RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0. Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport

Transkript

1 RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0 Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport

2 Dokumentinformation Titel: Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län slutrapport Serie nr: 2006:53 Författare: Beställare: Joel Edding, Jan Hammarström, Leif Linderholm, Miljöavgiftskansliet, Stockholms stad Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Beställare Ändringar efter remissrunda Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax info@trivector.se

3 Kort sammanfattning Antalet parkerade fordon på infartsparkeringarna till Stockholm har räknats och jämförts mellan våren 2005 (innan Stockholmsförsöket) och våren 2006 (under Stockholmsförsöket). Antalet parkerade fordon på infartsparkeringarna i Stockholms län inklusive Stockholms stad har ökat med 23 %, från ca (våren 2005) till ca (våren 2006) räknat i medeltal per månad. Ökningen av antalet parkerade fordon som helhet är en effekt av Stockholmsförsöket. Att fler infartsparkeringar anlagts och att antalet infartsparkeringsplatser utökats har större betydelse för ökningen än själva trängselskatten. Kollektivtrafiksatsningen har också sannolikt betydelse för ökningen av infartsparkerandet. Det går inte att påvisa någon statistiskt säkerställd förändring av antal parkerade fordon i innerstadens parkeringshus till följd av Stockholmsförsöket.

4 Innehållsförteckning Kort sammanfattning Innehållsförteckning Tabellförteckning Figurförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning Bakgrund och syfte Metod 1 2. Resultat Allmänt Förändring av antal parkerade fordon Förändring av beläggningsgrad 7 3. Slutsatser Allmänt Slutsatser infartsparkeringar Slutsatser parkeringshus Metod och mätdata Studiens upplägg 14 Bilaga 1) Bilaga 2) Bilaga 3) Infartsparkeringar där räkning av antalet fordon sker men som inte ingår i studien Infartsparkeringar som inte uppvisar någon signifikant skillnad i antal parkerade fordon före respektive under Stockholmsförsöket Förändring av antal parkeringsplatser samt avgiftsnivåer

5 Tabellförteckning Tabell 1.1 Antalet parkerade fordon och antalet infartsparkeringsplatser 2005 i jämförelse med Ett urval av länets infartsparkeringar har studerats. Tabell 1.2 Antal parkerade fordon och infartsparkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 på ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus. Tabell 2.1 Antalet parkerade fordon och antalet infartsparkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 på de studerade infartsparkeringarna. Tabell 2.2 Antal parkerade fordon och parkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 på ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus. Tabell 2.3 Antal parkerade fordon (medeltal per månad) redovisat per kommun på de av SL:s infartsparkeringar som uppvisar statistiskt säkerställda skillnader i antal fordon mellan våren 2005 och våren Tabell 2.4 Antal parkerade fordon (medeltal per månad) på de av Stockholm Parkerings infartsparkeringar som uppvisar statistiskt säkerställda skillnader i antal fordon mellan våren 2005 och våren Tabell 2.5 Jämförelse av antal föruthyrda parkeringsplatser (medeltal per månad) på Stockholm Parkerings utvalda parkeringshus våren 2005 (före Stockholmsförsöket) respektive våren 2006 (under Stockholmsförsöket). Tabell 2.6 Beläggningsgrad för infartsparkeringar i Stockholms län inklusive respektive exklusive Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms stad. Tabell 2.7 Beläggningsgrad för Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms stad. Tabell 2.8 Intäktsförändring från våren 2005 till våren 2006 för mars och april för utvalda parkeringshus. Figurförteckning Figur 2.1 Diagram över beläggningen på föruthyrda platser i Stockholm Parkerings utvalda parkeringshus.

6 Förord Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni 2003, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt Stockholmsförsöket. Den 16 juni 2004 beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS 2004:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m. den 31 juli Den 28 april 2005 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari Huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målen för försöket är: Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med procent. Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att, på regeringens uppdrag, planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner (bl.a. LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector m.fl.) samt vissa av stadens förvaltningar (trafikkontoret, USK och miljöförvaltningen), utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ.ing. Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn. dr. Muriel Beser Hugosson och tekn. lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn. dr.), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. Denna rapport har undersökt och sammanställt beläggningen på infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län. Projektledare har varit civ. ing. Jan Hammarström, projektmedarbetare har varit fil. mag. Joel Edding, båda från Trivector Traffic AB. Stockholm maj 2006 AB

7 Sammanfattning Inledning Stockholmsförsöket kan påverka bilisternas utnyttjande av infartsparkeringarna. I den studie som redovisas i denna rapport har följande hypoteser undersökts: fler infartsparkerar till följd av Stockholmsförsöket. färre parkerar i innerstadens parkeringshus till följd av Stockholmsförsöket. Metod För att fastställa eventuella förändringar av utnyttjandet av infartsparkeringarna har vi valt att jämföra antalet fordon som stått parkerade på anläggningarna vid vissa tider. Räkningarna av antalet fordon på infartsparkeringarna är gjorda manuellt under våren och hösten 2005 samt under våren I studien ingår ett större urval av SL:s och samtliga Stockholm Parkerings infartsparkeringar samt ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus. Resultat Antalet parkerade fordon på infartsparkeringarna har i Stockholms län som helhet ökat med 23 %, från ca (våren 2005) till ca (våren 2006) räknat i medeltal per månad. Motsvarande siffra för Stockholms län exklusive Stockholms stad är en ökning på 21 %. Totalt för infartsparkeringarna som ägs av Stockholms Parkering (i Stockholms stad) har antalet parkerade fordon ökat med 31 %. På de infartsparkeringar som SL ansvarar för uppvisar anläggningarna en statistiskt säkerställd ökning av antal parkerade fordon i 10 av de totalt 22 kommunerna. Ökningen är totalt på knappt fordon i medeltal per månad. Det totala antalet infartsparkeringsplatser har ökat med drygt mellan våren 2005 och våren På de infartsparkeringar som ägs av Stockholm Parkering är det 20 anläggningar av totalt 32 som uppvisar en statistiskt säkerställd skillnad i antal parkerade fordon mellan våren 2005 och våren För tre är det en minskning och för övriga 17 en ökning. Nio nya infartsparkeringar har tillkommit under perioden och en har avvecklats. Den totala skillnaden är en ökning på ca 600 fordon i medeltal per månad. Totalt ca nya infartsparkeringsplatser har anlagts mellan våren 2005 och våren I tabell 1.1 redovisas hur antalet parkerade fordon på infartsparkeringarna förändrats från våren 2005 till våren 2006.

