RAPPORT 2006:47 VERSION 1.1. Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

Transkript

1 RAPPORT :47 VERSION 1.1 Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

2 Dokumentinformation Titel: Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport Serie nr: :47 Författare: Beställare: Joel Edding, Trivector Traffic Johan Lindberg, Trivector Traffic Malin Gibrand, Trivector Traffic Liselott Söderström, Trivector Traffic Miljöavgiftskansliet, Stockholms stad Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Preliminär slutrapport Beställare Slutrapport Beställare Slutrapport Beställare Mindre justeringar Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax

3 Kort sammanfattning Viktiga händelser som kan ha påverkat utfallet av olika mätprogram för utvärderingen av Stockholmsförsöket har dokumenterats. Dokumentationen är i första hand ett underlag för dem som utvärderar Stockholmsförsöket. Samtliga mätprogram kan ha påverkats av en eller flera av de dokumenterade händelserna. Det är därför viktigt att den som ansvarar för ett mätprogram eller analys av mätdata, tar ställning till om, och i så fall hur, redovisade händelser kan ha påverkat utfallet av studien. Nedan anges några viktigare händelser som inträffat sedan de olika mätprogrammen startades hösten : I oktober öppnades Södra Länken för biltrafik I februari infördes 30 km/tim på lokalgator i Stockholm I augusti utökades antalet bussavgångar under morgonrusningen Från oktober rådde begränsad framkomlighet på Essingebron Under hösten inträffade betydande störningar inom tunnelbanetrafiken Från fjärde kvartalet till fjärde kvartalet växte lönesumman i Stockholms stad och Stockholms län Under mars och april var det betydande störningar inom i princip all spårbunden kollektivtrafik Under mars var medeltemperaturen betydligt lägre jämfört med tidigare år Mellan september och april ökade bensinpriset med ca 20 % Mellan september och april anlades mellan och nya infartsparkeringsplatser i Stockholms län

4 Innehållsförteckning Kort sammanfattning Innehållsförteckning Tabellförteckning Figurförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning Syfte Hypotes Bakgrund Avgränsningar Disposition Resultat Ombyggnadsåtgärder inom biltrafikens huvudnät Vägarbeten inom biltrafikens huvudnät Förändrade hastighetsgränser Förstärkningar inom kollektivtrafiken Om- och tillbyggnad av gång- och cykelvägar Parkering: utbud, taxor och förmånsbeskattning Större informationskampanjer Större detaljhandeletableringar Störningar inom vägtrafiken Störningar inom kollektivtrafiken Väder Bensin Konjunkturläget Slutsatser Gemensamma förutsättningar Händelser som kan ha haft betydelse för respektive mätprogram Metod och mätdata Referensförtäckning Bilaga 1) Bilaga 2) Bilaga 3) Bilaga 4) Bilaga 5) Vägarbeten under perioden 2000 till (1 sidor) Störningar inom vägtrafiken under mätperiod 1 (29 sidor) Störningar inom vägtrafiken under mätperiod 2 (16 sidor) Störningar inom vägtrafiken under mätperiod 3 (21 sidor) Störningar inom vägtrafiken under mätperiod 4 (28 sidor)

5 Tabellförteckning Tabell 2.1 Flödesförändringar på grund av öppnandet av Södra Länken. Streck markerar att inga data finns. Kolumnen differens anger %uella förändringen mellan oktober och oktober. Förändringar med fet stil är statistiskt signifikanta. Källa: Analys av biltrafiken inför Stockholmsförsöket oktober, trafikkontoret i Stockholms stad Tabell 2.2 Antal pågående vägarbeten för januari till april samt medelantal för åren Tabell 2.3 Vägarbeten i Stockholms stad under perioden 20 september till 30 Tabell 2.4 november. Vägarbeten i Stockholms stad under perioden 31 mars till 3 maj. Tabell 2.5 Vägarbeten i Stockholms stad under perioden 26 september till 30 oktober. Tabell 2.6 Vägarbeten i Stockholms stad under perioden 6 mars till 1 maj. Tabell 2.7 Förändringar i SL:s bussnät som tog i drift 22 augusti. Tabell 2.8 Förändringar i SL:s bussnät under perioden 31 oktober och 5 mars. Tabell 2.9 Förändringar i SL:s bussnät under perioden 6 mars till 1 maj. Tabell 2.10 Tabell 2.11 Tabell 2.12 Tabell 2.13 Tabell 2.14 Tabell 2.15 Förändring av antal infartsparkeringsplatser under perioden april till april. Förändringar på SL:s och Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms län under perioden september till november. Förändringar på SL:s och Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms län under perioden april till maj. Förändringar på SL:s och Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms län under perioden juni till augusti. Förändringar på SL:s och Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms län under perioden september till oktober samt totalt sedan hösten. Förändringar på SL:s och Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms län under perioden november till februari samt totalt sedan hösten. Tabell 2.16 Förändringar på SL:s och Stockholm Parkerings infartsparkeringar i Stockholms län under perioden mars till april samt totalt sedan hösten. Tabell 2.17 Informationskampanjer under perioden maj till september Tabell 2.18 Tabell 2.19 Tabell 2.20 Tabell 2.21 genomförda av Stockholms stad, Vägverket och SL. Informationskampanjer under oktober genomförda av Stockholms stad, Vägverket och SL. Informationskampanjer under perioden november till februari genomförda av Stockholms stad, Vägverket och SL. Informationskampanjer under perioden mars till april genomförda av Stockholms stad, Vägverket och SL. Vägtrafikstörningar där mätningar ägt rum med floating car och/eller för länkarna E4:an, Essingeleden, Södra Länken och E18. Avser störningar med en varaktighet längre än 15 minuter.

