Cykelhjälmsobservationer i Stockholm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cykelhjälmsobservationer i Stockholm"

Transkript

1 Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Resultat av observationer Per-Åke Tjärnberg Juni Rapport 0201

2 Förord Våld mot huvudet till följd av cykelolyckor är vanligt och dessutom ofta allvarligt. Två av tre dödade cyklister i landet har skallskador som primär dödsorsak. Cykelhjälmen ger ett mycket bra skydd mot dessa allvarliga skador. NTF Stockholms län, tidigare Stockholms Trafiksäkerhetsförening, har årligen studerat användningen av cykelhjälm bland vuxna cyklister i Stockholms innerstad sedan Sedan 1996 omfattar studierna även Stockholms förorter. Denna rapport redovisar den senaste studien från maj 2002 och ger också en tillbakablick på tidigare års studier. Studien år 2002 är den åttonde i ordningen och har genomförts på uppdrag av Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm. Projektledare har varit Per-Åke Tjärnberg, som även stått för analys och dokumentation. Fältobservatörer har varit Curt Jonsson och Nils-Anders Welander. Solna i juni 2002 Hans Norbeck VD 2

3 Sammanfattning 1995 började Stockholms Trafiksäkerhetsförening med årliga studier av cykelhjälmsanvändningen i Stockholms stad. NTF Stockholms län tog över studien år Syftet med studierna är att undersöka hur användningen av cykelhjälm förändras över åren. Avsikten med studierna är alltså inte i första hand att skatta nivån på hjälmanvändningen vid en viss tidpunkt utvecklades mätningarna, vilket innebar vissa förändringar jämfört med tidigare år. Antalet mätplatser utökades från tidigare 16 till 37 platser. Utökningen gjordes främst i Stockholms ytterstad, men även i innerstaden. Studien år 2002 är den åttonde i ordningen och är gjord under senare delen av maj, innan skolorna stänger för sommarlov. Totalt omfattar studien vuxna cyklister vilket är 400 fler än förra året. Av dessa använde 36 % cykelhjälm. Detta är endast en liten ökning jämfört med 2001 då 35 % av cyklisterna använde hjälm. I innerstaden noterades vuxna cyklister. Av dessa använde 40 % cykelhjälm, den högsta andel som noterats under mätserien, dessutom en ökning med 1 % jämfört med förra året. Användningen var något högre för män än för kvinnor. Vid studien 1995 använde 15 % av studerade cyklister cykelhjälm låg användningsfrekvensen på en nivå där knappt en tredjedel av cyklisterna använde cykelhjälm. I Stockholms ytterstad noterades 891 vuxna cyklister. Av dessa använde 23 % cykelhjälm, en liten minskning från Användningen är lägre än i innerstaden, oroande är att användningen minskar för tredje året i rad från 28 % 2000, till 23 % år Det var en skillnad mellan män (22 %) och kvinnor (25 %). I studien 2002 noterades även barn och ungdomar i ålder 6-15 år vid mätplatserna. Totalt noterades 373 barn och ungdomar. Detta är ett mycket litet antal, varför studien endast kan ses som ett stickprov. Av dessa använde färre än hälften cykelhjälm, en minskning från förra året till 44 %. Flickorna använde hjälm i högre utsträckning än pojkarna. Den yngre åldersgruppen 6-12 år hade högre användningsfrekvens än den äldre år. 3

4 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning 3 1 Bakgrund Historik Cykelolyckor i Stockholms stad Cykelhjälmens skadeförebyggande effekt Faktorer som påverkar användningen 7 2 Syfte 7 3 Metod Vuxna cyklister Vuxna cyklister i innerstaden Vuxna cyklister i ytterstaden Barn och ungdom Resultatdiskussion 12 Bilaga 1 13 Referenser 1 4

5 1 Bakgrund 1.1 Historik Cykelhjälmen började lanseras under 1970-talet. Mycket av arbetet skedde på initiativ av Konsumentverket och professor Bertil Aldman. Under 1980-talet bedrevs olika arbeten för ökad cykelhjälmsanvändning, framförallt vad gällde barn. Våren 1983 började Konsumentverket att utarbeta riktlinjer för cykelhjälmar. Riktlinjerna trycktes Samtidigt uppmanades personal och barn på fritidshem att använda cykelhjälm vid utflykter. Riktlinjerna trädde i kraft först 1 mars, Våren 1987 kom cykelhjälmens stora genombrott, främst bland barn. Bl.a. arrangerade Stockholms Trafiksäkerhetsförening, Trafiksäkerhetsförbundet Stockholms län, AKTA och Folksam en nationell samling i Stockholm för att stödja dem som ville arbeta och verka aktivt för ökad cykelhjälmsanvändning. Vid samlingen presenterades de nya riktlinjerna och professor Aldman redogjorde för nyttan av cykelhjälm. Samma år gick några landsting, bl.a. Skaraborg, ut med hjälmrecept till 4-åringar. Recepten, som gav en kraftig rabatt vid köp av hjälm, delades ut av barnavårdscentralerna. Landstinget bidrog med rabatten initierade WHO ett världsomspännande hjälmprojekt med syfte att öka hjälmanvändningen och minska huvudskadorna för tvåhjulsburna trafikanter bildades Svenska Hjälminitiativgruppen. Gruppen samordnar lokala och regionala insatser, förmedlar kunskaper från forskare och praktiker om cyklisters säkerhet och cykelhjälmar samt producerar informationsmaterial startades Cykelhjälmsinitiativet i Stockholms län. Då hade de första tragiska olyckorna med barn som blivit hängda i cykelhjälmen inträffat. Detta bidrog till nya riktlinjer för cykelhjälm och småbarnshjälm med grönt spänne. Under resten av 1990-talet har det sedan bedrivits många hjälmsatsningar, program och kampanjer i skiftande former och intensitet runtom i Sverige. 1.2 Cykelolyckor i Stockholms stad I Stockholm omkom i genomsnitt på de senaste fem åren 2 cyklister årligen. Undantag var 1999 då ingen cyklist omkom omkom 5 cyklister. Enligt den officiella statistiken som bygger på de olyckor som rapporterats till polisen, minskar antalet svårt och lindrigt skadade cyklister i Stockholm. Långt ifrån alla cykelolyckor som inträffar rapporteras till polisen. Mörkertalet är mycket stort. Detta gäller i synnerhet singelolyckor. Hur många cyklister som verkligen skadas i stockholmstrafiken vet man därför inte med säkerhet, men det kan röra sig om cyklister varje år. 5

