RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0. Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0. Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport"

Transkript

1 RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0 Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport

2 Dokumentinformation Titel: Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län slutrapport Serie nr: 2006:53 Författare: Beställare: Joel Edding, Jan Hammarström, Leif Linderholm, Miljöavgiftskansliet, Stockholms stad Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Beställare Ändringar efter remissrunda Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax

3 Kort sammanfattning Antalet parkerade fordon på infartsparkeringarna till Stockholm har räknats och jämförts mellan våren 2005 (innan Stockholmsförsöket) och våren 2006 (under Stockholmsförsöket). Antalet parkerade fordon på infartsparkeringarna i Stockholms län inklusive Stockholms stad har ökat med 23 %, från ca (våren 2005) till ca (våren 2006) räknat i medeltal per månad. Ökningen av antalet parkerade fordon som helhet är en effekt av Stockholmsförsöket. Att fler infartsparkeringar anlagts och att antalet infartsparkeringsplatser utökats har större betydelse för ökningen än själva trängselskatten. Kollektivtrafiksatsningen har också sannolikt betydelse för ökningen av infartsparkerandet. Det går inte att påvisa någon statistiskt säkerställd förändring av antal parkerade fordon i innerstadens parkeringshus till följd av Stockholmsförsöket.

4 Innehållsförteckning Kort sammanfattning Innehållsförteckning Tabellförteckning Figurförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning Bakgrund och syfte Metod 1 2. Resultat Allmänt Förändring av antal parkerade fordon Förändring av beläggningsgrad 7 3. Slutsatser Allmänt Slutsatser infartsparkeringar Slutsatser parkeringshus Metod och mätdata Studiens upplägg 14 Bilaga 1) Bilaga 2) Bilaga 3) Infartsparkeringar där räkning av antalet fordon sker men som inte ingår i studien Infartsparkeringar som inte uppvisar någon signifikant skillnad i antal parkerade fordon före respektive under Stockholmsförsöket Förändring av antal parkeringsplatser samt avgiftsnivåer

5 Tabellförteckning Tabell 1.1 Antalet parkerade fordon och antalet infartsparkeringsplatser 2005 i jämförelse med Ett urval av länets infartsparkeringar har studerats. Tabell 1.2 Antal parkerade fordon och infartsparkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 på ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus. Tabell 2.1 Antalet parkerade fordon och antalet infartsparkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 på de studerade infartsparkeringarna. Tabell 2.2 Antal parkerade fordon och parkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 på ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus. Tabell 2.3 Antal parkerade fordon (medeltal per månad) redovisat per kommun på de av SL:s infartsparkeringar som uppvisar statistiskt säkerställda skillnader i antal fordon mellan våren 2005 och våren Tabell 2.4 Antal parkerade fordon (medeltal per månad) på de av Stockholm Parkerings infartsparkeringar som uppvisar statistiskt säkerställda skillnader i antal fordon mellan våren 2005 och våren Tabell 2.5 Jämförelse av antal föruthyrda parkeringsplatser (medeltal per månad) på Stockholm Parkerings utvalda parkeringshus våren 2005 (före Stockholmsförsöket) respektive våren 2006 (under Stockholmsförsöket). Tabell 2.6 Beläggningsgrad för infartsparkeringar i Stockholms län inklusive respektive exklusive Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms stad. Tabell 2.7 Beläggningsgrad för Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms stad. Tabell 2.8 Intäktsförändring från våren 2005 till våren 2006 för mars och april för utvalda parkeringshus. Figurförteckning Figur 2.1 Diagram över beläggningen på föruthyrda platser i Stockholm Parkerings utvalda parkeringshus.

6 Förord Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni 2003, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt Stockholmsförsöket. Den 16 juni 2004 beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS 2004:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m. den 31 juli Den 28 april 2005 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari Huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målen för försöket är: Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med procent. Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att, på regeringens uppdrag, planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner (bl.a. LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector m.fl.) samt vissa av stadens förvaltningar (trafikkontoret, USK och miljöförvaltningen), utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ.ing. Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn. dr. Muriel Beser Hugosson och tekn. lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn. dr.), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. Denna rapport har undersökt och sammanställt beläggningen på infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län. Projektledare har varit civ. ing. Jan Hammarström, projektmedarbetare har varit fil. mag. Joel Edding, båda från Trivector Traffic AB. Stockholm maj 2006 AB

7 Sammanfattning Inledning Stockholmsförsöket kan påverka bilisternas utnyttjande av infartsparkeringarna. I den studie som redovisas i denna rapport har följande hypoteser undersökts: fler infartsparkerar till följd av Stockholmsförsöket. färre parkerar i innerstadens parkeringshus till följd av Stockholmsförsöket. Metod För att fastställa eventuella förändringar av utnyttjandet av infartsparkeringarna har vi valt att jämföra antalet fordon som stått parkerade på anläggningarna vid vissa tider. Räkningarna av antalet fordon på infartsparkeringarna är gjorda manuellt under våren och hösten 2005 samt under våren I studien ingår ett större urval av SL:s och samtliga Stockholm Parkerings infartsparkeringar samt ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus. Resultat Antalet parkerade fordon på infartsparkeringarna har i Stockholms län som helhet ökat med 23 %, från ca (våren 2005) till ca (våren 2006) räknat i medeltal per månad. Motsvarande siffra för Stockholms län exklusive Stockholms stad är en ökning på 21 %. Totalt för infartsparkeringarna som ägs av Stockholms Parkering (i Stockholms stad) har antalet parkerade fordon ökat med 31 %. På de infartsparkeringar som SL ansvarar för uppvisar anläggningarna en statistiskt säkerställd ökning av antal parkerade fordon i 10 av de totalt 22 kommunerna. Ökningen är totalt på knappt fordon i medeltal per månad. Det totala antalet infartsparkeringsplatser har ökat med drygt mellan våren 2005 och våren På de infartsparkeringar som ägs av Stockholm Parkering är det 20 anläggningar av totalt 32 som uppvisar en statistiskt säkerställd skillnad i antal parkerade fordon mellan våren 2005 och våren För tre är det en minskning och för övriga 17 en ökning. Nio nya infartsparkeringar har tillkommit under perioden och en har avvecklats. Den totala skillnaden är en ökning på ca 600 fordon i medeltal per månad. Totalt ca nya infartsparkeringsplatser har anlagts mellan våren 2005 och våren I tabell 1.1 redovisas hur antalet parkerade fordon på infartsparkeringarna förändrats från våren 2005 till våren 2006.