8 Tabell 1.1 Antalet parkerade fordon och antalet infartsparkeringsplatser 2005 i jämförelse med Ett urval av länets infartsparkeringar har studerats. Totalt SL Stockholm Parkering Antal parkerade fordon våren* 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon hösten* 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon okt till dec 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon jan till mar 2006 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon våren* 2006 (medeltal per månad) Ökning av antal parkerade fordon från våren* 2005 till våren* 2006 (medeltal per månad) Ökning av antal parkerade fordon från våren* 2005 till våren* 2006 (procent) % 21 % 31 % Beläggningsgrad våren* % 81% 69 % Beläggningsgrad hösten* % 78 % 70 % Beläggningsgrad våren* % 78% 66 % Antal nya parkeringsplatser från våren* 2005 till våren* 2006 Ökning av antalet parkeringsplatser våren* 2005 till våren* 2006 (procent) % 26 % 36 % Hur stor del av ökningen av antalet parkeringsplatser mellan våren* 2005 och våren* 2006 som var en del av Stockholmsförsöket Cirka 80 % Cirka 80 % Cirka 80 % *Våren är medeltal av månaderna april och maj, hösten medeltal av månaderna september och oktober. I studien ingår åtta parkeringsgarage varav sex är belägna innanför zonen för trängselskatt. Två av dessa har en statistiskt säkerställd förändring av antalet uthyrda parkeringsplatser efter införandet av trängselskatt. En har fått en ökning och den andra en minskning, båda ligger innanför zonen för trängselskatt. Tecken finns på minskade intäkter från besöksparkeringen. I tabell 1.2 redovisas antal parkerade fordon och parkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 på ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus.

9 Tabell 1.2 Antal parkerade fordon och infartsparkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 på ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus. Antal parkerade fordon våren 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon våren 2006 (medeltal per månad) Förändring av antal parkerade fordon från våren 2005 till våren 2006 (medeltal per månad) Förändring av antal parkerade fordon från våren 2005 till våren 2006 (procent) Totalt Innanför zonen för trängselskatt % 1% -1% Utanför zonen för trängselskatt Beläggningsgrad våren % 78% 52% Beläggningsgrad våren % 81% 50% Förändring av antal parkeringsplatser för förhyrning från våren 2005 till våren 2006 Förändring av antalet parkeringsplatser för förhyrning våren 2005 till våren 2006 (procent) % 4% 0% Slutsatser Den ökning av antalet parkerade fordon som skett mellan våren 2005 och våren 2006 visar att hypotesen att fler infartsparkerar till följd av Stockholmsförsöket stämmer. De relativt små förändringar som skett mellan perioderna oktober december 2005 och januari mars 2006 visar att anläggandet av fler infartsparkeringar och en ökning av antalet infartsparkeringsplatser har större betydelse för ökningen av infartsparkerandet än själva trängselskatten. Kollektivtrafiksatsningen har också sannolikt betydelse för ökningen av infartsparkerandet. Hypotesen att färre parkerar i innerstadens parkeringshus till följd av Stockholmsförsöket kan inte fastställas.

10 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Användandet av parkeringar är ett av flera mått på möjliga förändringar till följd av Stockholmsförsöket. En förändring kan betyda att bilisterna väljer att resa på ett annat sätt till följd av Stockholmsförsöket än vad de skulle ha gjort annars. Mot bakgrund av detta har vi studerat ett antal infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län. Med infartsparkering menas en parkering vid en hållplats för buss, tåg eller tunnelbana där man kan parkera bilen och fortsätta resan med något av dessa färdsätt. Syftet undersökningen är att analysera följande två hypoteser: fler infartsparkerar till följd av Stockholmsförsöket färre parkerar i innerstadens parkeringshus till följd av Stockholmsförsöket 1.2 Metod Räkningarna av antalet fordon på infartsparkeringarna är gjorda manuellt på plats på respektive anläggning under våren och hösten 2005 samt under våren För parkeringshusen har vi sammanställt material från Stockholm Parkering i form av antal uthyrda parkeringsplatser samt förändringar i intäkter från besöksparkeringarna. Som mått på eventuella förändringar har vi valt att använda antalet fordon som står parkerade på de studerade anläggningarna vid en viss tidpunkt. Beläggningsgraden beskriver hur stor andel av parkeringsplatsen som var utnyttjad vid en viss tidpunkt. I studien ingår ett större urval av SL:s och samtliga Stockholm Parkerings infartsparkeringar samt ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus. Urvalet av parkeringshus är gjort med hänsyn till att dessa anläggningar förväntas ge en representativ bild av hur parkeringsbeläggningen påverkas av Stockholmsförsöket.

11 2 2. Resultat 2.1 Allmänt I detta kapitel redovisas förändringen av antal parkerade fordon på de studerade anläggningarna samt beläggningsgrad, dvs utnyttjandet av parkeringsanläggningarna, innan jämfört med under Stockholmsförsöket. I sammanställningen har vi valt att göra jämförelsen mellan följande tidsperioder: Våren 2005 i jämförelse med våren Jämförelsen inkluderar eventuella effekter av utbyggd kollektivtrafik, utbyggda infartsparkeringar samt införande av trängselskatt, dvs Stockholmsförsökets samtliga delar. I vissa fall har även en förändring av avgifter på parkeringsanläggningarna skett. Hösten 2005 i jämförelse med våren Utbyggnaden av kollektivtrafik är genomförd till största delen liksom en stor del av utbyggnaden av antalet infartsparkeringar. Betydelsen av införandet av själva försöksperioden med trängselskatt är sannolikt högre vid denna jämförelse jämfört med ovanstående tidsperiod. I tabell 2.1 redovisas antalet parkerade fordon och antalet infartsparkeringsplatser våren 2005 respektive våren Samtliga infartsparkeringar ligger utanför zonen för trängselskatt. Utöver de redovisade parkeringsanläggningarna finns totalt ytterligare 16 anläggningar där räkningar påbörjats vid en senare tidpunkt än våren 2005 och därför inte ingår i redovisningen (se bilaga 1). Dessutom har SL ett okänt antal infartsparkeringar där fordon inte räknas överhuvudtaget. Enligt uppgift från SL ingår dock den helt dominerande andelen av infartsparkeringarna i studien.

12 3 Tabell 2.1 Antalet parkerade fordon och antalet infartsparkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 på de studerade infartsparkeringarna. Totalt SL Stockholm Parkering Antal parkerade fordon våren* 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon hösten* 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon okt till dec 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon jan till mar 2006 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon våren* 2006 (medeltal per månad) Ökning av antal parkerade fordon från våren* 2005 till våren* 2006 (medeltal per månad) Ökning av antalet parkerade fordon från våren* 2005 till våren* 2006 (procent) % 21% 31% Beläggningsgrad våren* % 81% 69% Beläggningsgrad hösten* % 78% 70% Beläggningsgrad våren* % 78% 66% Totalt antal infartsparkeringsplatser våren* Totalt antal infartsparkeringar våren* Totalt antal infartsparkeringsplatser hösten* Totalt antal infartsparkeringar hösten* Totalt antal infartsparkeringsplatser våren* Totalt antal infartsparkeringar våren* Antal nya parkeringsplatser från våren* 2005 till våren* 2006 Ökning av antalet p-platser våren* 2005 till våren* 2006 (procent) Andel av ökningen av antalet parkeringsplatser mellan våren* 2005 och våren* 2006 som var en del av Stockholmsförsöket Antal nya parkeringsplatser från våren* 2005 till hösten* 2005 Ökning av antalet p-platser våren* 2005 till hösten* 2005 (procent) Antal nya parkeringsplatser från hösten* 2005 till våren* % 26% 36% Cirka 80% Cirka 80% Cirka 80% % 16% 0% Ökning av antalet parkeringsplatser hösten* 2005 till våren* 2006 (procent) 16% 9% 36% *Våren är medeltal av månaderna april och maj, hösten medeltal av månaderna september och oktober.

13 4 Tabell 2.2 visar antal parkerade bilar och parkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 för ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus. Redovisningen är uppdelad på parkeringshus innanför respektive utanför zonen för trängselskatt. Tabell 2.2 Antal parkerade fordon och parkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 på ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus. Antal parkerade bilar våren 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade bilar våren 2006 (medeltal per månad) Förändring av antal parkerade fordon från våren 2005 till våren 2006 (medeltal per månad) Förändring av antalet parkerade fordon från våren 2005 till våren 2006 (procent) Totalt Innanför zonen för trängselskatt % 1% -1% Utanför zonen för trängselskatt Beläggningsgrad våren % 78 % 52 % Beläggningsgrad våren % 81 % 50 % Förändring av antal parkeringsplatser för förhyrning från våren 2005 till våren 2006 Förändring av antalet parkeringsplatser för förhyrning våren 2005 till våren 2006 (procent) % 4% 0% 2.2 Förändring av antal parkerade fordon SL:s infartsparkeringar Antalet parkerade fordon i Stockholms län (inkl Stockholms stad) har ökat med 23 % från våren 2005 till våren Motsvarande siffra för länet exklusive Stockholms stad, dvs enbart för SL:s anläggningar, är 21 %, se tabell 2.3. På infartsparkeringar i 10 av totalt 22 kommuner uppvisas en statistiskt säkerställd skillnad i antal parkerade fordon. Statistiskt säkerställda skillnader råder även i Stockholms län som helhet (både inklusive och exklusive Stockholm Parkerings infartsparkeringar i staden).

14 5 Tabell 2.3 Antal parkerade fordon (medeltal per månad) redovisat per kommun på de av SL:s infartsparkeringar som uppvisar statistiskt säkerställda skillnader i antal fordon mellan våren 2005 och våren Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Förändring Våren 05/06 Stockholms län (inkl Sthlm stad) % Stockholms län (exkl Sthlm stad) % Huddinge % Järfälla % Nacka % Nykvarn % Nynäshamn % Tyresö % Täby % Vallentuna % Vaxholm * Värmdö % *fanns ej våren 2005 I tre av kommunerna ovan finns en statistiskt säkerställd skillnad i antal parkerade fordon vid en jämförelse både mellan våren 2005 och våren 2006 samt hösten 2005 och våren Dessa är Nacka, Täby och Värmdö. För Stockholms län som helhet (både inklusive och exklusive Stockholms stad) råder även signifikanta skillnader mellan våren 2005 och hösten Som framgår av tabell 2.1 var det färre parkerade fordon på SL:s infartsparkeringar perioden januari till mars 2006 jämfört med oktober till december Medeltal för parkerade fordon under perioden januari till mars 2006 var knappt per månad jämfört med cirka per månad under oktober till december Sett till hela Stockholms län, dvs inklusive Stockholm stad, är förhållandet det omvända dvs något fler parkerade bilar på infartsparkeringarna under perioden med trängselskatt. I bilaga 2 redovisar vi antalet fordon på de anläggningar som inte uppvisar några signifikanta skillnader mellan perioden före respektive under Stockholmsförsöket. Stockholm Parkerings infartsparkeringar Antalet parkerade fordon på infartsparkeringarna i Stockholms stad har ökat med 31 % från våren 2005 till våren Totalt 20 anläggningar av 32 har en statistiskt säkerställd skillnad i antal parkerade fordon från våren 2005 till våren 2006, se tabell 2.4, men nio av de 20 har tillkommit under perioden. En har däremot avvecklats.