6 I diagrammet nedan visas antalet dödade och skadade cyklister i polisrapporterade cykelolyckor under perioden antal cyklister Dödade och skadade cyklister i polisrapporterade olyckor i Stockholm Lindrigt skadade Svårt skadade Dödade Genomsnitt Källa Vägverket Som framgår av diagrammet ökade antalet polisrapporterade cykelolyckor i början av 1990-talet för att sedan sjunka mot slutet av decenniet. Under perioden inträffade två stora toppar, nämligen 1994 och Orsakerna till topparna är oklara, men utmärkande för båda åren är att de hade långa och varma sommarperioder, vilket kan ha lockat ut många cyklister polisrapporterades fler skadade cyklister än 1998, men antalet var inte lika högt som 1994 och Antalet svårt skadade cyklister -99 var det högsta som noterats under 1990-talet. Inte sedan 1992 har antalet dödade och skadade cyklister varit så lågt som förra året. Årets siffror ligger också under snittet för de senaste fem åren. Tilläggas bör också att fjolårssiffrorna är preliminära och kan komma att justeras något. Cyklister är en utsatt grupp. Olycksrisken är särskilt stor i stadstrafik. I Stockholm är risken att dödas cirka 20 gånger högre för en cyklist än för en bilist. Av dödsolyckorna är flertalet orsakade av kollisioner med motorfordon medan den vanligaste typen av cykelolyckor är singelolyckor. Många av dessa olyckor orsakas av bristande underhåll, t ex löst grus på körbanan, ojämn ytbeläggning eller snäva kurvor och höga kantstenar. Cyklisters hastighet är också bidragande till singelolyckornas uppkomst och konsekvens. För att minska cykelolyckorna krävs att cykeltrafiken separeras från den övriga fordonstrafiken. Där detta inte är möjligt måste hastigheten sänkas till högst 30 km/tim, om man ska nå nollvisionens inriktning. Det är också viktigt att användningen av cykelhjälm ökar kraftigt 1.3 Cykelhjälmens skadeförebyggande effekt De vanligaste diagnoserna efter cykelolyckor är skallskador och frakturer på armar och ben. Mer än var tredje cyklist som skadas får huvudskador. Hjärnan är väldigt ömtålig, redan en måttlig stöt kan ge svåra skador. Arm- och benskador går ofta att reparera medan hjärnskador ger bestående men. 6

