Cykelhjälmsobservationer i Stockholm

Transkript

1 Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Resultat av observationer Per-Åke Tjärnberg Juni Rapport 0201

2 Förord Våld mot huvudet till följd av cykelolyckor är vanligt och dessutom ofta allvarligt. Två av tre dödade cyklister i landet har skallskador som primär dödsorsak. Cykelhjälmen ger ett mycket bra skydd mot dessa allvarliga skador. NTF Stockholms län, tidigare Stockholms Trafiksäkerhetsförening, har årligen studerat användningen av cykelhjälm bland vuxna cyklister i Stockholms innerstad sedan Sedan 1996 omfattar studierna även Stockholms förorter. Denna rapport redovisar den senaste studien från maj 2002 och ger också en tillbakablick på tidigare års studier. Studien år 2002 är den åttonde i ordningen och har genomförts på uppdrag av Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm. Projektledare har varit Per-Åke Tjärnberg, som även stått för analys och dokumentation. Fältobservatörer har varit Curt Jonsson och Nils-Anders Welander. Solna i juni 2002 Hans Norbeck VD 2

3 Sammanfattning 1995 började Stockholms Trafiksäkerhetsförening med årliga studier av cykelhjälmsanvändningen i Stockholms stad. NTF Stockholms län tog över studien år Syftet med studierna är att undersöka hur användningen av cykelhjälm förändras över åren. Avsikten med studierna är alltså inte i första hand att skatta nivån på hjälmanvändningen vid en viss tidpunkt utvecklades mätningarna, vilket innebar vissa förändringar jämfört med tidigare år. Antalet mätplatser utökades från tidigare 16 till 37 platser. Utökningen gjordes främst i Stockholms ytterstad, men även i innerstaden. Studien år 2002 är den åttonde i ordningen och är gjord under senare delen av maj, innan skolorna stänger för sommarlov. Totalt omfattar studien vuxna cyklister vilket är 400 fler än förra året. Av dessa använde 36 % cykelhjälm. Detta är endast en liten ökning jämfört med 2001 då 35 % av cyklisterna använde hjälm. I innerstaden noterades vuxna cyklister. Av dessa använde 40 % cykelhjälm, den högsta andel som noterats under mätserien, dessutom en ökning med 1 % jämfört med förra året. Användningen var något högre för män än för kvinnor. Vid studien 1995 använde 15 % av studerade cyklister cykelhjälm låg användningsfrekvensen på en nivå där knappt en tredjedel av cyklisterna använde cykelhjälm. I Stockholms ytterstad noterades 891 vuxna cyklister. Av dessa använde 23 % cykelhjälm, en liten minskning från Användningen är lägre än i innerstaden, oroande är att användningen minskar för tredje året i rad från 28 % 2000, till 23 % år Det var en skillnad mellan män (22 %) och kvinnor (25 %). I studien 2002 noterades även barn och ungdomar i ålder 6-15 år vid mätplatserna. Totalt noterades 373 barn och ungdomar. Detta är ett mycket litet antal, varför studien endast kan ses som ett stickprov. Av dessa använde färre än hälften cykelhjälm, en minskning från förra året till 44 %. Flickorna använde hjälm i högre utsträckning än pojkarna. Den yngre åldersgruppen 6-12 år hade högre användningsfrekvens än den äldre år. 3

4 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning 3 1 Bakgrund Historik Cykelolyckor i Stockholms stad Cykelhjälmens skadeförebyggande effekt Faktorer som påverkar användningen 7 2 Syfte 7 3 Metod Vuxna cyklister Vuxna cyklister i innerstaden Vuxna cyklister i ytterstaden Barn och ungdom Resultatdiskussion 12 Bilaga 1 13 Referenser 1 4

5 1 Bakgrund 1.1 Historik Cykelhjälmen började lanseras under 1970-talet. Mycket av arbetet skedde på initiativ av Konsumentverket och professor Bertil Aldman. Under 1980-talet bedrevs olika arbeten för ökad cykelhjälmsanvändning, framförallt vad gällde barn. Våren 1983 började Konsumentverket att utarbeta riktlinjer för cykelhjälmar. Riktlinjerna trycktes Samtidigt uppmanades personal och barn på fritidshem att använda cykelhjälm vid utflykter. Riktlinjerna trädde i kraft först 1 mars, Våren 1987 kom cykelhjälmens stora genombrott, främst bland barn. Bl.a. arrangerade Stockholms Trafiksäkerhetsförening, Trafiksäkerhetsförbundet Stockholms län, AKTA och Folksam en nationell samling i Stockholm för att stödja dem som ville arbeta och verka aktivt för ökad cykelhjälmsanvändning. Vid samlingen presenterades de nya riktlinjerna och professor Aldman redogjorde för nyttan av cykelhjälm. Samma år gick några landsting, bl.a. Skaraborg, ut med hjälmrecept till 4-åringar. Recepten, som gav en kraftig rabatt vid köp av hjälm, delades ut av barnavårdscentralerna. Landstinget bidrog med rabatten initierade WHO ett världsomspännande hjälmprojekt med syfte att öka hjälmanvändningen och minska huvudskadorna för tvåhjulsburna trafikanter bildades Svenska Hjälminitiativgruppen. Gruppen samordnar lokala och regionala insatser, förmedlar kunskaper från forskare och praktiker om cyklisters säkerhet och cykelhjälmar samt producerar informationsmaterial startades Cykelhjälmsinitiativet i Stockholms län. Då hade de första tragiska olyckorna med barn som blivit hängda i cykelhjälmen inträffat. Detta bidrog till nya riktlinjer för cykelhjälm och småbarnshjälm med grönt spänne. Under resten av 1990-talet har det sedan bedrivits många hjälmsatsningar, program och kampanjer i skiftande former och intensitet runtom i Sverige. 1.2 Cykelolyckor i Stockholms stad I Stockholm omkom i genomsnitt på de senaste fem åren 2 cyklister årligen. Undantag var 1999 då ingen cyklist omkom omkom 5 cyklister. Enligt den officiella statistiken som bygger på de olyckor som rapporterats till polisen, minskar antalet svårt och lindrigt skadade cyklister i Stockholm. Långt ifrån alla cykelolyckor som inträffar rapporteras till polisen. Mörkertalet är mycket stort. Detta gäller i synnerhet singelolyckor. Hur många cyklister som verkligen skadas i stockholmstrafiken vet man därför inte med säkerhet, men det kan röra sig om cyklister varje år. 5

6 I diagrammet nedan visas antalet dödade och skadade cyklister i polisrapporterade cykelolyckor under perioden antal cyklister Dödade och skadade cyklister i polisrapporterade olyckor i Stockholm Lindrigt skadade Svårt skadade Dödade Genomsnitt Källa Vägverket Som framgår av diagrammet ökade antalet polisrapporterade cykelolyckor i början av 1990-talet för att sedan sjunka mot slutet av decenniet. Under perioden inträffade två stora toppar, nämligen 1994 och Orsakerna till topparna är oklara, men utmärkande för båda åren är att de hade långa och varma sommarperioder, vilket kan ha lockat ut många cyklister polisrapporterades fler skadade cyklister än 1998, men antalet var inte lika högt som 1994 och Antalet svårt skadade cyklister -99 var det högsta som noterats under 1990-talet. Inte sedan 1992 har antalet dödade och skadade cyklister varit så lågt som förra året. Årets siffror ligger också under snittet för de senaste fem åren. Tilläggas bör också att fjolårssiffrorna är preliminära och kan komma att justeras något. Cyklister är en utsatt grupp. Olycksrisken är särskilt stor i stadstrafik. I Stockholm är risken att dödas cirka 20 gånger högre för en cyklist än för en bilist. Av dödsolyckorna är flertalet orsakade av kollisioner med motorfordon medan den vanligaste typen av cykelolyckor är singelolyckor. Många av dessa olyckor orsakas av bristande underhåll, t ex löst grus på körbanan, ojämn ytbeläggning eller snäva kurvor och höga kantstenar. Cyklisters hastighet är också bidragande till singelolyckornas uppkomst och konsekvens. För att minska cykelolyckorna krävs att cykeltrafiken separeras från den övriga fordonstrafiken. Där detta inte är möjligt måste hastigheten sänkas till högst 30 km/tim, om man ska nå nollvisionens inriktning. Det är också viktigt att användningen av cykelhjälm ökar kraftigt 1.3 Cykelhjälmens skadeförebyggande effekt De vanligaste diagnoserna efter cykelolyckor är skallskador och frakturer på armar och ben. Mer än var tredje cyklist som skadas får huvudskador. Hjärnan är väldigt ömtålig, redan en måttlig stöt kan ge svåra skador. Arm- och benskador går ofta att reparera medan hjärnskador ger bestående men. 6

7 Cykelhjälm har en god skyddseffekt mot svåra skallskador och hjärnskakning. Olycksanalysgruppen vid Norrlands Universitetssjukhus har analyserat dödliga och icke-dödliga skall- och ansiktsskador bland cyklister med och utan hjälm och funnit att: Omkring 40% av de cyklister som årligen omkommer i Sverige beräknas ha kunnat överleva om de använt cykelhjälm Antalet hjärnskakningar är 60-70% lägre bland skadade cyklister som har använt hjälm De flesta cykelolyckorna inträffar utan att någon bil är inblandad. Man cyklar helt enkelt omkull. Ofta får huvudet ta emot den största smällen. Det är alltså inte bara i innerstaden och på gator med tät fordonstrafik som cykelhjälmen gör stor nytta, även om cyklister i allmänhet tycks tro det. 1.4 Faktorer som påverkar användningen Användningen av cykelhjälm påverkas av en rad faktorer. Från studier som gjorts av bl.a. Vägoch transportforskningsinstitutet (VTI), Uppsala universitet och Stockholms Trafiksäkerhetsförening kan man dra vissa slutsatser eller göra vissa antaganden. Här följer några exempel: Trafiksituationen. Användningen av cykelhjälm är lägre i områden där man upplever det som mindre farligt att cykla. Ålder. Barn använder cykelhjälm i betydligt större utsträckning än vuxna. Elever i högstadiet använder sällan cykelhjälm. Typ av cykelfärd. Arbetspendlare använder cykelhjälm i större utsträckning än de som cyklar kortare sträckor. Fult, töntigt, obekvämt är orsaker till att 60 % av mellanstadiebarn slutar att använda hjälm enligt en studie i Uppsala. 2 Syfte Sedan 1995 har NTF Stockholms län, tidigare Stockholms Trafiksäkerhetsförening, årligen studerat cykelhjälmsanvändningen bland vuxna cyklister i Stockholm. Det främsta syftet med studierna är att undersöka hur användningen av cykelhjälm förändras över åren. Avsikten med studierna är alltså inte i första hand att skatta nivån på hjälmanvändningen vid en viss tidpunkt. Nivåer som nämns i olika trafiksäkerhetsprogram och måldokument kan bara uppskattas indirekt eller med omfattande mätprogram som i Vägverkets basramsprojekt. Resultaten från studierna används bland annat som underlag för att lokalanpassa förbundets utåtriktade verksamhet för att driva opinion för ökad cykelhjälmsanvändning. Studierna är också ett bra verktyg att upprätthålla kunskaper och intresse hos de frivilligarbetare som är knutna till förbundet. 3 Metod Sedan 1995 har Stockholms Trafiksäkerhetsförening, nu NTF Stockholms län årligen studerat av användningen av cykelhjälm bland vuxna cyklister i Stockholms stad. Första året gjordes studier endast i innerstaden, men sedan 1996 omfattar studierna även Stockholms ytterstad utvecklades metoden, vilket innebar vissa förändringar jämfört med tidigare. Årets resultat jämförs endast med resultaten från och med utökades antalet mätplatser, från 16 till 37. Utökning skedde främst i ytterstaden men även i innerstaden. Vissa tidigare mätplatser togs bort. Samtliga platser studeras under en timme. Observationstiden är vardagar, kl Män och kvinnor noteras separat i åldersgrupper 6-12 år, år och 16 år och äldre. Studierna görs under månadsskiftet slutet av maj och början av juni, innan skolorna stänger för sommarlov. 7

8 Som barn och ungdomar räknas här personer mellan 6 och 15 år. Eftersom mätplatserna främst är anpassade efter vuxna cyklister blir antalet barn och ungdomar som passerar litet och resultatet kan endast ses som ett stickprov. Följande mätplatser ingår i studien 2001: Innerstaden: Västerort: Söderort: Götgatan/Noa Arks gränd, Kungsholmsstrand, Norr Mälarstrand, Nybroplan, Ringvägen/Hornsgatan, Ringvägen/Katarina Bangata, Ringvägen/Tideliusgatan, S:t Eriksgatan/Fleminggatan, Sturegatan/Linnégatan, Sveavägen/Odengatan, Valhallavägen/ Värtavägen, Vasabron, Vasagatan/Kungsgatan och Västerbron. Alviks torg, Brommaplan, Bromstensplan, Bällstavägen/Karlsbodavägen, Hässelby Gård, Hässelby Villastad, Kista Centrum, Rinkeby, Sörgårdsvägen/Solhemsvägen, Vällingby Centrum och Ängbyplan. Bredäng, Farsta Centrum, Fruängen Centrum, Hägerstensvägen/Erik Segersälls väg, Högdalen Centrum, Hökarängen Centrum, Skarpnäcks allé, Skärholmens Centrum, Sockenvägen/Gamla Tyresövägen, Svedmyra, Årstavägen/Hjälmarsvägen och Älvsjö station. Ambitionen är att varje år studera samma platser vid samma tid på dagen. 8

9 Resultat 3.1 Vuxna cyklister Under perioden 23 maj 3 juni 2002 har NTF Stockholms län studerat användningen av cykelhjälm på 37 platser i Stockholm stad. Studien omfattar totalt vuxna cyklister. Av dessa använde 36,3 % cykelhjälm. Män och kvinnor använde hjälm i lika stor grad. Kvinnorna var ikapp männen i förra årets studie. Även i årets studie tangerar man männens resultat. I tabellen nedan redovisas det sammanslagna resultatet. Cyklist Studerat antal Andel med hjälm Kvinnor ,2 % Män ,3 % Totalt ,3 Den sammanlagda hjälmanvändningen är lite högre än 2001, då totalt 35 % använde hjälm. I denna typ av studie är det inte möjligt att under en serie av år genomföra räkningar vid samma typ av väder. Cykeltrafiken påverkas i hög grad av väderförhållandena och det är känt att en regnig dag påverkar antalet cyklister även dagen efter. Således bör den långsiktiga trenden studeras snarare än årsvisa variationer i antal och procent. Under flertalet år som förbundet gjort hjälmstudier har vädret varit gynnsamt för cykeltrafik, med många soliga och varma dagar. Under årets mätperiod var vädret mycket gynnsamt för cyklister med endast tre regniga dagar, flera dagar hade blåsigt väder men solsken. En faktor som kan påverka resultatet negativt är att vid bra väder lockas många nya cyklister ut i trafiken som inte ännu skaffat cykelhjälm. Nedan redovisas inte resultaten för varje enskild mätplats, utan endast en sammanslagning för samtliga mätplatser. Uppgifter för varje enskild mätplats redovisas i bilaga. Viktigt att notera är att man ska vara försiktig vid tolkningen av mätresultaten för enskilda mätplatser. Studien gör dels inte anspråk på att vara heltäckande för en enskild plats, dels finns större slumpmässig variation för enskilda mätningar eftersom de bygger på färre observationer än vid en sammanslagning. Det är alltså resultatet på den sammanslagna nivån som är det intressanta i studien. Cykelhjälmsanvändningen i Stockholm Andel med hjälm 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 95* Innerstaden Förorter 9

10 3.2 Vuxna cyklister i innerstaden Studierna i Stockholms innerstad omfattar 14 mätplatser. I innerstaden noterades totalt vuxna cyklister. Av dessa använde 40 % cykelhjälm. Andelen hjälmanvändare var lika bland kvinnor och män. I tabellen nedan redovisas det sammanslagna resultatet. Cyklist Studerat antal Andel med hjälm Kvinnor ,0 % Män ,9 % Totalt ,5 % I diagrammet på nedan visas resultaten från Stockholms Trafiksäkerhetsförening studie ihop med resultaten Som tidigare nämnts ändrades mätmetoden 1999 jämfört med tidigare år. Detta innebär att årets studie helst ska jämföras med resultaten tillbaka till Cykelhjälmsanvändning bland vuxna cyklister i innerstaden % 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Totalt Män Kvinnor 10

11 3.3 Vuxna cyklister i ytterstaden Studierna i Stockholms ytterstad omfattar 23 mätplatser, varav 11 i Västerort och 12 i Söderort. I ytterstaden studerades totalt vuxna cyklister. Av dessa använde 25 % cykelhjälm. Användningen har sjunkit något och är också lägre än i innerstaden. Kvinnors grad av användning har sjunkit från 27 % till 21 %, männens resultat är oförändrat. Totalt minskar användningen av cykelhjälm i ytterstaden med 3 % -enheter till 25 %. I tabellen nedan redovisas det sammanslagna resultatet. Cyklist Studerat antal Andel med hjälm Kvinnor % Män % Totalt % I diagrammet nedan visas resultat från studierna 1999 till Här visas endast den totala hjälmanvändningen utan uppdelning på kön. Mätplatserna är få och underlaget relativt begränsat varför en enskild mätplats kan ge kraftigt genomslag. Cykelhjälmsanvändning bland vuxna cyklister i ytterstaden (endast urprungliga mätplatser) 35% 30% 25% Totalt Män Kvinnor 20% 15% 10% 5% 0%

12 3.4 Barn och ungdom I studien 2002 har också barn och ungdomar i åldern 6-15 noterats vid mätplatserna. En uppdelning har gjorts på kön och åldersgrupperna 6-12 år samt år. Sammanlagt omfattar studien 220 barn och ungdomar. Detta är ett mycket litet antal, varför studien endast kan ses som ett stickprov. Av de 220 barn och ungdomar som noterades använde hälften cykelhjälm. Flickorna använde hjälm i högre utsträckning än pojkarna. Den yngre åldersgruppen hade högre användningsfrekvens än den äldre. 3.5 Resultatdiskussion Tre år i rad sjönk antalet cyklister i studien vilket kan ha flera orsaker såsom ogynnsamt väder. I årets studie ökade antalet cyklister med 400. En orsak till det kan ha varit att vädret varit varmt och soligt till stor del. Det kan ha lockat ut många nya cyklister som spontant tagit cykeln men inte hunnit med att ta fram/köpa hjälm. Det finns både positivt och negativt att lyfta fram från resultatet i årets studie. Här kommer det positiva: θ Antalet cyklister har ökat vilket vi ser som positivt om dom samtidigt valt att använda cykelhjälm. θ Kvinnliga cyklister som använder cykelhjälm i ytterstaden har ökat. θ Manliga cyklister som använder cykelhjälm i innerstaden har ökat. Här kommer det negativa: θ Kvinnliga cyklister som använder cykelhjälm i innerstaden minskar. θ Manliga cyklister som använder cykelhjälm i ytterstaden minskar kraftigt. θ 373 barn ingår också i studien, även där har en minskning skett. I det sammanslagna resultatet sjunker för tredje året i rad andelen cykelhjälmsanvändare i ytterstaden men ökar i innerstaden. Vilka orsaker till svängningarna är kan man bara spekulera i, det är svårt att hitta någon riktigt hållbar förklaring. En möjlig förklaring kan vara cyklistens upplevda risk. Trots stadens satsning på cykelfält och andra positiva cykelmiljöåtgärder upplever cyklister den intensiva biltrafiken som riskfull. Upplevelse av mindre risk skulle också kunna vara en förklaring till ytterstadscyklistens minskande benägenhet att använda hjälm. I årets studie har antalet dödade cyklister stigit från en till två medan antalet skadade cyklister sjunkit från förra studien till 190, vilket är samma nivå som 1993 men ännu långt ifrån acceptabel. Glädjande är dock att antalet skadade sjunker för tredje året i rad. 12

13 Bilaga 1 Tabeller Stockholms stad 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 23% 24% Söderort % 19% 27% Totalt Ytterstaden % 22% 25% Innerstaden ,5% 39,9% 39,0% Totalt Stockholms stad % 36% 36% Stockholms stad 2001 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 29% 20% Söderort % 28% 22% Totalt Ytterstaden % 29% 21% Innerstaden % 38% 41% Totalt Stockholms stad % 35% 35% Stockholms stad 2000 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 27% 18% Söderort % 32% 36% Totalt Ytterstaden % 29% 27% Innerstaden % 34% 34% Totalt Stockholms stad % 33% 31% Stockholms stad 1999 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 22% 19% Söderort % 17% 13% Totalt Ytterstaden % 19% 16% Innerstaden % 30% 27% Totalt Stockholms stad % 28% 24% 13

14 Stockholms stad 1998 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 6% 9% Söderort % 6% 19% Totalt Ytterstaden % 6% 12% Innerstaden % 30% 24% Totalt Stockholms stad % 27% 21% Stockholms stad 1997 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 10% 4% Söderort % 6% 5% Totalt Ytterstaden % 9% 5% Innerstaden % 30% 28% Totalt Stockholms stad % 25% 21% Stockholms stad 1996 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 7% 5% Söderort % 4% 5% Totalt Ytterstaden % 6% 5% Innerstaden % 21% 19% Totalt Stockholms stad % 17% 14% Stockholms stad 1995 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Totalt Stockholms stad % 17% 14% 14

15 Stockholms stad 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 23% 24% Söderort % 19% 27% Totalt Ytterstaden % 22% 25% Innerstaden ,5% 39,9% 39,0% Totalt Stockholms stad ,3% 36,3% 36,2% BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Västerort % 45% 59% % 36% 32% Söderort % 57% 0% % 0% 0% Övriga under 16, ålder okänd 0 Totalt Ytterstaden % 40% 45% % 45% 58% % 33% 31% Innerstaden % 88% 100% % 40% 25% Totalt Stockholms kommun % 43% 46% % 50% 61% % 34% 30% Innerstaden 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt MänKvinnor Götgatan/Noe Arks gränd % 35% 41% Kungsholmsstrand % 14% 60%

16 Norr Mälarstrand % 49% 45% Nybroplan/Strandvägen % 24% 22% Ringvägen/Hornsgatan % 32% 40% Ringvägen/Katarina Bangata % 25% 25% Ringvägen/Tideliusgatan % 29% 27% S:t Eriksgatan/Fleminggatan % 29% 21% Sturegatan/Linnégatan % 48% 33% Sveavägen/Odengatan % 35% 25% Valhallavägen/Värtavägen % 25% 29% Vasabron % 50% 53% Vasagatan/Kungsgatan % 46% 40% Västerbron % 29% 44% Totalt innerstaden % 40% 39% Västerort 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt MänKvinnor Alviks torg % 9% 18% Brommaplan % 28% 27% Bromstensplan % 25% 14% Bällstavägen/Karlsbodavägen % 46% 38% Hässelby Gård % 12% 0% Hässelby Villastad % 29% 25% Kista Centrum % 0% 0% Rinkeby % 0% 0% Sörgårdsvägen/Solhemsvägen % 0% 28% Vällingby Centrum % 10% 26% Ängbyplan % 54% 41% Totalt Västerort % 23% 24% Söderort 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt MänKvinnor Bredäng % 0% 0% Farsta Centrum % 0% 43% 2

17 Fruängens Centrum % 17% 0% Hägerstensvägen/Erik Segersälls väg % 20% 39% Högdalen Centrum % 15% 67% Hökarängen Centrum % 13% 11% Skarpnäcks allé % 14% 6% Skärholmens Centrum % 0% 25% Sockenvägen/Gamla Tyresövägen % 26% 33% Svedmyra % 21% 37% Årstavägen/Hjälmarsvägen % 20% 25% Älvsjö station % 26% 23% Totalt Söderort % 19% 27% Innerstaden 2002 BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Götgatan/Noe Arks gränd Norr Mälarstrand Nybroplan/Strandvägen Ringvägen/Hornsgatan Ringvägen/Tideliusgatan Sveavägen/Odengatan Ringvägen Katarina bang S:t Eriksgatan/Fleminggatan 3

18 Sturegatan/Linnégatan Vasabron Valhallavägen/Värtavägen Totalt innerstaden % 67% 64% % 88% 100% % 40% 25% Västerort 2002 BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Alviks torg Bromstensplan Bällstavägen/Karlsbodavägen Hässelby Gård Hässelby Villastad Kista Centrum Rinkeby

19 Sörgårdsvägen/Solhemsvägen Vällingby Centrum Änbyplan Totalt Västerort % 46% 57% % 59% 63% % 32% 48% Söderort 2002 BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Bredäng Farsta C Fruängens Centrum Hägerstensvägen/Erik Segersälls väg Högdalen C Hökarängen C Skarpnäcks allé

20 Skärholmen C Sockenvägen/Gamla Tyresövägen Årstavägen/Hjälmarsvägen Älvsjö station Övriga under 16, ålder okänd 0 Totalt Söderort % 22% 0% % 57% 0% % 0% 0% 6

21 Referenser Per-Åke Tjärnberg, Cykelhjälmsobservationer i Stockholm 2001, Rapport 2 Konferensrapport, 1:a Nationella Cykelhjälmskonferensen, oktober 95 Konferensrapport, 2:a Nationella Cykelhjälmskonferensen, november 97 Vägtrafikskador 2000, Statistiska centralbyrån/sika Peter Berg, Ragnar Westling, Kartläggning av attityder till cykelhjälmsanvändning hos skolungdomar, Uppsala universitet 1998 Jan Ifver, Vägverket Borlänge