EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET - HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET - HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR"

Transkript

1 HJ EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET - HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR SLUTRAPPORT Stockholm Ida Blomberg Jenny Widell SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax

2 Kort sammanfattning Syftet med kartläggningen är att studera effekterna som försöket med trängselskatt ger för hantverksföretag och trafikskolor. Hypotesen är att trängselskatt ger både negativa och positiva effekter för dessa verksamheter. Resultaten baseras på en fallstudie av några hantverksföretag och trafikskolor. Företagens verksamhet mättes såväl före försöket (november 2004) som under försöksperioden (mars 2006). Hantverksföretag Hantverksföretagen upplever att trafiken i innerstaden har minskat och att det är lättare att hitta parkering. Vad gäller de stora lederna exempelvis Essingeleden, anser de att trafiken är oförändrad. Hantverksföretagens medelreslängd per resa har inte ändrats, men den genomsnittliga restiden per resa har däremot minskat. Medelhastigheten har ökat med 18 procent mellan de två mättillfällena. I genomsnitt har hantverksföretagen betalat 28 kronor per dag och fordon i trängselskatt under mätveckan 2006, men det är stor variation mellan företagen. De hantverksföretag som är lokaliserade i innerstaden har i genomsnitt betalat mer än hantverksföretag utanför innerstaden. Drygt hälften av företagen låter kunden betala trängselskatten och cirka var femte hantverksföretagare tar ut en extra administrativ avgift i samband med trängselskatten. Andra kompenserar genom att fakturera lite mer tid. Försöket har inte medfört några större förändringar för verksamheten så här långt. Trafikskolor Andelen miljöbilar hos trafikskolorna har ökat från sex procent 2004 till 50 procent Trafikskolorna har inte ändrat sina rutter i någon större utsträckning i samband med Stockholmsförsöket. Under mätveckan 2006 var andelen av lektionerna som passerade över ett avgiftssnitt lika som under mätveckan Trafikskolornas miljöbilar används oftare vid lektioner som passerar avgiftssnittet jämfört med övriga bilar. Under mätveckan uppnådde drygt 40 procent av fordonen (som ej var miljöbilar) maximal trängselskatt varje dag. I genomsnittsnitt var kostnaden för trängselskatt 14 kronor/lektion (miljöbilar är exkluderade). Ingen av de intervjuade trafikskolorna tar ut någon extra avgift för trängselskatten Sid 1 (22)

3 Innehållsförteckning Kort sammanfattning 1 Förord 3 Sammanfattning 4 1 Inledning 6 2 Resultat Beskrivning av företagen och deras verksamhet Trängselskatt och resvanor 9 3 Slutsatser 16 4 Metod och mätdata Förstudie Huvudundersökningar Analyser och rapport Mätdata 21 Referensförteckning 22 Bilaga 1. Variabelbeskrivning intervjuundersökning Bilaga 2. variabelbeskrivning körjournaler Tabellförteckning TABELL 2.1. HANTVERKSFÖRETAGENS TRANSPORTER INNAN FÖRSÖKET (HÖSTEN 2004) OCH UNDER FÖRSÖKET (VÅREN 2006) TABELL 2.2. TRAFIKSKOLORNAS TRANSPORTER INNAN FÖRSÖKET (HÖSTEN 2004) OCH UNDER FÖRSÖKET (VÅREN 2006) Figurförteckning FIGUR 2.1. ANTAL FÖRFLYTTNINGAR PER DAG MARS 2006 OCH NOVEMBER 2004, HANTVERKSFÖRETAG I FALLSTUDIEN FIGUR 2.2. STARTTID (KLOCKSLAG) FÖR FÖRFLYTTNINGARNA, HANTVERKSFÖRETAG 2004 OCH 2006 FIGUR 2.3. ANDELEN AV LEKTIONER DÄR BILARNA ÅKER ÖVER AVGIFTSSNITTET UPPDELAT PÅ MILJÖBILAR/ÖVRIGA BILAR SAMT INNANFÖR/UTANFÖR ZONEN FÖR TRÄNGSELSKATT MARS Sid 2 (22)

4 Förord Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni 2003, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt Stockholmsförsöket. Den 16 juni 2004 beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS 2004:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m. den 31 juli Den 28 april 2005 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målet för försöket är: - Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med procent. - Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. - Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. - De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att, på regeringens uppdrag, planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner (bl.a. LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector m.fl.) samt vissa av stadens förvaltningar (Trafikkontoret, USK och Miljöförvaltningen), utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ. ing. Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn. dr Muriel Beser Hugosson och tekn. lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn. dr), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. Denna rapport har undersökt hur hantverksföretags och trafikskolors verksamhet har påverkats av Stockholmsförsöket. Projektledare hos SWECO VBB har Jenny Widell varit, övrig medarbetare är Ida Blomberg Sid 3 (22)

5 Sammanfattning Syftet med denna kartläggning är att studera vilka effekter som försöket med trängselskatt i Stockholm ger för hantverksföretag och trafikskolor. Hypotesen är att trängselskatten ger både negativa och positiva effekter för hantverksföretag och trafikskolor. Minskad trafik till följd av skatten är positivt eftersom hantverksföretagen och trafikskolorna får kortare restider, samtidigt medför den högre kostnader för företagen. Om nettoeffekten blir negativ eller positiv beror på ett antal olika faktorer, exempelvis hur mycket restid företagen tjänar, hur företagen värderar sin tid, om de kan påverka när på dygnet de gör sina resor och om de kan ta ut den ökade kostnaden från slutkonsumenten. Undersökningen är en fallstudie av några hantverksföretag och trafikskolor. Där samma företags verksamhet mättes såväl före försöket som under försöksperioden. I undersökningen ingår även intervjuer med företrädare för branschorganisationer. Slutsatsen är att för hantverksföretagen har inte Stockholmsförsöket medfört några större förändringar. Företagen vittnar om minskad trafik och kortare restid. Vidare låter hälften av företagen kunden betala för trängselskatten. Attityden till trängselskatt är fortfarande negativ, men inte i lika hög grad som innan försöket. Trafikskolornas miljöbilsandel har ökat väsentligt mellan de två mättillfällena. Andelen miljöbilar hos trafikskolorna har ökat från sex procent 2004 till 50 procent Trafikskolorna har i övrigt inte ändrat något i sin verksamhet. Hantverksföretag I genomsnitt har hantverksföretagen betalat 25 kronor per dag och fordon i trängselskatt under mätveckan Det är stor variation mellan företagen. Två av de 12 intervjuade företagen betalar maxavgift (60 kr per dag) för samtliga av sina fordon alla dagar under mätveckan, och ganska många betalar maxavgift för några av fordonen några dagar per vecka. Två företag svarar att de aldrig har betalat maxavgift. De företag som är lokaliserade i innerstaden har under mätveckan i genomsnitt betalat 34 kronor/fordon och dag i trängselskatt, medan hantverksföretagen lokaliserade utanför innerstaden har betalat 20 kronor/fordon och dag. Drygt hälften av företagen låter kunder betala trängselskatten och cirka var femte hantverksföretagare tar ut en extra administrativ avgift för trängselskatt. Hantverksföretagen märker att trafiken i innerstaden har minskat. På de stora lederna, exempelvis Essingeleden, anser de att trafiken är oförändrad. Många påpekar i intervjuerna att det är lättare att hitta parkering i innerstaden. Andra påstår motsatsen; att det dagtid är svårare eftersom färre personer bosatta i innerstaden tar bilen till arbetet. I genomsnitt uppskattar hantverksföretagen att deras restid har minskat med cirka 20 procent. Mätningarna via körjournaler visar att medelreslängden per resa inte har ändrats. Den var vid båda mättillfällena cirka 13 kilometer. Den genomsnittliga restiden per resa har däremot minskat, från 22 minuter till 19 minuter. Medelhastigheten har ökat med 18 procent (från 33 km/h till 39 km/h) Sid 4 (22)