7 Cykelhjälm har en god skyddseffekt mot svåra skallskador och hjärnskakning. Olycksanalysgruppen vid Norrlands Universitetssjukhus har analyserat dödliga och icke-dödliga skall- och ansiktsskador bland cyklister med och utan hjälm och funnit att: Omkring 40% av de cyklister som årligen omkommer i Sverige beräknas ha kunnat överleva om de använt cykelhjälm Antalet hjärnskakningar är 60-70% lägre bland skadade cyklister som har använt hjälm De flesta cykelolyckorna inträffar utan att någon bil är inblandad. Man cyklar helt enkelt omkull. Ofta får huvudet ta emot den största smällen. Det är alltså inte bara i innerstaden och på gator med tät fordonstrafik som cykelhjälmen gör stor nytta, även om cyklister i allmänhet tycks tro det. 1.4 Faktorer som påverkar användningen Användningen av cykelhjälm påverkas av en rad faktorer. Från studier som gjorts av bl.a. Vägoch transportforskningsinstitutet (VTI), Uppsala universitet och Stockholms Trafiksäkerhetsförening kan man dra vissa slutsatser eller göra vissa antaganden. Här följer några exempel: Trafiksituationen. Användningen av cykelhjälm är lägre i områden där man upplever det som mindre farligt att cykla. Ålder. Barn använder cykelhjälm i betydligt större utsträckning än vuxna. Elever i högstadiet använder sällan cykelhjälm. Typ av cykelfärd. Arbetspendlare använder cykelhjälm i större utsträckning än de som cyklar kortare sträckor. Fult, töntigt, obekvämt är orsaker till att 60 % av mellanstadiebarn slutar att använda hjälm enligt en studie i Uppsala. 2 Syfte Sedan 1995 har NTF Stockholms län, tidigare Stockholms Trafiksäkerhetsförening, årligen studerat cykelhjälmsanvändningen bland vuxna cyklister i Stockholm. Det främsta syftet med studierna är att undersöka hur användningen av cykelhjälm förändras över åren. Avsikten med studierna är alltså inte i första hand att skatta nivån på hjälmanvändningen vid en viss tidpunkt. Nivåer som nämns i olika trafiksäkerhetsprogram och måldokument kan bara uppskattas indirekt eller med omfattande mätprogram som i Vägverkets basramsprojekt. Resultaten från studierna används bland annat som underlag för att lokalanpassa förbundets utåtriktade verksamhet för att driva opinion för ökad cykelhjälmsanvändning. Studierna är också ett bra verktyg att upprätthålla kunskaper och intresse hos de frivilligarbetare som är knutna till förbundet. 3 Metod Sedan 1995 har Stockholms Trafiksäkerhetsförening, nu NTF Stockholms län årligen studerat av användningen av cykelhjälm bland vuxna cyklister i Stockholms stad. Första året gjordes studier endast i innerstaden, men sedan 1996 omfattar studierna även Stockholms ytterstad utvecklades metoden, vilket innebar vissa förändringar jämfört med tidigare. Årets resultat jämförs endast med resultaten från och med utökades antalet mätplatser, från 16 till 37. Utökning skedde främst i ytterstaden men även i innerstaden. Vissa tidigare mätplatser togs bort. Samtliga platser studeras under en timme. Observationstiden är vardagar, kl Män och kvinnor noteras separat i åldersgrupper 6-12 år, år och 16 år och äldre. Studierna görs under månadsskiftet slutet av maj och början av juni, innan skolorna stänger för sommarlov. 7

8 Som barn och ungdomar räknas här personer mellan 6 och 15 år. Eftersom mätplatserna främst är anpassade efter vuxna cyklister blir antalet barn och ungdomar som passerar litet och resultatet kan endast ses som ett stickprov. Följande mätplatser ingår i studien 2001: Innerstaden: Västerort: Söderort: Götgatan/Noa Arks gränd, Kungsholmsstrand, Norr Mälarstrand, Nybroplan, Ringvägen/Hornsgatan, Ringvägen/Katarina Bangata, Ringvägen/Tideliusgatan, S:t Eriksgatan/Fleminggatan, Sturegatan/Linnégatan, Sveavägen/Odengatan, Valhallavägen/ Värtavägen, Vasabron, Vasagatan/Kungsgatan och Västerbron. Alviks torg, Brommaplan, Bromstensplan, Bällstavägen/Karlsbodavägen, Hässelby Gård, Hässelby Villastad, Kista Centrum, Rinkeby, Sörgårdsvägen/Solhemsvägen, Vällingby Centrum och Ängbyplan. Bredäng, Farsta Centrum, Fruängen Centrum, Hägerstensvägen/Erik Segersälls väg, Högdalen Centrum, Hökarängen Centrum, Skarpnäcks allé, Skärholmens Centrum, Sockenvägen/Gamla Tyresövägen, Svedmyra, Årstavägen/Hjälmarsvägen och Älvsjö station. Ambitionen är att varje år studera samma platser vid samma tid på dagen. 8

9 Resultat 3.1 Vuxna cyklister Under perioden 23 maj 3 juni 2002 har NTF Stockholms län studerat användningen av cykelhjälm på 37 platser i Stockholm stad. Studien omfattar totalt vuxna cyklister. Av dessa använde 36,3 % cykelhjälm. Män och kvinnor använde hjälm i lika stor grad. Kvinnorna var ikapp männen i förra årets studie. Även i årets studie tangerar man männens resultat. I tabellen nedan redovisas det sammanslagna resultatet. Cyklist Studerat antal Andel med hjälm Kvinnor ,2 % Män ,3 % Totalt ,3 Den sammanlagda hjälmanvändningen är lite högre än 2001, då totalt 35 % använde hjälm. I denna typ av studie är det inte möjligt att under en serie av år genomföra räkningar vid samma typ av väder. Cykeltrafiken påverkas i hög grad av väderförhållandena och det är känt att en regnig dag påverkar antalet cyklister även dagen efter. Således bör den långsiktiga trenden studeras snarare än årsvisa variationer i antal och procent. Under flertalet år som förbundet gjort hjälmstudier har vädret varit gynnsamt för cykeltrafik, med många soliga och varma dagar. Under årets mätperiod var vädret mycket gynnsamt för cyklister med endast tre regniga dagar, flera dagar hade blåsigt väder men solsken. En faktor som kan påverka resultatet negativt är att vid bra väder lockas många nya cyklister ut i trafiken som inte ännu skaffat cykelhjälm. Nedan redovisas inte resultaten för varje enskild mätplats, utan endast en sammanslagning för samtliga mätplatser. Uppgifter för varje enskild mätplats redovisas i bilaga. Viktigt att notera är att man ska vara försiktig vid tolkningen av mätresultaten för enskilda mätplatser. Studien gör dels inte anspråk på att vara heltäckande för en enskild plats, dels finns större slumpmässig variation för enskilda mätningar eftersom de bygger på färre observationer än vid en sammanslagning. Det är alltså resultatet på den sammanslagna nivån som är det intressanta i studien. Cykelhjälmsanvändningen i Stockholm Andel med hjälm 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 95* Innerstaden Förorter 9

10 3.2 Vuxna cyklister i innerstaden Studierna i Stockholms innerstad omfattar 14 mätplatser. I innerstaden noterades totalt vuxna cyklister. Av dessa använde 40 % cykelhjälm. Andelen hjälmanvändare var lika bland kvinnor och män. I tabellen nedan redovisas det sammanslagna resultatet. Cyklist Studerat antal Andel med hjälm Kvinnor ,0 % Män ,9 % Totalt ,5 % I diagrammet på nedan visas resultaten från Stockholms Trafiksäkerhetsförening studie ihop med resultaten Som tidigare nämnts ändrades mätmetoden 1999 jämfört med tidigare år. Detta innebär att årets studie helst ska jämföras med resultaten tillbaka till Cykelhjälmsanvändning bland vuxna cyklister i innerstaden % 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Totalt Män Kvinnor 10

11 3.3 Vuxna cyklister i ytterstaden Studierna i Stockholms ytterstad omfattar 23 mätplatser, varav 11 i Västerort och 12 i Söderort. I ytterstaden studerades totalt vuxna cyklister. Av dessa använde 25 % cykelhjälm. Användningen har sjunkit något och är också lägre än i innerstaden. Kvinnors grad av användning har sjunkit från 27 % till 21 %, männens resultat är oförändrat. Totalt minskar användningen av cykelhjälm i ytterstaden med 3 % -enheter till 25 %. I tabellen nedan redovisas det sammanslagna resultatet. Cyklist Studerat antal Andel med hjälm Kvinnor % Män % Totalt % I diagrammet nedan visas resultat från studierna 1999 till Här visas endast den totala hjälmanvändningen utan uppdelning på kön. Mätplatserna är få och underlaget relativt begränsat varför en enskild mätplats kan ge kraftigt genomslag. Cykelhjälmsanvändning bland vuxna cyklister i ytterstaden (endast urprungliga mätplatser) 35% 30% 25% Totalt Män Kvinnor 20% 15% 10% 5% 0%

12 3.4 Barn och ungdom I studien 2002 har också barn och ungdomar i åldern 6-15 noterats vid mätplatserna. En uppdelning har gjorts på kön och åldersgrupperna 6-12 år samt år. Sammanlagt omfattar studien 220 barn och ungdomar. Detta är ett mycket litet antal, varför studien endast kan ses som ett stickprov. Av de 220 barn och ungdomar som noterades använde hälften cykelhjälm. Flickorna använde hjälm i högre utsträckning än pojkarna. Den yngre åldersgruppen hade högre användningsfrekvens än den äldre. 3.5 Resultatdiskussion Tre år i rad sjönk antalet cyklister i studien vilket kan ha flera orsaker såsom ogynnsamt väder. I årets studie ökade antalet cyklister med 400. En orsak till det kan ha varit att vädret varit varmt och soligt till stor del. Det kan ha lockat ut många nya cyklister som spontant tagit cykeln men inte hunnit med att ta fram/köpa hjälm. Det finns både positivt och negativt att lyfta fram från resultatet i årets studie. Här kommer det positiva: θ Antalet cyklister har ökat vilket vi ser som positivt om dom samtidigt valt att använda cykelhjälm. θ Kvinnliga cyklister som använder cykelhjälm i ytterstaden har ökat. θ Manliga cyklister som använder cykelhjälm i innerstaden har ökat. Här kommer det negativa: θ Kvinnliga cyklister som använder cykelhjälm i innerstaden minskar. θ Manliga cyklister som använder cykelhjälm i ytterstaden minskar kraftigt. θ 373 barn ingår också i studien, även där har en minskning skett. I det sammanslagna resultatet sjunker för tredje året i rad andelen cykelhjälmsanvändare i ytterstaden men ökar i innerstaden. Vilka orsaker till svängningarna är kan man bara spekulera i, det är svårt att hitta någon riktigt hållbar förklaring. En möjlig förklaring kan vara cyklistens upplevda risk. Trots stadens satsning på cykelfält och andra positiva cykelmiljöåtgärder upplever cyklister den intensiva biltrafiken som riskfull. Upplevelse av mindre risk skulle också kunna vara en förklaring till ytterstadscyklistens minskande benägenhet att använda hjälm. I årets studie har antalet dödade cyklister stigit från en till två medan antalet skadade cyklister sjunkit från förra studien till 190, vilket är samma nivå som 1993 men ännu långt ifrån acceptabel. Glädjande är dock att antalet skadade sjunker för tredje året i rad. 12

13 Bilaga 1 Tabeller Stockholms stad 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 23% 24% Söderort % 19% 27% Totalt Ytterstaden % 22% 25% Innerstaden ,5% 39,9% 39,0% Totalt Stockholms stad % 36% 36% Stockholms stad 2001 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 29% 20% Söderort % 28% 22% Totalt Ytterstaden % 29% 21% Innerstaden % 38% 41% Totalt Stockholms stad % 35% 35% Stockholms stad 2000 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 27% 18% Söderort % 32% 36% Totalt Ytterstaden % 29% 27% Innerstaden % 34% 34% Totalt Stockholms stad % 33% 31% Stockholms stad 1999 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 22% 19% Söderort % 17% 13% Totalt Ytterstaden % 19% 16% Innerstaden % 30% 27% Totalt Stockholms stad % 28% 24% 13

14 Stockholms stad 1998 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 6% 9% Söderort % 6% 19% Totalt Ytterstaden % 6% 12% Innerstaden % 30% 24% Totalt Stockholms stad % 27% 21% Stockholms stad 1997 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 10% 4% Söderort % 6% 5% Totalt Ytterstaden % 9% 5% Innerstaden % 30% 28% Totalt Stockholms stad % 25% 21% Stockholms stad 1996 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 7% 5% Söderort % 4% 5% Totalt Ytterstaden % 6% 5% Innerstaden % 21% 19% Totalt Stockholms stad % 17% 14% Stockholms stad 1995 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Totalt Stockholms stad % 17% 14% 14

15 Stockholms stad 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt Män Kvinnor Västerort % 23% 24% Söderort % 19% 27% Totalt Ytterstaden % 22% 25% Innerstaden ,5% 39,9% 39,0% Totalt Stockholms stad ,3% 36,3% 36,2% BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Västerort % 45% 59% % 36% 32% Söderort % 57% 0% % 0% 0% Övriga under 16, ålder okänd 0 Totalt Ytterstaden % 40% 45% % 45% 58% % 33% 31% Innerstaden % 88% 100% % 40% 25% Totalt Stockholms kommun % 43% 46% % 50% 61% % 34% 30% Innerstaden 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt MänKvinnor Götgatan/Noe Arks gränd % 35% 41% Kungsholmsstrand % 14% 60%

16 Norr Mälarstrand % 49% 45% Nybroplan/Strandvägen % 24% 22% Ringvägen/Hornsgatan % 32% 40% Ringvägen/Katarina Bangata % 25% 25% Ringvägen/Tideliusgatan % 29% 27% S:t Eriksgatan/Fleminggatan % 29% 21% Sturegatan/Linnégatan % 48% 33% Sveavägen/Odengatan % 35% 25% Valhallavägen/Värtavägen % 25% 29% Vasabron % 50% 53% Vasagatan/Kungsgatan % 46% 40% Västerbron % 29% 44% Totalt innerstaden % 40% 39% Västerort 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt MänKvinnor Alviks torg % 9% 18% Brommaplan % 28% 27% Bromstensplan % 25% 14% Bällstavägen/Karlsbodavägen % 46% 38% Hässelby Gård % 12% 0% Hässelby Villastad % 29% 25% Kista Centrum % 0% 0% Rinkeby % 0% 0% Sörgårdsvägen/Solhemsvägen % 0% 28% Vällingby Centrum % 10% 26% Ängbyplan % 54% 41% Totalt Västerort % 23% 24% Söderort 2002 Plats Totalt Män Kvinnor Män med Kvinnor med Totalt MänKvinnor Bredäng % 0% 0% Farsta Centrum % 0% 43% 2

17 Fruängens Centrum % 17% 0% Hägerstensvägen/Erik Segersälls väg % 20% 39% Högdalen Centrum % 15% 67% Hökarängen Centrum % 13% 11% Skarpnäcks allé % 14% 6% Skärholmens Centrum % 0% 25% Sockenvägen/Gamla Tyresövägen % 26% 33% Svedmyra % 21% 37% Årstavägen/Hjälmarsvägen % 20% 25% Älvsjö station % 26% 23% Totalt Söderort % 19% 27% Innerstaden 2002 BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Götgatan/Noe Arks gränd Norr Mälarstrand Nybroplan/Strandvägen Ringvägen/Hornsgatan Ringvägen/Tideliusgatan Sveavägen/Odengatan Ringvägen Katarina bang S:t Eriksgatan/Fleminggatan 3

18 Sturegatan/Linnégatan Vasabron Valhallavägen/Värtavägen Totalt innerstaden % 67% 64% % 88% 100% % 40% 25% Västerort 2002 BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Alviks torg Bromstensplan Bällstavägen/Karlsbodavägen Hässelby Gård Hässelby Villastad Kista Centrum Rinkeby

19 Sörgårdsvägen/Solhemsvägen Vällingby Centrum Änbyplan Totalt Västerort % 46% 57% % 59% 63% % 32% 48% Söderort 2002 BARN OCH UNGDOMAR ANTAL CYKLISTER MED HJÄLM Plats Totalt Pojkar Flickor Pojkar med Flickor med Totalt Pojkar Flickor Bredäng Farsta C Fruängens Centrum Hägerstensvägen/Erik Segersälls väg Högdalen C Hökarängen C Skarpnäcks allé

20 Skärholmen C Sockenvägen/Gamla Tyresövägen Årstavägen/Hjälmarsvägen Älvsjö station Övriga under 16, ålder okänd 0 Totalt Söderort % 22% 0% % 57% 0% % 0% 0% 6

21 Referenser Per-Åke Tjärnberg, Cykelhjälmsobservationer i Stockholm 2001, Rapport 2 Konferensrapport, 1:a Nationella Cykelhjälmskonferensen, oktober 95 Konferensrapport, 2:a Nationella Cykelhjälmskonferensen, november 97 Vägtrafikskador 2000, Statistiska centralbyrån/sika Peter Berg, Ragnar Westling, Kartläggning av attityder till cykelhjälmsanvändning hos skolungdomar, Uppsala universitet 1998 Jan Ifver, Vägverket Borlänge

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005-2010. Bilaga till tjänsteutlåtande Gatu- och fastighetsnämnden

Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005-2010. Bilaga till tjänsteutlåtande Gatu- och fastighetsnämnden Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005-2010 Bilaga till tjänsteutlåtande Gatu- och fastighetsnämnden 2004-04-18 APRIL 2004 Projektdeltagare: Gatu- och fastighetskontoret Annika Feychting,

Läs mer

Bältesstudie utvalda områden

Bältesstudie utvalda områden Bältesstudie utvalda områden Resultat av bältesstudie på 28 platser i 16 områden med olika demografisk karaktär. Lotta Frejd November 2001 2001 Rapport 5 1 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning...

Läs mer

Hastigheter i Stockholm

Hastigheter i Stockholm Hastigheter i Stockholm Resultat av hastighetsmätningar 1986-2000 Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Rapport 4 Förord Hastigheten har stor betydelse för såväl risken för trafikolyckor som skadornas

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Arbetspendlare på cykel

Arbetspendlare på cykel Arbetspendlare på cykel Observationsstudie av cykelhjälmsanvändning Håkan Ter-Borch RAP. 3 juni 2007 Innehållsförteckning ARBETSPENDLARE PÅ CYKEL...4 BAKGRUND...4 GENOMFÖRANDE...4 PLATSER...4 RESULTAT...4

Läs mer

Mätning av bilisters tidsförluster vid införande av 30-zoner i Stockholm

Mätning av bilisters tidsförluster vid införande av 30-zoner i Stockholm Mätning av bilisters tidsförluster vid införande av 30-zoner i Stockholm Jämförande stickprovsmätning av tid det tar att köra ett antal sträckor i Stockholms stad med nuvarande hastighetsgränser respektive

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

129 människor drunknade 2013

129 människor drunknade 2013 ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION Trafik plan 2oo6 FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 28 AUGUSTI 2006 foto: rolf hamilton foto: rolf hamilton Uppsala stad har hela charmen hos en gammal, vacker småstad. Samtidigt

Läs mer

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24

Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24 Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24 2011-03-24 MN 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ORGANISATION... 3 2. BASVERKSAMHET... 3 2.1 OPINION... 3 2.2 KUNSKAP... 3 2.3 INFORMATION... 3 3. NATIONELLA

Läs mer

Arbetsplatsbesök och Cykla till jobbet

Arbetsplatsbesök och Cykla till jobbet Arbetsplatsbesök och Cykla till jobbet Sammanställning av utvärdering Per-Åke Tjärnberg September 21 21 Notat 4 Inledning Under april, maj och juni 21 har NTF Stockholms län genomfört besök med cykelhjälmsinformation

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) 2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att

Läs mer

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar 3.1 STATISTIKEN I RAPPORTEN Stockholms stads trafikolycksrapports olycksdata baseras på statistiken från STRADA, dvs. en sammanvägning

Läs mer

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Rapport 2005:23 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Läs mer

Barn- och babymöbler F A K T A

Barn- och babymöbler F A K T A MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn- och babymöbler Totalt inträffar ungefär 2 000 skador varje år där barn- och babymöbler är involverade. Till barn- och babymöbler räknas här höga och låga barnstolar,

Läs mer

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 1 Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 2 Etappmålet En säker trafik Antalet döda och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor skall minska och antalet dödade i

Läs mer

Unga förares trafikolyckor

Unga förares trafikolyckor Unga förares trafikolyckor En trendanalys i tre årskullar Åsa Murray Barn och ungdomar, utveckling, lärande och socialisation Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet Sammanfattning Bakgrunden

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län En observationsstudie utförd vid cykelstråk och grundskolor i fem kommuner Jennie Averby Nils-Anders Welander RAP. 1 Maj 2009 2 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Tylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin

Tylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin Tylösandsseminariet 2-4 september Lars Darin Hur gör vi nu då för att säkra cykeltrafiken? Trafikverket presenterar det pågående samverkansarbetet med att ta fram strategier och åtgärder för säkrare cykling

Läs mer

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Barnafödande i Stockholms stad S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 INLEDNING...

Läs mer

9 av 13 dödsfall i Skåne hade kunnat undvikas.

9 av 13 dödsfall i Skåne hade kunnat undvikas. 13 personer har omkommit i trafikolyckor i Skåne under 2007. 9 av 13 dödsfall i Skåne hade kunnat undvikas. Högst 270 döda det är Riksdagens mål för vägtrafiken 2007, tio år efter beslutet om Nollvisionen.

Läs mer

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr Sida 1 (6) 2016-01-12 Handläggare Björn Hansson 08-508 262 84 Till Trafiknämnden 2016-02-04 Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Trafiknämnden

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Yrkestrafik och hastighet

Yrkestrafik och hastighet Yrkestrafik och hastighet Ett projekt om yrkestrafikens hastighet Kjell Cronvall November 2005 Rapport 09 Förord Hastigheten är den variabel som är starkast olycks- och skaderelaterad inom vägtransportsystemet.

Läs mer

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken År 22 Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 21 22 Rapport 2:29 Trafikkontoret Issn 113-153 Trafiksäkerhetsprogram för åren 21 22 har tagits fram av Trafikkontoret Göteborgs

Läs mer

Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten.

Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. En rapport från SEKO juni 2011. Ny undersökning från SEKO Fartsyndare största hotet mot vägarbetare Sveriges trafikanter struntar i hastighetsbegränsningarna vid

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02

CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02 CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02 Sammanfattning Projektet Hållbart resande i Umeåregionen arbetar för att resorna i Umeåregionen

Läs mer

CYKELPLAN 2012. Del 1: Strategi för en cykelstad i världsklass Del 2: Handlingsplan. Remissversion

CYKELPLAN 2012. Del 1: Strategi för en cykelstad i världsklass Del 2: Handlingsplan. Remissversion CYKELPLAN 2012 Del 1: Strategi för en cykelstad i världsklass Del 2: Handlingsplan Remissversion FÖRORD Vid Trafik- och renhållningsnämndens möte den 14 juni 2010 fick trafikkontoret i uppdrag att ta fram

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation

Läs mer

Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2001

Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2001 VTI notat 16 2 VTI notat 16-2 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 1 Resultat från VTIs observationsstudie år 1 25 15 Nationella "Hjälmkampanjer" Svenska Cykelhjälmsgruppen "Nationellt Trafiksäkerhetsprogram"

Läs mer

Krister Spolander 2007-05-09 krister@spolander.se 08 720 01 25

Krister Spolander 2007-05-09 krister@spolander.se 08 720 01 25 Krister Spolander 2007-05-09 krister@spolander.se 08 720 01 25 Trafikkontoret Gatuavdelningen, Norra distriktet Krister Isaksson Box 8311 104 20 STOCKHOLM Synpunkter på Cykeln i staden dnr T2007-313-00834

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Cykelplanering i Stockholm sedan 1980

Cykelplanering i Stockholm sedan 1980 2013-05-31 Cykelplanering i Stockholm sedan 1980 Reflektion av Martin Emanuel, KTH Inledning I min avhandling, Trafikslag på undantag: Cykeltrafikens i Stockholm 1930 1980 (Stockholmia Förlag, 2012), beskriver

Läs mer

Mopedinformation för föräldrar

Mopedinformation för föräldrar Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Polisen och Trafikförsäkringscentralen Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Allt farligare att jobba på vägen

Allt farligare att jobba på vägen Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning

Läs mer

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad 5 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Forss Oscar Fritz Daniel Uggla Kerrou Teresa Datum 2016-03-02 Diarienummer GSN-2015-1930 Gatu- och samhällsmiljönämnden Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Läs mer

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE 1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen 1 (4) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-11-25 Dnr Sbn 2013-445 Anna Wallroth Dnr KS 2013-749 Samhällsbyggnadsnämnden Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning,

Läs mer

Fakta och kunskap för dig som arbetar med Huvudsaken

Fakta och kunskap för dig som arbetar med Huvudsaken Fakta och kunskap för dig som arbetar med Huvudsaken NTF/Feb 2005 1 Innehåll Inledning, 3 Cykelolyckor, 4 Cyklisten, 6 Cykelhjälm, 9 Säker cykel, 10 Vad säger lagen?, 11 Ett hållbart transportsätt, 15

Läs mer

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut.

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut. Kontaktperson Evelyn Lindell Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 271 24 evelyn.lindell@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-03-06 Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning.

Läs mer

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

2004 Notat 0408. Linda Hallenberg

2004 Notat 0408. Linda Hallenberg Jämställdhet i trafiknämnder Kartläggning av antal kvinnor och män i de nämnder som i Stockholms läns kommuner är ansvariga för trafiksäkerhet och trafikplanering. Linda Hallenberg 2004 Notat 0408 Sammanfattning

Läs mer

Sydvästra delen: söder om Kulltorp till Havsbadsvägsrondellen

Sydvästra delen: söder om Kulltorp till Havsbadsvägsrondellen Sida 1 av 6 2013-02-25 (3) Förslag på ENGELHOLMSRINGLED runt Ängelholms innerstad Vägstandard som nuvarande Kungssgårdsleden d.v.s. för trafik med 90 km/tim. Hög hastighet motiveras med att trafikanterna

Läs mer

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Johanna Salén Trafikplanering 08-508 260 32 johanna.salen@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-09-29 Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden

Läs mer

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå Brödtext Punktlista nivå 1 Punktlista nivå 2 Brödtext Trafiksäkerhetsarbete i Umeå kommun Ur innehållet Underlag - Mångårigt samarbete med Norrlands universitetssjukhus - Trafiksäkerhetsprogram - Trafikdatarapport

Läs mer

Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling

Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling 1 Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling Antalet dödade, svårt- och lindrigt skadade personer i olyckor där sopbilar varit inblandade 45 40 35 30 Antal 25 20 Dödade Svårt Skadade Lindrigt skadade Totalt

Läs mer

Kalmars resultat i september 2004: registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten. Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut

Kalmars resultat i september 2004: registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten. Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut s resultat i september : registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut Antal anmälda fall av rattfylleri per 10 000 inv 25 20 15 10 5 Riket totalt

Läs mer

Cyklisters synbarhet. Håkan Ter-Borch

Cyklisters synbarhet. Håkan Ter-Borch Cyklisters synbarhet Håkan Ter-Borch RAP. 11 Dec. 2005 SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...7 UTRUSTNING...7 SYFTE...8 METOD...8 TYP AV OBSERVATIONER...8 MÄTPLATSER:...8 Pendelstråk...8 Övriga cykelvägar...8

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014 Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014 Publiceringsdatum: 150831 1 Olagliga däck (

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN 1. UPPDRAG VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN Nuläge NTF Kalmar län har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt planera, leda och samordna

Läs mer

Trygg i trafiken. Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015

Trygg i trafiken. Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015 Trygg i trafiken Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015 Tr ygg i tra fiken? V i vi ll ve ta va d d u so m b o r i N o rr vi k tr a fi k m il jö e n ty c k e r o m n i d it t o m rå d e. 2/8 Innehåll

Läs mer

Så här gjorde Falun Borlänge

Så här gjorde Falun Borlänge Nya hastighetsgränser i tätort: Så här gjorde Falun Borlänge Ett samarbetsprojekt med Rätt hastighet för en attraktiv kommun Idéskrift Rätt hastighet för en attraktiv kommun Flera kommuner genomför hastighetsöversyner.

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2010 2020

HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2010 2020 HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2 22 Rapport :29 Trafikkontoret Issn 3-53 Ansvariga: Trafikkontoret: Suzanne Andersson Lennart Adolfsson Anna-Lena Lindström-Olsson Lars-Göran Wallin

Läs mer

GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND

GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND Lars Leden Leden (1996) beräknade risken, som antal dödade per hundra miljoner personkm, för personbilsförare,

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation april 2007

Arbetsmarknadsinformation april 2007 Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa

Läs mer

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen. VÅRA ISO-MÅL K valitets mål Vårt övergripande kvalitetsmål är att minska antalet avvikelser genom förbättringsrapportering med fokus på kundklagomålen. För närvarande focuserar vi på andelen krediteringar.

Läs mer

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik 732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876

Läs mer

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: 1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart

Läs mer

Utformning av upphöjda gångpassager

Utformning av upphöjda gångpassager Utformning av upphöjda gångpassager för ökad tillgänglighet och säkerhet för personer med synskada En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Paulina Eriksson Förord Denna skrift är baserad

Läs mer

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING PM ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING FOTO: CYKELGARAGET I ÄLVSJÖ 2013-12-10 Syftet Syftet med detta PM är att ligga till grund för dimensioneringen av cykelparkering vid Årstabergs station

Läs mer

Polisens trafiksäkerhetsarbete. www.polisen.se

Polisens trafiksäkerhetsarbete. www.polisen.se Polisens trafiksäkerhetsarbete www.polisen.se Den folder du har i din hand är en sammanfattning av strategin och handlingsplanen för Polisens trafiksäkerhetsarbete som började att gälla våren 2006. Strategin

Läs mer

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Umeå 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 368 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 976. Detta

Läs mer

Barn och ungdomars skador i Västernorrland

Barn och ungdomars skador i Västernorrland Barn och ungdomars skador i Västernorrland Skador av olycksfall bland barn och ungdomar i åldern 7 till 17 år i Västernorrland år 1999-2006 2 Förord I Landstingets Folkhälsoplan En mer hälsofrämjande hälso-

Läs mer

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka

Läs mer

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2015

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2015 Försäkringsbedrägerier i Sverige 2015 Försäkringsbedrägerier drabbar ärliga försäkringstagare Försäkringar spelar en viktig roll i samhället men försäkringslösningar fungerar inte om de missbrukas. Varje

Läs mer

C y k e l v ä g a r i N ä s s j ö

C y k e l v ä g a r i N ä s s j ö Förord Cykelvägar i Nässjö handlar om, som namnet säger, cykelvägarna i Nässjö stad, om hur de kan bli säkrare, framkomligare och lättare att hitta och orientera sig med för cyklisterna. Det här är ett

Läs mer

Säkerhet på snöskoter

Säkerhet på snöskoter Säkerhet på snöskoter - ett systematiskt arbete med berörda parter November 2012 Januari 2013 Nationella Snöskoterrådet på skotertur i VÄSEKS område i februari 2010. Foto: Per-Olov Wikberg Säkerhet på

Läs mer

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02

Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02 Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02 Säsongen 2014/15 Säsongen 2014/2015 började sent i Stockholms närhet, och blev tämligen isfattig med mycket

Läs mer

Olycksfall bland barn och ungdomar

Olycksfall bland barn och ungdomar Olycksfall bland barn och ungdomar Fakta om olycksfall bland barn och unga 0 till och med 17 år Sedan 1950-talet har antalet dödsfall till följd av olyckor minskat i Sverige. Trots detta: är skador den

Läs mer

Nordic Human Factors Guideline NHFG

Nordic Human Factors Guideline NHFG Nordic Human Factors Guideline NHFG Förklaringsmodell för trafikantbeteende Ett nordiskt samarbete under Nordiska Väggeometrigruppen 1 Varför en ny förklaringsmodell? Trafikolyckor är ett stort problem

Läs mer

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder Cykelhandlingsplan 2011-2015 Mål och åtgärder Antagen av gatunämnden 2 maj, 2011 Inledning Visionen: Mölndal är en etablerad cykelstad där cykeln är en naturlig del av vardagen. Ökad cykling är ett av

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer