särskiljas. Förhoppningen var att dessa räkningar, som en av flera undersökningar, skulle kunna användas till att mäta förändringar i gång- och cykeltrafikflödena. ÅF:s personal på plats har på papper bokfört vilka typer av fordon/trafikanter som passerat in. Uppgifterna har förts över till Excel, där de bearbetats. Räkningarna genomfördes under oktober månad 2005 samt under mars månad. Eftersom en räkning gjordes under hösten och en under våren, kom årstidsvariationen att spela stor roll för antalet registrerade fotgängare och cyklister. Den allmänna trenden är att cykeltrafikmängderna varierar kraftigt över året och är som lägst under vårvintern. Det kan t ex bero på minusgrader och dåligt före på grund av snö som ligger kvar på cykelvägarna eller grus som inte sopats upp. Årstidsvariationen speglas i de mätningar som presenteras på stockholmsförsökets sida om utvärderingen 2. Under hela Stockholmsförsöket mäts cykeltrafiken i sju punkter vid avgiftssnittet och i innerstaden. För platserna Liljeholmsbron och Sveavägen finns mätserier från år 2004, så att jämförelser för ett normalår kan göras. Se Figur Utvärdering och mätningar.
18 10 Sveavägen okt-05 mar-06 Liljeholmsbron Figur 4.1 Variation i cykeltrafikflöde under ett normalår, oktober 2004 jämfört med mars I mätningarna som gjordes under normalåret 2004/2005 var cykeltrafikflödet i mars bara 31 % respektive 26 % av flödet i oktober. Väderförhållandena under de olika mätdagarna skiljde sig också kraftigt åt. Under höstmätningarna, som gjordes under fem olika dagar, en dag för varje plats, låg temperaturen mellan 5 C och 13 C. Det regnade en av de fem dagarna. Under mätningarna i mars varierade temperaturen mellan -3 C och +4 C och det kom nederbörd fyra av de fem mätdagarna. Eftersom variationen mellan månaderna är så stor, går det inte att använda resultatet från de manuella räkningarna som gjorts av ÅF för att jämföra cykelflödena under hösten 2005 och våren. Resultaten av räkningarna presenteras likväl i bilaga 1 för kännedom. 4.2 Stockholms stads cykelräkningar Kompletteras under sommaren. 4.3 Resvaneundersökning i Stockholms län Kompletteras under sommaren. 4.4 Intervjuer med cyklister Under augusti/september gjordes på-platsen-intervjuer om cyklisternas situation vid fem platser i Stockholms innerstad 3. Denna studie upprepades under april/maj vid fyra platser och kompletterades med en del frågor 3 Ericson U, Erson S (2004) Att cykla i Stockholms innerstad, Gatu- och fastighetskontoret Stockholms stad
19 11 för att kunna svara på hur cyklisterna upplever att situationen förändrats jämfört med motsvarande period förra året. Se antalet intervjuer och tider för dem i Tabell 4.1. Tabell 4.1 Intervjuundersökningar med cyklister och. Period för intervjuer Augusti/september April/maj Totalt antal intervjuer Tid för intervjuer 11-13, Främst förmiddag 11-13, Främst eftermiddag De fyra platser som ingår i jämförelsen är 4 : Nybroplan: vid trafiksignalen på Raoul Wallenbergs Torg, riktning norrut Stadshuset: vid trafiksignalen utanför Stadshuset, båda riktningar Slussen: vid trafiksignalen i hörnan Södermalmstorg Hornsgatan, riktning söderut Sveavägen: vid trafiksignalen vid Tegnérgatan, riktning norrut Intervjun, som gjordes på plats, bestod av två typer av frågor: Dels upprepades några av frågorna från avseende t ex framkomlighet, säkerhet och antal konflikter med olika trafikslag på platsen. Dels ställdes några frågor om upplevda skillnader på platsen jämfört med förra våren samt om i vilken utsträckning man som cyklist påverkats av miljöavgifterna/trängselskatten. Dessutom ställdes frågor om kön, ålder, hur ofta de cyklar under vinter- och sommarhalvåret samt hur ofta de passerar just den här platsen. Det finns inga signifikanta skillnader avseende kön och ålder mellan och. Se bilaga 2. Under intervjupassen noterades även totala antalet cyklister som passerade platserna. På Sveavägen, utanför Stadshuset och vid Nybroplan intervjuades ungefär var tionde cyklist av dem som passerade och vid Slussen var 50:e. Kön och ålder noterades på dem som kontaktades men som avböjde intervju. Av dem som kontaktades avböjde 250 cyklister att delta. Orsaker till utebliven intervju varierar. De vanligaste orsakerna var: att de skulle hämta barn på dagis, att de hade bråttom, att de pratade i telefon, att de inte hade tid, att de stack under intervjun, att de måste hem och de hade ont om tid eller att de skulle på möte. De som vägrade var oftare under 30 år och mera sällan över 50 år jämfört med dem som svarat, men det var ingen skillnad i andelen män och kvinnor. 4 ingick även Stureplan.