6 Tabell 2.22 Tabell 2.23 Tabell 2.24 Tabell 3.1 Tabell 3.2 Tabell 3.3 Tabell 3.4 Tabell 3.5 Tabell 3.6 Tabell 3.7 Tabell 3.8 Tabell 3.9 Tabell 3.10 Tabell 3.11 Tabell 3.12 Tabell 3.13 Tabell 3.14 Tabell 3.15 Tabell 3.16 Tabell 3.17 Tabell 3.18 Tabell 3.19 Tabell 3.20 Tabell 3.21 Vägtrafikstörningar där mätningar ägt rum med floating car och/eller för alla länkar exklusive E4:an, Essingeleden, Södra länken och E18. Avser störningar med en varaktighet längre än 15 minuter. Vägtrafikstörningar inom hela vägnätet i Stockholms län, exklusive länkar där mätning har ägt rum med floating car och/eller. Avser störningar med en varaktighet längre än 24 timmar. Förändring av trafikflöde över hela dygnet. Källa: Analys av biltrafiken inför Stockholmsförsöket oktober, Trafikkontoret i Stockholms stad Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Resvaneundersökning Stockholms län. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Resvaneundersökning Stockholms län. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Resvaneundersökning Mälardalen. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Resvaneundersökning Mälardalen. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Biltrafikmätningar. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Biltrafikmätningar. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Fordonsparkens sammansättning och beläggning i. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Fordonsparkens sammansättning och beläggning i. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Gps-loggning av restider och hastigheter. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Gpsloggning av restider och hastigheter. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet "Kömätningar". Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet "Kömätningar". Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Kollektivtrafik. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Kollektivtrafik. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Parkeringsbeläggning. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Parkeringsbeläggning. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Cykel- och gångtrafik. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Cykeloch gångtrafik. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Större arbetsplatser. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Större arbetsplatser. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Handel och besöksintensiv verksamhet.

7 Tabell 3.22 Tabell 3.23 Tabell 3.24 Tabell 3.25 Tabell 3.26 Tabell 3.27 Tabell 3.28 Tabell 3.29 Tabell 3.30 Tabell 3.31 Tabell 3.32 Tabell 3.33 Tabell 3.34 Tabell 3.35 Tabell 3.36 Tabell 3.37 Tabell 3.38 Tabell 3.39 Tabell 3.40 Tabell 3.41 Tabell 3.42 Tabell 3.43 Tabell 3.44 Tabell 3.45 Tabell 3.46 Tabell 5.1 Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Handel och besöksintensiv verksamhet. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Taxi/bud/färdtjänst. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Taxi/bud/färdtjänst. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Hantverksföretag och trafikskolor. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Hantverksföretag och trafikskolor. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Distributionstrafik och renhållningstransporter. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Distributionstrafik och renhållningstransporter. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Översiktlig konjunktur i Stockholm. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Översiktlig konjunktur i Stockholm. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Trafiksäkerhet. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Trafiksäkerhet. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Idrottsverksamhet för barn. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Idrottsverksamhet för barn. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Effekter på miljö och hälsa. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Effekter på miljö och hälsa. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Företagares attityder. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Företagares attityder. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Attityder och kunskaper hos medborgare i Stockholms län. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Attityder och kunskaper hos medborgare i Stockholms län. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet "Vägtrafikens avgasemissioner". Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet "Vägtrafikens avgasemissioner". Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Stadsliv. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Stadsliv. Relation mellan mätperioder enligt denna rapport och för mätprogrammet Stadsmiljö. Händelser som kan ha haft betydelse för mätprogrammet Stadsmiljö. Antal vägarbeten i Stockholms stad under perioden januari till april.

8 Tabell 5.2 Tabell 5.3 Tabell 5.4 Tabell 5.5 Tabell 5.6 Tabell 5.7 Tabell 5.8 Tabell 5.9 Tabell 5.10 Tabell 5.11 Tabell 5.12 Tabell 5.13 Tabell 5.14 Antal vägarbeten i Stockholms stad under perioden januari 2000 till december. Vägtrafikstörningar under mätperiod 1 där mätningar ägt rum med floating car och/eller för länkarna E4:an, Essingeleden, Södra Länken och E18. Vägtrafikstörningar under mätperiod 1 där mätningar ägt rum med floating car och/eller för länkar utöver E4:an, Essingeleden, Södra Länken och E18. Vägtrafikstörningar under mätperiod 1 där ingen mätning har ägt rum med floating car och/eller. Vägtrafikstörningar under mätperiod 2 där mätningar ägt rum med floating car och/eller för länkarna E4:an, Essingeleden, Södra Länken och E18. Vägtrafikstörningar under mätperiod 2 där mätningar ägt rum med floating car och/eller för länkar utöver E4:an, Essingeleden, Södra Länken och E18. Vägtrafikstörningar under mätperiod 2 där ingen mätning har ägt rum med floating car och/eller. Vägtrafikstörningar under mätperiod 3 där mätningar ägt rum med floating car och/eller för länkarna E4:an, Essingeleden, Södra Länken och E18. Vägtrafikstörningar under mätperiod 3 där mätningar ägt rum med floating car och/eller för länkar utöver E4:an, Essingeleden, Södra Länken och E18. Vägtrafikstörningar under mätperiod 3 där ingen mätning har ägt rum med floating car och/eller. Vägtrafikstörningar under mätperiod 4 där mätningar ägt rum med floating car och/eller för länkarna E4:an, Essingeleden, Södra Länken och E18. Vägtrafikstörningar under mätperiod 4 där mätningar ägt rum med floating car och/eller för länkar utöver E4:an, Essingeleden, Södra Länken och E18. Vägtrafikstörningar under mätperiod 4 där ingen mätning har ägt rum med floating car och/eller.

9 Figurförteckning Figur 2.1 Omledning av trafik på Essingeleden fr.o.m. den 4 november. Källa: Pressmeddelande från Vägverket. Figur 2.2 Andel utförd trafik av beställd trafik för. Pendeltåg och tunnelbana Figur 2.3 Andel utförd trafik av beställd trafik för. Lokaltåg Figur 2.4 Andel utförd trafik av beställd busstrafik för. Busstrafik som berör avgiftszonen Figur 2.5 Andel utförd trafik av beställd trafik för. Pendeltåg och tunnelbana. Figur 2.6 Andel utförd trafik av beställd trafik för. Lokaltåg Figur 2.7 Andel utförd trafik av beställd busstrafik för. Busstrafik som berör avgiftszonen. Figur 2.8 Andel utförd trafik av beställd trafik för januari till april. Pendeltåg och tunnelbana. Figur 2.9 Andel utförd trafik av beställd trafik för januari till april. Lokaltåg Figur 2.10 Andel utförd trafik av beställd busstrafik för januari till april. Busstrafik som berör avgiftszonen. Figur 2.11 Temperatur, september. Figur 2.12 Nederbörd, september. Figur 2.13 Temperatur, oktober. Figur 2.14 Nederbörd, oktober. Figur 2.15 Temperatur, november. Figur 2.16 Nederbörd, november. Figur 2.17 Temperatur under perioden 31 mars till 3 maj,. Figur 2.18 Nederbörd under perioden 31 mars till 3 maj,. Figur 2.19 Temperatur under perioden 26 september till 30 oktober,. Figur 2.20 Nederbörd under perioden 26 september till 30 oktober,. Figur 2.21 Temperatur under perioden 6 mars till 1 maj,. Figur 2.22 Nederbörd under perioden 6 mars till 1 maj, Figur 2.23 Bensinpris i Sverige för perioden januari till april. Källa Svenska Petroleum Institutet, Figur 2.24 Försäljningsvolym av motorbensin i kubikmeter i Sverige för åren till. Källa: Svenska Petroleum Institutet Figur 2.25 Försäljningsvolym av dieselbränsle i kubikmeter i Sverige för åren till. Källa: Svenska Petroleum Institutet Figur 2.26 Total lönesumma i miljarder kronor, Stockholms län och stad för perioden kvartal 1 till kvartal 4. (Källa: Stockholmskonjunkturen maj ) Figur 2.27 Andel arbetslösa i relation till arbetskraften i % för perioden kvartal 2 till kvartal 1. (Källa: Stockholmskonjunkturen maj ) Figur 2.28 Antal övernattningar i kommersiella anläggningar i tusental under perioden kvartal 2 till kvartal 1 för Stockholms län och stad. (Källa: Stockholmskonjunkturen maj )

10 Förord Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni 2003, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt Stockholmsförsöket. Den 16 juni beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS :629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m. den 31 juli. Den 28 april beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari. Huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målen för försöket är: Antalet över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med %. Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att, på regeringens uppdrag, planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner (bl.a. LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector m.fl.) samt vissa av stadens förvaltningar (Trafikkontoret, USK och miljöförvaltningen), utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ.ing. Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn. dr. Muriel Beser Hugosson och tekn. lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn. dr.), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. Denna rapport har undersökt och sammanställt händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket. Projektledare hos Trivector Traffic AB har varit civ ing Johan Lindberg. Övriga medarbetare har varit fil

11 mag Joel Edding, civ ing Malin Gibrand, civ ing Liselott Söderström samt tekn dr Annika Nilsson, samtliga på Trivector Traffic AB. Stockholm juni Trivector Traffic AB

12 1 Trivector Traffic Sammanfattning Viktiga händelser som kan ha påverkat utfallet av olika mätprogram för utvärderingen av Stockholmsförsöket har dokumenterats. Det handlar om händelser som på ett betydande sätt kan ha påverkat resutbud och resbehov, förändrat konkurrensen mellan trafikslagen eller påverkat förutsättningarna för själva resan. De händelser som redovisas är dels händelser som har gett en bestående effekt, dels händelser som gett en mer kortvarig effekt men som kan ha påverkat de mätningar som genomförts. För att samla in olika händelserna har kontakt tagits med ett flertal myndigheter, organisationer och företag som studerat och registrerat olika typer av händelser. Därefter har viktiga händelser sammanställts och dokumenterats för fyra olika mätperioder. Mätperioderna överensstämmer i huvudsak med perioderna för mätning av biltrafik och resvanor i Stockholms län. Dessutom har vi tagit med händelser som gett en bestående effekt för tiden mellan de fyra mätperioderna. Dokumentationen utgår från följande mätperioder: Mätperiod 1: 20 september 28 november Mätperiod 2: 31 mars 3 maj Mätperiod 3: 26 september 30 oktober Mätperiod 4: 6 mars 1 maj Nedan redovisas några viktigare händelser som inträffat sedan mätprogrammen startade hösten och som berör flera mätperioder. Bensinpriset ökade med 20 % mellan september och april, med en tydlig topp mellan juni september. Lönesumman i Stockholms stad och län växte med nästan 6 % mellan fjärde kvartalet och fjärde kvartalet. Antalet sysselsatta ökade med drygt 4 % i Stockholms stad och med drygt 2 % i Stockholms län mellan första kvartalet och första kvartalet. Antalet kommersiella övernattningar i Stockholms stad och län ökade med 12 % mellan första kvartalet och första kvartalet. Mellan september och april anlades mellan och nya infartsparkeringsplatser i Stockholms län. Det motsvarar en ökning av antalet infartsparkeringsplatser med mellan 23 och 33 %. På nästa sida redovisas några viktigare händelser som inträffat under och mellan mätperiod 1 och mätperiod 4. Händelserna är redovisade på en tidsaxel för respektive år, där de blå (tjockare) linjerna illustrerar de fyra mätperioderna.

13 2 Trivector Traffic Den 24 oktober öppnades Södra Länken för biltrafik. Biltrafiken till och från Nacka ökade då med nästan 15 % ( /dygn). Trafikökningen beror både på en omfördelning av trafik och nytillskott av biltrafik. Snöoväder inträffade den 18, 22 och 23 november, vilket bl.a. medförde att en stor andel inställda avgångar inom pendeltågen, tunnelbanans gröna linje, Lidingöbanan och Roslagsbanan. Sept Okt Nov Dec Den 14 februari infördes 30 km/tim på lokalgator i Stockholms bostadsområden. Medelhastigheten minskade med 3-5 km/tim på de berörda gatorna och personskadeolyckorna beräknas ha minskat med %. Betydande störningar inom tunnelbanetrafiken, bl.a. på grund av att 140 tunnelbanevagnar togs ur drift den 19 oktober, strejk den 6 oktober samt att den s.k. lövhalkan pågått under längre tid än normalt. Som en del av Stockholmsförsöket genomförde SL en betydande förstärkning av bussoch spårtrafiken, med start den 22 augusti. Förstärkningen innebar bl.a. att antalet bussavgångar ökade med 5 % under morgonrusningen. Nya delar av Sickla stormarknad invigdes i september. Fredagen den 14 oktober kl 13 seglade kranfartyget Lodbrok på Essingebron vilket resulterade i att hela Essingeleden stängdes av för all trafik. Under resten av år rådde begränsad framkomlighet på denna del av Essingeleden. Nästan infartsparkeringsplatse r anlades under hösten i Stockholms län som en del av Stockholmsförsöket. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Mellan november och januari förekom en omfattande konsumentupplysning kring Stockholmsförsöket. I januari öppnades Årstabergs nya pendeltågsstation med möjlighet att byta mellan pendeltåg, tvärbanan och bussar. Pendeltågstrafik en utökades med nio nya avgångar. I mars skickade SL ut prova-på-kort till bilägare i Stockholms kranskommuner som tackat ja till erbjudandet att få åka gratis med kollektivtrafiken under en vecka. Under mars var temperaturen betydligt lägre än normalt. Medeltemperaturen för hela mätperiod 4 var 1,7 grader, att jämföras med 4,1 grader åren Under hela mätperioden drabbade betydande störningar pendeltågstrafiken, tunnelbanans röda linje, tvärbanan, Lidingöbanan och Roslagsbanan. Antalet vägarbeten inom Stockholms stads gator var c:a 15 % färre under mars och 24 % färre under april jämfört med motsvarande månader åren Den 1 maj införde SL enhetstaxa i kollektivtrafiken. Jan Feb Mar Apr Maj Samtliga mätprogram för utvärderingen av Stockholmsförsöket kan ha påverkats av en eller flera av dessa händelser. En lista har tagits fram över vilka händelser som kan ha berört respektive mätprogram. Det är viktigt att den som ansvarar för ett mätprogram eller analys av mätdata, tar ställning till om och i så fall hur redovisade händelser kan ha påverkat utfallet av studien, och att den bedömningen redovisas i slutrapporten för studien.