8 Tabell 1.1 Antalet parkerade fordon och antalet infartsparkeringsplatser 2005 i jämförelse med Ett urval av länets infartsparkeringar har studerats. Totalt SL Stockholm Parkering Antal parkerade fordon våren* 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon hösten* 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon okt till dec 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon jan till mar 2006 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon våren* 2006 (medeltal per månad) Ökning av antal parkerade fordon från våren* 2005 till våren* 2006 (medeltal per månad) Ökning av antal parkerade fordon från våren* 2005 till våren* 2006 (procent) % 21 % 31 % Beläggningsgrad våren* % 81% 69 % Beläggningsgrad hösten* % 78 % 70 % Beläggningsgrad våren* % 78% 66 % Antal nya parkeringsplatser från våren* 2005 till våren* 2006 Ökning av antalet parkeringsplatser våren* 2005 till våren* 2006 (procent) % 26 % 36 % Hur stor del av ökningen av antalet parkeringsplatser mellan våren* 2005 och våren* 2006 som var en del av Stockholmsförsöket Cirka 80 % Cirka 80 % Cirka 80 % *Våren är medeltal av månaderna april och maj, hösten medeltal av månaderna september och oktober. I studien ingår åtta parkeringsgarage varav sex är belägna innanför zonen för trängselskatt. Två av dessa har en statistiskt säkerställd förändring av antalet uthyrda parkeringsplatser efter införandet av trängselskatt. En har fått en ökning och den andra en minskning, båda ligger innanför zonen för trängselskatt. Tecken finns på minskade intäkter från besöksparkeringen. I tabell 1.2 redovisas antal parkerade fordon och parkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 på ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus.

9 Tabell 1.2 Antal parkerade fordon och infartsparkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 på ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus. Antal parkerade fordon våren 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon våren 2006 (medeltal per månad) Förändring av antal parkerade fordon från våren 2005 till våren 2006 (medeltal per månad) Förändring av antal parkerade fordon från våren 2005 till våren 2006 (procent) Totalt Innanför zonen för trängselskatt % 1% -1% Utanför zonen för trängselskatt Beläggningsgrad våren % 78% 52% Beläggningsgrad våren % 81% 50% Förändring av antal parkeringsplatser för förhyrning från våren 2005 till våren 2006 Förändring av antalet parkeringsplatser för förhyrning våren 2005 till våren 2006 (procent) % 4% 0% Slutsatser Den ökning av antalet parkerade fordon som skett mellan våren 2005 och våren 2006 visar att hypotesen att fler infartsparkerar till följd av Stockholmsförsöket stämmer. De relativt små förändringar som skett mellan perioderna oktober december 2005 och januari mars 2006 visar att anläggandet av fler infartsparkeringar och en ökning av antalet infartsparkeringsplatser har större betydelse för ökningen av infartsparkerandet än själva trängselskatten. Kollektivtrafiksatsningen har också sannolikt betydelse för ökningen av infartsparkerandet. Hypotesen att färre parkerar i innerstadens parkeringshus till följd av Stockholmsförsöket kan inte fastställas.

10 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Användandet av parkeringar är ett av flera mått på möjliga förändringar till följd av Stockholmsförsöket. En förändring kan betyda att bilisterna väljer att resa på ett annat sätt till följd av Stockholmsförsöket än vad de skulle ha gjort annars. Mot bakgrund av detta har vi studerat ett antal infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län. Med infartsparkering menas en parkering vid en hållplats för buss, tåg eller tunnelbana där man kan parkera bilen och fortsätta resan med något av dessa färdsätt. Syftet undersökningen är att analysera följande två hypoteser: fler infartsparkerar till följd av Stockholmsförsöket färre parkerar i innerstadens parkeringshus till följd av Stockholmsförsöket 1.2 Metod Räkningarna av antalet fordon på infartsparkeringarna är gjorda manuellt på plats på respektive anläggning under våren och hösten 2005 samt under våren För parkeringshusen har vi sammanställt material från Stockholm Parkering i form av antal uthyrda parkeringsplatser samt förändringar i intäkter från besöksparkeringarna. Som mått på eventuella förändringar har vi valt att använda antalet fordon som står parkerade på de studerade anläggningarna vid en viss tidpunkt. Beläggningsgraden beskriver hur stor andel av parkeringsplatsen som var utnyttjad vid en viss tidpunkt. I studien ingår ett större urval av SL:s och samtliga Stockholm Parkerings infartsparkeringar samt ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus. Urvalet av parkeringshus är gjort med hänsyn till att dessa anläggningar förväntas ge en representativ bild av hur parkeringsbeläggningen påverkas av Stockholmsförsöket.

11 2 2. Resultat 2.1 Allmänt I detta kapitel redovisas förändringen av antal parkerade fordon på de studerade anläggningarna samt beläggningsgrad, dvs utnyttjandet av parkeringsanläggningarna, innan jämfört med under Stockholmsförsöket. I sammanställningen har vi valt att göra jämförelsen mellan följande tidsperioder: Våren 2005 i jämförelse med våren Jämförelsen inkluderar eventuella effekter av utbyggd kollektivtrafik, utbyggda infartsparkeringar samt införande av trängselskatt, dvs Stockholmsförsökets samtliga delar. I vissa fall har även en förändring av avgifter på parkeringsanläggningarna skett. Hösten 2005 i jämförelse med våren Utbyggnaden av kollektivtrafik är genomförd till största delen liksom en stor del av utbyggnaden av antalet infartsparkeringar. Betydelsen av införandet av själva försöksperioden med trängselskatt är sannolikt högre vid denna jämförelse jämfört med ovanstående tidsperiod. I tabell 2.1 redovisas antalet parkerade fordon och antalet infartsparkeringsplatser våren 2005 respektive våren Samtliga infartsparkeringar ligger utanför zonen för trängselskatt. Utöver de redovisade parkeringsanläggningarna finns totalt ytterligare 16 anläggningar där räkningar påbörjats vid en senare tidpunkt än våren 2005 och därför inte ingår i redovisningen (se bilaga 1). Dessutom har SL ett okänt antal infartsparkeringar där fordon inte räknas överhuvudtaget. Enligt uppgift från SL ingår dock den helt dominerande andelen av infartsparkeringarna i studien.