20 12 Utrednings- och statistikkontoret (USK) ansvarade både för genomförandet av intervjuer och inknappning av svaren. Trivector har använt statistikprogrammet SPSS för analys. I de fall samma fråga fanns med vid de två intervjutillfällena testas om eventuella skillnader i resultat är signifikanta. Vald signifikansnivå är 95 %.
21 13 Referenser Ericson U, Erson S (2004) Att cykla i Stockholms innerstad, Gatu- och fastighetskontoret Stockholms stad. Trivector Rapport 2005:35, Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter utvärderingar och mätningar.
22 Bilaga 1 (1) Bilaga 1 I denna bilaga beskrivs kortfattat resultaten från ÅF:s manuella gång- och cykeltrafikmätningar från oktober 2005 och mars som gjordes i samband med trafikräkningar av fordonssammansättningen vid fem infarter. Gång- och cykelförhållandena under oktober var mer gynnsamma än i mars, vilket framgår av Tabell 1. Det var varmare i oktober och mindre nederbörd. Dessutom hade inte vårsopningen av gatorna genomförts i mars, så gångoch cykelbanorna täcktes av den gångna vinterns snö och grus. Tabell 1 Väderförhållanden och cykeltrafikflöden för de olika mätdagarna Datum Temp ( C) Nederbörd (mm) Datum Temp ( C) Cykeltrafikflöde Nederbörd (mm) Cykeltrafikflöde Skanstullsbron , , Liljeholmsbron , ,2 0,1 334 Tranebergsbron , ,2 0,1 262 Norrtull ,4 0, ,4 0,1 31 Ropsten , Gångtrafikflödena på samtliga fem punkter är lägre i mars jämfört med oktober Störst är skillnaden i Norrtull, där antalet gångtrafikanter förbi mätsnittet mer än halverats. Skanstullsbron Liljeholmsbron Tranebergsbron okt-05 mar-06 Norrtull Rops ten Figur 1 Gångtrafikflöden i fem mätpunkter i oktober 2005 och mars. Eftersom det inte finns några mätningar från Stockholm av hur gångtrafikflödena påverkas av årstidsvariation och väglag, är det svårt att dra några slutsatser av mätningarna.
23 Bilaga 1 (2) Även antalet cyklister som passerat de fem mätpunkterna är betydligt mindre under mars än under oktober Skanstullsbron Liljeholmsbron Tranebergsbron okt-05 mar-06 Norrtull Ropsten Figur 2 Cykeltrafikflöden i fem mätpunkter i oktober 2005 och mars. Cykeltrafikflödena under vårens mätningar utgör bara mellan 13 och 34 % av cykeltrafiken på motsvarande platser under höstmätningen. Störst är minskningen vid Norrtull, där bara 31 cyklister passerade under mätdagen i mars jämfört med 241 cyklister under oktobermätdagen. Sammantaget kan skillnaderna mellan cykeltrafikflödena under hösten 2005 och våren troligen förklaras av väderförhållandena och den normala säsongsvariationen, som redovisas i kapitel 4.1. Det går alltså inte att utifrån dessa mätningar uttala sig om huruvida cykeltrafiken ökat eller minskat till följd av Stockholmsförsöket.