14 1 Trivector Traffic 1. Inledning I detta kapitel anges de grundläggande förutsättningarna för denna rapport. 1.1 Syfte Syftet är att redovisa viktigare händelser som kan tänkas påverka olika mätprogram för utvärderingen av Stockholmsförsöket. Detta görs för att den som ansvarar för ett mätprogram eller en analys av mätdata, skall kunna ta ställning till om och i så fall hur dessa händelser kan ha påverkat utfallet av studien. 1.2 Hypotes Den hypotes som prövas i denna rapport är att det finns händelser i omvärlden som påverkar villkoren för resandet i Stockholms län och som mäts i de olika mätprogrammen för utvärderingen av Stockholmsförsöket. Dessa förändrade villkor kan i sin tur påverka det resultat och de slutsatser som dras i vissa mätprogram angående effekterna av försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatter. 1.3 Bakgrund För att på ett så korrekt sätt som möjligt kunna tolka uppmätta förändringar av biltrafiken, kollektivtrafiken och resvanor i Stockholms län med anledning av Stockholmsförsöket, måste man beakta händelser och yttre faktorer som på ett betydande sätt kan ha påverkat resvanor och färdmedelsval. Det kan vara händelser som påverkar resutbud eller resbehov, förändrar konkurrensen mellan trafikslagen eller påverkar förutsättningarna för själva resan. De händelser som redovisas i denna rapport är dels händelser som har gett en bestående effekt, dels händelser som gett en mer kortvarig effekt men som kan ha påverkat mätningarna för vissa mätdagar eller resrelationer. Händelserna delas in i planerade respektive oplanerade händelser. De viktigaste händelserna som har dokumenterats av olika aktörer redovisas dels under själva mätperioderna, dels mellan mätperioderna om händelserna bedöms kunna ge långvariga effekter på resandet.

15 2 Trivector Traffic 1.4 Avgränsningar Den rumsliga avgränsningen utgörs i huvudsak av Stockholms län. Denna rapport avser händelser som inträffat under perioden 20 september till och med 1 maj. Den tidsmässiga avgränsningen är satt utifrån att den första resvaneundersökningen påbörjades 20 september. Slutdatumet för rapporten beror på att biltrafikmätningar och ytterligare resvaneundersökningar genomfördes under våren med slutdatum den 1 maj. Alla dokumenterade händelser under perioden 20 september till och med 1 maj som kan ha bestående inverkan på resandet redovisas i denna rapport. Under den tidsperiod som denna rapport omfattar förekommer fyra mätperioder: Mätperiod 1: 20 september 28 november (biltrafikmätningar och resvaneundersökning) Mätperiod 2: 31 mars 3 maj (biltrafikmätningar) Mätperiod 3: 26 september 30 oktober (biltrafikmätningar och resvaneundersökningar) Mätperiod 4: 6 mars 1 maj (biltrafikmätningar och resvaneundersökningar) För de fyra mätperioderna kommer även händelser som endast har kortvarig effekt på resandet att redovisas i de fall de bedöms ge en betydande påverkan på mätresultatet. 1.5 Disposition I kapitel 2 redovisas dels planerade händelser, dels oplanerade händelser. Totalt redovisas 13 olika typer av händelser. Varje typ av händelse är uppdelad på sju tidsperioder: de tre mätperioderna enligt denna rapport (se avsnitt 1.4) och de tre perioderna som ligger mellan mätningarna. För perioderna då inga mätningar ägt rum redovisas endast händelser som kan ha en bestående inverkan på resandet. I kapitel 3 redovisas hur pågående mätprogram kan tänkas påverkas av de händelser som redovisas i kapitel 2.

16 3 Trivector Traffic 2. Resultat I detta kapitel anges viktigare händelser, utöver införandet av trängselskatt, som i olika grad har påverkat villkoren för resandet i Stockholms län och som därmed kan tänkas påverka utvärderingen av Stockholmsförsöket. I kapitel redovisas planerade händelser och i kapitel redovisas oplanerade händelser. 2.1 Ombyggnadsåtgärder inom biltrafikens huvudnät Data är insamlat från Vägverket Region Stockholms för ombyggnadsåtgärder på det statliga vägnätet. De ombyggnadsåtgärder som redovisas är nya länkar alternativt ändrat antal körfält. Vilka utvärderingsrapporter som kan ha påverkats av händelserna inom detta kapitel redovisas i kapitel 3. Mätperiod 1: 20 september 30 november år Söndagen den 24 oktober öppnades Södra Länken för biltrafik. Detta påverkade såväl bil- som kollektivtrafiken. Veckan före öppnandet rådde stora problem i trafiken kring Årstafältet. Särskilt stora flaskhalsar fanns vid rondellen vid Åbyvägen samt trafiksignalen vid Årsta Torg. Själva öppningsdagen inträffade stora köer mot Nynäshamn, Gullmarsplan och Essingeleden. I och med öppnandet stängdes Huddingevägen och Årstalänken för trafik. Se även oplanerade händelser, trafikstörningar. Ett nytt körfält invigdes vecka 41 (oktober ) vid trafikplats Järva krog, ramp från E18 mot E4 i södergående riktning. Effektutvärdering av Södra Länken Effektutvärderingen är hämtad från Analys av biltrafiken inför Stockholmsförsöket oktober som Trafikkontoret i Stockholms stad tagit fram. Rapporten finns i sin helhet bland annat på Stockholmsförsökets hemsida. Öppnandet av Södra Länken har haft stor inverkan på biltrafiken. De effekter av en ny trafikled som uppträder på kort och medellång sikt kan till stor del observeras ett år efter öppnandet. Södra Länken trafikerades i oktober av per dygn, vilket är avsevärt mer än de ca man hade räknat med i planeringsskedet. Sedan öppnandet har trafikflödet över Danviksbron minskat med ca 20 % medan trafikflödet över Sickla Kanalbro närapå fördubblats. Sammantaget tyder detta på att Södra Länkens öppnade bidragit till en nettoökning av biltrafiken till och från Nackahållet med nästan 15 % ( spassager/dygn).