12 3 Tabell 2.1 Antalet parkerade fordon och antalet infartsparkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 på de studerade infartsparkeringarna. Totalt SL Stockholm Parkering Antal parkerade fordon våren* 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon hösten* 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon okt till dec 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon jan till mar 2006 (medeltal per månad) Antal parkerade fordon våren* 2006 (medeltal per månad) Ökning av antal parkerade fordon från våren* 2005 till våren* 2006 (medeltal per månad) Ökning av antalet parkerade fordon från våren* 2005 till våren* 2006 (procent) % 21% 31% Beläggningsgrad våren* % 81% 69% Beläggningsgrad hösten* % 78% 70% Beläggningsgrad våren* % 78% 66% Totalt antal infartsparkeringsplatser våren* Totalt antal infartsparkeringar våren* Totalt antal infartsparkeringsplatser hösten* Totalt antal infartsparkeringar hösten* Totalt antal infartsparkeringsplatser våren* Totalt antal infartsparkeringar våren* Antal nya parkeringsplatser från våren* 2005 till våren* 2006 Ökning av antalet p-platser våren* 2005 till våren* 2006 (procent) Andel av ökningen av antalet parkeringsplatser mellan våren* 2005 och våren* 2006 som var en del av Stockholmsförsöket Antal nya parkeringsplatser från våren* 2005 till hösten* 2005 Ökning av antalet p-platser våren* 2005 till hösten* 2005 (procent) Antal nya parkeringsplatser från hösten* 2005 till våren* % 26% 36% Cirka 80% Cirka 80% Cirka 80% % 16% 0% Ökning av antalet parkeringsplatser hösten* 2005 till våren* 2006 (procent) 16% 9% 36% *Våren är medeltal av månaderna april och maj, hösten medeltal av månaderna september och oktober.

13 4 Tabell 2.2 visar antal parkerade bilar och parkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 för ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus. Redovisningen är uppdelad på parkeringshus innanför respektive utanför zonen för trängselskatt. Tabell 2.2 Antal parkerade fordon och parkeringsplatser 2005 i jämförelse med 2006 på ett urval av Stockholm Parkerings parkeringshus. Antal parkerade bilar våren 2005 (medeltal per månad) Antal parkerade bilar våren 2006 (medeltal per månad) Förändring av antal parkerade fordon från våren 2005 till våren 2006 (medeltal per månad) Förändring av antalet parkerade fordon från våren 2005 till våren 2006 (procent) Totalt Innanför zonen för trängselskatt % 1% -1% Utanför zonen för trängselskatt Beläggningsgrad våren % 78 % 52 % Beläggningsgrad våren % 81 % 50 % Förändring av antal parkeringsplatser för förhyrning från våren 2005 till våren 2006 Förändring av antalet parkeringsplatser för förhyrning våren 2005 till våren 2006 (procent) % 4% 0% 2.2 Förändring av antal parkerade fordon SL:s infartsparkeringar Antalet parkerade fordon i Stockholms län (inkl Stockholms stad) har ökat med 23 % från våren 2005 till våren Motsvarande siffra för länet exklusive Stockholms stad, dvs enbart för SL:s anläggningar, är 21 %, se tabell 2.3. På infartsparkeringar i 10 av totalt 22 kommuner uppvisas en statistiskt säkerställd skillnad i antal parkerade fordon. Statistiskt säkerställda skillnader råder även i Stockholms län som helhet (både inklusive och exklusive Stockholm Parkerings infartsparkeringar i staden).

14 5 Tabell 2.3 Antal parkerade fordon (medeltal per månad) redovisat per kommun på de av SL:s infartsparkeringar som uppvisar statistiskt säkerställda skillnader i antal fordon mellan våren 2005 och våren Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Förändring Våren 05/06 Stockholms län (inkl Sthlm stad) % Stockholms län (exkl Sthlm stad) % Huddinge % Järfälla % Nacka % Nykvarn % Nynäshamn % Tyresö % Täby % Vallentuna % Vaxholm * Värmdö % *fanns ej våren 2005 I tre av kommunerna ovan finns en statistiskt säkerställd skillnad i antal parkerade fordon vid en jämförelse både mellan våren 2005 och våren 2006 samt hösten 2005 och våren Dessa är Nacka, Täby och Värmdö. För Stockholms län som helhet (både inklusive och exklusive Stockholms stad) råder även signifikanta skillnader mellan våren 2005 och hösten Som framgår av tabell 2.1 var det färre parkerade fordon på SL:s infartsparkeringar perioden januari till mars 2006 jämfört med oktober till december Medeltal för parkerade fordon under perioden januari till mars 2006 var knappt per månad jämfört med cirka per månad under oktober till december Sett till hela Stockholms län, dvs inklusive Stockholm stad, är förhållandet det omvända dvs något fler parkerade bilar på infartsparkeringarna under perioden med trängselskatt. I bilaga 2 redovisar vi antalet fordon på de anläggningar som inte uppvisar några signifikanta skillnader mellan perioden före respektive under Stockholmsförsöket. Stockholm Parkerings infartsparkeringar Antalet parkerade fordon på infartsparkeringarna i Stockholms stad har ökat med 31 % från våren 2005 till våren Totalt 20 anläggningar av 32 har en statistiskt säkerställd skillnad i antal parkerade fordon från våren 2005 till våren 2006, se tabell 2.4, men nio av de 20 har tillkommit under perioden. En har däremot avvecklats.

15 6 Tabell 2.4 Antal parkerade fordon (medeltal per månad) på de av Stockholm Parkerings infartsparkeringar som uppvisar statistiskt säkerställda skillnader i antal fordon mellan våren 2005 och våren Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Förändring Våren 05/06 Totalt Stockholms stad % Råcksta % Spånga tennishall * Farsta strand, Magelungsv % Farsta strand, vid stationen * Fruängen % Vällingby % Brommaplan, övre plan % Brommaplan, nedre plan % Blåsut % Farsta C % Hökarängen * Västertorp * Farsta strand, Ågesta Broväg * Farsta strand, Brattforsg * Globen * Älvsjö, vid stationen % Telefonplan % Ropsten % Sköndal * Skrubba * *fanns ej våren 2005 På 16 av de 20 platserna ovan är skillnaderna signifikanta även mellan hösten 2005 och våren De fyra platserna där denna skillnad inte är säkerställd är Råcksta, Farsta strand vid stationen, Blåsut och Farsta C. Som framgår av tabell 2.1 var det fler parkerade fordon på Stockholm Parkerings infartsparkeringar perioden januari till mars 2006 jämfört med perioden oktober till december Medeltal för parkerade bilar per månad under perioden januari till mars 2006 var cirka jämfört med knappt oktober till december I bilaga 2 redovisar vi antalet fordon på de anläggningar som inte uppvisar några signifikanta skillnader mellan perioden före respektive under Stockholmsförsöket.

16 7 Stockholm Parkerings parkeringshus I tabell 2.5 redovisar vi förändringar i antalet parkerade fordon på de utvalda parkeringshusen som ägs av Stockholm Parkering. Här redovisar vi enbart de parkeringsplatser som är förhyrda, dvs där kontrakt finns mellan hyresgäst och parkeringshusägare. Den sammanlagda ökningen är 6 % men är dock inte statistisk säkerställd. Skillnaderna är statistiskt säkerställda endast för parkeringshusen Norra Latin och Ringen. Tabell 2.5 Jämförelse av antal föruthyrda parkeringsplatser (medeltal per månad) på Stockholm Parkerings utvalda parkeringshus våren 2005 (före Stockholmsförsöket) respektive våren 2006 (under Stockholmsförsöket). Våren 2005 Våren 2006 Samtliga åtta parkeringshus Gallerian Norra Latin Medborgarplatsen Fältöversten + korttid Ringen + korttid Västermalmsgallerian Alvik + Alvik nedre* Isstadion* *Parkeringshus belägna utanför zonen för trängselskatt. Parkeringshus som ej är markerade ligger innanför zonen för trängselskatt. 2.3 Förändring av beläggningsgrad Beläggningsgraden som mäts i procent är ett mått på hur väl parkeringsplatsen utnyttjas. Beläggningsgraden räknas fram genom att dividera antalet fordon som står parkerade på parkeringsanläggningen vid det aktuella räknetillfället, med det totala antalet parkeringsplatser på den aktuella parkeringsanläggningen. I tabell 2.6 redovisas beläggningsgraderna för infartsparkeringar i Stockholms län, inklusive respektive exklusive Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms stad. Tabell 2.6 Beläggningsgrad för infartsparkeringar i Stockholms län inklusive respektive exklusive Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms stad. Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Stockholms län (inkl Sthlm stad) 78% 76% 74% Stockholms län (exkl Sthlm stad) 81% 78% 78%

17 8 Av tabell 2.6 framgår att beläggningsgraden sjunkit något under Stockholmsförsöket jämfört med innan försökets början. Detta trots att antalet parkerade fordon har ökat både i länet och i staden. Det är därför svårt att göra någon jämförelse av beläggningsgraderna mellan åren. Resultatet beror på den kraftiga ökningen av antalet parkeringsplatser (drygt infartsparkeringsplatser från våren 2005 till våren 2006). Antalet nytillkomna parkeringsplatser har alltså ökat snabbare än antalet nytillkomna fordon. Stockholm Parkerings infartsparkeringar I tabell 2.7 redovisas beläggningsgraderna för infartsparkeringar i Stockholms stad. Tabell 2.7 Beläggningsgrad för Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms stad. Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Totalt Stockholms stad 69% 70% 66% Av tabellen framgår att beläggningsgraden ökat under Stockholmsförsökets första del jämfört med innan försökets början. Efter införandet av själva trängselskatten har dock beläggningsgraden sjunkit. Resultatet beror på den kraftiga ökningen av antalet parkeringsplatser på infartsparkeringarna. Det är därför svårt att göra någon jämförelse av beläggningsgraderna mellan åren. Från hösten 2005 till våren 2006 tillkom sju infartsparkeringar. Antalet infartsparkeringsplatser ökade från hösten 2005 till våren 2006 d v s med parkeringsplatser. Antalet nytillkomna parkeringsplatser har alltså ökat mer än antalet nytillkomna fordon. Stockholm Parkerings parkeringshus I figur 2.1 redovisar vi beläggningsgraden på förhyrda parkeringsplatser (parkeringar där det finns kontrakt mellan parkeringshusägare och hyresgäst) som genomförts av Stockholm Parkering i april och maj 2005 (innan Stockholmsförsöket) respektive 2006 (under Stockholmsförsöket). Som framgår av figuren skiljer sig beläggningsgraden inte nämnvärt åt mellan 2005 och Genomsnittlig beläggning för de utvalda parkeringshusen var 71 % våren 2005 och 74 % våren Detta trots att sex av de åtta parkeringshusen ligger inom zonen för trängselskatt och egentligen borde ha fått en minskad beläggningsgrad i det fall Stockholmsförsöket haft någon tydlig effekt. Parkeringshusen Alvik + Alvik nedre och Isstadion är belägna utanför zonen för trängselskatt.

18 9 Totalt Gallerian Norra Latin Medborgarplatsen Fältöversten + korttid Ringen + korttid Västermalmsgallerian Alvik + Alvik nedre Isstadion 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Våren 2005 Våren 2006 Beläggning Figur 2.1 Diagram över beläggningen på föruthyrda platser i Stockholm Parkerings utvalda parkeringshus. Stockholm Parkering har jämfört intäktsnivåerna på besöksparkeringar för mars och april 2005 med motsvarande månader På vissa platser har intäkterna ökat och på andra har de minskat. Totalt har intäkterna från parkeringsavgifter minskat på de studerade anläggningarna. Eventuella minskningar skulle kunna tyda på att fler väljer att parkera fordonen utanför avgiftszonen för att slippa trängselskatten. Antalet fordon på infartsparkeringarna har ju samtidigt ökat. Resultatet skall dock tolkas med stor försiktighet då påsken 2005 inföll i mars medan påsken 2006 låg i april, vilket kan ha påverkat resultaten. I tabell 2.8 redovisar vi intäktsförändringarna mellan mars 2005 och 2006 respektive april 2005 och 2006.

19 10 Tabell 2.8 Intäktsförändring från våren 2005 till våren 2006 för mars och april för utvalda parkeringshus. Mars 05/06 April 05/06 Gallerian -1,1 % -8 % Norra Latin 17,5 % -20,4 % Medborgarplatsen 2,5 % -22,8 % Fältöversten + korttid -2,8 % -11,8 % Ringen + korttid -5,1 % -13,7 % Västermalmsgallerian 15,7 % -23,6 % Alvik + Alvik nedre * 5,7 % 9,6 % Isstadion * -37,4 % -10,1 % *Parkeringshus belägna utanför zonen för trängselskatt. Parkeringshus som ej är markerade ligger innanför zonen för trängselskatt.

20 11 3. Slutsatser 3.1 Allmänt Som redovisas i kapitel 2 kan vi konstatera att antalet parkerade fordon på infartsparkeringarna har ökat. Ökningen kan vara orsakad av en mängd faktorer. Förutom Stockholmsförsöket finns det en rad faktorer som kan påverka parkeringssituationen varav några är: Höjda parkeringsavgifter i innerstaden. Ändrat utbud av p-platser i innerstaden. Temporärt ändrat utbud av p-platser på grund av ombyggnader eller dylikt. Förmånsbeskattning för arbetstagaren vid gratis parkering på arbetsplatsen. Förändring av parkeringsavgifter på infartsparkeringar (se bilaga 3). Förändringar i bensinpriset. Bensinpriset har stigit under perioden men dess inverkan på parkeringssituationen bedöms som marginell i jämförelse med trängselskatten. Förmånsbeskattning av gratis parkeringsplats vid arbetet har betydelse för parkeringssituationen men få förmånsbeskattas varför detta, liksom övriga faktorer ovan, bedöms ha en marginell påverkan på antalet parkerade fordon på infartsparkeringarna. I kapitel 4 redovisas en djupare analys av dessa påverkansfaktorer. Det saknas kunskap om på vilket sätt de som börjat eller slutat att använda infartsparkeringarna reste tidigare. 3.2 Slutsatser infartsparkeringar Den ökning av antalet parkerade fordon som skett mellan våren 2005 och våren 2006 visar att hypotesen att fler infartsparkerar till följd av Stockholmsförsöket stämmer. De relativt små förändringar som skett mellan perioderna oktober december 2005 och januari mars 2006 visar att anläggandet av fler infartsparkeringar och en ökning av antalet infartsparkeringsplatser, har större betydelse för ökningen av infartsparkerandet än själva trängselskatten. Kollektivtrafiksatsningen har också sannolikt betydelse för ökningen av infartsparkerandet.

21 12 Vissa anläggningar med en hög beläggningsgrad redan innan Stockholmsförsöket startade, har visat sig få en statistisk säkerställd skillnad i antalet parkerade fordon. Detta tyder på att efterfrågan på infartsparkeringar varit större än utbudet. Antalet parkerade fordon skulle då sannolikt ha ökat vid ett tillskott av parkeringsplatser oberoende av Stockholmsförsöket. SL:s infartsparkeringar uppvisar en större skillnad i både nyanlagda parkeringsplatser och parkerade fordon mellan våren 2005 och hösten 2005 jämfört med mellan hösten 2005 och våren När perioden oktober till december 2005 jämförs med januari till mars 2006, framgår att det var fler parkerade bilar innan försöksperioden med trängselskatt jämfört med efter. Effekterna beror därför till största delen på ett uppdämt behov av infartsparkeringsplatser, sannolikt i kombination med den förstärkta kollektivtrafiken. Själva trängselskatten bidrar till ökningen men inte i lika hög grad som ökningen av antalet infartsparkeringsplatser. För kommunerna Nacka, Täby och Värmdö finns en statistiskt säkerställd skillnad i antal parkerade fordon vid en jämförelse både mellan våren 2005 och våren 2006 samt hösten 2005 och våren Nacka och Värmdö har dock samtidigt anlagt fler infartsparkeringsplatser vilket gör att det inte går att separera effekterna av trängselskatten respektive förändringarna av parkeringsutbudet. Stockholm Parkerings infartsparkeringar uppvisar ingen större skillnad i antal parkerade fordon mellan våren 2005 och hösten 2005 utan nästan enbart mellan hösten 2005 och våren För Stockholm Parkering kan därför själva trängselskatten ha haft större betydelse för förändringen av antalet parkerade fordon jämfört med förändringen på SL:s infartsparkeringar. Många anläggningar är dock nyanlagda vilket innebär att det inte säkert går att separera effekterna av trängselskatten respektive förändringarna av parkeringsutbudet. Sedan Stockholmsförsöket påbörjades är parkeringen gratis på Stockholm Parkerings infartsparkeringar för de som har SL-kort. Någon tydligt effekt på antalet parkerade fordon till följd av detta har inte kunnat konstateras. 3.3 Slutsatser parkeringshus Hypotesen att färre parkerar i innerstadens parkeringshus till följd av Stockholmsförsöket kan inte fastställas. Det går alltså inte att dra några säkra slutsatser beträffande situationen på parkeringshusen. Antalet parkeringsplatser som är tillgängliga för förhyrning har minskat på Norra Latin från 50 till 30 platser vilket är förklaringen till det minskade antalet fordon här. Antalet förhyrda parkeringsplatser i Ringen har enligt uppgift från Stockholm Parkering ökat p g a att de förlorat kontrakt på andra närliggande parkeringshus. Kunderna har istället börjat nyttja Ringen-garaget vilket är förklaringen till det ökade antalet fordon här. De signifikanta skillnader som uppmättes på dessa parkeringshusen (för förhyrda parkeringar) beror därför sannolikt inte på Stockholmsförsöket.

22 13 Beträffande besöksparkeringen finns tecken på att Stockholmsförsöket lett till en minskning av parkerade fordon inom zonen för trängselskatt. Det är dock omöjligt att dra några säkra slutsatser om Stockholmsförsökets effekter, bl a beroende på: Få parkeringshus ingår i studien. Ändrat antal platser tillgängliga för förhyrning. Stockholm Parkering har avyttrat två parkeringshus i närheten av parkeringshus Ringen vilket ökat trycket på Ringen. Enligt Stockholm Parkering speglas Globens programutbud i intäktsnivåerna för parkeringshus Isstadion.

23 14 4. Metod och mätdata 4.1 Studiens upplägg Ingående parkeringsanläggningar I studien ingår ett större urval av SL:s och samtliga Stockholm Parkerings infartsparkeringar samt ett urval av Stockholm Parkerings parkeringsgarage (se kapitel 2.1). 97 av SL:s infartsparkeringar och samtliga Stockholm Parkerings infartsparkeringar ingår i denna studie. Av SL:s infartsparkeringar som räknas är det 16 st som tagits bort ur studien eftersom några fordonsräkningar från våren 2005 inte genomförts (se bilaga 1). Förutom infartsparkeringarna ingår åtta av Stockholm Parkerings totalt cirka 160 parkeringshus. De som parkerar i parkeringshusen kan göra detta på i huvudsak två sätt: föruthyrning/långtidsparkering (där man hyr en plats av parkeringshusägaren) respektive besöksparkering (parkering där man genomför kortare ärenden och dylikt). Urvalet av parkeringshus har gjorts av Stockholms stad med särskilt fokus på platserna precis innanför och precis utanför zonen för trängselskatt samt i citykärnan. Ej ingående parkeringsanläggningar Det är ett stort antal parkeringsplatser som inte ingår i denna undersökning och ett flertal olika aktörer är ej representerade. Som exempel på parkeringar som inte ingår kan nämnas gatuparkering, flertalet parkeringshus och privat parkering. Orsaken till att dessa parkeringar inte studerats, är främst en resursfråga. De utvalda parkeringsanläggningarna förväntas dock ge en tillräckligt god bild av hur parkeringssituationen påverkas av Stockholmsförsöket. Mått och mätmetod I rapporten jämförs våren 2005, hösten 2005 och våren Begreppet våren innebär medeltal av månaderna april och maj och hösten medeltal av månaderna september och oktober. De huvudsakliga mått som använts för att beskriva situationen på parkeringsanläggningarna är antalet fordon samt beläggningsgraden, dvs hur väl utnyttjad parkeringsanläggningen är. Det finns olika metoder för att mäta beläggningsgraden. I denna studie används nedan tre nämnda metoder:

24 15 För infartsparkeringar Antal belagda platser/totalt antal platser. Manuell räkning. För parkeringshusen Andel parkeringsplatser som är långtidsuthyrda/antal tillgängliga platser för långtidsuthyrning. Används för förhyrda P-platser. Intäkt i kronor per månad. Redovisat som procentuell ökning alternativ minskning jämfört mot tidigare mätperiod. Används för besöksparkering. Parkeringsräkningarna på infartsparkeringarna är genomförda av Ångpanneföreningen (ÅF). ÅF har genomfört manuella räkningar av beläggningsgraden på SL:s och Stockholm Parkerings infartsparkeringar. Manuell räkning innebär att man räknar hur många fordon som är parkerade på den aktuella parkeringsplatsen vid en viss tidpunkt. Räkningen av antalet fordon är gjord någon gång mellan , under någon av dagarna tisdag till torsdag och baseras på endast ett räknetillfälle under respektive månad. Räkningarna är utförda vid lite olika tidpunkter. Vid infartsparkeringar varierar dock inte antalet parkerade fordon så mycket dagtid, varför tidpunkten för räkning inte är av avgörande betydelse. Det förekommer ingen långtidsparkering (föruthyrning) på Stockholm parkerings infartsparkeringar utan enbart infartsparkering samt besöksparkering. I beläggningsgraden går det inte att särskilja andel som använt anläggningen som infartsparkeringsplats eller som besöksparkering. För parkeringshusen är beläggningen för förhyrda platser beräknad genom att antalet långtidsuthyrda platser har dividerats med totala antalet parkeringsplatser som finns tillgängliga för långtidsuthyrning. Statistiken är genomsnittet av två mättillfällen, den första samt den sista dagen i varje månad. På så sätt får man en bild av hur många kontrakt som upphör i slutet av månaden respektive hur många nya kontrakt som tecknats i början på efterföljande månad. För besöksparkeringarna i parkeringshusen har vi jämfört intäktsförändringarna innan respektive under Stockholmsförsöket. Intäkterna är egentligen inte det bästa måttet på beläggningen, bl a eftersom de inte kan relateras till tid på dygnet samt att förutsättningarna i form av öppettider och taxor påverkar. Trots detta kan vi ändå få ett mått på beläggningsförändringen i form av intäktsförändringar innan jämfört med under Stockholmsförsöket. Vid jämförelsen har vi även bedömt de yttre faktorer som kan påverka intäkterna, till exempel förändringar i avgifter på parkeringsanläggningarna. Statistiska tester Förändringarna i antalet parkerade fordon kan vara både av större och mindre karaktär. Mindre förändringar kan bero av slumpen, dvs att antalet parkerade fordon varierar normalt från en tid till en annan. Genom statistiska

25 16 tester, s k signifikanstester, kan man analysera i vilken utsträckning förändringen är av slumpvis karaktär eller om någon annan orsak ligger bakom. Statistiska tester har genomförts för antal parkerade fordon. Signifikansnivån, dvs säkerheten i testet, har satts till 95 %. Detta innebär att de redovisade resultaten gäller med en felrisk på 5 %. Händelser som kan påverka utvärderingen Miljöavgiftskansliet har låtit ta fram en rapport 1 som redovisar viktigare händelser som kan tänkas påverka olika mätprogram för utvärderingen av Stockholmsförsöket. I detta kapitel redogörs för hur de redovisade händelserna kan påverka de analyser som görs i denna rapport. SL:s förstärkningar av kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket har högst troligen en inverkan på nyttjandet av infartsparkeringar. Förstärkningen beaktas i denna rapport. Störningarna i kollektivtrafiken bedöms inte ha någon inverkan på nyttjandet av infartsparkeringarna. Det förbättrade konjunkturläget kan leda till ökad biltrafik men bedöms ha ringa effekt på utfallet av denna parkeringsstudie. Bensinpriset har stigit från 10,80 kr/liter i april 2005 till 12,22 kr i april Effekten av det höjda bensinpriset bedöms dock som marginell i jämförelse med trängselskatten och bör därmed ha en begränsad effekt på val av färdmedel. I mindre utsträckning kan dock användandet av bil sjunkit pga det höjda bensinpriset. Omvärldsfaktorer som påverkar parkering I detta kapitel diskuterar vi olika omvärldsfaktorer som påverkar parkering. Förändrade parkeringsavgifter och antal p-platser i innerstaden Enligt Stockholm Parkering som är den aktör som ansvarar för flest parkeringsplatser i innerstaden, har det inte skett några betydande förändringar av parkeringsavgifterna och antalet parkeringsplatser i innerstaden. Eventuella temporära utbudsförändringar pga ombyggnadsåtgärder etc utgör en marginell del av det totala parkeringsutbudet och bör därmed ha ringa inverkan på resandet även om det lokalt kan ha betydelse. Förmånsbeskattning Forskning visar att parkeringsavgifter har stor betydelse för val av färdmedel. Därför hade det varit intressant att studera antalet företag/personer som tar upp förmånsbeskattning för avgiftsfri parkering. 1 Trivector Rapport 2006:47, Händelser som kan påverka utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

26 17 År 2004 infördes en ruta i deklarationsblanketten om avgiftsfri parkering erhållits via arbetsgivaren. Skatteverket tog 2004 fram statistik för hur många som kryssat denna ruta vilket inte skedde Enligt uppgift från Skatteverket var det i Stockholm år personer som i deklarationen angivit att de hade förmån av avgiftsfri parkeringsplats. Även om denna siffra har stigit utgör det en marginell del av all biltrafik i Stockholm och bör därmed ha en mindre betydelse. Förändring av parkeringsavgifter på infartsparkeringar På Stockholm Parkerings infartsparkeringar har parkeringsavgifterna ändrats mellan mätperioderna. Detta analyseras i rapporten.