15 6 Tabell 2.4 Antal parkerade fordon (medeltal per månad) på de av Stockholm Parkerings infartsparkeringar som uppvisar statistiskt säkerställda skillnader i antal fordon mellan våren 2005 och våren Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Förändring Våren 05/06 Totalt Stockholms stad % Råcksta % Spånga tennishall * Farsta strand, Magelungsv % Farsta strand, vid stationen * Fruängen % Vällingby % Brommaplan, övre plan % Brommaplan, nedre plan % Blåsut % Farsta C % Hökarängen * Västertorp * Farsta strand, Ågesta Broväg * Farsta strand, Brattforsg * Globen * Älvsjö, vid stationen % Telefonplan % Ropsten % Sköndal * Skrubba * *fanns ej våren 2005 På 16 av de 20 platserna ovan är skillnaderna signifikanta även mellan hösten 2005 och våren De fyra platserna där denna skillnad inte är säkerställd är Råcksta, Farsta strand vid stationen, Blåsut och Farsta C. Som framgår av tabell 2.1 var det fler parkerade fordon på Stockholm Parkerings infartsparkeringar perioden januari till mars 2006 jämfört med perioden oktober till december Medeltal för parkerade bilar per månad under perioden januari till mars 2006 var cirka jämfört med knappt oktober till december I bilaga 2 redovisar vi antalet fordon på de anläggningar som inte uppvisar några signifikanta skillnader mellan perioden före respektive under Stockholmsförsöket.

16 7 Stockholm Parkerings parkeringshus I tabell 2.5 redovisar vi förändringar i antalet parkerade fordon på de utvalda parkeringshusen som ägs av Stockholm Parkering. Här redovisar vi enbart de parkeringsplatser som är förhyrda, dvs där kontrakt finns mellan hyresgäst och parkeringshusägare. Den sammanlagda ökningen är 6 % men är dock inte statistisk säkerställd. Skillnaderna är statistiskt säkerställda endast för parkeringshusen Norra Latin och Ringen. Tabell 2.5 Jämförelse av antal föruthyrda parkeringsplatser (medeltal per månad) på Stockholm Parkerings utvalda parkeringshus våren 2005 (före Stockholmsförsöket) respektive våren 2006 (under Stockholmsförsöket). Våren 2005 Våren 2006 Samtliga åtta parkeringshus Gallerian Norra Latin Medborgarplatsen Fältöversten + korttid Ringen + korttid Västermalmsgallerian Alvik + Alvik nedre* Isstadion* *Parkeringshus belägna utanför zonen för trängselskatt. Parkeringshus som ej är markerade ligger innanför zonen för trängselskatt. 2.3 Förändring av beläggningsgrad Beläggningsgraden som mäts i procent är ett mått på hur väl parkeringsplatsen utnyttjas. Beläggningsgraden räknas fram genom att dividera antalet fordon som står parkerade på parkeringsanläggningen vid det aktuella räknetillfället, med det totala antalet parkeringsplatser på den aktuella parkeringsanläggningen. I tabell 2.6 redovisas beläggningsgraderna för infartsparkeringar i Stockholms län, inklusive respektive exklusive Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms stad. Tabell 2.6 Beläggningsgrad för infartsparkeringar i Stockholms län inklusive respektive exklusive Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms stad. Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Stockholms län (inkl Sthlm stad) 78% 76% 74% Stockholms län (exkl Sthlm stad) 81% 78% 78%

17 8 Av tabell 2.6 framgår att beläggningsgraden sjunkit något under Stockholmsförsöket jämfört med innan försökets början. Detta trots att antalet parkerade fordon har ökat både i länet och i staden. Det är därför svårt att göra någon jämförelse av beläggningsgraderna mellan åren. Resultatet beror på den kraftiga ökningen av antalet parkeringsplatser (drygt infartsparkeringsplatser från våren 2005 till våren 2006). Antalet nytillkomna parkeringsplatser har alltså ökat snabbare än antalet nytillkomna fordon. Stockholm Parkerings infartsparkeringar I tabell 2.7 redovisas beläggningsgraderna för infartsparkeringar i Stockholms stad. Tabell 2.7 Beläggningsgrad för Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms stad. Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Totalt Stockholms stad 69% 70% 66% Av tabellen framgår att beläggningsgraden ökat under Stockholmsförsökets första del jämfört med innan försökets början. Efter införandet av själva trängselskatten har dock beläggningsgraden sjunkit. Resultatet beror på den kraftiga ökningen av antalet parkeringsplatser på infartsparkeringarna. Det är därför svårt att göra någon jämförelse av beläggningsgraderna mellan åren. Från hösten 2005 till våren 2006 tillkom sju infartsparkeringar. Antalet infartsparkeringsplatser ökade från hösten 2005 till våren 2006 d v s med parkeringsplatser. Antalet nytillkomna parkeringsplatser har alltså ökat mer än antalet nytillkomna fordon. Stockholm Parkerings parkeringshus I figur 2.1 redovisar vi beläggningsgraden på förhyrda parkeringsplatser (parkeringar där det finns kontrakt mellan parkeringshusägare och hyresgäst) som genomförts av Stockholm Parkering i april och maj 2005 (innan Stockholmsförsöket) respektive 2006 (under Stockholmsförsöket). Som framgår av figuren skiljer sig beläggningsgraden inte nämnvärt åt mellan 2005 och Genomsnittlig beläggning för de utvalda parkeringshusen var 71 % våren 2005 och 74 % våren Detta trots att sex av de åtta parkeringshusen ligger inom zonen för trängselskatt och egentligen borde ha fått en minskad beläggningsgrad i det fall Stockholmsförsöket haft någon tydlig effekt. Parkeringshusen Alvik + Alvik nedre och Isstadion är belägna utanför zonen för trängselskatt.