17 4 Trivector Traffic Det är framförallt i stråket mellan västra delarna av Nacka och västra Kungsholmen som man ser störst effekter på trafikmängderna av Södra Länken. Trafikanter med start- eller målpunkter lokaliserade i närheten av detta stråk har fått bättre möjligheter att nå dessa med bil sedan länkens öppnande. Av den ökade trafiken längs stråket Södra Länken-Essingeleden är en del omfördelad från ytvägnätet i Årsta, som har fått en kraftig avlastning, och från innerstaden, som har fått en minskning framförallt mellan Danvikstull och Tegelbacken. Ytterligare en del är nytillkommen biltrafik, antingen överflyttad från kollektivtrafiken, från andra målpunkter eller i form av nygenererade bilresor. Tabell 2.1 visar detaljerad information om flödesförändringar på olika länkar för perioden oktober till oktober. Tabell 2.1 Flödesförändringar på grund av öppnandet av Södra Länken. Streck markerar att inga data finns. Kolumnen differens anger procentuella förändringen mellan oktober och oktober. Förändringar med fet stil är statistiskt signifikanta. Källa: Analys av biltrafiken inför Stockholmsförsöket oktober, trafikkontoret i Stockholms stad Plats okt. nov. apr. okt. differens Södra Länken Sickla Kanalbro % Danviksbron % Lugnets Allé % E4 Stora Essingen % E4 Bredäng % E4 Sörentorp % E4 Lindhagensgatan % Skansbron % Skanstullsbron % Johanneshovsbron % Liljeholmsbron % Centralbron norrut % Johanneshovsvägen % Hammarby Fabriksväg % Örbyleden % Enskedevägen % Västberga Allé % Tyresövägen % Nynäsvägen % Huddingevägen % Värmdöleden Orminge %

18 5 Trivector Traffic Händelser med bestående effekt mellan mätperiod ett och två Första etappen av en ny väg från E4/E20 till Astra Zenecas anläggning i Gärtuna, Södertälje öppnades Mätperiod 2: 31 mars 3 maj år Inga större ombyggnadsåtgärder av biltrafikens huvudvägnät ägde rum under perioden. Händelser med bestående effekt mellan mätperiod två och tre Vecka 36 år invigdes ett nytt körfält på E4:an södergående mellan trafikplats Järva krog och Haga Norra. Mätperiod 3: 26 september 30 oktober år Vecka 39 år invigdes ett nytt körfält på E4:an södergående mellan trafikplats Västertorp och Kungens kurva. Händelser med bestående effekt mellan mätperiod tre och fyra Inga större ombyggnadsåtgärder av biltrafikens huvudvägnät ägde rum under perioden. Mätperiod 4: 6 mars 1 maj år Inga större ombyggnadsåtgärder av biltrafikens huvudvägnät ägde rum under perioden. 2.2 Vägarbeten inom biltrafikens huvudnät Data är insamlat från Stockholms stad för vägarbeten i Stockholms stad. I de fall vägarbeten på det statliga vägnätet inneburit störningar återfinns de indirekt i kapitel 2.9 Störningar inom vägtrafiken. Detta beror på att Vägverket Region Stockholm inte haft möjlighet att ta fram dokumentation gällande vägarbeten på det statliga vägnätet. Endast de vägarbeten som skett under den tid på dygnet och i veckan då trängselskatt tas ut redovisas (måndag till fredag klockan ). Detta beroende på att det är under dessa tider som vägavstängningar har som störst påverkan på trafiken. Vilka utvärderingsrapporter som kan ha påverkats av händelserna inom detta kapitel redovisas i kapitel 3. Antal vägarbeten mellan år 2000 och Trafikkontoret i Stockholms stad har tagit fram antalet pågående vägarbeten under perioden januari 2000 till och med april. Materialet skall ge en bild av om det det skett fler, färre eller lika många vägarbeten under respektive mätperiod. I Bilaga 1 redovisas antal pågående vägarbeten i Stockholms stad under perioden januari 2000 till april.

19 6 Trivector Traffic I Tabell 2.2 nedan redovisas antalet pågående vägarbeten för januari till april och samt medelvärdet för åren 2000 till. Som mått på antal pågående vägarbeten används antal öppna gropar i gatan, dvs samtliga arbeten som pågått under respektive tidsperiod. I januari var antalet pågående vägarbeten fler jämfört med åren 2000 till. För februari till och med april var det färre vägarbeten än under denna period åren 2000 till. Tabellen redovisar totalt antal arbeten som skett inom både Stockholms inner- och ytterstad. Ser man endast till innerstad var antalet pågående vägarbeten 751 för perioden 1 januari till 30 april och 813 för motsvarande period. Medelvärdet för motsvarande period åren 2000 till för antalet pågående vägarbeten i innerstaden var 834. Stockholms stads Trafikkontor har i ett tjänsteutlåtande, daterat , redovisat antal gropar i gatan, räknat som antal beviljade schakt- och öppningstillstånd i gatan. Man bör notera att denna avgränsning skiljer sig från den avgränsning som ligger till grund för uppgifterna i denna rapport. Tabell 2.2 Antal pågående vägarbeten i hela Stockholms stad för januari till april och samt medelvärde för åren 2000 till. År Jan Feb Mar Apr Totalt janapr Antal arbeten/månad Antal arbeten/månad Medelvärde för antal arbeten/månad för åren Mätperiod 1: 20 september 30 november år Nedanstående (Tabell 2.3) vägarbeten är sådana som registrerats av Trafikkontoret i Stockholm. Tabell 2.3 Vägarbeten i Stockholms stad under perioden 20 september till 30 november. Datum Länk Framkomlighet Varaktighet (timmar) 20-24/9 Västerled i korsningen med Alviksvägen Begränsad 30 27/9-20/12 Fiskartorpsvägen mellan Tennisstadion Storängsvägen 29/9 Hornsgatan mellan Torkel Knutssonsgatan Mariatorget Avstängd (dock ej för linjetrafik) Avstängd /10 Karlbergstunneln Begränsad 12 15/10 Korsningen Fleminggatan/Scheelegatan Begränsad 8 15/10 Fleminggatan vid Carl Gustaf Lindstedts gata (korsningen) Mycket begränsad /10 Södertäljevägen/Årstabergsvägen Mycket begränsad /10 Hammarby Fabriksväg från Lugnets Allé Hammarbyallén Avstängd /10 Årstalänken vid Årstafältet Begränsad 60 20/10 Korsningen Folkungagatan/Östgötagatan Begränsad 9 Varaktighet (dagar) 585