27 1 Bilaga 1. Infartsparkeringar där räkning av antalet fordon sker men som inte ingår i studien Infartsparkeringar som inte ingår i studien på grund av att mätningar startat först i september 2005 trots att parkeringen funnits tidigare: Vallentuna kommun, Ekskogen Vallentuna kommun, Gillingebanan Vaxholms kommun, Engarn (2 stycken) Nacka kommun, Igelboda Österåkers kommun, Kulla VSK Nykvarn kommun, Norra Stationsvägen vid järnvägen Sigtuna kommun, Rosersberg Nynäshamns kommun, Segersäng Botkyrka kommun, Tullinge station Täby kommun, Täby Kyrkby Stockholms kommun, Älvsjö armborstet Infartsparkeringar som inte ingår i studien pga att infartsparkering endast är tillåtet för kommuninvånare alternativt att räkning av antal fordon påbörjats mellan 2005 och 2006 trots att parkeringen funnits längre: Danderyds kommun, Danderyds sjukhus (vid Hortus) Danderyds kommun, Djursholm Ösby station Nacka kommun, Boo kommunhus Värmdövägen Vallentuna kommun, Ormsta station Värmdö kommun, Ålstäket

28 1 Bilaga 2. Infartsparkeringar som inte uppvisar någon signifikant skillnad i antal parkerade fordon före respektive under Stockholmsförsöket SL:s infartsparkeringar Våren 05 Hösten 05 Våren 06 Sig våren 05/våren 06 Botkyrka Nej Danderyd Nej Ekerö Nej Haninge Nej Norrtälje Nej Salem Nej Sigtuna Nej Sollentuna Nej Södertälje Nej Upplands bro Nej Upplands väsby Nej Österåker Nej Stockholm Parkerings infartsparkeringar Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Islandstorget Spånga station vid jvg Spånga station under viadukt Johanneslund Rågsved Åkeshov Abrahamsberg Brommaplan, mellan plan Bandhagen Älvsjö, Herr Stens väg Ropsten Ropsten Frescati

29 1 Bilaga 3. Förändring av antal parkeringsplatser samt avgiftsnivåer SL:s och Stockholm Parkerings infartsparkeringar, antal infartsparkeringsplatser och antal infartsparkeringar. Redovisat per kommun och totalt för länet. Stockholms län (inkl Sthlm stad) Stockholms län (exkl Sthlm stad) Våren 05 Antal ip Våren 05 Antal p- platser Hösten 05 Antal ip Hösten 05 Antal p-platser Våren 06 Antal ip Våren 06 Antal p- platser Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Stockholm Södertälje Tyresö Täby Upplands bro Upplands väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker

30 2 Antal infartsparkeringsplatser och avgiftsnivåer för Stockholm Parkerings infartsparkeringar, våren 2005 och Våren 05 antal platser Våren 06 antal platser Våren 05 avgift infartsparkering Vällingby (Väll-in) 45 Ej längre ip 10 kr/dag 150 kr/mån Våren 06 avgift infartsparkering Ej längre ip Åkeshov kr/dag Gratis med SL-kort Brommaplan (Övre planet) kr/dag Gratis med SL-kort Brommaplan (Mellan planet) kr/dag Gratis med SL-kort Brommaplan (Nedre planet) kr/dag Gratis med SL-kort Blåsut kr/dag Gratis med SL-kort Farsta C (Munkforsplan) kr/dag Gratis med SL-kort Bandhagen kr/dag Gratis med SL-kort Älvsjö (Vid stationen) kr/dag Gratis med SL-kort Älvsjö (Herr Stens väg) kr/dag Gratis med SL-kort Telefonplan kr/dag Gratis med SL-kort Frescati kr/dag Gratis med SL-kort Ropsten kr/dag 250 kr/mån Ropsten kr/dag 250 kr/mån Ropsten kr/dag 250 kr/mån Gratis med SL-kort 30 kr/dag 500 kr/mån Gratis med SL-kort 30 kr/dag 500 kr/mån Gratis med SL-kort annars 30 kr/dag 500 kr/mån Fruängen Avgiftsfri Gratis med SL-kort Islandstorget Avgiftsfri Gratis med SL-kort Johanneslund Avgiftsfri Gratis med SL-kort Råcksta Avgiftsfri Gratis med SL-kort Rågsved Avgiftsfri Gratis med SL-kort Spånga station (Spånga stationsväg vid jvg) Spånga station (Spånga stationsväg under viadukten) Spånga station (vid tennishallen) Avgiftsfri Gratis med SL-kort Avgiftsfri Gratis med SL-kort Fanns ej 50 Fanns ej Gratis med SL-kort Hökarägen Fanns ej 64 Fanns ej Gratis med SL-kort Våren 05 avgift besöksparkering 5 kr/tim 150 kr/mån Våren 06 avgift besöksparkering 5 kr/tim 3 kr/tim 3 kr/tim 8 kr/tim 8 kr/tim 8 kr/tim 8 kr/tim 8 kr/tim 8 kr/tim 3 kr/tim 3 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 10 kr/tim 10 kr/tim 20 kr/dag 250 kr/mån 20 kr/dag 250 kr/mån 20 kr/dag 250 kr/mån 30 kr/dag 500 kr/mån 30 kr/dag 500 kr/mån 30 kr/dag 500 kr/mån 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim 5 kr/tim Fanns ej Fanns ej 5 kr/tim 10 kr/dag

31 3 Västertorp Fanns ej 84 Fanns ej Gratis med SL-kort Fanns ej 10 kr/dag Farsta strand (Ågesta Broväg) Fanns ej 110 Fanns ej Gratis med SL-kort Farsta strand (Brattforsgatan) Fanns ej 300 Fanns ej Gratis med SL-kort Farsta strand (Magelungsvägen) Farsta strand (Magelungsvägen vid stationen) kr/dag Gratis med SL-kort Fanns ej 12 Fanns ej Gratis med SL-kort Globen Fanns ej 125 Fanns ej Gratis med SL-kort Sköndal Fanns ej 100 Fanns ej Gratis med SL-kort Skrubba Fanns ej 120 Fanns ej Gratis med SL-kort Fanns ej 10 kr/dag Fanns ej 10 kr/dag 10 kr/dag 10 kr/dag Fanns ej 10 kr/dag Fanns ej 10 kr/dag Fanns ej 10 kr/dag Fanns ej 10 kr/dag Stockholm Parkerings P-hus, antal p-platser samt avgiftsnivåer. Parkering Antal platser våren 2005 Antal platser våren 2006 Avgift/mån förhyrda platser (+moms) Gallerian Avgift dagtid vardagar (kr/h) Gallerian, besöksparkering Norra Latin Norra Latin, besöksparkering Medborgarplatsen Medborgarplatsen, besöksparkering Fältöversten (ej moms för boende) Fältöversten, besöksparkering Ringen (ej moms för boende) Rinqen, besöksparkering Västermalmsgallerian Västermalmsgallerian, besöksparkering Alvik Alvik, besöksparkering kr/första h, 15 kr/h därefter Isstadion Isstadion, besöksparkering

Nulägesbeskrivning av infartsparkeringar och P-hus i Stockholms

Nulägesbeskrivning av infartsparkeringar och P-hus i Stockholms Nulägesbeskrivning av infartsparkeringar och P-hus i Stockholms län Rapport 2005:20 10 maj 2005 version 1.1 Dokumentinformation Titel Nulägesbeskrivning av infartsparkeringar och P-hus i Stockholms län

Läs mer

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

Bilaga 2: Stockholm Parkerings infartsparkeringar

Bilaga 2: Stockholm Parkerings infartsparkeringar 1 Bilaga 2: Stockholm Parkerings infartsparkeringar Namn Läge Antal Anmärkning Bandhagen Trollesundsvägen 28 Permanent besöks- och infartsparkering i anslutning till Bandhagens centrum och tunnelbanan.