24 Bilaga 2 (1) Bilaga 2 I denna bilaga redovisas en del av resultaten från På-platsen-intervjuerna som genomfördes och vid fyra platser i Stockholms innerstad. Det finns vissa skillnader mellan och, men inga som med säkerhet kan kopplas till Stockholmsförsöket. Säkerhet och framkomlighet och De flesta cyklisterna känner sig ganska säkra eller mycket säkra vid de olika platserna där intervjuerna genomfördes. De flesta tycker också framkomligheten är ganska bra eller mycket bra. Det finns vissa skillnader mellan och, dock inga signifikanta, och inga som med säkerhet kan kopplas till Stockholmsförsöket. Nybroplan Stadshuset Slussen Sveavägen TOTALT 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket säker Ganska säker Varken eller Vet ej Ej svarat Ganska osäker Mycket osäker Figur 1 Cyklisternas svar på hur säkra de känner sig när de cyklar på denna plats. Resultat från intervjuer och. Antal svar: 397
25 Bilaga 2 (2) Nybroplan Stadshuset Slussen Sveavägen TOTALT 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket bra Ganska bra Varken eller Vet ej Ganska dålig Mycket dålig Figur 2 Cyklisternas svar på hur de upplever framkomligheten på denna plats. Resultat från intervjuer och. Antal svar: 397 Konflikter och I genomsnitt uppger knappt en av fem cyklister att de jämt och ständigt eller ofta är med i konflikter med bilister, fotgängare eller andra cyklister vid de platser där intervjuerna genomfördes. Variationen mellan platserna är stor, dock inte signifikant. Det finns även vissa skillnader mellan och, men inga som med säkerhet kan kopplas till Stockholmsförsöket. Endast en skillnad är signifikant och det är att cyklisterna vid Nybroplan uppger att de är med i fler konflikter med bilister nu (våren ) än. Detta kan bero på att de själva i signifikant högre grad cyklar där jämfört med. Detta kan i sin tur förklaras av det cykelfält som byggts längs den anslutande Birger Jarlsgatan.
26 Bilaga 2 (3) Nybroplan Stadshuset Slussen Sveavägen TOTALT 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Jämt och ständigt Ofta Ibland Sällan Aldrig Ej s varat Figur 3 Cyklisters upplevda konflikter med bilister. Resultat från intervjuer och. Antal svar: 397 Nybroplan Stadshuset Slussen Sveavägen TOTALT 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Jämt och ständigt Ofta Ibland Sällan Aldrig Ej s var at Figur 4 Cyklisters upplevda konflikter med fotgängare. Resultat från intervjuer och. Antal svar: 397
27 Bilaga 2 (4) Nybroplan Stadshuset Slussen Sveavägen TOTALT 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Jämt och ständigt Ofta Ibland Sällan Aldrig Ej svarat Figur 5 Cyklisters upplevda konflikter med andra cyklister. Resultat från intervjuer och. N=397 (Totalt= viktat medelvärde). Kön- och åldersfördelning på de intervjuade cyklisterna Tabell 1 Kön och ålder totalt och per plats vid intervjuerna och. Observera att uppgifterna avser de som deltagit i intervju, ej de som avböjt. Uppgift saknas innebär att personen inte svarat på den frågan eller att intervjupersonalen missat att fylla i svaret. Nybroplan Stadshuset Slussen Sveavägen Totalt Antal svar Män 50% 53% 44% 51% 58% 56% 55% 48% 53% 52% Kvinnor 50% 46% 56% 47% 42% 44% 45% 51% 47% 47% Uppgift saknas 0% 1% 0% 2% 0% 0% 0% 1% 0% 1% Under 20 år 0% 0% 2% 0% 0% 1% 3% 1% 1% 1% år 20% 22% 8% 10% 18% 9% 20% 11% 23% 13% år 18% 18% 26% 31% 34% 33% 30% 24% 29% 26% år 20% 24% 22% 20% 30% 29% 18% 26% 19% 25% år 22% 18% 28% 28% 16% 18% 23% 22% 18% 21% 60 år eller äldre 20% 18% 14% 8% 2% 10% 8% 14% 10% 13% Uppgift saknas 0% 0% 0% 3% 0% 0% 0% 2% 0% 1%
Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län
RAPPORT :50 VERSION 1.1 Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län - effekter av Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län - effekter av Stockholmsförsöket Serie
Läs mer2006:24. Fördelning av olika fordonsslag
26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt
Läs mer2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?
2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär
Läs merGång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter
Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Rapport 2005:35 10 maj 2005 Dokumentinformation Titel Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter
Läs merUtvärdering av Stockholmsförsöket
RAPPORT 2006-06-08 Utvärdering av Stockholmsförsöket buller Kort sammanfattning Beräkningar har gjorts av hur alstringen av vägtrafikbuller har förändrats under Stockholmsförsöket, d v s förändringar i
Läs merföre och under Stockholmsförsöket
Foto: Carl Swensson 00: Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket 00-00 KORT SAMMANFATTNING Målet med denna studie var att följa upp Stockholmsförsökets delmål att de som
Läs merFörändrade resvanor i Stockholms län
RAPPORT 2006:67 VERSION 0.5 Förändrade resvanor i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Förändrade resvanor i Stockholms län - Effekter av Stockholmsförsöket Serie nr:
Läs merRAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket
RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms
Läs merAttityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt
2006:26 Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt Hur ser företagare på trängselskatt och dess eventuella effekter på verksamheten? KORT SAMMANFATTNING Denna undersökning visar hur
Läs merResor till och från två större arbetsplatser
RAPPORT 2006:41 VERSION 1.0 Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av
Läs merAtt cykla i Stockholms innerstad. Redovisning av undersökning. 1. Gatu- och fastighetsnämnden godkänner redovisningen
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-11-02 Handläggare: Krister Isaksson Region Innerstad Park- och gatubyrån Tel: 508 262 25 krister.isaksson@gfk.stockholm.se Dnr 02-322-3505:3 2004-10-11
Läs merStockholms trafikutveckling cykel och gång
Rapport april 2016 Rapport april 2016 Dnr: T2016-00800 Utgivningsdatum: 2015-04-14 Utgivare: Stockholms Trafikkontor Kontaktperson: Tobias Johansson, Per Karlsson, Stefan Eriksson Omslagsfoto: Tobias Johansson
Läs merTrafikutveckling i Stockholm Årsrapport
Trafikkontoret Tjänsteutlåtande Dnr Dnr T2018-00791 Sida 1 (6) 2018-04-27 Handläggare Tobias Johansson 08-508 26 656 Till Trafiknämnden 2018-04-19 Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner redovisningen.
Läs merStockholmstrafiken 2014. Rapport maj 2015
Stockholmstrafiken 2014. Rapport maj 2015 stockholm.se Stockholmstrafiken 2014 Maj 2015 Dnr:T2015-00962 Utgivningsdatum: 2015-05-21 Utgivare: Stockholms Trafikkontor Kontaktperson: Tobias Johansson Omslagsfoto:
Läs merRAPPORT 2006:49 VERSION 1.0. Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport
RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0 Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport
Läs merRESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET
HJ RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET RESULTAT AV GPS-BASERADE MÄTNINGAR SLUTRAPPORT Stockholm 2006-06-15 Stefan Myhrberg SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm
Läs merANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING
Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= == Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet Christer
Läs merTitel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006
Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Dokumentinformation Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Kontakt: Miljöavgiftskansliet,
Läs mer2006:28. Utvärdering av effekter på distributionsoch renhållningstransporter av Stockholmsförsöket 2006-06-15
2006:28 Utvärdering av effekter på distributionsoch renhållningstransporter av Stockholmsförsöket 2006-06-15 KORT SAMMANFATTNING Denna studie ger en indikation på vilka effekter som Stockholmsförsöket
Läs merResultat efter februari 2006
Resultat efter februari 2006 Målet med miljöavgifterna Minska trängseln Öka framkomligheten Minska restiderna Förbättra miljön Särskilda mål för försöket Minska trafikvolymen med 10-15 % i rusningstrafik.
Läs merResultat efter mars 2006
Resultat efter mars 2006 Målet med miljöavgifterna Minska trängseln Öka framkomligheten Minska restiderna Förbättra miljön Särskilda mål för försöket Minska trafikvolymen med 10-15 % i rusningstrafik.