6 Under försöket har hantverksföretagen inte gjort några större förändringar i sin verksamhet förutom att fakturera kunder för trängselskatt. Trafikskolor Hösten 2004 hade tre av de tio trafikskolorna i undersökningen minst en miljöbil i sin bilpark och fyra trafikskolor planerade att köpa miljöbilar till trafikskolan. I mars 2006 hade fem av de sju trafikskolorna som tidigare saknade miljöbilar köpt minst en till sin bilpark. Enbart två av trafikskolorna har ingen miljöbil vid den andra mätningen. I mars 2006 hade de intervjuade trafikskolorna sammanlagt 50 bilar registrerade, av dessa var 25 miljöbilar. Trafikskolelektionerna brukar förläggas nära trafikskolan. Trafikskolorna har ett antal relativt fasta rutter som används på lektionerna. Trafikskolorna har inte ändrat sina rutter i någon större utsträckning i samband med Stockholmsförsöket. En trafikskola lokaliserad innanför zonen för trängselskatt säger att de något oftare stannar kvar innanför zonen och två trafikskolor lokaliserade utanför zonen för trängselskatt säger att de oftare stannar kvar utanför zonen på lektionerna. Under mätveckan 2006 var andelen av lektionerna som sker över avgiftssnittet lika som under mätveckan Trafikskolornas miljöbilar används oftare vid lektioner där eleven åker över avgiftssnittet jämfört med de övriga bilar. Under mätveckan uppnådde drygt 40 procent av fordonen (som ej var miljöbilar) maximal trängselavgift för alla dagar. I genomsnitt var kostnaden för trängselskatt 14 kronor per lektion (miljöbilar är exkluderade). Ingen av de intervjuade traikskolorna tar ut någon extra avgift för trängselskatten. Knappt hälften av trafikskolorna höjde lektionspriset vid årsskiftet 2005/2006. Delar av denna ökning var för att täcka den extra kostnaden för trängselskatten Sid 5 (22)

7 1 Inledning Syftet med denna kartläggning är att studera vilka effekter som försöket med trängselskatt i Stockholm ger för hantverksföretag och trafikskolor. Hypotesen är att trängselskatten ger både negativa och positiva effekter för hantverksföretag och trafikskolor. Minskad trafik till följd av skatten är positivt eftersom hantverksföretag och trafikskolor får kortare restider, samtidigt medför trängselskatten högre kostnader för företagen. Om nettoeffekten blir negativ eller positiv beror på ett antal olika faktorer, exempelvis hur mycket restid företagen tjänar, hur företagen värderar sin tid, om de kan påverka när på dygnet de gör sina resor och om de kan ta ut den ökade kostnaden från slutkonsumenten. Troligen är nettoeffekten varierande för olika företag beroende på nämnda faktorer. Undersökningen är en fallstudie av några hantverksföretag och trafikskolor, där samma företags verksamheter mäts såväl före försöket som under försöksperioden och därefter sker jämförelser mellan dessa perioder. Mätningen sker via telefonintervjuer och kartläggning av transportmönster med hjälp av körjournaler. I undersökningen ingår även intervjuer med företrädare för branschorganisationer. I föreundersökningen hösten 2004 ingick 13 hantverksföretag och 10 trafikskolor, då de uppföljande intervjuerna genomfördes i mars 2006 var det ett hantverksföretag och en trafikskola som avböjde att delta. Hösten 2004 fördes körjournal för 21 hantverksfordon och 28 trafikskolebilar. Våren 2006 fördes körjournal för 22 av hantverksföretagens fordon och 25 trafikskolebilar. I delrapport 1 från denna studie återfinns mer omfattande resultat från föremätningen som genomfördes oktober/november Enligt den ursprungliga tidplanen skulle den andra mätningen ha skett under samma period 2005 och resultat från denna tillsammans med en jämförande analys slutredovisats i januari På grund av försökets senareläggning genomfördes den andra mätningen i mars Vår bedömning är att mars och oktober/november är jämförbara månader i trafikvolymhänseende, d.v.s. ur den aspekten är resultaten jämförbara. Gällande externa faktorer som är av mer konjunkturell karaktär kommenteras dessas eventuella påverkan i resultatredovisningen. I de jämförande analyserna i denna rapport har de företag som inte finns representerade i både föremätningen och mätningen under försöket exkluderats, detta innebär att resultaten i denna rapport skiljer sig i vissa delar från de resultat som finns redovisade i delrapporten gällande föremätningen Sid 6 (22)

8 2 Resultat 2.1 Beskrivning av företagen och deras verksamhet Hantverksföretag I undersökningen ingick representanter från drygt tio hantverksföretag, samt företrädare från hantverksföretagens branschorganisation. Av dessa företag var ett företag ett enmansföretag, i övrigt hade företagen mellan en och närmare hundra fast anställda. Detta innebär att små företag är kraftigt underrepresenterade i denna undersökning jämfört med branschen som helhet. På företagen i fallstudien finns mellan ett och drygt 30 fordon registrerade. Det har skett små förändringar i antalet anställda och antalet fordon mellan föremätningen och mätningen under försöket. Hantverksföretagen är främst verksamma i hela Storstockholmsområdet, några tar även arbeten utanför länet. Hantverkarna har både företag och privatpersoner som kunder, även om företagskunderna står för en större del av uppdragen. Vanlig arbetstid för hantverkare är dagtid vardagar. Bland företagen i studien var det tre av tretton som bedrev jourverksamhet. År 2004 hade de intervjuade företagen en årsomsättning på mellan kronor och 60 miljoner kronor. Per anställd var årsomsättningen mellan kronor och tre miljoner, i genomsnitt 1,22 miljoner/anställd. Våren 2006 var årsomsättningen i samma företag mellan kronor och 60 miljoner kronor. Per anställd var årsomsättningen mellan kronor och 3 miljoner kronor, i genomsnitt 1,22 miljoner/anställd. Årsomsättningen och antalet anställda på hantverksföretagen är på samma nivå hösten 2004 och våren Inget hantverksföretag hade hösten 2004 miljöfordon, och inget företag hade vid detta tillfälle några planer på att införskaffa miljöfordon. Ett och ett halvt år senare är samtliga fordon bensin- eller dieseldrivna. Våren 2006 var det inget hantverksföretag som planerade att införskaffa miljöfordon. Hantverkarna säger att investeringar i fordon är långsiktiga och stora investeringar och många behåller sina fordon länge. De är även traditionella i sitt tänkande och inte benägna att haka på sådana nyheter som en hantverkare uttryckte det Trafikskolor I Stockholms län finns ca 200 trafikskolor varav knappt 20 är lokaliserade i innerstaden. De flesta trafikskolor är relativt små, med 1-2 bilar registrerade på företaget. Enligt SCB:s statistik är 48 procent av trafikskolorna enmansföretag utan anställda. Bland de tio trafikskolor som ingår i undersökningen är två enmansföretag utan anställda och de övriga har mellan 3 och 12 anställda med i genomsnitt 5 anställda. Detta innebär att i denna undersökning är 1 Samtliga företag har avrundat sin årsomsättning till jämna miljoner eller jämna hundra tusen, vilket innebär att det kan ha skett en förändring mellan de två tillfällena Sid 7 (22)