18 9 Totalt Gallerian Norra Latin Medborgarplatsen Fältöversten + korttid Ringen + korttid Västermalmsgallerian Alvik + Alvik nedre Isstadion 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Våren 2005 Våren 2006 Beläggning Figur 2.1 Diagram över beläggningen på föruthyrda platser i Stockholm Parkerings utvalda parkeringshus. Stockholm Parkering har jämfört intäktsnivåerna på besöksparkeringar för mars och april 2005 med motsvarande månader På vissa platser har intäkterna ökat och på andra har de minskat. Totalt har intäkterna från parkeringsavgifter minskat på de studerade anläggningarna. Eventuella minskningar skulle kunna tyda på att fler väljer att parkera fordonen utanför avgiftszonen för att slippa trängselskatten. Antalet fordon på infartsparkeringarna har ju samtidigt ökat. Resultatet skall dock tolkas med stor försiktighet då påsken 2005 inföll i mars medan påsken 2006 låg i april, vilket kan ha påverkat resultaten. I tabell 2.8 redovisar vi intäktsförändringarna mellan mars 2005 och 2006 respektive april 2005 och 2006.

19 10 Tabell 2.8 Intäktsförändring från våren 2005 till våren 2006 för mars och april för utvalda parkeringshus. Mars 05/06 April 05/06 Gallerian -1,1 % -8 % Norra Latin 17,5 % -20,4 % Medborgarplatsen 2,5 % -22,8 % Fältöversten + korttid -2,8 % -11,8 % Ringen + korttid -5,1 % -13,7 % Västermalmsgallerian 15,7 % -23,6 % Alvik + Alvik nedre * 5,7 % 9,6 % Isstadion * -37,4 % -10,1 % *Parkeringshus belägna utanför zonen för trängselskatt. Parkeringshus som ej är markerade ligger innanför zonen för trängselskatt.

20 11 3. Slutsatser 3.1 Allmänt Som redovisas i kapitel 2 kan vi konstatera att antalet parkerade fordon på infartsparkeringarna har ökat. Ökningen kan vara orsakad av en mängd faktorer. Förutom Stockholmsförsöket finns det en rad faktorer som kan påverka parkeringssituationen varav några är: Höjda parkeringsavgifter i innerstaden. Ändrat utbud av p-platser i innerstaden. Temporärt ändrat utbud av p-platser på grund av ombyggnader eller dylikt. Förmånsbeskattning för arbetstagaren vid gratis parkering på arbetsplatsen. Förändring av parkeringsavgifter på infartsparkeringar (se bilaga 3). Förändringar i bensinpriset. Bensinpriset har stigit under perioden men dess inverkan på parkeringssituationen bedöms som marginell i jämförelse med trängselskatten. Förmånsbeskattning av gratis parkeringsplats vid arbetet har betydelse för parkeringssituationen men få förmånsbeskattas varför detta, liksom övriga faktorer ovan, bedöms ha en marginell påverkan på antalet parkerade fordon på infartsparkeringarna. I kapitel 4 redovisas en djupare analys av dessa påverkansfaktorer. Det saknas kunskap om på vilket sätt de som börjat eller slutat att använda infartsparkeringarna reste tidigare. 3.2 Slutsatser infartsparkeringar Den ökning av antalet parkerade fordon som skett mellan våren 2005 och våren 2006 visar att hypotesen att fler infartsparkerar till följd av Stockholmsförsöket stämmer. De relativt små förändringar som skett mellan perioderna oktober december 2005 och januari mars 2006 visar att anläggandet av fler infartsparkeringar och en ökning av antalet infartsparkeringsplatser, har större betydelse för ökningen av infartsparkerandet än själva trängselskatten. Kollektivtrafiksatsningen har också sannolikt betydelse för ökningen av infartsparkerandet.