Läs merRAPPORT 2006:53 VERSION 1.0. Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport
RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0 Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport Dokumentinformation Titel: Stockholmsförsökets effekter på
Läs merCykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13)
PM Dnr: T2010-313-02009 Krister Isaksson Trafikplanering 08-508 262 25 Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst 08-508 278 66 Cykelräkningar 2009 Trafikkontoret har årligen räknat cyklarna i Innerstadsnittet
Läs merTrafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7
RAPPORT 2009:56 VERSION 0.3 Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 - Tomelilla kommun Dokumentinformation Titel: Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2:7 - Tomelilla kommun
Läs mer2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket
2006:31 Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket KORT SAMMANFATTNING En samhällsekonomisk analys är ett sätt att systematiskt försöka sammanfatta en åtgärds samtliga effekter och kostnader. Analysen
Läs merUTVÄRDERING AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN
EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN RAPPORT JUNI 2006 2 Rapport Kort sammanfattning I denna rapport presenteras analysresultaten av mätningar 1 av biltrafik som Stockholms stads Trafikkontor har genomfört för utvärdering
Läs merFordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007
Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78
Läs merKunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik.
USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Slutrapport Resultat från intervjuer med boende
Läs merAnalys av trafiken i Stockholm
Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag
Läs merEFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET - HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR
HJ EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET - HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR SLUTRAPPORT Stockholm 2006-05-28 Ida Blomberg Jenny Widell SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60
Läs merResultat efter april 2006
Resultat efter april 2006 Program Eric Tedesjö SL Gunnar Söderholm MAK Birger Höök VV Jonas Eliasson Transek (ordf analysgruppen) Arne Nedstam City Samverkan Kia Hultin Transek (företagsattityder) Målet
Läs merCykelfartsgata, Hunnebergsgatan
VTI PM 2008-12-17 Diarienummer: Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan Inger Forsberg 1. Bakgrund VTI fick i uppdrag av Linköpings Kommun att undersöka trafikanternas attityd till och acceptans för försöket
Läs merBiltrafik Mätning av kölängder
Biltrafik av kölängder Avdelningen för trafik och logistik Karl-Lennart Bång KTH Trafik och logistik (TOL) Biltrafik kölängder 1 Kort sammanfattning I december 2005 fick KTH i uppdrag att genomföra kölängdsmätningar
Läs merRAPPORT 2006:47 VERSION 1.1. Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport
RAPPORT :47 VERSION 1.1 Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport Dokumentinformation Titel: Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport
Läs merUppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:
AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2
Läs merANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING
Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MPJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet
Läs merTrafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken
Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Rapport 2005:23 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken
Läs merNya trängselskattens effekter. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige
Dnr Sida 1 (7) 2017-05-11 Handläggare Tobias Johansson 08-508 266 56 Till Trafiknämnden 2017-06-15 Nya trängselskattens effekter. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
Läs merPM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
Läs merTrafikens års- och säsongsvariation en översikt
Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MPJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet
Läs merFÖRSTA HALVLEK EN PRELIMINÄR ANALYS AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS DELRAPPORT II EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)
FÖRSTA HALVLEK EN PRELIMINÄR ANALYS AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN DELRAPPORT II AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) KORT SAMMANFATTNING AB Handelns Utredningsinstitut (HUI) har sedan
Läs merANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING
Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MQJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet
Läs merStockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik
Kunskaps- och attitydundersökning Stockholmsförsöket dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Telefonintervjuer med 1 6 länsbor i åldern 18-74 år 2 maj 23 maj 26 1 Om undersökningen
Läs merUtvärdering av Actibump i Uppsala
Trivector Traffic Rapport 2015:45, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Uppsala Effekt på hastighet, väjningsbeteende och buller Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump. Effekter på hastighet,
Läs merCykel och fotgängarmätningar 2017
fotgängarmätningar 2017 Rapport april 2018 stockholm.se Cykel- och Rapport april 2018 Dnr: T2018-00791 Utgivningsdatum: 2018-04-19 Utgivare: Stockholms Trafikkontor Kontaktperson: Per Karlsson, Stefan
Läs merCykling och gående vid större vägar
Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:
Läs merStockholms cykeldag 8/6 2006
Stockholms cykeldag 8/6 2006 En dag tillägnad Stockholms cyklister RAPPORT 2 Augusti 2006 Innehållsförteckning BAKGRUND...5 STOCKHOLMS CYKELDAG DEN 8 JUNI 2006...6 SYFTE...6 TIDIGARE ÅR...6 MARKNADSFÖRING
Läs merAnalys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010
Tobias Johansson Trafikplanering 08-508 266 56 tobias.p.johansson@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-03-17 Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010 Förslag
Läs merTrafik till, från och inom trängselskattesnittet. Lägesrapport, kvartal
Fordonspassager över trängselskattesnittet, kvartal 1, 2008 Siamak Baradaran Trafikplanering 08-508 279 09 Trafik till, från och inom trängselskattesnittet Lägesrapport, kvartal 1-2008 Antal passager till
Läs merCykel och fotgängarmätningar 2016
fotgängarmätningar 2016 Rapport april 2017 stockholm.se Cykel- och Rapport april 2017 Dnr: T2017-00637 Utgivningsdatum: 2017-04-06 Utgivare: Stockholms Trafikkontor Kontaktperson: Per Karlsson, Stefan
Läs merINVENTERING AV FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER I CENTRALA GÖTEBORG
-9- INVENTERING AV FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER I CENTRALA GÖTEBORG INNEHÅLL 1. ANDRA MÄTNINGAR SYFTE. METOD 5 3. RESULTAT I centrala Göteborg planeras en mängd infrastruktur projekt, ofta i syfte att öka
Läs merRAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19
RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar
Läs merArbetspendlare på cykel
Arbetspendlare på cykel Observationsstudie av cykelhjälmsanvändning Håkan Ter-Borch RAP. 3 juni 2007 Innehållsförteckning ARBETSPENDLARE PÅ CYKEL...4 BAKGRUND...4 GENOMFÖRANDE...4 PLATSER...4 RESULTAT...4
Läs merFakta och resultat från Stockholmsförsöket
Fakta om utvärderingen av Stockholmsförsöket Vad är det som utvärderats? Ett utvärderingsprogram utarbetades i samråd med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafi kkontor, Storstockholms Lokaltrafi
Läs merANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING
Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMSJNO== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet
Läs merKorsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun
Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun Korsningsutredning Färjestadsskolan Ramböll Malmö Beställare: Karlstads kommun (Emma Rönnbäck) Uppdragsnummer: 1320038706 Datum: 2018-11-01 Utgåva:
Läs merJämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport
Dnr Sida 1 (7) 2016-04-27 Handläggare Susanne Pettersson 08-508 262 68 Till Trafiknämnden 2016-05-19 Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
Läs merSom gående blir man luttrad
HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över
Läs merUtvärdering av Actibump i Linköping
Rapport 2016:56, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Linköping Effekt på hastighet och väjningsbeteende Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump i Linköping. Effekt på hastighet och väjningsbeteende.
Läs merKunskap om och attityder till Stockholmsförsöket
USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket Resultat från intervjuer med boende i Stockholms län juni 2005 Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson
Läs merÄndrad trafikföring i Götgatsbacken - genomförandebeslut
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2003-12-09 Handläggare: Kristofer Tengliden Region Innerstad Park- och gatubyrån Tel: 50826374 kristofer.tengliden@gfk.stockholm.se 2003-11-20 Till Gatu-
Läs merKoldioxidutsläpp från olika typtransporter
RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för
Läs merStockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning
Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar
Läs merKunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter
2005:22 Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter Påverkas företagens verksamhet av trafiksituationen i Stockholm och hur ser de på miljöavgifter? FÖRORD Huvudmålen för Stockholmsförsöket
Läs merAttityder inom företag till Stockholmsförsöket och trängselskatter
Attityder inom företag till Stockholmsförsöket och trängselskatter Förestudie våren 2005 Uppföljningsstudie våren 2006 Kia Hultin Genomförande och metod mätning före och under Stockholmsförsöket april
Läs merAnalys av utvecklingen i Stockholmstrafiken 2013
Dnr Sida 1 (17) 2014-04-24 Handläggare Tobias Johansson 08-508 266 56 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-05-21 Analys av utvecklingen i Stockholmstrafiken Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden
Läs merBedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.
Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande
Läs merRAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum
RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0 Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Dokumentinformation Titel: Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Serie
Läs merStockholms Trafikutveckling Cykel och fotgängare 2018
Cykel och Fotgängare Rapport april 219 DnrT219-97 Utgivningsdatum: 219-4-25 Utgivare: Trafikkontor Kontaktperson: Per Karlsson Omslagsfoto: Lennart Johansson Sammanfattning 3 (2) Cykeltrafiken Hur cykeltrafiken
Läs merTrafikutredning Lilljansberget
Rapport: 2015:79 / Version:0.9 Trafikutredning Lilljansberget Umeå Dokumentinformation Titel: Trafikutredning Lilljansberget, Umeå Serie nr: 2015:79 Projektnr: 15151 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare:
Läs merS T A T I S T I K F Ö R Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R
STATISTIK FÖR Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV CYKELFRÄMJANDETS CYKLISTVELOMETER 2018 Rapportförfattare: Enkätfabriken AB www.enkatfabriken.se Kontaktperson Cykelfrämjandet: Emil Törnsten 073
Läs mer2006:36. Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholmsförsöket
26:36 Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholms KORT SAMMANFATTNING liggande studie är ett komplement till rapporten Samhällsekonomisk analys av Stockholms (Transek 26:31). Studiens huvudfråga
Läs merBuller vid ny idrottshall
RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning
Läs merANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING
Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMRJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet
Läs merFakta och resultat från Stockholmsförsöket
Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Första versionen juni 2006 Dokumentinformation Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Första versionen juni 2006 Kontakt: Miljöavgiftskansliet, Stockholms
Läs merCykelbanor på Torsgatan mellan Odengatan och Karlbergsvägen. Inriktningsbeslut. Olle Zetterberg Göran Gahm
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2001-10-02 Handläggare: Örjan Widaeus Region Innerstad Park- och gatubyrån Tel: 508 261 98 orjan.widaeus@gfk.stockholm.se 2001-09-04 Till Gatu- och fastighetsnämnden
Läs merDubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering
Dnr Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Kerstin Alquist 08-508 260 77 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
Läs merS T A T I S T I K F Ö R Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R
STATISTIK FÖR Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV CYKELFRÄMJANDETS CYKLISTVELOMETER 2018 Rapportförfattare: Enkätfabriken AB www.enkatfabriken.se Kontaktperson Cykelfrämjandet: Emil Törnsten 073
Läs merAnvändning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017
Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB 2017:4 Användning
Läs merSå skapar vi en attraktiv cykelstad
Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen
Läs merAnvändning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016
Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 DUBBDÄCKSANDEL RÄKNAD PÅ RULLANDE TRAFIK Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall [Skriv här] Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB
Läs merSå svarar stockholmarna. Indikator 1. Indikator 2
Så svarar stockholmarna Indikator 1 Antal bilresor* som korsar avgiftssnittet mellan klockan 06.30 och 18.30 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Antal svar (vet ej exkl) Antal "vet ej"-svar Boende Boende
Läs merTrafikutredning Tosterö
Svenska Hem Entreprenad Stockholm 2017-10-17 Datum 2017-10-17 Uppdragsnummer 1320022838 Utgåva/Status Version 1 Eva-Lena Nilsson Malin Lagervall Johan Wahlstedt Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll
Läs merRedovisning av utvecklingen för webb-sidan Trafiken.nu under Gatu- och fastighetsnämnden godkänner denna redovisning
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2005-02-15 Handläggare: Henrik Silfverstolpe Avdelningen för Strategisk Trafikplanering Strategisk Trafikplanering Tel: 508 263 77 henrik.silfverstolpe@gfk.stockholm.se
Läs merÅtgärder för att minska halten PM10 i Stockholm
Trafikkontoret Miljöförvaltningen Bilaga 3 Sida 1 (5) 2013-05-08 Åtgärder för att minska halten PM10 i Stockholm Vidtagna åtgärder Dubbdäcksförbud på Hornsgatan Dubbdäcksförbud infördes på Hornsgatan i
Läs merFramkomlighetsåtgärder på stombusslinje 1 samt utvärdering av brett busskörfält. Slutredovisning
Dnr Sida 1 (11) 2016-10-14 Handläggare Erik Lokka Hollander 08-508 260 10 Till Trafiknämnden 2016-11-10 Framkomlighetsåtgärder på stombusslinje 1 samt utvärdering av brett busskörfält. Slutredovisning
Läs merCykelhjälmsobservationer i Stockholm
Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Resultat av observationer 1999-2002 Per-Åke Tjärnberg Juni 2002 2002 Rapport 0201 Förord Våld mot huvudet till följd av cykelolyckor är vanligt och dessutom ofta allvarligt.