9 större trafikskolor överrepresenterade. Trafikskolorna i undersökningen har mellan 3 och 11 personbilar med i genomsnitt 5 personbilar. Våren 2006 var antalet anställda och antalet fordon på trafikskolorna ungefär detsamma som vid föregående mättillfälle. Hösten 2004 hade tre av de tio trafikskolorna i undersökningen minst en miljöbil i sin bilpark. Anledningen till att de hade miljöbil är att de har ett miljötänkande i verksamheten och profilerar sig med detta. Många trafikskolor certifierar sig som en Grön Trafikskola. Fyra av de övriga hade hösten 2004 planer på att införskaffa en miljöbil. Innan försöket fanns en tro att fler trafikskolor skulle köpa miljöbil för att slippa trängselskatt. I mars 2006 hade fem av de sju företagen som tidigare saknade miljöbilar införskaffat minst en till sin bilpark, dvs. enbart två av trafikskolorna har ingen miljöbil. De intervjuade trafikskolorna hade sammanlagt 50 bilar registrerade på företagen, av dessa var 25 bilar en miljöbil. Trafikskolorna är väldigt ofta starkt etablerade där de är lokaliserade (deras företagsnamn vittnar ofta om deras lokalisering), och flyttar därför inte gärna. Det finns flera skillnader i förutsättningar för trafikskolor i innerstaden jämfört med kranskommunerna gällande upptagningsområde, närhet till olika övningsområden samt lokalkostnader. Då lektionslängden varierar för de olika trafikskolorna har lektionspriset räknats om till pris per timme. Många trafikskolor har någon form av rabattsystem 2, vilket försvårar prisjämförelser. Lektionspriset per timme varierar relativt mycket, från 400 kronor/timme till 675 kr/timme (år 2004). I genomsnitt kostade en timmes körlektion 553 kronor hösten Körlektioner hos trafikskolor i innerstaden kostade i snitt mer, 575 kr/timme jämfört med 520 kronor/timme i förorterna/kranskommunerna. Då samma beräkning genomförs för lektionspriser våren 2006 finner man att lektionspriset har höjts. Lektionspriset år 2006 är i genomsnitt 618 kronor, dvs. en höjning med 65 kr/timme (motsvarar 12 procents höjning) på 1,5 år. Körlektioner hos trafikskolor i innerstaden är fortfarande något dyrare, men skillnaden har minskat (624 kr/timme i innerstaden och 610 kr/timme i förorter). Trafikskolorna i undersökningen hade 2004 en årsomsättning/anställd mellan och kronor och våren 2006 mellan och kronor. Fyra av de nio intervjuade trafikskolorna ville eller kunde inte ge uppgifter om omsättning, vilket medför att uppgifterna om årsomsättning ska tolkas med försiktighet Förändringar mellan de två mättillfällena Vid intervjuerna i förstudien framkom att väderförhållanden har liten betydelse för efterfrågan på företagens tjänster. Enstaka dagar med extremt väder påverkar restiderna dessa dagar, men många resor är ofta korta och hantverksföretagen och trafikskolorna har flexibilitet att anpassa sina resor utifrån gällande väderförhållanden. Vid det första mättillfället i november 2004 var väderförhållandena normala för november. Det andra mättillfället var vecka och 35 procent av företagen förde körjournal vecka 12 eller vecka 13 istället. Under denna period låg snön fortfarande kvar i Stockholmsregionen, och kan ha bidragit till att medelhastigheten blev lägre. 2 Enligt dessa trafikskolor utnyttjar en ganska stor andel av eleverna rabattsystemen, så att det faktiska genomsnittliga lektionspriset är något lägre än vad som här redovisas Sid 8 (22)

10 I februari 2005 infördes 30-zon på lokalgator i Stockholms kommun. En majoritet av hantverksföretagens resor sker på vägar och gator utanför 30-zonen, så hastighetsminskningen till följd av införandet av 30-zonen är troligen liten. Trafikskolor höll även innan försöket låga hastigheter och införandet av 30-zoner haft liten effekt på deras verksamhet. Hantverksföretagens huvudsakliga utgiftsposter är löner, material- och lokalkostnader och därefter kommer transportkostnaden. Lönesumman i Stockholms stad har ökat med 4-5 procent 3 mellan 2004 och Bensinpriset har ökat med 12 4 procent och dieselpriset har ökat med 20 procent mellan mättillfällena. Vid intervjuerna våren 2006 är det få företagare som nämner att dessa allmänna kostnadshöjningar påverkat efterfrågan på deras produkter i större utsträckning än normalt. Trafikskolorna nämner att lokalhyrorna har höjts de senaste åren. Ingen trafikskola nämner de höjda bensinpriserna. Utifrån allmän information om säsongsvariation hos hantverksföretag och svar från de intervjuade hantverksföretagen är slutsatsen att säsongsvariationen inte har påverkat resultaten. Även konjunkturförhållandena har varit relativt lika under de två mättillfällena, några hantverksföretag har en ökad efterfrågan under försöksperioden, några färre hantverksföretag en minskad, medan majoriteten har ungefär lika samma. Det finns säsongsvariation i trafikskolornas verksamhet. Under mars-april, fram till sommaren, brukar det vara en topp p.g.a. att många elever vill få sina körkort klara till sommaren. Under sommaren är det färre som tar lektioner och även december-januari är det färre elever. I mars brukar trafikskolor ha fler bokade lektioner per dag jämfört med november. I denna undersökning är efterfrågan på lektioner lägre i mars än i november, och representanter från trafikskolorna svarar att efterfrågan på lektioner under 2006 har varit väldigt låg. De har ingen entydig förklaring varför efterfrågan har minskat. Några nämner att den långa vintern 2006 har försenat högsäsongen för trafikskolorna, men det förklarar bara en liten del av minskningen. Ingen trafikskola tror att den låga efterfrågan främst beror på införande av trängselskatt i Stockholm, utan är en allmän minskning där eventuellt oro för extra kostnad i samband med försöket med trängselskatt kan ha haft en marginell inverkan. 2.2 Trängselskatt och resvanor Hantverksföretag Resultaten i detta avsnitt baseras på körjournaler från nio hantverksföretag i både mätningen 2004 och mätningen mars Totalt har körjournal förts för 21 fordon i föremätningen och för 22 fordon i mätningen under försöket. I mätningen under försöket var det tre bilar som förde körjournal med hjälp av en GPS-dosa, två av fordonen hade GPS-dosan under en längre mätperiod än en vecka. Totalt registrerades 831 förflyttningar i mars 2006, och 493 förflyttningar i november Händelser som kan påverka utvärderingen av Stockholmsförsöket Förerapport, Trivector Rapport 2005:78 4 Förändring mellan november 2004 och december 2005, källa: Statistiska meddelanden PR14M Sid 9 (22)

11 Tabellen nedan visar genomsnittliga uppgifter vid de två mättillfällena. Det finns en stor variation i resvanor bland företagen i fallstudien. Tabellen visar att det har skett små förändringar mellan november 2004 och mars Tabell 2.1. Hantverksföretagens transporter innan försöket (hösten 2004) och under försöket (våren 2006) Medelrestid per resa (minuter) Medelreslängd per resa (km) Medelhastighet (km/tim) Genomsnitt antal resor/dag Andel av resor över avgiftssnittet (%) Trängselskatt per fordon och dag (kronor) Våren Hösten 2004 innanför utanför samtliga Innanför Utanför samtliga (intervjuer) 34 (körjournaler) 24 (intervjuer) 20 (körjournaler) 28 (intervjuer) 25 (körjournaler) 27 (beräknat) 15 (beräknat) 20 (beräknat) Trängselskatt Stockholms hantverksförening har under 2006 fått ett ökat antal frågor från kunder som undrar vilka hantverkare som finns nära dem, så att hantverkarna ska slippa passera avgiftssnittet. Enligt föreningen är det svårt för hantverkarna att anpassa sina resor efter nivån på trängselskatten. De flesta hantverkare i undersökningen trodde innan försökets start att ett införande av trängselskatt skulle medföra att trafiken i innerstaden minskar och att det blir lättare att parkera. Effekten förväntades vara störst i början för att därefter avta och trafiken sakta öka igen. Hantverksföretagen upplever nu under försöket att trafiken i innerstaden har minskat. På de stora lederna som Essingeleden anser hantverkarna att trafiken är oförändrad. Många påpekar i intervjuerna att det är lättare att hitta parkering i innerstaden. Andra säger motsatsen, att det under dagtid är det svårare att hitta en parkeringsplats eftersom färre personer bosatta i innerstaden tar bilen till arbetet. I undersökningen 2006 har erlagd trängselskatt mätts på två sätt. Hantverksföretagarna angav i körjournalen hur mycket trängselskatt de hade betalat under mätveckan och svarade 5 I denna tabell är 10 resor som var längre än 10 mil exkluderade för att få jämförbara uppgifter med resultaten från Sid 10 (22)

12 i de inledande intervjuerna hur mycket de hade betalat i trängselskatt under januari och februari, samt hur mycket de beräknade att betala under hela försöksperioden. Under mätveckan i mars 2006 var det två fordon (av 22) som inte passerade avgiftssnittet under avgiftsbelagd tid. Ett av de 22 fordonen fick betala maxavgift varje dag i mätveckan. Detta fordon tillhörde en låsfirma lokaliserad innanför zonen för trängselskatt. I genomsnitt betalade hantverkarna under mätveckan 25 kronor per fordon och dag i trängselskatt. Hantverksföretagen uppger att de i genomsnitt betalat trängselskatt på 28 kronor per dag och fordon under januari och februari Det är stor variation mellan företagen, två av de intervjuade 12 företagen betalar maxavgift för samtliga sina fordon alla dagar, medan majoriteten betalar maxavgift för några av fordonen några gånger per vecka. Två företag svarar att de aldrig har betalat maxavgift. De företag som är lokaliserade i innerstaden har under januari och februari i genomsnitt betalat trängselskatt på 37 kronor/fordon och dag, medan hantverksföretagen lokaliserade utanför zonen för trängselskatt har betalat 24 kronor/fordon och dag. Hantverksföretagen beräknar att de kommer att betala trängselskatt i motsvarande omfattning under hela försöket som de har gjort under januari och februari Drygt hälften av företagen låter sin kund betala trängselskatten och ca var femte hantverksföretagare tar ut en extra administrativ avgift i samband med trängselskatten (15 kronor). Andra hantverksföretag kompenserar den extra kostnaden genom att ta betalt för lite mer tid än vad som gått åt för att utföra arbetet. Resor över avgiftssnittet En av tre resor som hantverksföretag genomförde under mätveckan 2004 passerade avgiftssnittet. De hantverksföretag som är lokaliserade innanför zonen gjorde något fler resor över avgiftssnittet jämfört med de utanför, 38 procent jämfört med 34 procent. Under mätveckan i mars 2006 var det 38 procent av hantverkarnas resor som passerade avgiftssnittet, skillnaden mellan företag utanför och innanför var mindre än vid förra mätningen. Antal resor och resornas längd Den genomsnittliga reslängden per resa har ökat något mellan de två mätperioderna, från 13 km/resa till 15 km/resa. I körjournalerna våren 2006 finns några riktigt långa resor som inte fanns hösten Om enbart resor kortare än 10 mil jämförs, är medelreslängden per resa samma vid de två tillfällena. Restiden per resa var i genomsnitt 22 minuter år 2004 och 21 minuter år Om resorna längre än 10 mil exkluderas var restiden våren 2006 något kortare, 19 minuter/resa. Hösten 2004 tillbringade hantverkarna närmare två timmar i bil varje dag. Den hantverkare som tillbringade mest tid i bil reste 14 timmar totalt under mätveckan. Hantverksföretagen lokaliserade innanför zonen för trängselskatt har i genomsnitt kortare resor, både mätt i antal kilometer och minuter Sid 11 (22)

13 Medelhastigheten för hantverksföretagens fordon var 33 km/tim i november 2004 och ökade till 39 km/tim under mars procent förflyttningar/dag våren 2006, med t-skatt hösten 2004, ingen t-skatt Figur 2.1. Antal förflyttningar per dag mars 2006 och november 2004, hantverksföretag i fallstudien Hantverksföretagen i undersökningen kan besöka mellan en och upp mot 30 olika arbetsplatser på en dag. Hösten 2004 gjorde hantverkarna i genomsnitt fem transporter per arbetsdag. I mätningen i mars 2006 genomfördes i genomsnitt sex förflyttningar per dag. Hantverksföretagen som är belägna i innerstan gjorde både 2004 och 2006 i genomsnitt något fler förflyttningar per dag (innanför zonen för trängselskatt sju förflyttningar/dag och utanför zonen fem förflyttningar/dag, våren 2006). 12 procent nov mars starttid Figur 2.2. Starttid (klockslag) för förflyttningarna, hantverksföretag 2004 och 2006 Hantverkarna gör majoriteten av sina förflyttningar under dagtid och uppgav innan försöket att de väljer restider/resrutter för att undvika köer. I intervjuerna säger hantverkarna att om Sid 12 (22)

14 fler privatbilister ändrar sina vanor kan det innebära mer trafik under dessa tider och längre restider för hantverkarna. Inget hantverksföretag trodde innan försöket att de i någon större omfattning skulle välja andra restider eller resvägar i syfte att slippa betala trängselskatt. Skillnaden i starttider för resorna 2004 och 2006 är relativt liten. Våren 2006 är det en större andel av förflyttningarna som sker efter klockan Mycket få resor sker på tider då trängselskatt inte tas ut. Avresetiderna har inte ändrats till följd av trängselskatten Trafikskolor Resultaten i detta avsnitt baseras för mätveckan i november 2004 på körjournaler från tio trafikskolor (körjournaler för 28 fordon). För mätveckan i mars 2006 baseras resultaten på åtta trafikskolor (körjournaler för 25 fordon). Av dessa 25 var nio miljöbilar. Tabellen nedan visar genomsnittliga uppgifter vid de två mättillfällena. Det finns en stor variation i resvanor bland de trafikskolor som ingår i denna fallstudie. Tabellen visar att det har skett relativt små förändringar mellan november 2004 och mars Tabell 2.2. Trafikskolornas transporter innan försöket (hösten 2004) och under försöket (våren 2006) Våren Hösten 2004 innanför utanför samtliga innanför utanför samtliga Medelrestid per lektion (minuter) Medelreslängd per lektion (km) Genomsnitt antal lektioner/dag 5,5 3,9 4,6 5,6 4,0 5,1 Andel av resor över avgiftssnittet (%) () miljöbilar exkluderade Trängselskatt 7 per lektion (kr) (miljöbilar exkluderade) 78 (78) 32 (4) 55 (60) Trängselskatt Innan försöket var det en knapp majoritet av representanterna som trodde att trafiken skulle vara oförändrad efter införandet och övriga trodde på en marginell minskning. Trafikskolorna gissade att skulle införskaffa miljöbilar till sin fordonspark. Vidare trodde trafikskolorna hösten 2004 att införandet av en trängselskatt skulle ge tre huvudeffekter på deras verksamhet i Stockholm: 1) medföra att trafikskolorna skulle vara tvungna att höja lektionspriset för att 6 I denna tabell är 10 resor som var längre än 10 mil exkluderade för att få jämförbara uppgifter med resultaten från Genomsnittlig trängselskatt baseras svar i körjournalerna 2006 och har beräknats utifrån svar i körjournalerna Sid 13 (22)

15 täcka den extra kostnaden, 2) ge minskad omsättning/lägre efterfråga/mindre marginaler/mindre vinst och 3) ge en konkurrensfördel till trafikskolor utanför zonen för trängselskatt. Vid intervjuerna med branschorganisationen våren 2006 nämndes att trafikskolorna till en början hade försökt undvika att betala trängselskatt, men eftersom lektionerna blev lidande av detta bedömdes det som ej hållbart. Många trafikskolor har därför senare under våren fortsatt använda samma rutter som innan försöket. På frågan om hur trafikskolornas verksamhet påverkats av trängselskatten svarar de flesta trafikskolor att det har medfört högre kostnader. Ett företag svarar att de har tidigarelagt utbytet till miljöbilar och ett annat nämner att den minskade trafiken i Stockholm inneburit kortare restider. Våren 2006 svarar knappt hälften av de intervjuade trafikskolorna att de betalar maxavgift alla dagar för de fordon som inte är miljöbilar och övriga svarar att de för några av fordonen betalar maxavgift någon dag i veckan. Många av trafikskolorna har haft svårt att svara på hur mycket de har betalt i trängselskatt under januari och februari Under mätveckan var det drygt 40 procent av de fordon som ej var miljöbilar som åkte tillräckligt många gånger över avgiftssnittet för att nå maxavgiften under mätdagen. Samtliga fordon som nådde maxavgiften ägdes av en trafikskola lokaliserad innanför zonen för trängselskatt. I genomsnitt betalades 14 kronor per lektion i trängselskatt. Trafikskolor lokaliserade innanför zonen betalade i genomsnitt mer i trängselskatt jämfört med de utanför zonen. Ingen av de intervjuade trafikskolorna tar ut någon extra avgift för trängselskatten, men det var ca hälften av skolorna som genomförde en höjning av lektionspriset vid årsskiftet 2005/2006. Delar av denna ökning var för att täcka den extra kostnaden för trängselskatt. Enligt de intervjuade trafikskolorna och trafikskolornas branschorganisation finns det skolor där eleverna får betala trängselskatten för passagerna över avgiftssnittet på sin lektion. Resor över avgiftssnittet Lektionerna brukar förläggas nära trafikskolan. Trafikskolorna har ett antal fasta rutter som används på lektionerna. Val av rutt beror på elevens körskicklighet, lektionens längd och trafiksituationen. Trafikskolorna har inte ändrat sina rutter i någon större utsträckning i samband med Stockholmsförsöket. En trafikskola lokaliserad innanför zonen för trängselskatt säger att de något oftare stannar kvar innanför zonen och två trafikskolor lokaliserade utanför zonen för trängselskatt säger att de oftare stannar kvar utanför zonen på lektionerna. Antalet gånger under en lektion som ett fordon åker över avgiftssnittet skiljer sig markant mellan skolorna innanför respektive utanför zonen för trängselskatt. Miljöbilar åker oftare över avgiftssnittet på lektionerna jämfört med övriga bilar Av de fordon som var miljöbilar och tillhörde en trafikskola innanför zonen hade avgiftssnittet passerats på över 80 procent av lektionerna och för trafikskolor lokaliserade utanför zonen för trängselskatt var motsvarande siffra 43 procent Sid 14 (22)

16 procent miljöbil, innanför miljöbil, utanför annan bil, innanför annan bil, utanför minst 1 gr över snittet ej över snittet Figur 2.3. Andelen lektioner där bilar åker över avgiftssnittet uppdelat på miljöbilar/övriga bilar samt innanför/utanför zonen för trängselskatt mars Antal resor och resornas längd Lektionerna är 50, 55, 60, 70 eller 80 minuter långa. Cirka hälften av lektionerna var 2006 kortare än en timme (medelrestiden var 67 minuter/lektion). De lektioner som är längre än tre timmar är antingen kvälls/mörkerkörningar eller uppkörningar. Av de trafikskolor som ingår i undersökningen har trafikskolorna utanför området för trängselskatt i genomsnitt kortare lektioner jämfört med trafikskolorna innanför (61 minuter/lektion jämfört med 73 minuter/lektion). Antal genomförda lektioner per dag var lägre under mätveckan 2006, jämfört med mätveckan Under hösten 2004 användes varje bil på skolorna till mellan en och tolv körlektioner per dag med ett genomsnitt på fem lektioner. Under mätveckan 2006 genomförde trafikskolorna mellan en och tio lektioner per bil och dag med ett genomsnitt på fyra lektioner/dag. På trafikskolorna lokaliserade innanför zonen för trängselskatt genomfördes något fler lektioner per dag och fordon jämfört med skolorna utanför zonen. Då lektionerna på skolor lokaliserade innanför zonen för trängselskatt även i genomsnitt är längre innebär det att trafikskolebilarna innanför zonen nyttjas mer per dag jämfört med bilarna utanför zonen. Antalet genomförda lektioner/fordon är samma oavsett om det är ett miljöfordon eller bensindrivet. Under mätveckan 2004 användes varje trafikskolefordon i genomsnitt 5,5 timmar per dag jämfört med 4,6 timmar per dag under mätveckan Resans längd mätt i kilometer beror på hur lång lektionen är, ju längre lektion desto längre körsträcka per lektion. I genomsnitt var körsträckan 21 kilometer per lektion år Våren 2006 var den 23 kilometer Sid 15 (22)

17 3 Slutsatser Hantverksföretag Införandet av miljöavgifter har inte medfört några större förändringar i hantverksföretagens verksamhet. Företagen märker av minskad trafik och kortare restid. De uppskattar att deras restid har minskat med ca 20 procent. Mätningarna via körjournal visar att medelreslängden per resa inte har ändrats. Den genomsnittliga restiden per resa har däremot minskat, från 22 minuter till 19 minuter. Medelhastighet har ökat med 18 procent (från 33 km/h till 39 km/h) mellan november 2004 och mars I genomsnitt har hantverksföretagen betalat trängselskatt på 25 kronor per dag och fordon under mätveckan Det är stor variation mellan företagen. De företag som är lokaliserade i innerstaden har under mätveckan i genomsnitt betalat trängselskatt på 34 kronor per fordon och dag, medan hantverksföretagen lokaliserade utanför innestaden har betalat 20 kronor per dag och fordon. Drygt hälften av företagen låter kunden betala trängselskatten och cirka var femte hantverksföretagare tar ut en extra administrativ avgift i samband med trängselskatten. Andra kompenserar genom att fakturera lite mer tid. Attityden till trängselskatt är fortfarande negativ, men mindre negativ än innan försöket. Trafikskolor Antalet miljöbilar hos trafikskolorna har ökat markant och mer än vad trafikskolorna trodde innan försöket. Andelen miljöbilar hos trafikskolorna har ökat från sex procent 2004 till 50 procent Våren 2006 svarar knappt hälften av de intervjuade trafikskolorna att de betalar maxavgift alla dagar för de fordon som inte är miljöbilar och övriga svarar att de för några av fordonen betalar maxavgift någon dag i veckan. Under mätveckan uppnådde drygt 40 procent av fordonen (som ej var miljöbilar) maximal trängselskatt för samtliga dagar. I genomsnitt var kostnaden för trängselskatt 14 kronor per lektion. Ingen av de intervjuade trafikskolorna tar ut någon extra avgift för trängselskatten. Knappt hälften av skolorna genomförde en allmän höjning av lektionspriset vid årsskiftet 2005/2006, där delar av denna ökning var för att täcka den extra kostnaden i samband med Sid 16 (22)

18 trängselskatt. Enligt de intervjuade trafikskolorna finns det trafikskolor där eleverna får betala trängselskatten för passagerna över avgiftssnittet på sin lektion. Miljöbilar används oftare för lektioner som går över avgiftssnittet jämfört med andra bilar. Detta gäller för både skolor utanför och innanför zonen. Under mätveckan 2006 var andelen av lektionerna som passerade över ett avgiftssnitt samma som under mätveckan 2004, andelen var 78 procent för trafikskolor innanför zonen och 32 procent för trafikskolor utanför zonen. Trafikskolorna har inte ändrat sina rutter i någon större utsträckning i samband med Stockholmsförsöket Sid 17 (22)

19 4 Metod och mätdata Undersökningen har haft följande upplägg: 1. Förstudie 2. Undersökning av situationen före Stockholmsförsöket (november 2004) 3. Undersökning av situationen under Stockholmsförsöket (mars 2005) 4. Undersökning om referensföretagens förklaringar till eventuella effekter/förändringar 5. Analys och långsiktig prognos 4.1 Förstudie En förstudie i form av telefonintervjuer med företrädare för hantverksbranschen och trafikskolor genomfördes i undersökningens inledande skede. Förstudiens huvudsyfte var att säkerställa ett lämpligt urval av företag och att samtliga viktiga parametrar skulle komma att behandlas i undersökningen. Ytterligare ett syfte med förstudien var att (tillsammans med andra undersökningar som görs inom projektet) ge ett underlag till de långsiktiga bedömningar av trängselskattens effekt för hantverksföretag och trafikskolor. Eftersom mätningar enligt ursprungsplanen enbart skulle ske under hösten 2004 och hösten 2005, ställdes även frågor i fallstudien rörande säsongsvariation i företagens verksamhet. Då Stockholmsförsöket blev senarelagt har denna information utgjort underlag för att bedöma förändringar mellan de två mättillfällena. För att ha möjlighet att särskilja effekterna från trängselskatten från andra skeenden i trafiken och i samhället i stort ställdes även i förstudien några frågor som rörde bland annat kostnadsstruktur, konjunkturkänslighet och konkurrenskraft. 4.2 Huvudundersökningar Urval och kontakt med företag till fallstudien Efter förstudien togs telefonkontakt med ett antal trafikskolor och hantverksföretag utifrån de urvalskriterier som hade fastställts i förstudien. Undersökningen hade inte målsättningen att få ett representativt urval av företag inom de två branscherna, utan att få en bra spridning för att kunna dra slutsatser om dessa branscher som en större grupp. Urvalet baseras därför bland annat på storlek, geografiskt läge samt typ av hantverksföretag. Storleken definieras av antalet anställda hos hantverksföretag och antal lärare (antal fordon i drift) hos trafikskolorna Sid 18 (22)

20 Målsättningen i undersökningens inledande skede var att urvalet skulle bestå av fem trafikskolor utanför zonen för trängselskatt, och fem innanför zonen. Trafikskolorna skulle vara av varierande storlek och vara geografiskt spridda. Samma målsättning gällde även för hantverksföretagen, dvs. fem hantverksföretag utanför zonen för trängselskatt och fem innanför zonen. Hantverksföretagen skulle vara av varierande storlek, verksamma inom några olika typer av branscher och vara geografiskt spridda. De branscher som identifierades som intressanta för denna studie var VVS, låssmeder, byggföretag, elinstallation och måleri. Några av branscherna har stor säsongsvariation och några är extra konjunkturkänsliga. I ett par av branscherna finns företag som bedriver jourverksamhet. De valda företagen har även olika kundkategorier, såsom offentliga organisationer, privata företag och privatpersoner. På grund av att en trafikskola utanför zonen hoppade av i ett sent läge fick denna ersättas med en trafikskola innanför zonen. Urvalet av trafikskolor består således av fyra skolor utanför zonen för trängselskatt, och sex innanför zonen. De tio trafikskolorna är belägna i Solna, Huddinge, Lidingö, Liljeholmen, Södermalm (3 st.), Östermalm samt Vasastan (2 st.). I mätningen under försöket var det en av trafikskolorna utanför zonen för trängselskatt som avstod från att delta i undersökningen, dvs. de jämförande analyserna baseras på resultat från tre trafikskolor utanför zonen och sex skolor innanför zonen. Inledande intervjuer genomfördes med tretton hantverksföretag. Detta dels för att få bättre kunskap om hantverksföretag och deras transporter (då de har olika typer av verksamhet), och dels för att ha en viss överrekrytering (erfarenhetsmässigt brukar det ske avhopp vid denna typ av intervjuer). Fyra hantverksföretag hoppade av undersökningen, vilket innebär att nio hantverksföretag har fört körjournal under en vecka mätperioden hösten Av de tretton intervjuade hantverksföretagen är fem belägna innanför zonen för trängselskatt och åtta utanför zonen. Fyra av de nio företag som förde körjournal är belägna innanför zonen och fem utanför zonen. De nio hantverksföretagen är belägna på Södermalm (2 st.), Kungsholmen (2 st.), Nacka, Bromma, Västberga, Kungens Kurva och Hägersten. I mätningen under försöket var det ett av hantverksföretagen utanför zonen som avstod från att delta i undersökningen. De jämförande analyserna baseras på resultat från fyra hantverksföretag lokaliserade utanför zonen för trängselskatt och åtta företag innanför zonen Intervjuer Vid telefonkontakt med de utvalda företagen genomfördes en intervju angående företaget och företagets verksamhet. De företag som inte hade tid att genomföra intervjun per telefon fick enkäten skickad per post. Vid intervjun hösten 2004 ställdes kartläggande frågor om exempelvis företagens omsättning, kostnader, restider, antal uppdrag i/utanför zonen för trängselskatt (hantverksföretag), antal lektionspass (trafikskolor) samt körtider och rutter (trafikskolor), antal fordon, innehav av miljöbilar samt upplevelse av miljön i innerstaden. Även frågor om planerade förändringar till nästa år ställdes, exempelvis nyanställningar, planer på omlokalisering eller byte av inriktning på verksamheten. I slutet av intervjun tillfrågades hantverksföretagen och trafikskolorna Sid 19 (22)

21 om dels hur de trodde att de skulle påverkas av trängselskatt, dels om hur de trodde trafiksituationen i Stockholm skulle påverkas. Vid intervjun under försöksperioden ställdes samma frågor som tidigare gällande företagens årsomsättning, kostnader, restider, antal uppdrag per dag (hantverksföretag), antal lektionspass per dag (trafikskolor) samt körtider och rutter (trafikskolor), antal fordon samt innehav av miljöbilar. Dessutom ställdes ett antal frågor om betalning av trängselskatt, Stockholmsförsöket generellt och trafiken i Stockholm under Körjournaler Under en mätvecka i november (v. 46) 2004 samt i mars 2006 (v. 11) fick de deltagande företagen och trafikskolorna fylla i körjournaler för samtliga transporter som ett specifikt fordon genomförde under denna vecka. Av olika orsaker var det ett mindre antal företag och trafikskolor som istället förde körjournal någon senare vecka. Antalet ifyllda körjournaler som varje företag skulle fylla i berodde på hur många fordon som var registrerade på företaget. I körjournalerna fördes uppgifter om varje körning; start- och sluttid, start- och slutpunkt (resrutt för trafikskolor), reslängd (km), antal passager över avgiftssnittet samt möjlighet att notera om det hade hänt något särskilt under körningen. Frågorna i körjournalerna var desamma under båda undersökningstillfällena (före och under försöket), förutom att i körjournalen våren 2006 antecknades även vid varje passage vilken trängselskatt som gällde vid detta tillfälle. Körjournalerna, följebrev och en belöning i form av två trisslotter skickades ut med post. Påminnelser skedde via telefon och uppsamlingen av körjournalerna skedde huvudsakligen via post (även fax förekom). I undersökningen mars 2006 var det tre hantverksfordon som istället för att föra körjournal hade en GPS-mottagare inkopplad i fordonet som registrerade alla resor under mätveckan. Totalt fördes körjournal för 49 fordon (28 trafikskolebilar och 21 hantverksbilar) november Hade samtliga bilar använts alla fem vardagar i mätveckan skulle således 245 körjournaler finnas, men det var ett antal bilar som inte användes alla veckans dagar så föreundersökningen omfattar 221 ifyllda körjournaler. Vid det andra mättillfället fördes körjournal för 47 fordon (25 trafikskolebilar och 22 hantverksfordon). Antalet ifyllda körjournaler var 192 stycken och antalet registrerade resor var 1098 stycken (426 trafikskolelektioner och 672 transporter för hantverksföretag). 4.3 Analyser och rapport Resultaten från enkäter och körjournaler analyserades efter det att körjournalerna hade inkommit. Bearbetningar skedde via statistiska analysprogram. Resultaten finns beskrivna i en delrapport från föremätningen och denna slutrapport Sid 20 (22)

22 4.4 Mätdata De mätdata som har insamlats i denna undersökning är följande: 1. Intervjuer med företrädare för Stockholms Hantverksförening och från Sveriges trafikskolors Riksförbund Denna information är till viss del skriftlig, men mest muntlig information om företagens verksamhetsområden, deras villkor och förutsättningar för att bedriva verksamhet, intresseorganisationens eventuella ställningstagande om trängselskatt samt vad intresseorganisationerna hade erhållit för frågor och synpunkter från medlemsföretagen om trängselskatt (både före försöket och under försöket). Resultaten från intervjuerna finns antecknat på de frågeformulär som användes vid intervjuerna. Frågeformulären och svaren finns i en pärm på SWECO VBB i Stockholm. 2. Intervjuundersökning med företrädare från hantverksföretag och trafikskolor. I föreundersökningen hösten 2004 ingick 13 hantverksföretag och 10 trafikskolor och i de uppföljande intervjuerna i mars 2006 ingick samma hantverksföretag och trafikskolor. Det var ett hantverksföretag och en trafikskola som avböjde att delta i den uppföljande studien, d.v.s. data finns från 12 intervjuer och 9 trafikskolor. Svaren från dessa intervjuer finns kodade i en SPSS-databas. Kolumnerna i databasen är svar på frågorna (de vänstra/första kolumnerna omfattar frågorna från 2004 och därefter följer frågorna från 2006) och varje rad i databasen är ett intervjuat företag. Totalt har databasen 23 rader och 115 kolumner. I bilaga 1 finns en variabellista. Databasen finns på en server på SWECO VBB i Stockholm. Databasens storlek är 609 Kb. 3. Mätning av resvanor via körjournaler I föremätningen fördes körjournal för 21 hantverksfordon och 28 trafikskolebilar. Våren 2006 fördes körjournal för 22 hantverksfordon och 25 trafikskolebilar. Resultaten från körjournalerna finns lagrade i tre SPSS-databaser 1) hantverksföretag och trafikskolor från 2004, 2) hantverksföretag 2006 och 3) trafikskolor I kolumnerna i databaserna finns svar på frågorna och varje rad motsvarar en körning/resa. I bilaga 2 finns de tre databasernas variabler beskrivna. Databasen finns på en server på SWECO VBB i Stockholm. Databasernas storlek är 135 Kb, 45 Kb och 34 Kb Sid 21 (22)

23 Referensförteckning Lindberg, J. m.fl. (2005) - Händelser som kan påverka utvärderingen av Stockholmsförsöket Förerapport, Trivector Rapport 2005:78 Widell, J. m.fl. (2005) Effekter av miljöavgifter - Hantverkare och trafikskolor delrapport 1, SWECO VBB, Stockholm. Statistiska meddelanden PR14M0601 Intervjuer Namn Funktion Datum Tomas Gustavsson Företrädare för Stockholms Hantverksförening Marijke Silander Rolf Jedbäck Rolf Jedbäck Gunlög Stjerna Personal på hantverksföretag Personal på trafikskolor Företrädare för Stockholms Hantverksförening Representant från Sveriges trafikskolors Riksförbund Representant från Sveriges trafikskolors Riksförbund Presstaleskvinna för Sveriges trafikskolors Riksförbund Sid 22 (22)

EFFEKTER AV MILJÖAVGIFTER - HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR

EFFEKTER AV MILJÖAVGIFTER - HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR HJ EFFEKTER AV MILJÖAVGIFTER - HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR DELRAPPORT 1 Stockholm Ida Blomberg Jenny Widell SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695

Läs mer

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

Utvärdering av Stockholmsförsöket

Utvärdering av Stockholmsförsöket RAPPORT 2006-06-08 Utvärdering av Stockholmsförsöket buller Kort sammanfattning Beräkningar har gjorts av hur alstringen av vägtrafikbuller har förändrats under Stockholmsförsöket, d v s förändringar i

Läs mer

Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt

Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt 2006:26 Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt Hur ser företagare på trängselskatt och dess eventuella effekter på verksamheten? KORT SAMMANFATTNING Denna undersökning visar hur

Läs mer

RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET

RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET HJ RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET RESULTAT AV GPS-BASERADE MÄTNINGAR SLUTRAPPORT Stockholm 2006-06-15 Stefan Myhrberg SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm

Läs mer

Förändrade resvanor i Stockholms län

Förändrade resvanor i Stockholms län RAPPORT 2006:67 VERSION 0.5 Förändrade resvanor i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Förändrade resvanor i Stockholms län - Effekter av Stockholmsförsöket Serie nr:

Läs mer

2006:28. Utvärdering av effekter på distributionsoch renhållningstransporter av Stockholmsförsöket 2006-06-15

2006:28. Utvärdering av effekter på distributionsoch renhållningstransporter av Stockholmsförsöket 2006-06-15 2006:28 Utvärdering av effekter på distributionsoch renhållningstransporter av Stockholmsförsöket 2006-06-15 KORT SAMMANFATTNING Denna studie ger en indikation på vilka effekter som Stockholmsförsöket

Läs mer

Resor till och från två större arbetsplatser

Resor till och från två större arbetsplatser RAPPORT 2006:41 VERSION 1.0 Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av

Läs mer

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005:22 Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter Påverkas företagens verksamhet av trafiksituationen i Stockholm och hur ser de på miljöavgifter? FÖRORD Huvudmålen för Stockholmsförsöket

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006

Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Dokumentinformation Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Kontakt: Miljöavgiftskansliet,

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= == Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet Christer

Läs mer

Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik

Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik 2005:9 Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik Datainsamling före försökets genomförande 2005-05-12 FÖRORD På uppdrag av Miljöavgiftskansliet i Stockholms Stad har

Läs mer

Utvärdering av effekter på taxi, budtransporter och färdtjänst av Stockholmsförsöket

Utvärdering av effekter på taxi, budtransporter och färdtjänst av Stockholmsförsöket Foto: Carl Swensson 2006:27 Utvärdering av effekter på taxi, budtransporter och färdtjänst av Stockholmsförsöket 2006-06-16 KORT SAMMANFATTNING Syftet med denna studie är att följa upp vilka effekter som

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0. Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport

RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0. Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0 Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport Dokumentinformation Titel: Stockholmsförsökets effekter på

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation

Läs mer

FÖRSTA HALVLEK EN PRELIMINÄR ANALYS AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS DELRAPPORT II EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

FÖRSTA HALVLEK EN PRELIMINÄR ANALYS AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS DELRAPPORT II EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRSTA HALVLEK EN PRELIMINÄR ANALYS AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN DELRAPPORT II AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) KORT SAMMANFATTNING AB Handelns Utredningsinstitut (HUI) har sedan

Läs mer

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Kunskaps- och attitydundersökning Stockholmsförsöket dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Telefonintervjuer med 1 6 länsbor i åldern 18-74 år 2 maj 23 maj 26 1 Om undersökningen

Läs mer

Nyckeltal för trafiknämnden

Nyckeltal för trafiknämnden Handläggare: Telefon nr: Mejladress: Nyckeltal för trafiknämnden Nyckeltal 109: Drift- och underhållskostnader totalt samt i förhållande till drift- och underhållsplan mnkr, Total kostnad drift och underhåll

Läs mer

Vägverket publikation 2003:95

Vägverket publikation 2003:95 VEM VINNER OCH VEM FÖRLORAR PÅ TRÄNGSELAVGIFTER? FÖRDELNINGSEFFEKTER AV TRÄNGSELAVGIFTER I STOCKHOLM Vägverket publikation 2003:95 FÖRDELNINGSEFFEKT AV AVGIFTER Med fördelningseffekter avses hur olika

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor En undersökning om småföretagares semestervanor Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Jobbar du på semestern?... 4 Hur många timmar en vanlig semestervecka ägnar du åt företaget?... 7 Upplever

Läs mer

2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket

2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket 2006:31 Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket KORT SAMMANFATTNING En samhällsekonomisk analys är ett sätt att systematiskt försöka sammanfatta en åtgärds samtliga effekter och kostnader. Analysen

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMSJNO== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET IDROTTSVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOMAR

EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET IDROTTSVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOMAR EFFEKTER AV STOCKHOLMSFÖRSÖKET IDROTTSVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOMAR SLUTRAPPORT Stockholm 2006-06-13 Ida Blomberg Cecilia Persson Jenny Widell SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm

Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm TMALL 0141 Presentation v 1.0 Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm. 2016-01-20 Förändringar av systemet för trängselskatt I mars 2014 beslutade riksdagen om

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

2006:36. Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholmsförsöket

2006:36. Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholmsförsöket 26:36 Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholms KORT SAMMANFATTNING liggande studie är ett komplement till rapporten Samhällsekonomisk analys av Stockholms (Transek 26:31). Studiens huvudfråga

Läs mer

Trängselskatt i Stockholm

Trängselskatt i Stockholm Trängselskatt i Stockholm 1 Vatten delar Stockholm Vatten delar Stockholm All trafik genom staden leds över ett fåtal hårt belastade broar och leder Enbart Essingeleden trafikeras av cirka 150 000 fordon/dygn

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner

Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner Basalternativet: 1. Trafikanalyser för att kvantifiera effekten på bil- och kollektivtrafiken och framkomligheten. Genom trafikstudier under oktober 2007 respektive

Läs mer

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010 Tobias Johansson Trafikplanering 08-508 266 56 tobias.p.johansson@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-03-17 Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010 Förslag

Läs mer

RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0. Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport

RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0. Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0 Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport

Läs mer

Så svarar stockholmarna. Indikator 1. Indikator 2

Så svarar stockholmarna. Indikator 1. Indikator 2 Så svarar stockholmarna Indikator 1 Antal bilresor* som korsar avgiftssnittet mellan klockan 06.30 och 18.30 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Antal svar (vet ej exkl) Antal "vet ej"-svar Boende Boende

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag.

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag. 1(7) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-11-29, punkt 8 Slutredovisning av gemensam Handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016 och beslut

Läs mer

Nyckeltal för trafiknämnden

Nyckeltal för trafiknämnden Handläggare: Philip Hall Telefon nr: 08-508 263 76 Mejladress: philip.hall@stockholm.se Nyckeltal för trafiknämnden Nyckeltal 109: Drift- och underhållskostnader Förändring mot föregående år (%) mnkr Gator

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

RAPPORT 2006:47 VERSION 1.1. Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

RAPPORT 2006:47 VERSION 1.1. Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport RAPPORT :47 VERSION 1.1 Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport Dokumentinformation Titel: Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

Läs mer

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19 RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Utredning av färdtjänsten

Utredning av färdtjänsten 13-3-1 1 (16) Utredning av färdtjänsten Bakgrund Socialnämnden beslutade 12-11-, 122 att ge förvaltningen i uppdrag att utföra en utredning av färdtjänsten. Utredningen skulle innehålla en prisjämförelse

Läs mer

Q&A för trängselskatten

Q&A för trängselskatten 1 Q&A för trängselskatten Generella svar på fem vanliga frågor 1. Varför infördes trängselskatt på Essingeleden när naturliga alternativvägar saknas? Eftersom Essingeleden är den viktigaste nordsydliga

Läs mer

Biltrafik Mätning av kölängder

Biltrafik Mätning av kölängder Biltrafik av kölängder Avdelningen för trafik och logistik Karl-Lennart Bång KTH Trafik och logistik (TOL) Biltrafik kölängder 1 Kort sammanfattning I december 2005 fick KTH i uppdrag att genomföra kölängdsmätningar

Läs mer

Höjning av parkeringsavgifter och förslag till felparkeringsavgifter

Höjning av parkeringsavgifter och förslag till felparkeringsavgifter Jarina Edlund Tillstånd 08-508 260 94 jarina.edlund@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-11-24 Höjning av parkeringsavgifter och förslag till felparkeringsavgifter Förslag till beslut

Läs mer

Projekt Trängselskatt. Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari - 31 juli 2006

Projekt Trängselskatt. Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari - 31 juli 2006 Projekt Trängselskatt 1 Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari - 31 juli 2006 Projekt Trängselskatt 2 Stockholmsförsökets tre delar Fler infartsparkeringar byggs Kollektivtrafiken byggs ut Miljöavgift/trängselskatt

Läs mer

Bakgrund. Gällande reglering. Utredning avseende trängselskatter skatteplikt och betalning

Bakgrund. Gällande reglering. Utredning avseende trängselskatter skatteplikt och betalning FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-13 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-008 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? 2005:5 Resvaneundersökning Mälardalen Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? RVU Mälardalen arbetspendling med bil FÖRORD Kommunfullmäktige

Läs mer

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket Resultat från intervjuer med boende i Stockholms län juni 2005 Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson

Läs mer

STADSBYGGNADSBENCHEN BYGGHERRAR BEDÖMER KOMMUNERS HANTERING AV STADSBYGGNADSPROJEKT 2014. Om undersökningen

STADSBYGGNADSBENCHEN BYGGHERRAR BEDÖMER KOMMUNERS HANTERING AV STADSBYGGNADSPROJEKT 2014. Om undersökningen 1 Om undersökningen Kommunerna i Botkyrka, Haninge, Nacka, Södertälje, och Täby, Upplands Väsby, Huddinge, Sollentuna och Stockholm har sedan några år tillbaka ett samarbete som syftar till att jämföra

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Rapport 2005:35 10 maj 2005 Dokumentinformation Titel Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Fakta om utvärderingen av Stockholmsförsöket Vad är det som utvärderats? Ett utvärderingsprogram utarbetades i samråd med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafi kkontor, Storstockholms Lokaltrafi

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Uppsala

Utvärdering av Actibump i Uppsala Trivector Traffic Rapport 2015:45, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Uppsala Effekt på hastighet, väjningsbeteende och buller Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump. Effekter på hastighet,

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Bilpool erfarenheter. Länsstyrelsen i Stockholm 2008-10-13. Pirjo Partanen

Bilpool erfarenheter. Länsstyrelsen i Stockholm 2008-10-13. Pirjo Partanen Bilpool erfarenheter Länsstyrelsen i Stockholm 2008-10-13 Pirjo Partanen 1 Fakta om Stockholms län 2 procent av Sveriges yta 2 miljoner invånare 20 procent av Sveriges befolkning 20 000-30 000 nya invånare/år

Läs mer

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Resultat från intervjuer med boende i Stockholms

Läs mer

skyltar, transpondrar och tullkepor

skyltar, transpondrar och tullkepor skyltar, transpondrar och tullkepor Stockholmsförsöket i Stadsmuseets samlingar 7 2 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u Skyltar som numera finns i Stadsmuseets samlingar. Foto: Ramón Maldonado, 2008,

Läs mer

RVU Sverige utskicksmaterial

RVU Sverige utskicksmaterial RVU Sverige utskicksmaterial Det finns tre olika versioner av utskicksmaterial som vi skickar till urvalspersonerna. Vilket utskicksmaterial de får beror på personens ålder. De tre ålderkategorierna är

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Regionalekonomisk utvärdering av Stockholmsförsöket

Regionalekonomisk utvärdering av Stockholmsförsöket Regionalekonomisk utvärdering av Stockholmsförsöket Christer Anderstig, Hélène Bratt, Lennart Fridén Frida Saarinen och Lina Sjölin Inregia AB, Maj, 2006 på uppdrag av Miljöavgiftskansliet Inregia AB,

Läs mer

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic PM 2008-12-07 Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic Innehållsförteckning Sammanfattning (sidan 2) Bakgrund och syfte (sidan

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden Stadsledningskontoret Gemensamt tjänsteutlåtande Dnr SLK 001-1000/2013 Dnr TK T2013-000-03728:1 Dnr MF 2013-9203 Sida 1 (5) 2013-07-03 Handläggare Stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon: 08-508 293

Läs mer

Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner

Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner VTI publikation www.vti.se 2006-06-19 Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner Arne Carlsson Ulf Hammarström Mohammed-Reza Yahya Per Jonsson 2 VTI rapport Kort sammanfattning

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Trafikens års- och säsongsvariation en översikt

Trafikens års- och säsongsvariation en översikt Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MPJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MQJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Rapport 2005:23 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Läs mer

UTVÄRDERING AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN

UTVÄRDERING AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN RAPPORT JUNI 2006 2 Rapport Kort sammanfattning I denna rapport presenteras analysresultaten av mätningar 1 av biltrafik som Stockholms stads Trafikkontor har genomfört för utvärdering

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik.

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik. USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Slutrapport Resultat från intervjuer med boende

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

Webbaserad självbetjäning

Webbaserad självbetjäning Branschrapport /2011 Webbaserad självbetjäning En undersökning bland Sveriges IT- och supportansvariga 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 3 Demografi Sid 4 Namn på supportfunktionen

Läs mer

Parkeringsmätning av miljöbilar i Göteborg

Parkeringsmätning av miljöbilar i Göteborg Parkeringsmätning av miljöbilar i Göteborg November 2005 Meddelande 13:2005 Trafikkontoret Parkering Förord Antalet miljöfordon har stadigt ökat i Göteborg. För att få en uppfattning om hur parkeringsförhållandena

Läs mer

Trafiksäkerhet landsväg före ändring

Trafiksäkerhet landsväg före ändring Trafiksäkerhetseffekter av nya hastighetsgränser Karl-Lennart Bång, KTH Bakgrund Regeringsuppdrag 2008 till Vägverket att utreda effekter av att ändra hastighetsgränserna från nuvarande 50 70 90 110 km/h

Läs mer

Förändrad trängselskatt i Stockholm. Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Förändrad trängselskatt i Stockholm. Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Förändrad trängselskatt i Stockholm Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 december 2013 Peter Norman Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län

Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län RAPPORT :50 VERSION 1.1 Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län - effekter av Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län - effekter av Stockholmsförsöket Serie

Läs mer

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Första versionen juni 2006 Dokumentinformation Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Första versionen juni 2006 Kontakt: Miljöavgiftskansliet, Stockholms

Läs mer

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar!

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Inledning Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Bilpoolslösning något för din organisation Bakgrund -Nyttor Bilpool vad är det Organisationens

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Förslag till beslut. 2. Trafiknämnden godkänner förslag till gemensam Handlingsplan för stombussar Jonas Eliasson Förvaltningschef

Förslag till beslut. 2. Trafiknämnden godkänner förslag till gemensam Handlingsplan för stombussar Jonas Eliasson Förvaltningschef Dnr Sida 1 (7) 2016-10-14 Handläggare Erik Lokka Hollander 08-508 260 10 Till Trafiknämnden 2016-11-10 Gemensam handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016. Slutredovisning

Läs mer

Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23

Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23 Försök med 40 och 60 km/tim i tätort Frågor och svar Datum: 2007-02-02 Reviderad 2007-02-07, 2007-02-23 Praktisk information kring projektet Tidplan 15/3-2007 Sista dag för ansökan om undantag från VVFS

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Betänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3). Svar på remiss

Betänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3). Svar på remiss Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-04-18 Betänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3).

Läs mer

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth

Läs mer

Baspresentation ver 3.1. Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari - 31 juli 2006

Baspresentation ver 3.1. Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari - 31 juli 2006 Baspresentation ver 3.1 1 Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari - 31 juli 2006 Baspresentation ver 3.1 2 Stockholmsförsökets tre delar Fler infartsparkeringar byggs Kollektivtrafiken byggs ut

Läs mer

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Dnr Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Kerstin Alquist 08-508 260 77 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner

Läs mer