21 12 Vissa anläggningar med en hög beläggningsgrad redan innan Stockholmsförsöket startade, har visat sig få en statistisk säkerställd skillnad i antalet parkerade fordon. Detta tyder på att efterfrågan på infartsparkeringar varit större än utbudet. Antalet parkerade fordon skulle då sannolikt ha ökat vid ett tillskott av parkeringsplatser oberoende av Stockholmsförsöket. SL:s infartsparkeringar uppvisar en större skillnad i både nyanlagda parkeringsplatser och parkerade fordon mellan våren 2005 och hösten 2005 jämfört med mellan hösten 2005 och våren När perioden oktober till december 2005 jämförs med januari till mars 2006, framgår att det var fler parkerade bilar innan försöksperioden med trängselskatt jämfört med efter. Effekterna beror därför till största delen på ett uppdämt behov av infartsparkeringsplatser, sannolikt i kombination med den förstärkta kollektivtrafiken. Själva trängselskatten bidrar till ökningen men inte i lika hög grad som ökningen av antalet infartsparkeringsplatser. För kommunerna Nacka, Täby och Värmdö finns en statistiskt säkerställd skillnad i antal parkerade fordon vid en jämförelse både mellan våren 2005 och våren 2006 samt hösten 2005 och våren Nacka och Värmdö har dock samtidigt anlagt fler infartsparkeringsplatser vilket gör att det inte går att separera effekterna av trängselskatten respektive förändringarna av parkeringsutbudet. Stockholm Parkerings infartsparkeringar uppvisar ingen större skillnad i antal parkerade fordon mellan våren 2005 och hösten 2005 utan nästan enbart mellan hösten 2005 och våren För Stockholm Parkering kan därför själva trängselskatten ha haft större betydelse för förändringen av antalet parkerade fordon jämfört med förändringen på SL:s infartsparkeringar. Många anläggningar är dock nyanlagda vilket innebär att det inte säkert går att separera effekterna av trängselskatten respektive förändringarna av parkeringsutbudet. Sedan Stockholmsförsöket påbörjades är parkeringen gratis på Stockholm Parkerings infartsparkeringar för de som har SL-kort. Någon tydligt effekt på antalet parkerade fordon till följd av detta har inte kunnat konstateras. 3.3 Slutsatser parkeringshus Hypotesen att färre parkerar i innerstadens parkeringshus till följd av Stockholmsförsöket kan inte fastställas. Det går alltså inte att dra några säkra slutsatser beträffande situationen på parkeringshusen. Antalet parkeringsplatser som är tillgängliga för förhyrning har minskat på Norra Latin från 50 till 30 platser vilket är förklaringen till det minskade antalet fordon här. Antalet förhyrda parkeringsplatser i Ringen har enligt uppgift från Stockholm Parkering ökat p g a att de förlorat kontrakt på andra närliggande parkeringshus. Kunderna har istället börjat nyttja Ringen-garaget vilket är förklaringen till det ökade antalet fordon här. De signifikanta skillnader som uppmättes på dessa parkeringshusen (för förhyrda parkeringar) beror därför sannolikt inte på Stockholmsförsöket.

22 13 Beträffande besöksparkeringen finns tecken på att Stockholmsförsöket lett till en minskning av parkerade fordon inom zonen för trängselskatt. Det är dock omöjligt att dra några säkra slutsatser om Stockholmsförsökets effekter, bl a beroende på: Få parkeringshus ingår i studien. Ändrat antal platser tillgängliga för förhyrning. Stockholm Parkering har avyttrat två parkeringshus i närheten av parkeringshus Ringen vilket ökat trycket på Ringen. Enligt Stockholm Parkering speglas Globens programutbud i intäktsnivåerna för parkeringshus Isstadion.

23 14 4. Metod och mätdata 4.1 Studiens upplägg Ingående parkeringsanläggningar I studien ingår ett större urval av SL:s och samtliga Stockholm Parkerings infartsparkeringar samt ett urval av Stockholm Parkerings parkeringsgarage (se kapitel 2.1). 97 av SL:s infartsparkeringar och samtliga Stockholm Parkerings infartsparkeringar ingår i denna studie. Av SL:s infartsparkeringar som räknas är det 16 st som tagits bort ur studien eftersom några fordonsräkningar från våren 2005 inte genomförts (se bilaga 1). Förutom infartsparkeringarna ingår åtta av Stockholm Parkerings totalt cirka 160 parkeringshus. De som parkerar i parkeringshusen kan göra detta på i huvudsak två sätt: föruthyrning/långtidsparkering (där man hyr en plats av parkeringshusägaren) respektive besöksparkering (parkering där man genomför kortare ärenden och dylikt). Urvalet av parkeringshus har gjorts av Stockholms stad med särskilt fokus på platserna precis innanför och precis utanför zonen för trängselskatt samt i citykärnan. Ej ingående parkeringsanläggningar Det är ett stort antal parkeringsplatser som inte ingår i denna undersökning och ett flertal olika aktörer är ej representerade. Som exempel på parkeringar som inte ingår kan nämnas gatuparkering, flertalet parkeringshus och privat parkering. Orsaken till att dessa parkeringar inte studerats, är främst en resursfråga. De utvalda parkeringsanläggningarna förväntas dock ge en tillräckligt god bild av hur parkeringssituationen påverkas av Stockholmsförsöket. Mått och mätmetod I rapporten jämförs våren 2005, hösten 2005 och våren Begreppet våren innebär medeltal av månaderna april och maj och hösten medeltal av månaderna september och oktober. De huvudsakliga mått som använts för att beskriva situationen på parkeringsanläggningarna är antalet fordon samt beläggningsgraden, dvs hur väl utnyttjad parkeringsanläggningen är. Det finns olika metoder för att mäta beläggningsgraden. I denna studie används nedan tre nämnda metoder:

24 15 För infartsparkeringar Antal belagda platser/totalt antal platser. Manuell räkning. För parkeringshusen Andel parkeringsplatser som är långtidsuthyrda/antal tillgängliga platser för långtidsuthyrning. Används för förhyrda P-platser. Intäkt i kronor per månad. Redovisat som procentuell ökning alternativ minskning jämfört mot tidigare mätperiod. Används för besöksparkering. Parkeringsräkningarna på infartsparkeringarna är genomförda av Ångpanneföreningen (ÅF). ÅF har genomfört manuella räkningar av beläggningsgraden på SL:s och Stockholm Parkerings infartsparkeringar. Manuell räkning innebär att man räknar hur många fordon som är parkerade på den aktuella parkeringsplatsen vid en viss tidpunkt. Räkningen av antalet fordon är gjord någon gång mellan , under någon av dagarna tisdag till torsdag och baseras på endast ett räknetillfälle under respektive månad. Räkningarna är utförda vid lite olika tidpunkter. Vid infartsparkeringar varierar dock inte antalet parkerade fordon så mycket dagtid, varför tidpunkten för räkning inte är av avgörande betydelse. Det förekommer ingen långtidsparkering (föruthyrning) på Stockholm parkerings infartsparkeringar utan enbart infartsparkering samt besöksparkering. I beläggningsgraden går det inte att särskilja andel som använt anläggningen som infartsparkeringsplats eller som besöksparkering. För parkeringshusen är beläggningen för förhyrda platser beräknad genom att antalet långtidsuthyrda platser har dividerats med totala antalet parkeringsplatser som finns tillgängliga för långtidsuthyrning. Statistiken är genomsnittet av två mättillfällen, den första samt den sista dagen i varje månad. På så sätt får man en bild av hur många kontrakt som upphör i slutet av månaden respektive hur många nya kontrakt som tecknats i början på efterföljande månad. För besöksparkeringarna i parkeringshusen har vi jämfört intäktsförändringarna innan respektive under Stockholmsförsöket. Intäkterna är egentligen inte det bästa måttet på beläggningen, bl a eftersom de inte kan relateras till tid på dygnet samt att förutsättningarna i form av öppettider och taxor påverkar. Trots detta kan vi ändå få ett mått på beläggningsförändringen i form av intäktsförändringar innan jämfört med under Stockholmsförsöket. Vid jämförelsen har vi även bedömt de yttre faktorer som kan påverka intäkterna, till exempel förändringar i avgifter på parkeringsanläggningarna. Statistiska tester Förändringarna i antalet parkerade fordon kan vara både av större och mindre karaktär. Mindre förändringar kan bero av slumpen, dvs att antalet parkerade fordon varierar normalt från en tid till en annan. Genom statistiska

25 16 tester, s k signifikanstester, kan man analysera i vilken utsträckning förändringen är av slumpvis karaktär eller om någon annan orsak ligger bakom. Statistiska tester har genomförts för antal parkerade fordon. Signifikansnivån, dvs säkerheten i testet, har satts till 95 %. Detta innebär att de redovisade resultaten gäller med en felrisk på 5 %. Händelser som kan påverka utvärderingen Miljöavgiftskansliet har låtit ta fram en rapport 1 som redovisar viktigare händelser som kan tänkas påverka olika mätprogram för utvärderingen av Stockholmsförsöket. I detta kapitel redogörs för hur de redovisade händelserna kan påverka de analyser som görs i denna rapport. SL:s förstärkningar av kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket har högst troligen en inverkan på nyttjandet av infartsparkeringar. Förstärkningen beaktas i denna rapport. Störningarna i kollektivtrafiken bedöms inte ha någon inverkan på nyttjandet av infartsparkeringarna. Det förbättrade konjunkturläget kan leda till ökad biltrafik men bedöms ha ringa effekt på utfallet av denna parkeringsstudie. Bensinpriset har stigit från 10,80 kr/liter i april 2005 till 12,22 kr i april Effekten av det höjda bensinpriset bedöms dock som marginell i jämförelse med trängselskatten och bör därmed ha en begränsad effekt på val av färdmedel. I mindre utsträckning kan dock användandet av bil sjunkit pga det höjda bensinpriset. Omvärldsfaktorer som påverkar parkering I detta kapitel diskuterar vi olika omvärldsfaktorer som påverkar parkering. Förändrade parkeringsavgifter och antal p-platser i innerstaden Enligt Stockholm Parkering som är den aktör som ansvarar för flest parkeringsplatser i innerstaden, har det inte skett några betydande förändringar av parkeringsavgifterna och antalet parkeringsplatser i innerstaden. Eventuella temporära utbudsförändringar pga ombyggnadsåtgärder etc utgör en marginell del av det totala parkeringsutbudet och bör därmed ha ringa inverkan på resandet även om det lokalt kan ha betydelse. Förmånsbeskattning Forskning visar att parkeringsavgifter har stor betydelse för val av färdmedel. Därför hade det varit intressant att studera antalet företag/personer som tar upp förmånsbeskattning för avgiftsfri parkering. 1 Trivector Rapport 2006:47, Händelser som kan påverka utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

26 17 År 2004 infördes en ruta i deklarationsblanketten om avgiftsfri parkering erhållits via arbetsgivaren. Skatteverket tog 2004 fram statistik för hur många som kryssat denna ruta vilket inte skedde Enligt uppgift från Skatteverket var det i Stockholm år personer som i deklarationen angivit att de hade förmån av avgiftsfri parkeringsplats. Även om denna siffra har stigit utgör det en marginell del av all biltrafik i Stockholm och bör därmed ha en mindre betydelse. Förändring av parkeringsavgifter på infartsparkeringar På Stockholm Parkerings infartsparkeringar har parkeringsavgifterna ändrats mellan mätperioderna. Detta analyseras i rapporten.

27 1 Bilaga 1. Infartsparkeringar där räkning av antalet fordon sker men som inte ingår i studien Infartsparkeringar som inte ingår i studien på grund av att mätningar startat först i september 2005 trots att parkeringen funnits tidigare: Vallentuna kommun, Ekskogen Vallentuna kommun, Gillingebanan Vaxholms kommun, Engarn (2 stycken) Nacka kommun, Igelboda Österåkers kommun, Kulla VSK Nykvarn kommun, Norra Stationsvägen vid järnvägen Sigtuna kommun, Rosersberg Nynäshamns kommun, Segersäng Botkyrka kommun, Tullinge station Täby kommun, Täby Kyrkby Stockholms kommun, Älvsjö armborstet Infartsparkeringar som inte ingår i studien pga att infartsparkering endast är tillåtet för kommuninvånare alternativt att räkning av antal fordon påbörjats mellan 2005 och 2006 trots att parkeringen funnits längre: Danderyds kommun, Danderyds sjukhus (vid Hortus) Danderyds kommun, Djursholm Ösby station Nacka kommun, Boo kommunhus Värmdövägen Vallentuna kommun, Ormsta station Värmdö kommun, Ålstäket

28 1 Bilaga 2. Infartsparkeringar som inte uppvisar någon signifikant skillnad i antal parkerade fordon före respektive under Stockholmsförsöket SL:s infartsparkeringar Våren 05 Hösten 05 Våren 06 Sig våren 05/våren 06 Botkyrka Nej Danderyd Nej Ekerö Nej Haninge Nej Norrtälje Nej Salem Nej Sigtuna Nej Sollentuna Nej Södertälje Nej Upplands bro Nej Upplands väsby Nej Österåker Nej Stockholm Parkerings infartsparkeringar Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Islandstorget Spånga station vid jvg Spånga station under viadukt Johanneslund Rågsved Åkeshov Abrahamsberg Brommaplan, mellan plan Bandhagen Älvsjö, Herr Stens väg Ropsten Ropsten Frescati

29 1 Bilaga 3. Förändring av antal parkeringsplatser samt avgiftsnivåer SL:s och Stockholm Parkerings infartsparkeringar, antal infartsparkeringsplatser och antal infartsparkeringar. Redovisat per kommun och totalt för länet. Stockholms län (inkl Sthlm stad) Stockholms län (exkl Sthlm stad) Våren 05 Antal ip Våren 05 Antal p- platser Hösten 05 Antal ip Hösten 05 Antal p-platser Våren 06 Antal ip Våren 06 Antal p- platser Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Stockholm Södertälje Tyresö Täby Upplands bro Upplands väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker

30 2 Antal infartsparkeringsplatser och avgiftsnivåer för Stockholm Parkerings infartsparkeringar, våren 2005 och Våren 05 antal platser Våren 06 antal platser Våren 05 avgift infartsparkering Vällingby (Väll-in) 45 Ej längre ip 10 kr/dag 150 kr/mån Våren 06 avgift infartsparkering Ej längre ip Åkeshov kr/dag Gratis med SL-kort Brommaplan (Övre planet) kr/dag Gratis med SL-kort Brommaplan (Mellan planet) kr/dag Gratis med SL-kort Brommaplan (Nedre planet) kr/dag Gratis med SL-kort Blåsut kr/dag Gratis med SL-kort Farsta C (Munkforsplan) kr/dag Gratis med SL-kort Bandhagen kr/dag Gratis med SL-kort Älvsjö (Vid stationen) kr/dag Gratis med SL-kort Älvsjö (Herr Stens väg) kr/dag Gratis med SL-kort Telefonplan kr/dag Gratis med SL-kort Frescati kr/dag Gratis med SL-kort Ropsten kr/dag 250 kr/mån Ropsten kr/dag 250 kr/mån Ropsten kr/dag 250 kr/mån Gratis med SL-kort 30 kr/dag 500 kr/mån Gratis med SL-kort 30 kr/dag 500 kr/mån Gratis med SL-kort annars 30 kr/dag 500 kr/mån Fruängen Avgiftsfri Gratis med SL-kort Islandstorget Avgiftsfri Gratis med SL-kort Johanneslund Avgiftsfri Gratis med SL-kort Råcksta Avgiftsfri Gratis med SL-kort Rågsved Avgiftsfri Gratis med SL-kort Spånga station (Spånga stationsväg vid jvg) Spånga station (Spånga stationsväg under viadukten) Spånga station (vid tennishallen) Avgiftsfri Gratis med SL-kort Avgiftsfri Gratis med SL-kort Fanns ej 50 Fanns ej Gratis med SL-kort Hökarägen Fanns ej 64 Fanns ej Gratis med SL-kort Våren 05 avgift besöksparkering 5 kr/tim 150 kr/mån Våren 06 avgift besöksparkering 5 kr/tim 3 kr/tim 3 kr/tim 8 kr/tim 8 kr/tim 8 kr/tim 8 kr/tim 8 kr/tim 8 kr/tim 3 kr/tim 3 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 10 kr/tim 10 kr/tim 20 kr/dag 250 kr/mån 20 kr/dag 250 kr/mån 20 kr/dag 250 kr/mån 30 kr/dag 500 kr/mån 30 kr/dag 500 kr/mån 30 kr/dag 500 kr/mån 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim Fanns ej Fanns ej 5 kr/tim 10 kr/dag

31 3 Västertorp Fanns ej 84 Fanns ej Gratis med SL-kort Fanns ej 10 kr/dag Farsta strand (Ågesta Broväg) Fanns ej 110 Fanns ej Gratis med SL-kort Farsta strand (Brattforsgatan) Fanns ej 300 Fanns ej Gratis med SL-kort Farsta strand (Magelungsvägen) Farsta strand (Magelungsvägen vid stationen) kr/dag Gratis med SL-kort Fanns ej 12 Fanns ej Gratis med SL-kort Globen Fanns ej 125 Fanns ej Gratis med SL-kort Sköndal Fanns ej 100 Fanns ej Gratis med SL-kort Skrubba Fanns ej 120 Fanns ej Gratis med SL-kort Fanns ej 10 kr/dag Fanns ej 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag Fanns ej 10 kr/dag Fanns ej 10 kr/dag Fanns ej 10 kr/dag Fanns ej 10 kr/dag Stockholm Parkerings P-hus, antal p-platser samt avgiftsnivåer. Parkering Antal platser våren 2005 Antal platser våren 2006 Avgift/mån förhyrda platser (+moms) Gallerian Avgift dagtid vardagar (kr/h) Gallerian, besöksparkering Norra Latin Norra Latin, besöksparkering Medborgarplatsen Medborgarplatsen, besöksparkering Fältöversten (ej moms för boende) Fältöversten, besöksparkering Ringen (ej moms för boende) Rinqen, besöksparkering Västermalmsgallerian Västermalmsgallerian, besöksparkering Alvik Alvik, besöksparkering kr/första h, 15 kr/h därefter Isstadion Isstadion, besöksparkering