Läs merAnvändning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2017/2018
Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2017/2018 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Billy Sjövall och Max Elmgren På uppdrag av Trafikkontoret i Stockholm [Skriv här]
Läs merCykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic
PM 2008-12-07 Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic Innehållsförteckning Sammanfattning (sidan 2) Bakgrund och syfte (sidan
Läs merCykel- och fotgängarräkning i Lomma kommun
PM 07: Jonas Åström Petra Ahlström Karin Neergaard Jonna Milton 07-06-08 Cykel- och fotgängarräkning i Lomma kommun Våren 07 Åldermansgatan SE-7 6 Lund / Sweden Telefon +6 (0)0-6 6 00 info@trivector.se
Läs merPilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor. Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani
Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani Syfte Syftet med föreliggande studie är att utvärdera Götgatans
Läs merRevidering av trängselskattezonen till följd av Norra länken och Hagastaden. Underlag till en regional framställan
TJÄNSTEUTLÅTANDE Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-04-19 Revidering av trängselskattezonen till följd av Norra länken och Hagastaden.
Läs merBuller vid Trädgårdsstaden
RAPPORT 2009:33 VERSION 0.2 Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Dokumentinformation Titel: Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Serie nr: 2009:33 Projektnr: 9058 Författare: Kvalitetsgranskare:
Läs merI Moderaternas Stockholm får cyklisterna helt enkelt flytta på sig och vänta, i 100 år.
2010-08-23 I Moderaternas Stockholm får cyklisterna helt enkelt flytta på sig och vänta, i 100 år. INLEDNING Under de senaste fyra åren har den moderatledda alliansen visat tydligt att de prioriterar bort
Läs merRAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)
UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8
Läs merATRIUM LJUNGBERG AB. Kapacitetsanalys Sickla industriväg-smedjegatan. Granskningsversion Stockholm
ATRIUM LJUNGBERG AB Kapacitetsanalys Sickla industriväg-smedjegatan Granskningsversion 2016-10-11 Stockholm Kapacitetsanalys Sickla industriväg- Smedjegatan Datum 2016-10-11 Uppdragsnummer 1320023808 Utgåva/Status
Läs merUtvärdering av Stockholmsförsöket pågående aktiviteterarbetsmaterial
Utvärdering av Stockholmsförsöket pågående aktiviteterarbetsmaterial Projektledare Stockholms Stad Muriel Beser Hugosson Ann Sjöberg Camilla Byström Referensgrupp för hela utvärderingen Representanter
Läs merP M I n v e n t e r i n g
STRUCTOR MARK STOCKHOLM AB, SOLNAVÄGEN 4, 113 65 STOCKHOLM, TEL. 08-545 556 30, ORG. NR. 55 66 24-68 55 P M I n v e n t e r i n g A n p a s s n i n g a v e n k e l r i k t a d e g a t o r f ö r d u b b
Läs merFörvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag.
1(7) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-11-29, punkt 8 Slutredovisning av gemensam Handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016 och beslut
Läs merVägbuller Industrivägen och Björbovägen
Rapport: 2015:60 / Version: 1.0 Vägbuller Industrivägen och Björbovägen Björbo, Gagnef Dokumentinformation Titel: Vägbuller Industrivägen och Björbovägen Björbo, Gagnef Serie nr: 2015:60 Projektnr: 999
Läs mer