Trafikutveckling i Stockholm Årsrapport

Transkript

1 Trafikkontoret Tjänsteutlåtande Dnr Dnr T Sida 1 (6) Handläggare Tobias Johansson Till Trafiknämnden Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner redovisningen. Jonas Eliasson Förvaltningschef Mattias Lundberg Avdelningschef Mikael Ranhagen Enhetschef Sammanfattning Trafikkontoret har tagit fram två rapporter om trafikutvecklingen i Stockholm för I den ena rapporten sammanfattas resultat av mätningar av motorfordonsvolymer och hastigheter inklusive bussarnas medelhastigheter. I den andra rapporten redovisas mätningar av antal cyklister och fotgängare i ett antal mätpunkter. Rapporterna är i huvudsak uppdateringar av föregående års rapporter och jämför i tabeller och diagram trafikmängder för 2017 med tidigare år. Trafikkontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon Växel tobias.p.johansson@stockholm.se trafikkontoret@stockholm.se Org nr stockholm.se

2 Trafikkontoret Sida 2 (6) Resultat Trafikmängder motorfordon Totalt sett ökade trafiken i Stockholm mellan 2016 och Trafiken till och från innerstaden var väsentligen oförändrad, medan trafiken längre ut (över regioncentrumsnittet) ökade ungefär i takt med ökningen av befolkning och bilinnehav. Regioncentrumsnittet ökade liksom föregående år något mer i norr än i söder, men skillnaden var inte lika stor som året innan. Den totala trafikökningen var heller inte lika stor som året innan, utan ligger mer i linje med befolkningsökningen. Fordonsräkningar i oktober Regioncentrumsnittet från Nytt Trängselskattesnitt (kl ) Innerstadssnittet Saltsjö-Mälarsnittet Citysnittet Tabell 1 Medelvärde av antalet passager per vardagsdygn eller angiven tidsperiod de senaste tre åren Vardagsmedeldygn i oktober för regioncentrum-, innerstadssnittet och trängselskattesnittet Regioncentrum(dygn) till 2014 Innerstad före 1991 Regioncentrum(dygn) från 2014 Innerstad Tsk Innerstad Tsk Figur 1: Antal fordonspassager per vardagsmedeldygn i oktober över innerstadssnittet, trängselskattesnittet och regioncentrumsnittet sedan 1 Några siffror för 2016 har justerats efter kontroll.

3 milj. fkm antal invånare Trafikkontoret Sida 3 (6) För trängselskattesnitt fram till 2015 har siffrorna justerats så att endast tidsperioden 6:30-18:30 ingår. Trafikarbete och körsträckor Det totala trafikarbetet, dvs summan av alla fordons körsträckor inom Stockholms stad har beräknats till 3560 miljoner fordonskilometer för 2017, vilket är en ökning med 1,1%. Trafikarbetet på det kommunala vägnätet ökade med 1,3% och på det statliga vägnätet med 0,8%. Trafikarbetet per person, dvs. totala körsträckan per kommuninvånare oberoende av var fordonet körs, ökade med ca 2% föregående år, mellan 2015 och Denna beräkning baseras på bilbesiktningsdata, och uppgifter för 2017 är ännu inte tillgängliga. Fordonskm och befolkningsutveckling 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, exkl statliga vägar inkl statliga vägar Befolkning Figur 2: Trafikarbete och befolkning inom Stockholms stad de senaste 10 åren, (milj. fordonskm per årsmedelvardagsdygn) Framkomlighet Framkomligheten för vägtrafiken, mätt som vägtrafikens medelhastighet på ett relativt stort antal sträckor, minskade i innerstaden men ökade i ytterstaden. Förändringarna i ytterstaden är dock mindre och mer osäkra. Arbetena vid Sergels Torg och Slussen har fortsatt stor men lokal trafikpåverkan. Framkomligheten för bussarna i innerstaden var något bättre 2017 jämfört med 2016 på morgonen men något sämre på eftermiddagen. I ytterstaden var det tvärtom en försämring 2017 jämfört med 2016 på morgonen medan framkomligheten på eftermiddagen var oförändrad. Förändringarna är dock små och påverkas av tillfälliga omständigheter som t ex vägarbeten.

4 Trafikkontoret Sida 4 (6) Cykeltrafiken Under 2017 visade trafikkontorets fasta mätstationer för cyklar en ökning av antal passager med 6% jämfört med 2016 (se diagrammet på nästa sida). Trafikkontorets manuella mätningar i innerstaden utförs traditionellt under maj och juni då cykeltrafiken är som störst under året års resultat från dessa mätningar visar en minskning av antalet passager i innerstaden jämfört med 2016 (se tabellen på nästa sida). Cykel är det fordonsslag som påverkas mest av vädret och orsaken till att antalet manuellt räknade passager minskat under maj och juni beror sannolikt på att temperaturen varit lägre och nederbörden kraftigare under mätperioden 2017 jämfört med Trafikkontoret genomför också manuella mätningar och slangmätningar i ytterstaden i slutet av augusti och början av september. Vid en jämförelse av 5-årsmedelvärdet och syns en ökning med 10% Jämförelse mellan 2016 och 2017 från ett urval av stadens mätstationer. Datat som redovisas är ett månadsmedianvärde utan helgdagar. Cykelräkningar i maj juni årsvärde Femårsmedelvärden Innerstadssnittet Saltsjö-Mälarsnittet Citysnittet Antal cykelpassager per dygn för tre räknesnitt i maj-juni I 2016 års redovisning gjordes ett avrundningsfel i samtliga snitt. Detta är korrigerat i årets redovisning. Det felaktiga resultatet var av mindre omfattning och påverkar inte analysen. Fotgängarmätningar Intresset och behovet av data för gångtrafik ökar och trafikkontoret startade årliga manuella mätningar 2015 på 40 platser i innerstaden

5 Trafikkontoret Sida 5 (6) och 31 i ytterstaden har antalet mätplatser utökats. I innerstaden har det uppmäts en ökning på 11% från 2015 till I ytterstaden har motsvarande ökning varit 7%. Förutom de manuella mätningarna har trafikkontoret slutfört arbetet med att installera automatiska gångmätningsstationer för att kunna mäta gångtrafiken kontinuerligt. I dagsläget finns det tio stationer med infraröda sensorer och sex med 3D teknik som är driftsatta och levererar data. Trafikkontorets synpunkter Sammanfattningsvis ökar biltrafikmängderna i hela Stockholm utom till och från innerstaden. Det är tydligt att trängselskatten minskar trafiken och att effekten är störst för just trafik in och ut ur innerstaden. Trafiken över citysnittet i centrala staden ökade, vilket skulle kunna bero på att avstängningarna runt Sergels Torg (från och med maj 2017) ledde till att cirkulerande trafik flyttade temporärt till just de gator där mätningarna för citysnittet görs. Den övergripande trafikutvecklingen förklaras främst av: Inflyttningen till Stockholm och grannkommunerna Ökat bilinnehav och bilanvändning Befolkningen ökade i Stockholms län med 1,7% varav 1,6% för Stockholm, Solna och Sundbyberg tillsammans. Övriga kommuner i länet ökade med 1,8% i snitt. I Stockholms stad ökade befolkningen med 1,5%. Antalet privatägda personbilar i trafik per 1000 invånare ökade i Stockholms stad med 0,8 % från 372 till 375 enligt statistik i mars 2018 från Trafikanalys. Föregående år ( ) ökade stockholmarnas körsträckor något från 545 till 558 mil per invånare. Jämställdhetsanalys Som underlag för att belysa jämställdhetsfrågor i trafiken finns övergripande statistik från resvaneundersökningar som bygger på hur invånare svarat på frågor om sina resor. Dessa görs dock inte så ofta och baseras på var hen startar eller slutar sin resa. Studier visar att skillnaderna mellan hur män och kvinnor reser i Stockholm är relativt små, och trenden är att de flesta skillnaderna minskar över tiden. De skillnader i resvanor som kan observeras mellan män och kvinnor har sällan uppkommit i transportsystemet, utan är snarare ett uttryck för de skillnader mellan könen som finns i det övriga samhället.

6 Trafikkontoret Sida 6 (6) Trafikkontoret har gjort ett urval mätningar könsuppdelat för att följa upp hur det ser ut i gatumiljön. För 2017 har detta sammanställts för fotgängare med resultatet att i innerstaden var könsfördelningen bland fotgängare 50/50 av totalt observationer. I ytterstaden var motsvarande siffra 47% män och 53% kvinnor. Det är också tydligt att enstaka platser har extremt ojämn könsfördelning, exempelvis en mätplats i Kista företagsområde, med många mansdominerade arbetsplatser. Trafikkontoret kommer ta fram fler sammanställningar av den här typen i takt med att mer data samlats in. Trafikkontorets förslag Trafikkontoret föreslår att trafiknämnden godkänner redovisningen. Slut Bilagor 1. T Trafikutveckling i Stockholm 2017 Bilaga 1. Motorfordon 2. T Bilaga 2. Cykel och Fotgängare