20 7 Trivector Traffic Datum Länk Framkomlighet Varaktighet (timmar) 27/10 Odengatan, från S:t Eriksplan till Torsgatan Avstängd /10 Kungstensgatan, från Birger Jarlsgatan till Begränsad 19 Karlavägen 28/10 Hornsgatan-Ringvägen Begränsad 1 28/10-19/11 Korsningen Hantverkargatan/Scheelegatan Begränsad 23 10/11 Södertäljevägen norrut, 100 m innan Liljeholmsbron /11 Bällstavägen vid Hedebyvägen Mycket begränsad 6 15/11 Ulvsundavägen mellan Lillsjönäsvägen och Smedjevägen 17/11 Örbyleden norrut, mellan Skönsmovägen och Huddingevägen Begränsad 6 Begränsad 5 17/11 Centralbron och Söderledstunneln Tidvis begränsad 5,5 24/11 Blekholmstunneln, norrut Ett av två körfält stängs av 12 Varaktighet (dagar) Händelser med bestående effekt mellan mätperiod ett och två Ej aktuellt då det ej är troligt att vägarbeten ger bestående effekt på resandet. Mätperiod 2: 31 mars 3 maj år Nedanstående (Tabell 2.4) vägarbeten är sådana som registrerats av Trafikkontoret i Stockholm. Avgränsningen är densamma som redogörs för ovan. Tabell 2.4 Vägarbeten i Stockholms stad under perioden 31 mars till 3 maj. Datum Länk Framkomlighet Varaktighet (timmar) 31/1-29/4 Fleminggatan, mellan nr och 6-11 samt 1-2, i båda riktningarna 31/1-31/5 Magelundsvägen, vid korsningen, sydöstra anslutningen med Havsörnsvägen 31/1-30/6 Karlbergsvägen 48, ca 100 m innan korsningen med Torsgatan, ett körfält avstängt för vänstersväng mot Torsgatan Mycket begränsad 89 Mycket begränsad 121 Begränsad /4-31/5 Hamngatan Regeringsgatan Begränsad 35 2/5 Nynäsvägen, viadukten över Sockenvägen Sänkt hastighet till 50 km/tim 2/5 Området runt Skatteverket på Magnus Ladulåsgatan 11 Mycket begränsad 24 Varaktighet (dagar) Händelser med bestående effekt mellan mätperiod två och tre Ej aktuellt då det ej är troligt att vägarbeten ger bestående effekt på resandet.

21 8 Trivector Traffic Mätperiod 3: 26 september 30 oktober år Nedanstående (Tabell 2.5) vägarbeten är sådana som registrerats av Trafikkontoret i Stockholm. Avgränsningen är densamma som redogörs för ovan. Tabell 2.5 Vägarbeten i Stockholms stad under perioden 26 september till 30 oktober. Datum Länk Framkomlighet Varaktighet (timmar) 3/5-14/10 Ulvsundavägen, över Sundbybergskopplet Begränsad /5-7/10 Danviksbron repareras, smalare körfält Hastigheten sänkt till 30 km/tim 9/9-14/10 Sibyllegatan/Riddargatan Mycket begränsad 35 19/9-18/11 Hemslöjdsvägen, delen Synålsvägen Drottningholmsvägens körbana enkelriktas söderut Avstängd i norrgående körriktning 26/9-14/11 Slussen Begränsad 49 Varaktighet (dagar) Händelser med bestående effekt mellan mätperiod tre och fyra Ej aktuellt då det ej är troligt att vägarbeten ger bestående effekt på resandet. Mätperiod 4: 6 mars 1 maj år Nedan angivna vägarbeten (Tabell 2.6) är sådana som registrerats av Trafikkontoret i Stockholm. Avgränsningen är densamma som redogörs för ovan. Tabell 2.6 Vägarbeten i Stockholms stad under perioden 6 mars till 1 maj. Datum Länk Framkomlighet Varaktighet (timmar) 22/2-31/3 Korsningen Årstavägen/Åmänningevägen Mycket begränsad, endast ett körfält öppet förbi arbetsplatsen 27/2-17/3 Uppfart mot Styrmansgatan avstängd från Strandvägen/Nybroplanshållet (östlig riktning) 7/3-13/4 Dalagatan mellan Crafoords väg- Tegnérgatan 23/3-31/3 Drottningholmsvägen mellan Ulvsundaplan Hemslöjdsvägen 3/4-15/5 Norrbyvägen mellan Voltavägen Ranhammarvägen, riktning mot Ulvsundavägen Uppfart till Styrmansgatan kan ske från Strandvägen/Narvavägshållet Begränsad, ett körfält avstängt Begränsad, ett körfält avstängt Ett körfält avstängt, nedsatt hastighet till 30 km/tim 19/4 Bondegatan vid nr 6 Avstängd för trafik Ej redovisat 27/4-28/4 Kungsträdgårdsgatan i norrgående riktning mellan Strömgatan Hamngatan Avstängd för trafik 2 Varaktighet (dagar)

22 9 Trivector Traffic 2.3 Förändrade hastighetsgränser Data är insamlat från Stockholms Stad för ändrade hastighetsgränser i Stockholms stad samt från Vägverket Region Stockholms för förändrade hastighetsgränser inom det statliga vägnätet. Vilka utvärderingsrapporter som kan ha påverkats av händelserna inom detta kapitel redovisas i kapitel 3. Mätperiod 1: 20 september 30 november år Under analysperioden har inga hastighetsbegränsningar ändrats på större trafikleder där Stockholm stad eller Vägverket är väghållare. Händelser med bestående effekt mellan mätperiod ett och två Den 14 februari införde Stockholms stad 30 km/tim på lokalgator i Stockholms bostadsområden. På huvudgator och genomfartsleder gäller fortfarande 50 km/tim. Effektutvärdering av 30-zoner Effektutvärderingen är hämtad från Effekter av de nya 30-zonerna i Stockholm som Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) tagit fram på uppdrag av Trafikkontoret i Stockholms stad. Rapporten finns i sin helhet bland annat på Trafikkontoret i Stockholm stads hemsida. Resultatet i effektutvärderingen visar på en verklig minskning av medelhastigheten i de nya 30-zonerna. Minskningen är storleksmässigt i nivå med de mål som sattes upp i samband med införandet av 30-zonerna, nämligen att medelhastigheten skulle minska med 3-5 km/tim på de berörda gatorna. Det skedde också en minskning av hastigheterna i de gamla 30-områdena och på huvudgatorna i de nya 30-zonerna. Medelhastigheten minskade i dessa områden med cirka 1,5 km/tim. Denna hastighetsminskning är dock för liten för att man säkert ska kunna påstå att den uppstått på grund av införandet av de nya 30-zonerna. Det skedde en liten förändring av framkomligheten. Restiden ökade med 3-4 % av den totala restiden i de nya 30-områdena. Restiden ökade också på huvudgatorna inom områdena med uppskattningsvis 2 3 % av den totala restiden. Jämförelser av antalet olyckor före och efter införandet av de nya 30- zonerna visade inga förändringar som kan sägas vara säkra. Orsaken är att efterperioden har varit för kort för att tillräckligt många olyckor ska ha hunnit registreras. En förväntad effekt på antalet olyckor har därför istället uppskattats med hjälp av den så kallade potensmodellen. I denna modell tas hänsyn till de starka samband som finns mellan ökad hastighetsnivå och ökad risk för olycka. Resultatet av beräkningen med potensmodellen visar att det är rimligt att förvänta en minskning av antalet personskadeolyckor på %, som en följd av införandet av de nya 30-zonerna. Utvärderingen av vilka miljöeffekter som blivit resultatet av 30-zonerna pågick fortfarande i maj men den preliminära bedömningen är att miljö-

23 10 Trivector Traffic effekterna är marginella. I mindre utsträckning har utsläppen och bullernivåerna minskat på grund av de lägre hastigheterna. Mätperiod 2: 31 mars 3 maj år Under analysperioden har inga hastighetsbegränsningar ändrats på större trafikleder där Stockholm stad eller Vägverket är väghållare. Händelser med bestående effekt mellan mätperiod två och tre Den 30 augusti höjdes hastigheten i båda riktningarna på Tranebergsbron från 50 km/tim till 70 km/tim. Den förändrade hastighetsbegränsningen gäller ungefär från Alviks måleri i väster till cirka 100 meter väster om trafikplats Fredhäll i öster således i princip enbart Tranebergsbron. Mätperiod 3: 26 september 30 oktober år Under analysperioden har inga hastighetsbegränsningar ändrats på större trafikleder där Stockholm stad eller Vägverket är väghållare. Händelser med bestående effekt mellan mätperiod tre och fyra Den 4 januari sänktes hastigheten på en sträcka på Horisontvägen i Skarpnäck från 50 km/tim till 30 km/tim. Den förändrade hastighetsbegränsningen gäller från en punkt cirka 50 m öst om Pilvingegatan till en punkt drygt 200 m västerut. Mätperiod 4: 6 mars 1 maj år Trafiksäkerhetskameror togs i drift på tre nya sträckor, Huddingevägen, Glömstavägen och Lännavägen i Huddinge kommun i april. Kamerornas syfte är att höja trafiksäkerheten genom att verka dämpande på hastigheterna. Under analysperioden har inga hastighetsbegränsningar ändrats på större trafikleder i Stockholms län där Vägverket eller Stockholms stad är Väghållare, som antas kan ha påverkan på Stockholmsförsöket. 2.4 Förstärkningar inom kollektivtrafiken I detta kapitel ingår ändringar i såväl kollektivtrafikutbud och kollektivtrafiktaxorna. Under hela perioden 20 september till och med 30 oktober har ett stort antal mindre förändringar i kollektivtrafikutbudet ägt rum. Dessa förändringar ingår inte i nedanstående sammanställning då de har bedömts ha en ringa påverkan på val av färdmedel, restidpunkt och färdvägar. De mindre förändringarna som avses är bl.a. förändrat antal bussavgångar för specifika linjer och ändrade linjesträckningar. De förstärkningar som Storstockholms lokaltrafik (SL) har infört som en del av Stockholmsförsöket redovisas dock i sin helhet, se nedan. Vilka utvärderingsrapporter som kan ha påverkats av händelserna inom detta kapitel redovisas i kapitel 3.

24 11 Trivector Traffic Förändringar innan mätperiod 1 Det har endast skett en marginell förändring av taxesystemet under hela rapportens mätperiod. Däremot genomfördes taxehöjningar 1 mars då 30- dagarskortet höjdes med 20 %, rabattkupongerna med cirka 33 % och kontantkupongerna från 10 till 15 kronor styck. SL:s försäljningsstatistik visar att denna höjning ledde till en hamstring av rabattkuponger. Detta innebär att prishöjningen för rabatt- och kontantkuponger inte fått fullt genomslag från första dagen. Förändringar under flera mätperioder SL har beställt 55 nya pendeltågsvagnar som kommer att ersätta de äldsta vagnarna. Detta kommer inte att innebära någon kapacitetsökning men en förbättring av komfort och eventuellt även image för kollektivtrafiken. Ett tågset kommer att levereras varannan vecka med start i augusti. Mätperiod 1: 20 september 30 november år Det skedde inga större utbudsförändringar under mätperioden. Under mätperioden genomfördes inga ändringar av taxorna hos SL. Händelser med bestående effekt mellan mätperiod ett och två Det skedde inga större utbudsförändringar under mätperioden. Under mätperioden genomfördes inga ändringar av taxorna hos SL. Mätperiod 2: 31 mars 3 maj år Det skedde inga större utbudsförändringar under mätperioden. Den 1 maj infördes en justering av kollektivtrafiktaxan som innebar att en resa mellan två hållplatser aldrig kostar mer än två kuponger. Tidigare var taxan tre kuponger om en taxezon passerades, även om resan endast skedde mellan två hållplatser. Händelser med bestående effekt mellan mätperiod två och tre Om inget annat anges ingår samtliga förändringar i detta avsnitt i Stockholmsförsöket. Som en del av Stockholmsförsöket har SL genomfört betydande förstärkningar av kollektivtrafiken inför försöksperioden. Dessa förstärkningar togs i drift den 22 augusti. Förstärkning av busstrafiken SL:s förstärkning av kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket omfattar bland annat 14 nya direktbusslinjer (busslinjer från kranskommunerna till Stockholms innerstad med få stopp på vägen). År hade SL totalt 486 busslinjer varav 28 trafikerade innerstaden. I och med Stockholmsförsöket ökade antalet bussavgångar i morgonrusningen ( ) med cirka 340 avgångar, vilket är ca 5 % av det totala antalet bussavgångar: Det sker cirka 6200 bussavgångar i SL-trafiken en vanlig vardag under rusningstid.

25 12 Trivector Traffic Förändringarna för bussnätet framgår av Tabell 2.7. För Stockholmsförsöket redovisas även mindre förändringar då dessa ingår i ett paket av åtgärder som sammantaget kan ge effekt på bl.a. val av färdmedel och färdväg. Tabell 2.7 Förändringar i SL:s bussnät som tog i drift 22 augusti. Linje Sträckning Turtäthet, min Trafiktyp kl kl kl Stora Essingen Frihamnen Stomlinje, utökad 2 Norra Station Sofia Stomlinje, utökad 3 Karolinska Södersjukhuset Stomlinje, utökad 4 Radiohuset Gullmarsplan Stomlinje, utökad 151X Norsborg - E4 Fridhemsplan Ny 177 Ekerö C - Mörby stn Stomlinje, utökad 221X Larsberg Ropsten Ny 433 Djurö/Stavsnäs Slussen Ny direktbuss 434 Djurö/Stavsnäs - Slussen Ny direktbuss 471 Orminge Slussen Ny stomlinje 474 Hemmesta - Gustavsberg Slussen Ny stomlinje 481X Orminge Vattug Ny 484X Mölnvik - Gustavsberg Vattug Ny 485X Hemmesta Vattug Ny 515 Sundbybergs stn Odenplan Utökad 516 Viby - Sergels Torg Omlagd, utökad 526 Edsberg - Sergels Torg Omlagd, utökad 561X Jakobsberg - E4 - Sergels Torg Ny 608X Vallentuna - Arninge Stureplan Ny 624 Åkersbergs stn - Danderyds sjh Utglesad 624X Åkersbergs stn Stureplan Ny 628 Åkersbergs stn - Danderyds sjh Utglesad 628X Margretelund Stureplan Ny 639 Rimbo -Tekn Högskolan Utökad 670 Vaxholm - Tekn Högskolan Stomlinje, utökad 670X Vaxholm Stureplan Ny 676 Norrtälje - Tekn Högskolan Stomlinje, utökad 680X Resarö - Danderyd sjh Stureplan Ny 746X Björnkulla - Huddingev - Älvjsö - Fridhemsplan 747X Skäcklinge - Huddinge sjh - E4 - Fridhemsplan Ny 10 1 tur 12 Ny 807 Brandbergen Gullmarsplan Utökad

26 13 Trivector Traffic Linje Sträckning Turtäthet, min Trafiktyp 809 Svartbäcken - Brandbergen - Gullmarsplan 3,5 0 5 Utökad 810 Jordbro - (Haninge) - Gullmarsplan 15 (7,5) 0 10 Utökad 812 Tyresö C Klarabergsg Utökad 813 Nyfors Klarabergsg 7, Utökad 815X Tyresö Brevik Klarabergsg Ny 818 Brandbergen Klarabergsg ,5 Utökad 872 Tyresö C Gullmarsplan Stomlinje, utökad 873 Tyresö Nyfors Gullmarsplan Stomlinje, utökad 875 Tyresö kyrka Gullmarsplan Stomlinje, utökad Bussar markerade med X är nya linjer som ska gå under Stockholmsförsöket. Linjerna 471 och 474 är nya stomlinjer som kommer att kommer att fortsätta även efter avslutat försök och ingå i SL:s ordinarie utbud. Linjerna 516 och 526 har fått ändrade sluthållplatser (tidigare Norra Bantorget) med anledning av försöket. Linjerna 608X, 624X, 628X och 670X stannar ej vid Danderyds sjukhus Linje 810 förstärks från Haninge var 7,5:e minut Linje 835 får förändrad linjedragning Linje 869 Dalarö Gullmarsplan utökas Utöver förstärkningarna inom Stockholmsförsöket genomfördes även satsningar på busstrafiken i Nacka/Värmdö genom att buss 424, 425, 428X, 429X och 430X fick tätare avgångar i högtrafik. Även denna förstärkning infördes den 22 augusti. Vidare införde SL en direktbuss under sommaren, 869:an, som trafikerar Dalarö-Gullmarsplan. Direktbusslinjen ska provas under ett år. Sträckan kommer att trafikeras måndag-fredag hela året med tre turer på morgonen in mot Gullmarsplan och tre turer från Gullmarsplan på eftermiddagen. Under samma period omvandlades linje 173 som trafikerar Skarpnäck-Älvsjö station - Skärholmen till regional stombusslinje. Linjen får utökad trafikeringstid, bekvämare blå bussar, färre hållplatsstopp och förbättrad framkomlighet. Förstärkning av spårtrafiken Som en del av SL:s förstärkningar inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken genomförs även förstärkningar i spårtrafiken, se nedan. Även dessa förstärkningar infördes 22 augusti. Roslagsbanan De tåg som tidigare gick mellan Östra stn Hägernäs förlängdes till Åkersberga mellan kl Det innebär att Åkersberga fick kvartstrafik. Nytt snabbtåg Östra stn. Österskär kl Nytt snabbtåg Östra stn Ormsta kl Vissa mindre justeringar i tidigare utbud genomfördes för att möjliggöra ovan nämnda upplägg.