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

Utvärdering av Stockholmsförsöket

Utvärdering av Stockholmsförsöket RAPPORT 2006-06-08 Utvärdering av Stockholmsförsöket buller Kort sammanfattning Beräkningar har gjorts av hur alstringen av vägtrafikbuller har förändrats under Stockholmsförsöket, d v s förändringar i

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

Resor till och från två större arbetsplatser

Resor till och från två större arbetsplatser RAPPORT 2006:41 VERSION 1.0 Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Haninge kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år Drygt

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Förändrade resvanor i Stockholms län

Förändrade resvanor i Stockholms län RAPPORT 2006:67 VERSION 0.5 Förändrade resvanor i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Förändrade resvanor i Stockholms län - Effekter av Stockholmsförsöket Serie nr:

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 Färdtjänst Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer.

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning och som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten

Läs mer

RIPARK - 06 Riktlinjer för SL:s infartsparkeringar

RIPARK - 06 Riktlinjer för SL:s infartsparkeringar AB Storstockholms Lokaltrafik RIPARK - 06 Riktlinjer för SL:s infartsparkeringar Februari - 06 INNEHÅLL FÖRORD 3 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 BAKGRUND 6 LOKALISERING 7 UTFORMNING 8 Markparkeringar 8 Flerplanslösningar

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning Demografisk rapport 2015:08 Bostadsbyggnadsplaner 2015-2024/50 - sammanfattning Bilaga till Huvudrapporten för Stockholms län Befolkningsprognos 2015 2024/50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 1(9) Enheten

Läs mer

Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt

Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt 2006:26 Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt Hur ser företagare på trängselskatt och dess eventuella effekter på verksamheten? KORT SAMMANFATTNING Denna undersökning visar hur

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET

RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET HJ RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET RESULTAT AV GPS-BASERADE MÄTNINGAR SLUTRAPPORT Stockholm 2006-06-15 Stefan Myhrberg SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017 Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006

Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Dokumentinformation Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Kontakt: Miljöavgiftskansliet,

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2008

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2008 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2008 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2008 med 707 förlossningar (2,7 procent) jämfört med år 2007. Det är

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Demografisk rapport 2012:07 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2012-2021/45 Bostadsbyggnadsplaner för Stockholms

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Lafa är Stockholms läns landstings metod- och kunskapscentrum för sexualitet och hälsa. Målet med verksamheten är att

Läs mer

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket Resultat från intervjuer med boende i Stockholms län juni 2005 Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2016

Befolkningen i Stockholms län 2016 Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till

Läs mer

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Trafikenheten. Styrelsen

Trafikenheten. Styrelsen Trafikenheten Styrelsen Utlösen av investeringar samt återföring av biljettintäkter från den utökade trafiken Bakgrund SL och svenska staten har under åren 2004 och 2005 ingått avtal om finansiering av

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Stockholms län Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan Sid 1 (7) Samverkansavtal avseende Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever mellan kommunerna i Stockholms län samt angränsande kommuner som anslutit sig Avtalet är baserat

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar

Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar Ett treårigt utvecklingsprojekt 2016-2019 MED STÖD AV PROJEKTÄGARE Hur många unga i Stockholms län åker ofta över

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2009 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2009 med 615 förlossningar

Läs mer

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 RAPPORT 2009:56 VERSION 0.3 Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 - Tomelilla kommun Dokumentinformation Titel: Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2:7 - Tomelilla kommun

Läs mer

RAPPORT 2006:47 VERSION 1.1. Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

RAPPORT 2006:47 VERSION 1.1. Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport RAPPORT :47 VERSION 1.1 Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport Dokumentinformation Titel: Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

Överenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371

Överenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371 TJÄNSTESKRIVELSE 2014-12-23 Kommunstyrelsen Thomas Jansson Kanslichef Telefon 08 555 010 09 thomas.jansson@nykvarn.se Överenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371

Läs mer

RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0. Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport

RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0. Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0 Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport

Läs mer

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Nästan 2,28 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 10 023 893 den 31 mars 2017, en ökning med 28 740 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 8 796 till 2

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 215:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2008 S 2009:2 2009-03-24 Roland Engkvist 08-508 35 011 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Arbetssökande i stadsdelsområden

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Näringslivets Regelnämnd, NNR

Näringslivets Regelnämnd, NNR Näringslivets Regelnämnd, NNR www.nnr.se Vision och Mål NNRs vision Färre och enklare regler för tillväxt och företagande NNRs övergripande mål Färre och enklare företagsregler, sänkta regelkostnader Minskat

Läs mer

Nationalmuseum. Sammanställning över demografisk bakgrund bland besökarna på museet under

Nationalmuseum. Sammanställning över demografisk bakgrund bland besökarna på museet under Sammanställning över demografisk bakgrund bland besökarna på museet under 05-11. Om Exquiro Exquiro Market Research bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland annat olika

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015 Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

före och under Stockholmsförsöket

före och under Stockholmsförsöket Foto: Carl Swensson 00: Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket 00-00 KORT SAMMANFATTNING Målet med denna studie var att följa upp Stockholmsförsökets delmål att de som

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner Stockholms län

Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner Stockholms län Regeltillämpning på kommunal nivå - Undersökning av Sveriges kommuner 2012 Stockholms län Förekomsten av en företagslots/en väg in Kommuner som har en företagslots/en väg in Företagslots / En väg in Sverige

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2012:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2010 SLB-ANALYS, APRIL ÅR 2012 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Totala utsläpp

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM OM BOSTADSFÖRMEDLINGEN Vi är ett kommunalt bolag som ägs av Stockholms stad Vi varken äger eller bygger några bostäder själva. Vår uppgift är att förmedla

Läs mer

Parkeringsutredning kvarteret Fältet WSP Samhällsbyggnad

Parkeringsutredning kvarteret Fältet WSP Samhällsbyggnad Parkeringsutredning kvarteret Fältet 2008-09-16 WSP Samhällsbyggnad 2 (11) 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 2 Resultat...4 2.1 Parkeringsräkning...4 2.2 Befolkning och bilägande...5

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL

BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL VÄGEN TILL EN BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för bostäder i Stockholmsregionen. Tänk på att ju mer aktiv du

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA ATT ANSÖKA OM FÖRTUR TILL BOSTAD Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMSJNO== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket

2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket 2006:31 Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket KORT SAMMANFATTNING En samhällsekonomisk analys är ett sätt att systematiskt försöka sammanfatta en åtgärds samtliga effekter och kostnader. Analysen

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer