Cykelhjälmsobservationer i Stockholm
|
|
- Bengt Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Resultat av observationer Per-Åke Tjärnberg Juni Rapport 0201
2 Förord Våld mot huvudet till följd av cykelolyckor är vanligt och dessutom ofta allvarligt. Två av tre dödade cyklister i landet har skallskador som primär dödsorsak. Cykelhjälmen ger ett mycket bra skydd mot dessa allvarliga skador. NTF Stockholms län, tidigare Stockholms Trafiksäkerhetsförening, har årligen studerat användningen av cykelhjälm bland vuxna cyklister i Stockholms innerstad sedan Sedan 1996 omfattar studierna även Stockholms förorter. Denna rapport redovisar den senaste studien från maj 2002 och ger också en tillbakablick på tidigare års studier. Studien år 2002 är den åttonde i ordningen och har genomförts på uppdrag av Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm. Projektledare har varit Per-Åke Tjärnberg, som även stått för analys och dokumentation. Fältobservatörer har varit Curt Jonsson och Nils-Anders Welander. Solna i juni 2002 Hans Norbeck VD 2
3 Sammanfattning 1995 började Stockholms Trafiksäkerhetsförening med årliga studier av cykelhjälmsanvändningen i Stockholms stad. NTF Stockholms län tog över studien år Syftet med studierna är att undersöka hur användningen av cykelhjälm förändras över åren. Avsikten med studierna är alltså inte i första hand att skatta nivån på hjälmanvändningen vid en viss tidpunkt utvecklades mätningarna, vilket innebar vissa förändringar jämfört med tidigare år. Antalet mätplatser utökades från tidigare 16 till 37 platser. Utökningen gjordes främst i Stockholms ytterstad, men även i innerstaden. Studien år 2002 är den åttonde i ordningen och är gjord under senare delen av maj, innan skolorna stänger för sommarlov. Totalt omfattar studien vuxna cyklister vilket är 400 fler än förra året. Av dessa använde 36 % cykelhjälm. Detta är endast en liten ökning jämfört med 2001 då 35 % av cyklisterna använde hjälm. I innerstaden noterades vuxna cyklister. Av dessa använde 40 % cykelhjälm, den högsta andel som noterats under mätserien, dessutom en ökning med 1 % jämfört med förra året. Användningen var något högre för män än för kvinnor. Vid studien 1995 använde 15 % av studerade cyklister cykelhjälm låg användningsfrekvensen på en nivå där knappt en tredjedel av cyklisterna använde cykelhjälm. I Stockholms ytterstad noterades 891 vuxna cyklister. Av dessa använde 23 % cykelhjälm, en liten minskning från Användningen är lägre än i innerstaden, oroande är att användningen minskar för tredje året i rad från 28 % 2000, till 23 % år Det var en skillnad mellan män (22 %) och kvinnor (25 %). I studien 2002 noterades även barn och ungdomar i ålder 6-15 år vid mätplatserna. Totalt noterades 373 barn och ungdomar. Detta är ett mycket litet antal, varför studien endast kan ses som ett stickprov. Av dessa använde färre än hälften cykelhjälm, en minskning från förra året till 44 %. Flickorna använde hjälm i högre utsträckning än pojkarna. Den yngre åldersgruppen 6-12 år hade högre användningsfrekvens än den äldre år. 3
4 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning 3 1 Bakgrund Historik Cykelolyckor i Stockholms stad Cykelhjälmens skadeförebyggande effekt Faktorer som påverkar användningen 7 2 Syfte 7 3 Metod Vuxna cyklister Vuxna cyklister i innerstaden Vuxna cyklister i ytterstaden Barn och ungdom Resultatdiskussion 12 Bilaga 1 13 Referenser 1 4
5 1 Bakgrund 1.1 Historik Cykelhjälmen började lanseras under 1970-talet. Mycket av arbetet skedde på initiativ av Konsumentverket och professor Bertil Aldman. Under 1980-talet bedrevs olika arbeten för ökad cykelhjälmsanvändning, framförallt vad gällde barn. Våren 1983 började Konsumentverket att utarbeta riktlinjer för cykelhjälmar. Riktlinjerna trycktes Samtidigt uppmanades personal och barn på fritidshem att använda cykelhjälm vid utflykter. Riktlinjerna trädde i kraft först 1 mars, Våren 1987 kom cykelhjälmens stora genombrott, främst bland barn. Bl.a. arrangerade Stockholms Trafiksäkerhetsförening, Trafiksäkerhetsförbundet Stockholms län, AKTA och Folksam en nationell samling i Stockholm för att stödja dem som ville arbeta och verka aktivt för ökad cykelhjälmsanvändning. Vid samlingen presenterades de nya riktlinjerna och professor Aldman redogjorde för nyttan av cykelhjälm. Samma år gick några landsting, bl.a. Skaraborg, ut med hjälmrecept till 4-åringar. Recepten, som gav en kraftig rabatt vid köp av hjälm, delades ut av barnavårdscentralerna. Landstinget bidrog med rabatten initierade WHO ett världsomspännande hjälmprojekt med syfte att öka hjälmanvändningen och minska huvudskadorna för tvåhjulsburna trafikanter bildades Svenska Hjälminitiativgruppen. Gruppen samordnar lokala och regionala insatser, förmedlar kunskaper från forskare och praktiker om cyklisters säkerhet och cykelhjälmar samt producerar informationsmaterial startades Cykelhjälmsinitiativet i Stockholms län. Då hade de första tragiska olyckorna med barn som blivit hängda i cykelhjälmen inträffat. Detta bidrog till nya riktlinjer för cykelhjälm och småbarnshjälm med grönt spänne. Under resten av 1990-talet har det sedan bedrivits många hjälmsatsningar, program och kampanjer i skiftande former och intensitet runtom i Sverige. 1.2 Cykelolyckor i Stockholms stad I Stockholm omkom i genomsnitt på de senaste fem åren 2 cyklister årligen. Undantag var 1999 då ingen cyklist omkom omkom 5 cyklister. Enligt den officiella statistiken som bygger på de olyckor som rapporterats till polisen, minskar antalet svårt och lindrigt skadade cyklister i Stockholm. Långt ifrån alla cykelolyckor som inträffar rapporteras till polisen. Mörkertalet är mycket stort. Detta gäller i synnerhet singelolyckor. Hur många cyklister som verkligen skadas i stockholmstrafiken vet man därför inte med säkerhet, men det kan röra sig om cyklister varje år. 5
6 I diagrammet nedan visas antalet dödade och skadade cyklister i polisrapporterade cykelolyckor under perioden antal cyklister Dödade och skadade cyklister i polisrapporterade olyckor i Stockholm Lindrigt skadade Svårt skadade Dödade Genomsnitt Källa Vägverket Som framgår av diagrammet ökade antalet polisrapporterade cykelolyckor i början av 1990-talet för att sedan sjunka mot slutet av decenniet. Under perioden inträffade två stora toppar, nämligen 1994 och Orsakerna till topparna är oklara, men utmärkande för båda åren är att de hade långa och varma sommarperioder, vilket kan ha lockat ut många cyklister polisrapporterades fler skadade cyklister än 1998, men antalet var inte lika högt som 1994 och Antalet svårt skadade cyklister -99 var det högsta som noterats under 1990-talet. Inte sedan 1992 har antalet dödade och skadade cyklister varit så lågt som förra året. Årets siffror ligger också under snittet för de senaste fem åren. Tilläggas bör också att fjolårssiffrorna är preliminära och kan komma att justeras något. Cyklister är en utsatt grupp. Olycksrisken är särskilt stor i stadstrafik. I Stockholm är risken att dödas cirka 20 gånger högre för en cyklist än för en bilist. Av dödsolyckorna är flertalet orsakade av kollisioner med motorfordon medan den vanligaste typen av cykelolyckor är singelolyckor. Många av dessa olyckor orsakas av bristande underhåll, t ex löst grus på körbanan, ojämn ytbeläggning eller snäva kurvor och höga kantstenar. Cyklisters hastighet är också bidragande till singelolyckornas uppkomst och konsekvens. För att minska cykelolyckorna krävs att cykeltrafiken separeras från den övriga fordonstrafiken. Där detta inte är möjligt måste hastigheten sänkas till högst 30 km/tim, om man ska nå nollvisionens inriktning. Det är också viktigt att användningen av cykelhjälm ökar kraftigt 1.3 Cykelhjälmens skadeförebyggande effekt De vanligaste diagnoserna efter cykelolyckor är skallskador och frakturer på armar och ben. Mer än var tredje cyklist som skadas får huvudskador. Hjärnan är väldigt ömtålig, redan en måttlig stöt kan ge svåra skador. Arm- och benskador går ofta att reparera medan hjärnskador ger bestående men. 6
7 Cykelhjälm har en god skyddseffekt mot svåra skallskador och hjärnskakning. Olycksanalysgruppen vid Norrlands Universitetssjukhus har analyserat dödliga och icke-dödliga skall- och ansiktsskador bland cyklister med och utan hjälm och funnit att: Omkring 40% av de cyklister som årligen omkommer i Sverige beräknas ha kunnat överleva om de använt cykelhjälm Antalet hjärnskakningar är 60-70% lägre bland skadade cyklister som har använt hjälm De flesta cykelolyckorna inträffar utan att någon bil är inblandad. Man cyklar helt enkelt omkull. Ofta får huvudet ta emot den största smällen. Det är alltså inte bara i innerstaden och på gator med tät fordonstrafik som cykelhjälmen gör stor nytta, även om cyklister i allmänhet tycks tro det. 1.4 Faktorer som påverkar användningen Användningen av cykelhjälm påverkas av en rad faktorer. Från studier som gjorts av bl.a. Vägoch transportforskningsinstitutet (VTI), Uppsala universitet och Stockholms Trafiksäkerhetsförening kan man dra vissa slutsatser eller göra vissa antaganden. Här följer några exempel: Trafiksituationen. Användningen av cykelhjälm är lägre i områden där man upplever det som mindre farligt att cykla. Ålder. Barn använder cykelhjälm i betydligt större utsträckning än vuxna. Elever i högstadiet använder sällan cykelhjälm. Typ av cykelfärd. Arbetspendlare använder cykelhjälm i större utsträckning än de som cyklar kortare sträckor. Fult, töntigt, obekvämt är orsaker till att 60 % av mellanstadiebarn slutar att använda hjälm enligt en studie i Uppsala. 2 Syfte Sedan 1995 har NTF Stockholms län, tidigare Stockholms Trafiksäkerhetsförening, årligen studerat cykelhjälmsanvändningen bland vuxna cyklister i Stockholm. Det främsta syftet med studierna är att undersöka hur användningen av cykelhjälm förändras över åren. Avsikten med studierna är alltså inte i första hand att skatta nivån på hjälmanvändningen vid en viss tidpunkt. Nivåer som nämns i olika trafiksäkerhetsprogram och måldokument kan bara uppskattas indirekt eller med omfattande mätprogram som i Vägverkets basramsprojekt. Resultaten från studierna används bland annat som underlag för att lokalanpassa förbundets utåtriktade verksamhet för att driva opinion för ökad cykelhjälmsanvändning. Studierna är också ett bra verktyg att upprätthålla kunskaper och intresse hos de frivilligarbetare som är knutna till förbundet. 3 Metod Sedan 1995 har Stockholms Trafiksäkerhetsförening, nu NTF Stockholms län årligen studerat av användningen av cykelhjälm bland vuxna cyklister i Stockholms stad. Första året gjordes studier endast i innerstaden, men sedan 1996 omfattar studierna även Stockholms ytterstad utvecklades metoden, vilket innebar vissa förändringar jämfört med tidigare. Årets resultat jämförs endast med resultaten från och med utökades antalet mätplatser, från 16 till 37. Utökning skedde främst i ytterstaden men även i innerstaden. Vissa tidigare mätplatser togs bort. Samtliga platser studeras under en timme. Observationstiden är vardagar, kl Män och kvinnor noteras separat i åldersgrupper 6-12 år, år och 16 år och äldre. Studierna görs under månadsskiftet slutet av maj och början av juni, innan skolorna stänger för sommarlov. 7
8 Som barn och ungdomar räknas här personer mellan 6 och 15 år. Eftersom mätplatserna främst är anpassade efter vuxna cyklister blir antalet barn och ungdomar som passerar litet och resultatet kan endast ses som ett stickprov. Följande mätplatser ingår i studien 2001: Innerstaden: Västerort: Söderort: Götgatan/Noa Arks gränd, Kungsholmsstrand, Norr Mälarstrand, Nybroplan, Ringvägen/Hornsgatan, Ringvägen/Katarina Bangata, Ringvägen/Tideliusgatan, S:t Eriksgatan/Fleminggatan, Sturegatan/Linnégatan, Sveavägen/Odengatan, Valhallavägen/ Värtavägen, Vasabron, Vasagatan/Kungsgatan och Västerbron. Alviks torg, Brommaplan, Bromstensplan, Bällstavägen/Karlsbodavägen, Hässelby Gård, Hässelby Villastad, Kista Centrum, Rinkeby, Sörgårdsvägen/Solhemsvägen, Vällingby Centrum och Ängbyplan. Bredäng, Farsta Centrum, Fruängen Centrum, Hägerstensvägen/Erik Segersälls väg, Högdalen Centrum, Hökarängen Centrum, Skarpnäcks allé, Skärholmens Centrum, Sockenvägen/Gamla Tyresövägen, Svedmyra, Årstavägen/Hjälmarsvägen och Älvsjö station. Ambitionen är att varje år studera samma platser vid samma tid på dagen. 8
9 Resultat 3.1 Vuxna cyklister Under perioden 23 maj 3 juni 2002 har NTF Stockholms län studerat användningen av cykelhjälm på 37 platser i Stockholm stad. Studien omfattar totalt vuxna cyklister. Av dessa använde 36,3 % cykelhjälm. Män och kvinnor använde hjälm i lika stor grad. Kvinnorna var ikapp männen i förra årets studie. Även i årets studie tangerar man männens resultat. I tabellen nedan redovisas det sammanslagna resultatet. Cyklist Studerat antal Andel med hjälm Kvinnor ,2 % Män ,3 % Totalt ,3 Den sammanlagda hjälmanvändningen är lite högre än 2001, då totalt 35 % använde hjälm. I denna typ av studie är det inte möjligt att under en serie av år genomföra räkningar vid samma typ av väder. Cykeltrafiken påverkas i hög grad av väderförhållandena och det är känt att en regnig dag påverkar antalet cyklister även dagen efter. Således bör den långsiktiga trenden studeras snarare än årsvisa variationer i antal och procent. Under flertalet år som förbundet gjort hjälmstudier har vädret varit gynnsamt för cykeltrafik, med många soliga och varma dagar. Under årets mätperiod var vädret mycket gynnsamt för cyklister med endast tre regniga dagar, flera dagar hade blåsigt väder men solsken. En faktor som kan påverka resultatet negativt är att vid bra väder lockas många nya cyklister ut i trafiken som inte ännu skaffat cykelhjälm. Nedan redovisas inte resultaten för varje enskild mätplats, utan endast en sammanslagning för samtliga mätplatser. Uppgifter för varje enskild mätplats redovisas i bilaga. Viktigt att notera är att man ska vara försiktig vid tolkningen av mätresultaten för enskilda mätplatser. Studien gör dels inte anspråk på att vara heltäckande för en enskild plats, dels finns större slumpmässig variation för enskilda mätningar eftersom de bygger på färre observationer än vid en sammanslagning. Det är alltså resultatet på den sammanslagna nivån som är det intressanta i studien. Cykelhjälmsanvändningen i Stockholm Andel med hjälm 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 95* Innerstaden Förorter 9
10 3.2 Vuxna cyklister i innerstaden Studierna i Stockholms innerstad omfattar 14 mätplatser. I innerstaden noterades totalt vuxna cyklister. Av dessa använde 40 % cykelhjälm. Andelen hjälmanvändare var lika bland kvinnor och män. I tabellen nedan redovisas det sammanslagna resultatet. Cyklist Studerat antal Andel med hjälm Kvinnor ,0 % Män ,9 % Totalt ,5 % I diagrammet på nedan visas resultaten från Stockholms Trafiksäkerhetsförening studie ihop med resultaten Som tidigare nämnts ändrades mätmetoden 1999 jämfört med tidigare år. Detta innebär att årets studie helst ska jämföras med resultaten tillbaka till Cykelhjälmsanvändning bland vuxna cyklister i innerstaden % 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Totalt Män Kvinnor 10
11 3.3 Vuxna cyklister i ytterstaden Studierna i Stockholms ytterstad omfattar 23 mätplatser, varav 11 i Västerort och 12 i Söderort. I ytterstaden studerades totalt vuxna cyklister. Av dessa använde 25 % cykelhjälm. Användningen har sjunkit något och är också lägre än i innerstaden. Kvinnors grad av användning har sjunkit från 27 % till 21 %, männens resultat är oförändrat. Totalt minskar användningen av cykelhjälm i ytterstaden med 3 % -enheter till 25 %. I tabellen nedan redovisas det sammanslagna resultatet. Cyklist Studerat antal Andel med hjälm Kvinnor % Män % Totalt % I diagrammet nedan visas resultat från studierna 1999 till Här visas endast den totala hjälmanvändningen utan uppdelning på kön. Mätplatserna är få och underlaget relativt begränsat varför en enskild mätplats kan ge kraftigt genomslag. Cykelhjälmsanvändning bland vuxna cyklister i ytterstaden (endast urprungliga mätplatser) 35% 30% 25% Totalt Män Kvinnor 20% 15% 10% 5% 0%
12 3.4 Barn och ungdom I studien 2002 har också barn och ungdomar i åldern 6-15 noterats vid mätplatserna. En uppdelning har gjorts på kön och åldersgrupperna 6-12 år samt år. Sammanlagt omfattar studien 220 barn och ungdomar. Detta är ett mycket litet antal, varför studien endast kan ses som ett stickprov. Av de 220 barn och ungdomar som noterades använde hälften cykelhjälm. Flickorna använde hjälm i högre utsträckning än pojkarna. Den yngre åldersgruppen hade högre användningsfrekvens än den äldre. 3.5 Resultatdiskussion Tre år i rad sjönk antalet cyklister i studien vilket kan ha flera orsaker såsom ogynnsamt väder. I årets studie ökade antalet cyklister med 400. En orsak till det kan ha varit att vädret varit varmt och soligt till stor del. Det kan ha lockat ut många nya cyklister som spontant tagit cykeln men inte hunnit med att ta fram/köpa hjälm. Det finns både positivt och negativt att lyfta fram från resultatet i årets studie. Här kommer det positiva: θ Antalet cyklister har ökat vilket vi ser som positivt om dom samtidigt valt att använda cykelhjälm. θ Kvinnliga cyklister som använder cykelhjälm i ytterstaden har ökat. θ Manliga cyklister som använder cykelhjälm i innerstaden har ökat. Här kommer det negativa: θ Kvinnliga cyklister som använder cykelhjälm i innerstaden minskar. θ Manliga cyklister som använder cykelhjälm i ytterstaden minskar kraftigt. θ 373 barn ingår också i studien, även där har en minskning skett. I det sammanslagna resultatet sjunker för tredje året i rad andelen cykelhjälmsanvändare i ytterstaden men ökar i innerstaden. Vilka orsaker till svängningarna är kan man bara spekulera i, det är svårt att hitta någon riktigt hållbar förklaring. En möjlig förklaring kan vara cyklistens upplevda risk. Trots stadens satsning på cykelfält och andra positiva cykelmiljöåtgärder upplever cyklister den intensiva biltrafiken som riskfull. Upplevelse av mindre risk skulle också kunna vara en förklaring till ytterstadscyklistens minskande benägenhet att använda hjälm. I årets studie har antalet dödade cyklister stigit från en till två medan antalet skadade cyklister sjunkit från förra studien till 190, vilket är samma nivå som 1993 men ännu långt ifrån acceptabel. Glädjande är dock att antalet skadade sjunker för tredje året i rad. 12
13 Bilaga 1 Tabeller Stockholms stad 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 23% 24% Söderort % 19% 27% Totalt Ytterstaden % 22% 25% Innerstaden ,5% 39,9% 39,0% Totalt Stockholms stad % 36% 36% Stockholms stad 2001 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 29% 20% Söderort % 28% 22% Totalt Ytterstaden % 29% 21% Innerstaden % 38% 41% Totalt Stockholms stad % 35% 35% Stockholms stad 2000 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 27% 18% Söderort % 32% 36% Totalt Ytterstaden % 29% 27% Innerstaden % 34% 34% Totalt Stockholms stad % 33% 31% Stockholms stad 1999 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 22% 19% Söderort % 17% 13% Totalt Ytterstaden % 19% 16% Innerstaden % 30% 27% Totalt Stockholms stad % 28% 24% 13
14 Stockholms stad 1998 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 6% 9% Söderort % 6% 19% Totalt Ytterstaden % 6% 12% Innerstaden % 30% 24% Totalt Stockholms stad % 27% 21% Stockholms stad 1997 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 10% 4% Söderort % 6% 5% Totalt Ytterstaden % 9% 5% Innerstaden % 30% 28% Totalt Stockholms stad % 25% 21% Stockholms stad 1996 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 7% 5% Söderort % 4% 5% Totalt Ytterstaden % 6% 5% Innerstaden % 21% 19% Totalt Stockholms stad % 17% 14% Stockholms stad 1995 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Totalt Stockholms stad % 17% 14% 14
15 Stockholms stad 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 23% 24% Söderort % 19% 27% Totalt Ytterstaden % 22% 25% Innerstaden ,5% 39,9% 39,0% Totalt Stockholms stad ,3% 36,3% 36,2% BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Västerort % 45% 59% % 36% 32% Söderort % 57% 0% % 0% 0% Övriga under 16, ålder okänd 0 Totalt Ytterstaden % 40% 45% % 45% 58% % 33% 31% Innerstaden % 88% 100% % 40% 25% Totalt Stockholms kommun % 43% 46% % 50% 61% % 34% 30% Innerstaden 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt MänKvinnor Götgatan/Noe Arks gränd % 35% 41% Kungsholmsstrand % 14% 60%
16 Norr Mälarstrand % 49% 45% Nybroplan/Strandvägen % 24% 22% Ringvägen/Hornsgatan % 32% 40% Ringvägen/Katarina Bangata % 25% 25% Ringvägen/Tideliusgatan % 29% 27% S:t Eriksgatan/Fleminggatan % 29% 21% Sturegatan/Linnégatan % 48% 33% Sveavägen/Odengatan % 35% 25% Valhallavägen/Värtavägen % 25% 29% Vasabron % 50% 53% Vasagatan/Kungsgatan % 46% 40% Västerbron % 29% 44% Totalt innerstaden % 40% 39% Västerort 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt MänKvinnor Alviks torg % 9% 18% Brommaplan % 28% 27% Bromstensplan % 25% 14% Bällstavägen/Karlsbodavägen % 46% 38% Hässelby Gård % 12% 0% Hässelby Villastad % 29% 25% Kista Centrum % 0% 0% Rinkeby % 0% 0% Sörgårdsvägen/Solhemsvägen % 0% 28% Vällingby Centrum % 10% 26% Ängbyplan % 54% 41% Totalt Västerort % 23% 24% Söderort 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt MänKvinnor Bredäng % 0% 0% Farsta Centrum % 0% 43% 2
17 Fruängens Centrum % 17% 0% Hägerstensvägen/Erik Segersälls väg % 20% 39% Högdalen Centrum % 15% 67% Hökarängen Centrum % 13% 11% Skarpnäcks allé % 14% 6% Skärholmens Centrum % 0% 25% Sockenvägen/Gamla Tyresövägen % 26% 33% Svedmyra % 21% 37% Årstavägen/Hjälmarsvägen % 20% 25% Älvsjö station % 26% 23% Totalt Söderort % 19% 27% Innerstaden 2002 BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Götgatan/Noe Arks gränd Norr Mälarstrand Nybroplan/Strandvägen Ringvägen/Hornsgatan Ringvägen/Tideliusgatan Sveavägen/Odengatan Ringvägen Katarina bang S:t Eriksgatan/Fleminggatan 3
18 Sturegatan/Linnégatan Vasabron Valhallavägen/Värtavägen Totalt innerstaden % 67% 64% % 88% 100% % 40% 25% Västerort 2002 BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Alviks torg Bromstensplan Bällstavägen/Karlsbodavägen Hässelby Gård Hässelby Villastad Kista Centrum Rinkeby
19 Sörgårdsvägen/Solhemsvägen Vällingby Centrum Änbyplan Totalt Västerort % 46% 57% % 59% 63% % 32% 48% Söderort 2002 BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Bredäng Farsta C Fruängens Centrum Hägerstensvägen/Erik Segersälls väg Högdalen C Hökarängen C Skarpnäcks allé
20 Skärholmen C Sockenvägen/Gamla Tyresövägen Årstavägen/Hjälmarsvägen Älvsjö station Övriga under 16, ålder okänd 0 Totalt Söderort % 22% 0% % 57% 0% % 0% 0% 6
21 Referenser Per-Åke Tjärnberg, Cykelhjälmsobservationer i Stockholm 2001, Rapport 2 Konferensrapport, 1:a Nationella Cykelhjälmskonferensen, oktober 95 Konferensrapport, 2:a Nationella Cykelhjälmskonferensen, november 97 Vägtrafikskador 2000, Statistiska centralbyrån/sika Peter Berg, Ragnar Westling, Kartläggning av attityder till cykelhjälmsanvändning hos skolungdomar, Uppsala universitet 1998 Jan Ifver, Vägverket Borlänge
Bältesstudie utvalda områden
Bältesstudie utvalda områden Resultat av bältesstudie på 28 platser i 16 områden med olika demografisk karaktär. Lotta Frejd November 2001 2001 Rapport 5 1 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning...
Läs merStockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005-2010. Bilaga till tjänsteutlåtande Gatu- och fastighetsnämnden
Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005-2010 Bilaga till tjänsteutlåtande Gatu- och fastighetsnämnden 2004-04-18 APRIL 2004 Projektdeltagare: Gatu- och fastighetskontoret Annika Feychting,
Läs mer129 människor drunknade 2013
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merMätning av bilisters tidsförluster vid införande av 30-zoner i Stockholm
Mätning av bilisters tidsförluster vid införande av 30-zoner i Stockholm Jämförande stickprovsmätning av tid det tar att köra ett antal sträckor i Stockholms stad med nuvarande hastighetsgränser respektive
Läs merFrån vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.
Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.
Läs merTrafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...
Läs merVägarbetare har inte airbag. Sänk farten.
Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. En rapport från SEKO juni 2011. Ny undersökning från SEKO Fartsyndare största hotet mot vägarbetare Sveriges trafikanter struntar i hastighetsbegränsningarna vid
Läs merAllt farligare att jobba på vägen
Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning
Läs merHastigheter i Stockholm
Hastigheter i Stockholm Resultat av hastighetsmätningar 1986-2000 Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Rapport 4 Förord Hastigheten har stor betydelse för såväl risken för trafikolyckor som skadornas
Läs merResor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001
VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer
Läs merLÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA
LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation
Läs merFÖR UPPSALA STAD KORTVERSION
Trafik plan 2oo6 FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 28 AUGUSTI 2006 foto: rolf hamilton foto: rolf hamilton Uppsala stad har hela charmen hos en gammal, vacker småstad. Samtidigt
Läs merBarn- och babymöbler F A K T A
MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn- och babymöbler Totalt inträffar ungefär 2 000 skador varje år där barn- och babymöbler är involverade. Till barn- och babymöbler räknas här höga och låga barnstolar,
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merCYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02
CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02 Sammanfattning Projektet Hållbart resande i Umeåregionen arbetar för att resorna i Umeåregionen
Läs merVerksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24
Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24 2011-03-24 MN 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ORGANISATION... 3 2. BASVERKSAMHET... 3 2.1 OPINION... 3 2.2 KUNSKAP... 3 2.3 INFORMATION... 3 3. NATIONELLA
Läs merBefolkningsförändringar bland barn 2001
23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor
Läs merResultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014
Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014 Publiceringsdatum: 150831 1 Olagliga däck (
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merTrafiksäkerhet för barn och unga
Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i
Läs mer2004 Notat 0408. Linda Hallenberg
Jämställdhet i trafiknämnder Kartläggning av antal kvinnor och män i de nämnder som i Stockholms läns kommuner är ansvariga för trafiksäkerhet och trafikplanering. Linda Hallenberg 2004 Notat 0408 Sammanfattning
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merGRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006
GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning
Läs merRemissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)
2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att
Läs merAnalys av trafiken i Stockholm
Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag
Läs merSari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE
1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merBEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004
STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Barnafödande i Stockholms stad S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 INLEDNING...
Läs merÄrende 18. Motion om att Karlskoga kommun ska uppmuntra barn och ungdomar under 15 år att använda hjälm
Ärende 18 Motion om att Karlskoga kommun ska uppmuntra barn och ungdomar under 15 år att använda hjälm Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-03-21 KS 2015.0320 Handläggare Mats Johansson Kommunfullmäktige Svar på
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs mer2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län
Vägverket 1 Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 2 Etappmålet En säker trafik Antalet döda och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor skall minska och antalet dödade i
Läs mer1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)
underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar
Läs merMotion om säkrare gång- och cykelvägar
2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för
Läs merStrategi och handlingsplan för cykeltrafik
CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor
Läs merArbetspendlare på cykel
Arbetspendlare på cykel Observationsstudie av cykelhjälmsanvändning Håkan Ter-Borch RAP. 3 juni 2007 Innehållsförteckning ARBETSPENDLARE PÅ CYKEL...4 BAKGRUND...4 GENOMFÖRANDE...4 PLATSER...4 RESULTAT...4
Läs merSvar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden
Läs merMotion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Läs merTaxiundersökning. 2001 Rapport 3. Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor. Helena Hartzell
Taxiundersökning Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor Helena Hartzell 2001 Rapport 3 Förord Taxitrafiken i Stockholm utgör en betydande del av det totala trafikarbetet
Läs merInformationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut.
Kontaktperson Evelyn Lindell Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 271 24 evelyn.lindell@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-03-06 Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning.
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merTRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018
2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR
Läs merDetta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.
Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar
Läs merTrafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15
Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare
Läs merGå och cykla till skolan tävlingen
2009-01-30 Gå och cykla till skolan tävlingen Sammanställning 2008 Agenda -21 Jessica Elmgren Agenda21@huddinge.se Innehåll Bakgrund och syfte 3 Mål 3 Metod 3 2003: Gå och cykla till skolan dagen 3 2004:
Läs merBefolkningsprognos 2014-2017
1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från
Läs merSäkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02
Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02 Säsongen 2014/15 Säsongen 2014/2015 började sent i Stockholms närhet, och blev tämligen isfattig med mycket
Läs merBilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar
Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar 3.1 STATISTIKEN I RAPPORTEN Stockholms stads trafikolycksrapports olycksdata baseras på statistiken från STRADA, dvs. en sammanvägning
Läs merSTRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne
STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera
Läs merNär, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB
si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merSvar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen
1 (4) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-11-25 Dnr Sbn 2013-445 Anna Wallroth Dnr KS 2013-749 Samhällsbyggnadsnämnden Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning,
Läs mer1. Grundskolelever efter undervisningstyp, kön och stadium 2008
Gerd Lindqvist/Kenth Häggblom Tel 018-25497 Utbildning 2008:3 09102008 Grundskolan hösten 2008 Antalet grundskolelever är drygt 2900 Antalet elever i de åländska grundskolorna höstterminen 2008 uppgår
Läs merCykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2001
VTI notat 16 2 VTI notat 16-2 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 1 Resultat från VTIs observationsstudie år 1 25 15 Nationella "Hjälmkampanjer" Svenska Cykelhjälmsgruppen "Nationellt Trafiksäkerhetsprogram"
Läs merUtvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister
Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merRapportering till FORA 2016
Användarmeddelande 20151221 Rapportering till FORA 2016 Bäste kund! I januari varje år ska företag knutna till Fora rapportera löneuppgifter för sina anställda till Fora. Uppgifterna ska rapporteras på
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs merRegler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar)
Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar) Lag med spelare som är födda år 00-01 ska spela på någon av de Mörkröda nivåerna och ska inte spela på Ljusröd nivå. De 5 olika Mörkröda
Läs merARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020
57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012
Umeå 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 368 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 976. Detta
Läs merInformation till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.
1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar
Läs merCyklisters synbarhet. Håkan Ter-Borch
Cyklisters synbarhet Håkan Ter-Borch RAP. 11 Dec. 2005 SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...7 UTRUSTNING...7 SYFTE...8 METOD...8 TYP AV OBSERVATIONER...8 MÄTPLATSER:...8 Pendelstråk...8 Övriga cykelvägar...8
Läs merBarns säkerhet i bil. vid ankomst till förskolan. Helen Sjöberg
Barns säkerhet i bil vid ankomst till förskolan Helen Sjöberg RAP. 4 juni 2005 Bakgrund NTF Stockholms län gör regelbundet mätningar av i vilken mån barn är fastspända i bil i samband med generella undersökningar
Läs merUnga förares trafikolyckor
Unga förares trafikolyckor En trendanalys i tre årskullar Åsa Murray Barn och ungdomar, utveckling, lärande och socialisation Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet Sammanfattning Bakgrunden
Läs merFöretagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merVägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd
Vägledning - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet NTF Skånes Trafikäldreråd Januari 2007 Manual och informationsunderlag för trafikantombud att användas vid möten och sammankomster med medlemmarna
Läs merCykelplanering i Stockholm sedan 1980
2013-05-31 Cykelplanering i Stockholm sedan 1980 Reflektion av Martin Emanuel, KTH Inledning I min avhandling, Trafikslag på undantag: Cykeltrafikens i Stockholm 1930 1980 (Stockholmia Förlag, 2012), beskriver
Läs mer9 av 13 dödsfall i Skåne hade kunnat undvikas.
13 personer har omkommit i trafikolyckor i Skåne under 2007. 9 av 13 dödsfall i Skåne hade kunnat undvikas. Högst 270 döda det är Riksdagens mål för vägtrafiken 2007, tio år efter beslutet om Nollvisionen.
Läs merTrafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008
till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698
Läs merFler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken
År 22 Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 21 22 Rapport 2:29 Trafikkontoret Issn 113-153 Trafiksäkerhetsprogram för åren 21 22 har tagits fram av Trafikkontoret Göteborgs
Läs merBarn och ungdomars skador i Västernorrland
Barn och ungdomars skador i Västernorrland Skador av olycksfall bland barn och ungdomar i åldern 7 till 17 år i Västernorrland år 1999-2006 2 Förord I Landstingets Folkhälsoplan En mer hälsofrämjande hälso-
Läs merFörslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna
Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna Slutbetänkande från Delegationen för mänskliga rättigheter till regeringen Delegationen för mänskliga rättigheter har arbetat med mänskliga
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merSop-OLA -för säkrare avfallsinsamling
1 Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling Antalet dödade, svårt- och lindrigt skadade personer i olyckor där sopbilar varit inblandade 45 40 35 30 Antal 25 20 Dödade Svårt Skadade Lindrigt skadade Totalt
Läs merNågra fakta om alkohol, hastighet och bilbälte.
Några fakta om alkohol, hastighet och bilbälte. Säkerheten i vägtransportsystemet bestäms av ett antal väl definierade säkerhetsfaktorer eller indikatorer som var för sig och gemensamt bygger upp en säkerhetsnivå.
Läs merNordic Human Factors Guideline NHFG
Nordic Human Factors Guideline NHFG Förklaringsmodell för trafikantbeteende Ett nordiskt samarbete under Nordiska Väggeometrigruppen 1 Varför en ny förklaringsmodell? Trafikolyckor är ett stort problem
Läs merVårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.
VÅRA ISO-MÅL K valitets mål Vårt övergripande kvalitetsmål är att minska antalet avvikelser genom förbättringsrapportering med fokus på kundklagomålen. För närvarande focuserar vi på andelen krediteringar.
Läs merSydvästra delen: söder om Kulltorp till Havsbadsvägsrondellen
Sida 1 av 6 2013-02-25 (3) Förslag på ENGELHOLMSRINGLED runt Ängelholms innerstad Vägstandard som nuvarande Kungssgårdsleden d.v.s. för trafik med 90 km/tim. Hög hastighet motiveras med att trafikanterna
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs mer9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården
9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört
Läs merKatrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer
.Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade
Läs merFolkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Läs merArbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009
Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna
Läs merPolisens trafiksäkerhetsarbete. www.polisen.se
Polisens trafiksäkerhetsarbete www.polisen.se Den folder du har i din hand är en sammanfattning av strategin och handlingsplanen för Polisens trafiksäkerhetsarbete som började att gälla våren 2006. Strategin
Läs merResultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2008
Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2008 1 Olagligt mönsterdjup alla bilar 8% 6% 4% 6,5% 5,3% 4,5% 2% www.polisen.se www.vv.se www.dackinfo.se www.ntf.se www.bilprovningen.se
Läs merPM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder
PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder 2015-07-09 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykeltrafik i stor lutning... 3 3 Cykel i citybanan service- och räddningstunnel... 4 4 Förslag
Läs merRAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19
RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar
Läs merTrenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av
STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2013-12-03 / 11 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser
Läs merF A K T A. Barn 1-3 år: Skador i eller kring hemmet. Andel skadade barn efter ålder och kön.
MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn 1-3 år: Skador i eller kring hemmet Varje år skadas nästan 20 000 barn i åldern ett till och med tre år i eller kring bostaden. Med skada menas att den varit så
Läs merEnkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar
Läs merMopedinformation för föräldrar
Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Polisen och Trafikförsäkringscentralen Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor
Läs merCYKELSTÖDET CYKELSKOLAN FÖR VUXNA
CYKELSTÖDET CYKELSKOLAN FÖR VUXNA Lektion 1 Teori Trafiksäkerhet, regler och vägmärken Lektion 2 Repetition Besiktning av cykel Teoriprov Övriga lektioner Öva på att cykla Cykelskolan avslutas med: Cykelbanor
Läs merKART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr.
KART- LÄGGNING ISSN 1400-0792 Dnr. 701-762-2006 Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL Handikappomsorg Årsskiftet 2005/06 SAMMANFATTNING Under året som gått har antalet beslut och domar som
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs mer