Utvärdering av Stockholmsförsöket pågående aktiviteterarbetsmaterial

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Stockholmsförsöket pågående aktiviteterarbetsmaterial"

Transkript

1 Utvärdering av Stockholmsförsöket pågående aktiviteterarbetsmaterial Projektledare Stockholms Stad Muriel Beser Hugosson Ann Sjöberg Camilla Byström Referensgrupp för hela utvärderingen Representanter för Miljöavgiftskansliet, Trafikkontoret i Stockholms Stad, Vägverket Region Stockholm, Vägverket Konsult, Miljöförvaltningen i Stockholms Stad, Länsstyrelsen i Stockholms län, SL, Huddinge kommun, Vallentuna kommun, Kungliga Tekniska Högskolan, Lunds Tekniska Högskola, Naturskyddsföreningen, SIKA, Göteborgs Universitet, Branschorganisationen Företagarna, Idrottshögskolan, Regionplane- och trafikkontoret, Näringslivskontoret i Stockholms Stad En representant från de konsultföretag som genomför projekten. 1

2 Sammanfattning av resultaten av Stockholmsförsöket - 31 mars 2005, 21 juni 2006 samt 16 augusti Detta projekt utmynnar i en rapport som sammanfattar resultaten från Stockholmsförsöket. Arbetet sker så att varje delprojekt som ingår i utvärderingsprogrammet skriver en självständig delrapport som beskriver metod, utförande, analys resultat och slutsatser. Ur dessa rapporter tas sammanfattningarna ut där de mest intressanta resultaten från respektive delrapport redovisas. Utöver detta kommer en analysgrupp, bestående av experter inom trafik- och ekonomiområdet, läsa alla rapporter och sammanställa resultatet av försöket i ett sammanfattande analyskapitel. Varje delrapports sammanfattning och expertgruppens analyskapitlet kommer att publiceras som en rapport som beskriver de viktigaste resultaten av Stockholmsförsöket. Varje delprojekt, som ingår i utvärderingsprogrammet, publicerar en fristående rapport. I analysgruppen ingår Staffan Algers (KTH/Transek), Karin Brundell-Freij (LTH), Jonas Eliasson (Transek), Cecilia Henriksson (Inregia), Lars Hultkrantz (Örebro Universitet), Lena Nerhagen (VTI), Christer Ljungberg (Trivector) och Lena Smidfelt-Rosqvist (Trivector). Rapportpublicering: 31 mars 2005, 21 juni 2006 och 16 augusti. 2

3 RESVANEUNDERSÖKNING STOCKHOLMS LÄN... 4 RESVANEUNDERSÖKNING MÄLARDALEN... 5 BILTRAFIKMÄTNINGAR... 6 FORDONSPARKENS SAMMANSÄTTNING OCH BELÄGGNINGSGRAD I FORDON... 6 GPS-LOGGNING AV RESTIDER OCH HASTIGHETER... 7 KÖMÄTNINGAR... 8 KOLLEKTIVTRAFIK... 9 CYKEL- OCH GÅNGTRAFIK NÄRINGSLIVSEFFEKTER STÖRRE ARBETSPLATSER HANDEL & BESÖKSINTENSIV VERKSAMHET TAXI/BUD/FÄRDTJÄNST HANTVERKSFÖRETAG OCH TRAFIKSKOLOR DISTRIBUTIONSTRAFIK OCH RENHÅLLNINGSTRANSPORTER ÖVERSIKTLIG KONJUNKTUR I STOCKHOLM REGIONALEKONOMISKA EFFEKTER SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER TRAFIKSÄKERHET IDROTTSVERKSAMHET FÖR BARN EFFEKTER PÅ MILJÖ OCH HÄLSA VÄGTRAFIKENS AVGASEMISSIONER BULLER STADSLIV STADSMILJÖ FÖRETAGARES ATTITYDER ATTITYDER OCH KUNSKAPER HOS MEDBORGARE I STOCKHOLMS LÄN HÄNDELSER SOM PÅVERKAR UTVÄRDERINGEN DATALAGRING

4 Resvaneundersökning Stockholms län Rapport: Resvanor i Stockholms län 2004 inför utvärderingen av Stockholmsförsöket Metod Resvaneundersökningen genomförs som en panelundersökning, samma personer kommer att svara på enkäten vid 2 olika tillfällen, med ett omfattande obundet slumpmässigt urval bland boende år i Stockholms län. Urvalet i första RVU (RVU2004) är beräknat efter förväntade svarsfrekvenser i de båda resvaneundersökningarna och består av utskick. Under våren 2004 utarbetade Trivector på uppdrag av MAK ett förslag till metod, frågeformulär och urval, i samråd med en referensgrupp med representanter från SIKA, Länsstyrelsen, Trafikkontoret (tidigare Gatu- och fastighetskontoret) i Stockholms Stad, Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms Län, SL samt KTH. Trivector har haft uppdraget att sammanställa deras önskemål och synpunkter till gemensamt förslag på frågeformulär och metod. Föremätningen har genomförts under hösten 2004 och eftermätningen kommer att göras i mars Undersökningen genomförs av Utrednings- och statistikkontoret (USK) Stockholms stad med Sifo som underkonsult. Ändringar jmf plan För att undersöka eventuella effekter av den utökade kollektivtrafiksatsningen som inleddes 22 augusti, ett halvår före trängselskatterna infördes, genomfördes ytterligare en RVUomgång med resenärer som dagligen pendlar in mot Stockholm centrum. Undersökningen gjordes av Utrednings- och statistikkontoret (USK) Stockholms stad med SCB som underkonsult. RVU 2005 består av utskick och kommer också, precis som RVU 2004, att upprepas i mars Det görs även bortfallsundersökningar i samband med intervjuomgångarna. Typ av RVU Mätperiod Rapportleverans Projektledare RVU-04_SIFO utskick Kontrollgrupp RVU-04/05_USK 1000 utskick RVU-05_SCB utskick RVU-06_SIFO utskick RVU-06_SCB 5000 utskick till Ulla Ericson (USK) Lena Smidfelt Rosqvist (Trivector) till Ulla Ericson (USK) Lena Smidfelt Rosqvist (Trivector) till Ulla Ericson (USK) Lena Smidfelt Rosqvist (Trivector) till Ulla Ericson (USK) Annika Nilsson (Trivector) till Ulla Ericson (USK) Annika Nilsson (Trivector) Ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Camilla Byström. 4

5 Resvaneundersökning Mälardalen Rapport: Resvaneundersökning Mälardalen 2005 Syftet är att kartlägga hur boende utanför Stockholms län arbetspendlar med bil in till Stockholms kommun för att se om och hur de kan tänkas påverkas av försöket med trängselskatt. Studien har (efter samråd i förstudien med representanter för myndigheter och trafikföretag i Mälardalsregionen maj 2004) avgränsats till sådana som före försöket pendlar med bil, för att kunna bedöma i vilken utsträckning byte av färdmedel till t ex regionaltåg kan ske med anledning av försöket. Arbetsinpendlingen till Stockholms län från andra län är ungefär tio gånger så hög som utpendlingen, ca personer jämfört med ca Eftersom gruppen utpendlare är så liten så kan den uteslutas från Mälardals-RVUn. Av de dagliga inpendlarna kommer knappt 50 procent med bil och knappt 50 procent med tåg. Resterande arbetspendlare använder sig av infartsparkeringsmöjligheter, åker buss etc. Biltrafikanterna är de arbetspendlare från Mälardalen som bedöms beröras mest av försöket med miljöavgifter. Huvudfrågan är om bilister kommer att ändra sina resvanor, och detta har betydelse också för framtida planering av regional tågtrafik t ex. Underlag från den nationella resvanedatabasen RES visar att drygt en tredjedel av Mälardalspendlarna har sina målpunkter inom zonen för miljöavgifter. Slutsatsen av förstudien är således att som delmängd biltrafikanter som berörs av avgifterna direkt eller indirekt utgör dessa en väldigt liten del av Stockholmstrafiken. Metod Undersökningen genomförs som en panel, dvs. det är samma personer som fyller i resedagbok under en veckas tid före samt under miljöavgiftsförsöket, hösten 2004 samt hösten Bruttoutskicket gick till 2000 adressater i syfte att få svar från 700 som var villiga att delta i undersökningen. Adressaterna var bosatta i 16 kommuner inom max 12 mil från Stockholm. Deras arbetsplats skulle ligga inom Stockholms kommun, med undantag för postnummer i Kista. Rekryteringen resulterade i att ca 150 personer anmälde sig och undersökningen genomfördes med dessa under vecka 47 och 48. Av dessa 150 har 115 svarat. Med tanke på att potentialen är ca 4000 personer bedöms det dock väldigt svårt och kostsamt att rekrytera så många som 700. Metodändring inför 2006 års enkäter För att erhålla ett så bra resultatunderlag som möjligt kommer metoden att ändras. Panelen innehåller för få observationer, endast 115 st. Istället för att följa upp panelens resmönster 2005 med en ny resedagbok 2006 kommer 2200 st Mälardalsbor som arbetspendlar till Stockholm att tillfrågas om sina resvanor under tiden för försöket med miljöavgifter jämfört med före. Undersökning Mätperiod Rapportleverans Projektledare Panel före Slutet av nov 04 Maj 2005 Kia Hultin (Transek) försöket 115 svar Pendlare under tiden för försöket 2100 utskick v12-v Kia Hultin (Transek) Ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Camilla Byström. 5

6 Biltrafikmätningar Rapport: Analys av biltrafiken i Stockholm inför försöket med miljöavgifter hösten 2004 Rapport: Analys av biltrafiken i Stockholm inför försöket med miljöavgifter våren 2005 Rapport: Analys av biltrafiken i Stockholm inför försöket med miljöavgifter hösten 2005 För att följa hur trafiksituationen förändras vid införandet av trängselskatt, genomförs ett omfattande mätprogram av biltrafiken. Trafikflöden, restider, hastigheter, fordonsandelar och kömätningar. Projekten genomförs av Trafikkontoret i Stockholms Stad (TK), Vägverket konsult, KTH, VTI och Sweco VBB. Mätningar genomförs både på stockholms stads och det nationella vägnätet. Under denna rubrik beskrivs de biltrafikmätningar som Trafikkontoret i Stockholms stad ansvarar för. Under rubrikerna GPS-loggning av restider och hastigheter, Frodonsparkens sammansättning och Kömätningar, beskrivs de projekt som Sweco VBB, Ångpanneföreningen respektive KTH har ansvar för. Metoder Trafikflöden Mätningar av trafikflöden genomförs på ca 230 mätpunkter. Dessa punkter består antingen av frästa slingor i vägen eller utlagda slangar över körbanan. Mätpunkterna är placerade för att följa trafikförändringen i hela länet, med högre koncentration närmare Stockholms innerstad. Antalet fordon som passerar registreras automatiskt, dygnet runt under en mätperiod av 3 veckor. Flödesmätningarna genomförs hösten 2004, våren 2005, hösten 2005 och våren Restider Restider mäts dels genom restidskameror, dels genom floating car körningar. Floating car, är en mätbil utrustad med mätinstrument som bl a mäter hastigheter och restider. Restidskameror finns på 96 länkar i Stockholms stad. I Stockholms innerstad finns det ett system av restidkameror installerat. Restidskameror kan genom registrering av fordon på utmärkta sträckor beräkna restider. Hastigheter Hastigheter mäts både som punkthastigheter med hjälp av slangar i marken och GPSutrustade bilar (om GPS-projektet står det mer om längre fram i det här dokumentet). Mätperiod Mätningar har genomförts under hösten 2004 (både före Södra länkens öppnande i oktober och efter öppnandet i november). Den andra mätningen genomfördes på våren 2005 i april och maj månad. Den tredje mätningen genomfördes i oktober och november Alla dessa mätningar räknas in som föremätningar. Mätningen under försöket kommer att genomföras i april och maj månad Projektledare på Trafikkontoret är Siamak Baradaran, ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Muriel Beser Hugosson. Fordonsparkens sammansättning och beläggningsgrad i fordon PM: Fordonsfördelning höst 2004 PM: Fordonsfördelning höst

7 Fordonsparkens sammansättning utvärderas. Projektet ger information om hur andelen av olika fordonstyper ser ut. Främst är detta intressant för att följa hur andelen yrkestrafik/nyttotrafik gentemot andelen privattrafik förhåller sig under Stockholmsförsöket. Dessutom ges uppskattning av hur andelen miljöbilar (enligt den definition som gäller för befrielse från trängselskatt) förändras under försöket. För att följa hur beläggningsgraden förändras under försöket gör en beläggningsgradsmätning. Metod På alla infarter till Stockholms innerstad räknas och kategoriseras alla passerande fordon. Detta gör genom att personer ställs vid vägkanten och räknar antal fordon och markerar vilket fordonsslag fordonet tillhör. Utöver denna räkning på alla infarter skrivs passerande bilnummer upp, på 5 utvalda platser, för att mot bilregistret se andelen företagsbilar, privatbilar och miljöbilar. Mätperiod Den första mätningen gjordes i oktober Då räknades och registrerades fordonen på alla infarter under 1 dag, mellan kl till kl På hösten 2005 kompletterades räkningen med att på 5 platser räkna alla passerande fordonsslag mellan kl och kl en dag. Då registrerades bil, lastbil, taxi, buss, tåg, cykel och gång trafiken. Samtidigt registrerades nummerplåtar, för att kunna mäta bl a andelen miljöfordon. Under våren 2006 kommer en ny räkning av fordonen på alla infarter att göras, men dessutom kommer alla passerade fordonsslag att registreras på samma 5 platser under 1 dag. Precis som i föremätningen kommer nummerplåtsskrivning att genomföras för att kunna följa andelen företagsbilar, privatbilar och miljöbilar. Mätningarna analyseras av Transek. Projektledare på ÅF är Magnus Nordström, projektledare på Transek är Lotta Schmidt och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Camilla Byström. GPS-loggning av restider och hastigheter Rapport: Rapport_GPS_förmätning_2005. Projektet syftar till att mäta restider och hastigheter för ett antal förare i samband med Stockholmsförsöket. Metod Huvudmomenten i projektet är följande: Ett femtiotal förare förses med GPS-baserad fordonsutrustning som kontinuerligt registrerar tid, plats och hastighet på minneskort. Minneskorten samlas in och insamlat data läses in i en databas. I databasen läggs mätpunkter in för mätning av hastighet och restider. Restiderna mäts mellan parvis utsatta punkter. Hastigheterna mäts lokalt i separata punkter. 7

8 Parallellt med detta förs data även in i en annan databas, där varje loggpunkt matchas mot ett bakomliggande vägnät. Därigenom kan översiktanalyser göras över medelhastigheter på alla väglänkar med tillräckligt dataunderlag. Presentation av restider görs sedan i tabellform samt i GIS-miljö (på karta). Eftersom all kördata finns i databasen, kan punkter och sträckor för beräkning av hastigheter och restider ändras eller läggas in i efterhand. Därigenom möjliggörs ytterligare analyser i efterhand. Mätperiod Loggning sker kontinuerligt under perioden oktober :a maj Följande sammanställningar av mätdata är planerade: Föremätning (okt + november). Redovisas i december. Go-Livemätning (föremätning jämförs med data från början av januari) Redovisas i slutet av januari. Mellanavstämning. Mätdata tom sista feb. Redovisas i mars Slutmätning (all relevant mätdata tom 1 maj) Redovisas 31 maj. Ansvarig för projektet på Sweco är Stefan Myhrberg, ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Muriel Beser Hugosson. Kömätningar En kö kan vara stillastående och röra på sig under kortare perioder, vilket är vanligt om flaskhalsen utgörs av en signalreglerad korsning nedströms (brutet flöde). Rörelserna sker då i köns framända pga av trafiken avvecklas under grön signalbild i flaskhalsen. Samtidigt kan kön växa i den bakre änden pga tillflöde av nya fordon. Köns position och antalet stillastående fordon varierar då i ett cykliskt mönster bestämt av trafiksignalens omloppstid. För en bilförare blir detta mönster tydligare ju mer fordonet närmar sig trafiksignalen. I en trafikanläggning med obrutet flöde som en motorväg yttrar sig köbildning som en trögflytande ström av fordon med korta inbördes avstånd med hastigheter mellan 0 70 km/h beroende på situationen. Köns utsträckning kan då inte mätas genom registrering av position och antalet stillastående fordon, utan beskrivs bättre av mått som fordonstäthet (fordon/km) i olika körfält. För både brutet och obrutet flöde gäller att köbildningen pga överbelastning (trafikefterfrågan > kapaciteten i flaskhalsen) påverkas av överbelastningens storlek och utsträckning i tiden. Den ackumulerade köbildning som uppstår i samband med överbelastning kan också kräva lång tid för avveckling om skillnaden mellan kapacitet och efterfrågan är positiv men liten. Enligt diskussionen ovan för såväl brutet som obrutet flöde är kölängd i form av antalet stillastående fordon inte en heltäckande indikator för köbildning pga överbelastning. Det är mera relevant att mäta fordonstätheten på hela den sträcka som berörs av den ackumulerade köbildningen. Mätsträckor Mätsträckorna begränsas till en rutt i varje kategori: 8

9 Infartsleder: E18 - Roslagsvägen Genomfartsleder: E4 Essingeleden mellan Kungens kurva och Eugeniatunneln Trafikleder inom zonen (Klara Strandsleden) Huvudgator: Sveavägen Mätplan Mätningarna genomförs under en vardag (t ex tisdag) under vald vecka i varje månad januari till april På infartslederna genomförs mätningen under högtrafiktid på morgonen ( ), på trafikleder och gator innanför zonen under eftermiddagen ( ). Resultat från varje mätning levereras inom tio dagar efter avslutad mätperiod. Resultaten omfattar följande variabler för varje mätsträcka och färdriktning: - Utsträckning av köbildning (start- och slutpunkt) under den aktuella mätperioden (medelvärde, maxvärde inkl tidpunkt härför) - Fordonstäthet (fordon/km, körfält) - Restid - Trafikflöde (genomsnitt per länk) Projektledare på KTH ät Karl-Lennart Bång, ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Muriel Beser Hugosson. Kollektivtrafik Rapport - SL-trafiken före försöket med trängselskattrapport Stockholmsförsökets effekter på kollektivtrafiken (kommande rapport Förändringar jämfört med våren 2005 analyseras med avseende på 1. Resandet - SL totalt; påstigande, antal resenärer, antal resor - Över snitten; fördelning trafikslag, infarter, dygnet, veckodagar - Innerstadsbussarna, Stom- respektive lokalbusslinjerna 2. Sålda färdbevis 3. Framkomligheten på infarter och i innerstaden - hastighet, körtid, krypkörtid - punktlighet, innerstaden samt de nya direktbusslinjerna - upplevd tidhållning 4. Trängseln - andel stående över infartssnitten - upplevd trängsel 5. Inställd trafik - per trafikslag samt för innerstadsbussarna 6. Upplevd kvalitet (inklusive klagomål) - andel nöjda länsinvånare respektive vaneresenärer - andel nöjda totalt, med trängselsituationen, tidhållning 9

10 - per trafikslag samt för innerstadsbussarna - nya linjerna jmf övriga linjer i samma avtalsområde - förändrat resbetende, reser mer eller mindre med SL nu - klagomål per trafikslag samt på innerstadens SL ansvarar självständigt för utvärderingen av kollektivitrafiken. Projektledare för utväderingen är Monica Casemyr, SL. 10

11 Parkeringsbeläggning Rapport: Mätning av beläggningsgrad på infartsparkeringar och P-hus i Stockholms län 2006 Utnyttjandet av parkeringar kan tjäna som ett mått på eventuella förändringar i resande och färdmedelsval till följd av införandet av miljöavgifter. Syftet är att undersöka om det finns tendenser till ett ökat utnyttjande av parkeringarna utanför avgiftssnittet, t ex på infartsparkeringar och eventuella minskningar på parkeringsanläggningarna innanför avgiftssnittet. En förändring av beläggningen kan tyda på att bilisterna bytt till andra färdmedel och/eller andra parkeringsvanor. I rapporten ingår SL:s och Stockholm Parkerings samtliga infartsparkeringar samt ett strategiskt urval av Stockholm Parkerings P-hus. Stockholm Parkering och SL har tidigare genom ÅF levererat mätdata för september och oktober 2004 avseende beläggning på infartsparkeringar och P-hus. Under 2006 räknar ÅF samtliga infartsparkeringar (SL & Stockholm Parkering) under veckodagarna tisdag torsdag t o m 11/5. Den statistik som levereras, omfattar förutom beläggningsgrad även förändringar i antalet parkeringsplatser för respektive anläggning. De uppgifter vi har för 2005 om antal parkeringsplatser, jämförs med motsvarande antal Eftersom utbyggnaden av infartsparkeringar ingår som en del i Stockholmsförsöket, och sker successivt under hela året 2005 (även något i 2006), måste hänsyn tas till det ändrade antalet infatsparkeringsplatser. För Stockholm Parkerings P-hus mäts/levereras statistiken rörande andelarna förhyrda parkeringar i början resp slutet på april samt i början på maj-06. Rapport publiceras den 21 juni Projektledare är Jan Hammarström på Trivector och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är David Drazdil. Cykel- och gångtrafik Publicerad rapport: Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter 2005 Kommande: Cykel- och gångtrafik i Stockholms län under försöket med miljöavgifter/trängselskatt 2006 Syftet med rapporterna är att studera om gående och cykling ökar till följd av införandet av miljöavgifter/trängselskatt. Både den rapport som gjordes innan försöket med miljöavgifter/trängselskatt startades och den som rör perioden under försöket bygger på ett flertal olika rapporter och undersökningar. Metod Utvärderingen om gång- och cykeltrafiken inför försöket med miljöavgifter/trängselskatt gjordes av Trivector och man använde sig av data från följande rapporter och undersökningar: Rapporter som beskriver föresituationen: - Cykelflöden över innerstadssnittet, Saltsjö-Mälarsnittet och citysnittet , från Trafikkontorets årliga mätningar. - Resvanor i Stockholms län Enkätundersökning med resedagbok, genomfördes av USK och Sifo på uppdrag av Miljöavgiftskansliet hösten Analysen gjordes av Trivector. 11

12 - Att cykla i Stockholms innerstad. Rapporten bygger på Gatu- och fastighetskontorets (numera Trafikkontoret) återkommande undersökning om cyklingen i Stockholm. Undersökningen är en intervjuundersökning med frågor som rör cyklisters upplevelser, resvanor och attityder och den genomförs av USK i maj/juni varje år. - Gångtrafiken i Stockhoms city 2003, gångtrafikräkning utförd av USK på uppdrag av City i samverkan september För perioden med miljöavgifter/trängselskatt kommer motsvarande cykel- och gångutvärdering att göras, även denna gång av Trivector. De rapporter och mätningar som används för att beskriva effekterna av Stockholmsförsöket och som jämförs med tidigare rapport (från före-situationen) är följande: - Intervjuundersökning med cyklister på fyra platser i Stockholm. Undersökningen är en uppföljning av en tidigare gjord undersökning (2003), den görs av USK på uppdrag av Miljöavgiftskansliet och genomförs i april 2006 (v.17). - Räkning av fordonsfördelning kommer att göras vid en rad platser. Räkningen utförs av ÅF och görs hösten 2004 och våren Under 2006 kommer räkningarna att genomföras i slutet av mars (v.12-14). - Cykelflödesmätningar, Trafikkontorets ordinarie cykelmätningar. Mätningarna genomförs under maj och juni. - Resvaneundersöknigen i Stockholms län som genomförs både före införandet av trängselskatter och under tiden trängselskatterna tas ut. Den färdiga utvärderingen publiceras i augusti 2006 men redan i juni kommer en första rapport. Denna första, mindre rapport bygger på två av de fyra undersökningar (de som hunnit bli klara). Projektledare på Trivector är Annika Nilsson och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Annika Lindgren. 12

13 Näringslivseffekter Större arbetsplatser Rapport: Resvaneundersökning på två större arbetsplatser delunderlag inför utvärderingen av trängselavgifter i Stockholm 2005 Resvaneundersökning avseende arbets- och tjänsteresor samt inventering av in- och utleveranser till två stora arbetsplatser, en innanför och en utanför zonen. Undersökningen har i huvudsak genomförts med hjälp av en webbenkät som distribuerats till samtliga anställda. Undersökningen har avsett samtliga dagar under vecka 46 (8-14 november). Metod Innanför zonen: Folksams huvudkontor vid Skanstull anställda, varav 863 har fyllt i sin resdagbok (svarsfrekvens 63,7 %). Utanför zonen: Postens Arkenkontor i Tomteboda anställda. Endast 987 kunde nås via e-post, varav 527 har fyllt i sin resdagbok (svarsfrekvens 53,4 %). Bl.a. kartläggs färdmedelsvalet, resstartpunkt, restid och delresor. Undersökningen görs en gång före samt en gång under försöket. Projektledare på Trivector är Annika Nilsson och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Malin Säker. Handel & besöksintensiv verksamhet Rapport: Miljöavgifternas effekter på detaljhandeln och andra besöksintensiva verksamheter 2005 Fyra delstudier ingår: konsumentundersökning, företagsundersökning, omvärlds- och nulägesanalys av detaljhandel samt analys av besöksnäringarna. I konsumentundersökningen har personer telefonintervjuats med hjälp av TEMO under oktober och novemerber I företagarpanelen ingår 9 kedjeföretag inom handel samt cirka 15 köpcentrum innanför och utanför avgiftszonen. Företagspanelen används till att få fram snabb statistik samt ha möjlighet att ställa alternativa frågor till företagen. Omvärlds och nulägesanalysen av detaljhandeln består av flera delmoment där en tillbakablick över utvecklingen under 1990-talet ingår. Med hjälp av företagspanelen och månadsstatistik från SCB försöker vi i nulägesanalysen dra fram utvecklingen till dags dato. Analysen av besöksnäringarna baseras på officiell statistik kring de besöksintensiva näringarna. Antal gästnätter samt besöksmåls statistik till viktiga besöksmål i Stockholmsregionen. Eventuellt får vi också tillgång till statistik från en biografkedja. Tillgång till omsättningsstatistik finns också för restauranger och hotell. Projekt ledare på Handelns utredningsinstitut är Ulf Rämme och Michael Cronholm ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Muriel Beser Hugosson och Ann Sjöberg Taxi/Bud/Färdtjänst Rapport: Utvärdering av miljöavgifternas effekter på taxi, budtransporter och färdtjänst

14 Projektet behandlar hur taxi, färdtjänst och budtransporter påverkas av trängselskatterna. Det intressanta är att se hur trängselskatten slår för olika näringar. Taxi och färdtjänst är befriade från att betala trängselskatt, medan budtransporterna inte är befriade. Metod Taxi Stockholm levererar dataunderlag för taxi och färdtjänst. Box Delivery AB och Lillebud levererar dataunderlag för budtransporter. Data levereras för motsvarande veckor som biltrafikmätningen görs dvs våren 2005 v och under våren 2006 v De nyckeltal som levereras av Taxi Stockholm är: antal timmar totalt, antal timmar/körpass, andel rast/körpass, antal körningar/förare, andel betald körsträcka, andel betald körtid, antal km per bil, inkört belopp per timme, intäkt per total km, summa inkört belopp per bil, kreditandel av inkört belopp, belopp per körning exkl. färdtjänsttransporter, genomsnittligt belopp per färdtjänstkörning, belopp per körning totalt, andel körningar färdtjänst, andel belopp färdtjänst, belopp per budtransport i genomsnitt och belopp per bomkörning. Data som levereras av Box Delivery och Lillebud är: intäkter och kostnader per fordon för olika fordonstyper och transporterad volym/antal kollin. Företagsuppgifter som kommer att samlas in är för såväl taxi som bud är: omsättning, antal anställda och antal fordon. En enkätundersökning, i form av djupintervjuer, görs dessutom både bland företagsledningen och bland förarna för att kartlägga upplevelser, attityder och på vilket sätt Stockholmsförsöket har påverkat deras arbete. Jämförelser mellan före trängselskatten togs i bruk kommer att jämföras med dataunderlaget från mätningar under tiden med trängselavgifter. Rapport med beskrivningen av läget före trängselskatten tas i bruk redovisas februari 2005, resultatet för hur taxi, bud och färdtjänst påverkats av trängselskatten kommer att redovisas den 21 juni Projektledare på Transek är Stehn Svalgård och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Muriel Beser Hugosson. Hantverksföretag och trafikskolor Rapport: Effekter av miljöavgifter - hantverksföretag och trafikskolor 2006 En fallstudie av ett antal utvalda hantverksföretag (11 st) och trafikskolor (11 st) både inom och utanför avgiftssnittet som undersöker vilka effekter miljöavgifter/trängselskatt har för deras verksamhet. Verksamheten mäts såväl före försöket (v ) som under försöksperioden (v ) och därefter sker en jämförelser mellan dessa perioder i en slutrapport som publiceras den 21 juni Undersökningen kartlägger genom körjournaler restider, reslängder, start- och målpunkter samt passager över avgiftssnittet. I de kompletterande intervjuerna med representanter för företagen och trafikskolorna kartläggs även ekonomiska företags- och branschfakta, framtidsplaner, typer av fordon med mera Projektledare är Jenny Widell på Sweco och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är David Drazdil. 14

15 Distributionstrafik och renhållningstransporter Rapport: Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik 2005 Distributionstrafik För att kunna mäta hur distributionstrafiken påverkas av trängselskatten samlas körjournaler in från Schenker, Västberga Åkeri samt Leif Kreggerts Åkeri. Mätperiod före försöket är veckorna 3 och Metod Datainsamlingen sker genom att 1-2 personer åker med i deras bilar och antecknar uppgifter om körningen i 3 dagar. De uppgifter som samlas in är restider, rutter, uppehåll, transporterad vikt mm utifrån en given mall. Transporterna väljs så att följande rutter täcks: Kreggerts Åkeri och Västberga Åkeri: innerstaden. Från Schenkers Åkeri i Lunda in mot stan via Bergslagsvägen (275:an) och Tranebergsbron. Från Schenkers Åkeri i Lunda in mot stan via E4:an (via Akalla eller via E18 och Kymlingelänken eller via E18 förbi Hallonbergen). Från Schenkers Åkeri i Lunda vidare söderut i riktning mot Södertälje på E4/E20. Från Schenkers Åkeri i Lunda vidare österut i riktning förbi Årsta (via Södra länken). Från Schenkers Åkeri i Lunda väljs en bil som har sin trakt i Stockholm innerstad. I övrigt får Schenker bestämma vilka trakter som ska ingå. Det viktiga är att de ovan nämnda sträckorna mäts. Lunda E18 Kymlingelänken E18 E4 275 Stockholm innerstad E4/E20 Årsta Figur 1: Skiss över rutter som täcks in i insamlingen av data från Schenkers Åkeri AB. 15

16 De företagsuppgifter som samlas in är: omsättning, antal anställda, antal fordon, intäkt per fordon, kostnaden per fordon, antal uppdrag/fordon, kostnad för miljöavgifter, antal leveransställen per bil, antal levererade kollin (eller någon typ av vikt som kan vara mer relevant) per bil, restider och resavstånd. Utifrån uppgifter om restider och resavstånd kommer medelhastigheter att beräknas. Övergripande branschnyckeltal behöver också ingå för att ge en helhetsbild. Problemet är den stora eftersläpning som finns i tillgänglighet av data (för hösten 2004 kommer sådana data senare under våren 2005). Arbete pågår med att undersöka om branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag kan bidra. Renhållningstransporter När det gäller renhållningstransporter ingår RagnSells, affärsområdena Renhållning och Specialfall. Mätperiod i förestudien är vecka Metod Datan fås genom uttag ur databaser samt uppgifter från förare. Variabler som samlas in från Ragn Sells är: antal fordon som ingår i mätningen, intäkter per fordon och dag, kostnad per fordon och dag, transporterad volym per fordon och dag, tid per transporterad volym per fordon och dag, antal behållare per fordon och dag, tid per uppdrag per fordon och dag samt medelhastighet per fordon och dag. Företagsuppgifter som kommer samlas in är omsättning, antal anställda och antal fordon. En enkätundersökning, i form av djupintervjuer, görs dessutom både bland företagsledningen och bland förarna för att kartlägga upplevelser, attityder och på vilket sätt Stockholmsförsöket har påverkat deras arbete. Intervjuer genomförs både för distributionstrafik och renhållningstransporter Projektledare på Transek är Stehn Svalgård och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Muriel Beser Hugosson. Översiktlig konjunktur i Stockholm Rapport: Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Ger en överblick för ett antal olika relevanta parametrar (sysselsättning etc) av den ekonomiska konjunkturen i Stockholmsregionen hösten Konjunkturläget i Stockholmsregionen beskrivs och jämförs med motsvarande data för riket som helhet. Analysen baseras bland annat på arbetsmarknadsdata från SCB:s Arbetskraftsundersökningar (sysselsättning, arbetslöshet mm) och från Länsarbetsnämnden (arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vakanser mm). För att spegla företagens bedömningar av konjunkturläget används Konjunkturinstitutets s.k. konfidensindikator. Denna, som finns framtagen för olika branscher, utgörs av en sammanvägning av företagens aktuella bedömningar av orderstock och förväntad utveckling. Vidare används regional månadsstatistik för omsättning som kompletterande konjunkturindikator. I januari 2005 finns sådana uppgifter tillgängliga t.o.m. oktober Förslagsvis tas uppgifter fram för handelssektorerna (parti- respektive detaljhandel) samt total omsättning för hela näringslivet. 16

17 I beskrivningen av det ekonomiska läget i regionen skall även ingå data över bostadsbyggandet och indikatorer över pris- och hyresutvecklingen för bostäder och kontorslokaler. Uppgifter över prisutvecklingen för varor och tjänster saknas på regional nivå. Om det bedöms viktigt att ta med en prisvariabel kan eventuellt en nationell prisindex utnyttjas. 17

18 Regionalekonomiska effekter Syftet med detta uppdrag är att kartlägga och analysera effekter för regional ekonomi i Stockholms län av Stockholmsförsöket. Utvärderingen ska undersöka effekter av själva Stockholmsförsöket samt effekter av en eventuell permanentning av försöket.. Den regionalekonomiska analysen består av tre delprojekt. De olika delprojekten representerar olika delundersökningar och till viss del olika tidshorisoner på effekterna. Delprojekt ett avser beräkna ev förändring i lokalisering i arbetsplatser och bostäder till följd av Stockholmsförsöket. Detta är effekter som sker på längre sikt. Beräkningarna görs med hjälp av modell (IMREL och T/RIM). Det är inte möjligt att hinna iakttaga ett faktiskt flyttmönster under våren. Slutsatserna kommer delvis att vara modellbaserade/teoretiskt baserade. Projektledare är Svante Berglund och Helen Bratt hos Inregia. Delprojekt två studerar Stockholmsförsökets effekter på olika områdens attraktivitet. Hedonisk prissättningstekning tillämpas på databas för bostadsrättsmarkand och lokalhyresmarknaden. Syftet är att identifiera tre områdestyper: områden där priset verkar signifikant öka, minska eller inte påverkas. Ansatsen är att utröna effekter från Stockholsförsöket och en eventuell permanentning. Slutsatserna kommer att delvis vara modellbaserade/teoretiskt baserade. Projektledare är Christer Anderstig hos Inregia. Delprojekt tre avser studera Stockholmsförsökets effekter på ekonomin i regionen som helhet uttryckt som kostnads- och prisnivån, hushållens köpkraft, konsumtion och investeringar i regionen, bruttoregionalprodukten? I och med att officiell statiskt inte kan tillgås för dessa faktorer under våren beräknar projektet effekterna utifrån andra delstudier och annan tillgänglig data. Projektledare är Lennart Fridén hos Inregia. Inregias vetenskaplige rådgivare i projektet är Lars-Göran Mattsson på KTH Rapporten publiceras den 21 juni Arbetet följs av en referensgrupp bestående av Lars Jagren på Sveriges Byggindustrier, Mats Wilhelmsson på KTH, Lars Lundqvist på KTH, och Tuija Meisaari-Polsa på regionplane- och trafikkontoret. Ansvarig från Miljöavgiftskansliet är Ann Ponton Klevstedt (Stockholms Stad) 18

19 Samhällsekonomiska effekter Syftet med detta uppdrag är att undersöka de samhällsekonomiska effekterna av Stockholmsförsöket. Detta sker genom att en samhällsekonomisk analys/kalkyl. I en samhällsekonomisk analys av effekterna av försök med miljöavgifter skall eventuella uppoffringar/ kostnader som försöket medför vägas mot de eventuella nyttor/vinster som kan uppstå genom förkortad restid, förbättrad miljö mm. Slutgligen görs en analys av hur nyttorna och uppoffringarna/kostnaderna fördelas bland olika befolkningsgrupper. Beräkningen i den samhällsekonomiska kalkylen är delvis modellbaserat. Beräkningen använder sig av material från flera andra undersökningar som tex biltrafikundersökningen, resvaneundersökningen samt data från Vägverket mfl. Projektledare är Jonas Eliasson hos Transek och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Ann Sjöberg. Trafiksäkerhet Rapport: Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken 2005 Införandet av miljöavgifter i Stockholm väntas leda till ett förändrat resande och därmed även en förändrad trafikmiljö. Fler kollektivtrafikresenärer, cyklister och gående samt ett minskat antal bilister i innerstaden kommer att påverka olycksutvecklingen. Men minskad trängsel kan även att påverka hastighetsnivåerna i trafiken, särskilt vid rusningstrafik. Syftet med denna studie är att redovisa och analysera nuvarande trafiksäkerhetssituation i Stockholms län. Detta sker för att man efter införandet av miljöavgifter i Stockholmstrafiken ska kunna studera om och i så fall hur trafiksäkerheten förändras. Nuläget beskrivs dels inom respektive utanför miljöavgiftszonen, dels uppdelat på trafikantkatagorierna fotgängare, cyklister och bilister. En särskild studie av upphinnandeolyckor görs. Tiden på dygnet och i veckan då miljöavgift kommer att tas ut jämförs med tiden då ingen avgift tas ut. Följande indikatorer används för att beskriva trafiksäkerhetsläget: Antal polisrapporterade dödsfall och personskador i vägtrafiken (registrerat antal) Antal invalidiserande whiplashskador (skattat antal) Vid efterstudien kommer följande indikatorer användas för att beskriva hur trafiksäkerheten har förändrats: Risk för dödsolyckor (skattad risk) Risk för personskadeolyckor Metod Den olycksdata som används för analysen består av alla polisrapporterade personskadeolyckor från STRADA. Ett system för samkörning av polisrapporterade olyckor och sjukhusrapporterade olyckor är under uppbyggnad men i Stockholms län fungerar inte sjukhusens rapportering till STRADA på ett tillförlitligt sätt och därför kan inte dessa data användas i analysen. För år 2004 är data endast preliminär eftersom alla olyckor inte hade blivit registrerade då insamlingen skedde. Som ett komplement till de polisrapporterade skadefallen redovisas även de trafikolyckor som Vägassistans har registrerat. 19

20 Medelreshastigheter har inventerats med hjälp av punkthastigheter och trafikmängder har registrerats genom mätprogrammet för biltrafik. Utifrån dessa data kan en skattning ske av skaderisker och olycksrisker. En sådan analys är dock mest relevant i samband med en efterstudie, vilket är det främsta skälet till att någon sådan analys inte har skett i samband med denna nulägesbeskrivning. Information om antalet whiplashskadade i trafiken har erhållits från försäkringsbolaget Folksam. Olycksdata har bearbetats i ArcView. Eftersom platsbestämningen i de polisrapporterade olyckorna endast är tvådimensionell kan vissa olyckor i analysen räknas tillhöra en väg som de egentligen inte har skett på, om två vägar korsar varandra eller löper längs varandra i olika plan. Detta faktum har dock inte nämnvärt påverkar resultatet av analysen. Projketledare på Trivector Traffic är Johan Lindberg, ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Ann Sjöberg. Idrottsverksamhet för barn Rapport: Effekter av miljöavgifter idrottsverksamhet för barn och ungdomar 2005 Totalt kommer ca fem idrottsföreningar/klubbar att ingå i urvalet. Tre föreningar/klubbar kommer att ha sin ordinarie träningsverksamhet innanför zonen medan två har sin verksamhet utanför zonen. Olika typer av föreningar väljs utifrån information som framkommit i förstudien, förslagsvis kommer en ridskola, en friidrottsklubb, en ishockeyklubb och två fotbollsklubbar ingå i urvalet. Urvalet görs från antal idrottsutövande ungdomar/sport (=idrottens relativa storlek) samt andelen flickor/pojkar per idrott. Lagen väljs utifrån ålder och kön. Åldersindelningen görs för att barn upp till tolv år antas ha sällskap av föräldrarna i större omfattning jämfört med äldre barn. Därmed antas de yngre barnens föräldrars resmönster påverkas av barnens aktiviteter i större grad än de äldre barnens föräldrars resmönster. Projektledare på Sweco VBB är Jenny Widell, ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Malin Säker. Effekter på miljö och hälsa Rapport: Luftföroreningar inför försöket med miljöavgifter 2005 SLB-analys offererar utsläpps- och haltberäkningar för försöket med miljöavgifter i Stockholm. Beräkningarna görs med hjälp av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabaser. Beräkningar för vägtrafikens utsläpp görs för summa kväveoxider (NOx), kolmonoxid (CO), koldioxid (CO2), avgaspartiklar, PM10, summa kolväten (VOC), bensen. Vägtrafikens utsläpp av NOX, CO, CO2, avgaspartiklar och VOC är i emissionsdatabaserna beskrivna med emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt Vägverkets EVA-modell. Emissionsfaktorer för PM10 omfattar både avgaspartiklar och slitagepartiklar från bl a 20

21 däck, bromsar och vägbana. Dessa är erhållna utifrån kontinuerliga mätningar i centrala Stockholm. Steg 1 omfattar utsläppsberäkningar som avser situationen utan miljöavgifter. Trafikmätningar kommer att utföras av Trafikkontoret under våren Resultat därav med avseende på trafikmängd, hastighet, andel tung trafik m m kommer göra underlag för en emissionsdatabas. Sammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad gäller utifrån förhållandena år 2006 enligt EVA-modellen. En förerapport kommer att presenteras i december Steg 2 omfattar utsläppsberäkningar som avser situationen med miljöavgifter. Uppföljande trafikmätningar kommer att utföras under miljöavgiftsförsöket, våren Resultat därav med avseende på trafikmängd, hastighet, andel tung trafik m m kommer göra underlag för en emissionsdatabas. Sammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad gäller utifrån förhållandena år Steg 3 omfattar haltberäkningar för emissionsdatabaserna, med respektive utan miljöavgifter. Beräkningar görs för kvävedioxid, NO2 och partiklar, PM10. Beräkningarna jämförs med resultatet av de luftkvalitetsmätningar som görs av NO2 och PM10 före och under försöket (se mätprogram). Jämförelse görs också med nationella miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormerna baseras på EG-direktiv och ska enligt nationella lagstiftningen klaras efter den 1 januari 2006 för NO2, och 1 januari 2005 för PM10. Beräkningar för Steg 2 och Steg 3 kan preliminärt levereras 3-4 månader efter relevant trafikdata kan erhållas. Som senast sker detta i mitten av juni Vid spridningsberäkningarna används samtliga utsläppskällor i Stockholms- och Uppsala län. Intransport av luftföroreningar från källor utanför detta område beskrivs med hjälp av mätningar i länens ytterområden. Beräkningarna visar också hur befolkningens exponering av luftföroreningar i Stockholms centrala delar påverkas. Utifrån resultat kan dessutom skattning göras av effekterna på dödligheten av de förändrade haltnivåerna vid ett införande av miljöavgifter. Detta görs genom att jämföra med tidigare gjorda hälsokonsekvensstudier. Projektledare på Miljöförvaltningen/SLB-analys är Lars Burman och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Oscar Alarik. Vägtrafikens avgasemissioner Emissionsberäkningar utförs av VTI för att kunna kartlägga hur mycket biltrafiken bidrar till försämrad luftkvalitet. Utvärderingen avser modellberäkningar av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner och bränsleförbrukning. Baserat på trafikmätningar i april 2005 och april 2006 uppskattas avgasemissioner och bränsleförbrukning före och under försöket, och utifrån detta görs en uppskattning av försökets effekter. Samtliga emissionsberäkningar görs med den s.k. ARTEMIS-modellen. Resultatet presenteras i en skriftlig rapport till Miljöavgiftskansliet senast Projektet leds på VTI av Arne Carlsson, ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Oscar Alarik. 21

22 Buller En mycket väsentlig miljöfaktor är buller och vägtrafiken är det enskilt största problemet när det gäller buller. Det uppskattas av av stadens invånare är störda av vägtrafikbuller. Staden avser att utvärdera om de förändringar av trafiken som försöket med miljöavgifter medför också medför förändringar i trafikbullersituationen. Befintliga modeller/kartor kan användas. Planerad utvärdering De ovan redovisade bullerkartläggningarna är baserade på de vid respektive tillfälle bästa tillgängliga trafiksiffrorna. I samband med stockholmsförsöket kommer noggranna mätningar av trafikflödena att göras. Dessa mätningar kommer huvudsakligen att göras i mars-april 2005, före försöket, och under samma period 2006, under försöket. Mätningar kommer att ske i ett stort antal punkter, cirka 200. Dessutom kommer mätningarna att vara underlag till trafikflödessimuleringar vilket innebär att det kommer att vara möjligt att jämföra trafikflödet före och under försöket vid i princip alla vägsträckor som påverkas. Ljudnivån kommer att beräknas för trafikflödet före respektive under försöket. Då får man fram den skillnad i ljudnivå som eventuellt har uppkommit. Beräkningar kommer att göras för de delsträckor där en tillräckligt stor förändring har uppkommit, oavsett om förändringen är positiv eller negativ. Resultatet kommer att redovisas som en tabell där förändringar i ljudnivå redovisas för respektive väg eller delsträcka av väg. Observera att de trafikflöden som avser före försöket inte nödvändigtvis är desamma som de som ingår i de övergripande kartläggningar Miljöförvaltningen tidigare har låtit göra. De kartläggningarna är baserade på de bästa tillgängliga trafiksiffrorna vid tidpunkten för respektive kartläggning, inte på så omfattande och färska trafikräkningar som görs i samband med försöket. Kartläggningarna är värdefulla som en illustration av var problemen finns och hur stora de är. Jämförelsen mellan före och under försöket måste dock göras med trafikräkningar som är så lika varandra som möjligt. Tidplan De beräkningar som ska göras av förändringar i ljudemissionen kommer att göras när siffrorna för trafikflödet under försöket finns tillgängliga. Eftersom mätningarna görs under mars april 2006 kan bullerberäkningarna utföras därefter. När konsultfirman fått alla uppgifter behöver de en, allra högst två, veckor innan resultatet kan levereras. Projektledare på Miljöförvaltningen är Jörgen Bengtsson och ansvarig på Miljöavgiftskansliet är Oscar Alarik. Stadsliv Rapport: Stadsrum och stadsliv i Stockholms innerstad 2005 Kommande rapport: Effekter av Stockholmsförsöket på Stockholms stadsrum och stadsliv Syftet med projektet är att fånga effekter på stadsmiljön. Stadsrumsundersökningen innefattar registreringar för att se hur stadsmiljön är anpassad för de gående. Stadslivsundersökningen innefattar registreringar av antalet gående samt antal och karaktär på uppehållsaktiviteter i delar av staden. 22

23 En stadsrums- och stadslivsanalys genomfördes 1990, undersökningsområdet har dock utökats till senare studie.. Mätperioder 2005: tisdag v. 8 samt i juli v.29 Mätperioder 2006: tisdag v 8, huvudundersökningen i mitten av juni (en vardag och en lördag), en kontrollundersökning en vardag i juli (v.29) Projektet projektleds av Mats Pemer på stadens stadsbyggnadskontor och utförs av den danska företaget Gehl Architects. Gehl Architects har stor internationell erfarenhet av stadsliv-s och stadsrumsanalyser. Rapport levereras till SBK/MAK den 11 augusti

24 Stadsmiljö Rapport: Invånarnas upplevelser av stadsmiljön Stockholmsförsöket Våren 2005 Ett av målen med försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken är att de som vistas i innerstaden ska uppleva en förbättring av miljön i gaturummet. Denna panelstudie syftar till att utreda hur försöket med miljöavgifter inverkar på upplevelsen av stadsmiljön i gaturummet. Undersökning Mätperiod Rapportleverans Projektledare Panel före försöket Maj-juni 2005 November 2005 Lotta Schmidt (Transek) 2000 utskick 960 svar Panel under tiden för försöket 960 utskick V14-v Lotta Schmidt (Transek) 24

25 Företagares attityder Rapport: Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005 Projektet syftar till att undersöka företagares attityder till trängseln i Stockholms trafiksystem, trängselavgifter i allmänhet och miljöavgiftsförsöket i synnerhet, samt företagens egna bedömningar av effekterna av miljöavgifter på den egna verksamheten. Undersökningen genomförs vid två tillfällen. Första undersökningstillfället är innan försöket med miljöavgifter och det andra sker då försöket pågår. Målgrupp är ca 200 företagare inom Stockholms län och undersökningen genomförs som en panel, dvs det är samma personer som tillfrågas vid båda tillfällena. Projektet startar i januari 2005 och slutrapporteras den 30/ Föreslagen tidplan är att mätning sker våren 2005 och 2006 och att delrapportering sker i april 2005 och slutrapportering i april Attityder och kunskaper hos medborgare i Stockholms län Rapport: Kunskapen om attityder till Stockholmsförsöket hösten 2005 Mätning av kunskaper om och attityder till försöket med miljöavgifter. Telefonintervjuer med 1600 svarande i åldern år i Stockholms län, uppdelade på 8 geografiska områden med 200 svarande från varje område. Mätperiod 18/11-5/ Enkäten omfattade 37 frågor, inkl. 7 bakgrundsfrågor. Frågorna behandlade resvanor, kunskaper, attityder, acceptans och intentioner. Resultaten finns på (under Kansliets rapporter). Ny mätning sker i november-december

26 Händelser som påverkar utvärderingen Rapport: Händelser som påverkar utvärderingen av trängselavgiftsförsöket 2005 Det kan vara händelser som förändrar resbehovet eller resutbudet, förändrar konkurrensen mellan trafikslagen eller förutsättningarna för resandet i sig. Planerade händelser Planerade händelser är strukturerade efter händelser inom vägtrafiken, inom kollektivtrafiken, inom gång- och cykeltrafiken, inom parkeringspolitiken, inom bostadsbyggandet/nyetableringsområdet samt övrigt. Här ges några exempel på idag kända händelser. Vägtrafik Södra länkens öppnande, andra nya vägar Större reparationer, t ex av Söderledstunneln och på centralbron Större trafikolyckor och andra störningar av trafiken pga stadsbesök, idrottsevenemang eller dyl. Kollektivtrafik Provisorisk tågbro parallellt med centralbron Förändrat utbud: linjer, antal fordon i drift, ändrade taxor Större störningar i trafiken Parkering Höjda parkeringsavgifter i innerstaden Ändrat utbud av p-platser Temporärt ändrat utbud av p-platser på grund av ombyggnader eller dylikt Gång- och cykeltrafik Nya gång- och cykelvägar Kampanjer Bostadsbyggande/nyetablering Nya bostadsområden/verksamheter Oplanerade händelser Oplanerade händelser är svåra att förutse, men det kan till exempel handla om en strejk, oväder, elavbrott eller liknande. Tidpunkt för händelsen, dess varaktighet och utbredning är viktig information för att i efterföljande analyser kunna förklara utslag i mätningarna. Väder Olika detaljeringsgrad krävs för olika mätprogram, för gång och cykel krävs uppgift om regn och blåst/snö vid mätning. Även onormalt vackert väder kan behöva registreras. Ekonomiska faktorer Ekonomiska utvecklingen: högkonjunktur/lågkonjunktur, ränteläge, arbetslöshet mm Marknadspriset för drivmedel Höjning av avgifter inom transportsektorn Övrigt Strejk, elavbrott och liknande 26

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Rapport 2005:23 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Läs mer

Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006

Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Dokumentinformation Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Kontakt: Miljöavgiftskansliet,

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19 RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? 2005:5 Resvaneundersökning Mälardalen Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? RVU Mälardalen arbetspendling med bil FÖRORD Kommunfullmäktige

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

Resor till och från två större arbetsplatser

Resor till och från två större arbetsplatser RAPPORT 2006:41 VERSION 1.0 Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av

Läs mer

Trängselskatt i Stockholm

Trängselskatt i Stockholm Trängselskatt i Stockholm 1 Vatten delar Stockholm Vatten delar Stockholm All trafik genom staden leds över ett fåtal hårt belastade broar och leder Enbart Essingeleden trafikeras av cirka 150 000 fordon/dygn

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMSJNO== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000 Rapport 11 Restidsmätning i Linköping TRAFIK Rapporten är upprättad av Stadsbyggnadsgruppen, Magdalena Hägg på uppdrag av Teknik- och samhällsbyggnadskansliet, Christer Nilsson och i samarbete med Vägverket.

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007 Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se

Läs mer

Mätning av bilisters tidsförluster vid införande av 30-zoner i Stockholm

Mätning av bilisters tidsförluster vid införande av 30-zoner i Stockholm Mätning av bilisters tidsförluster vid införande av 30-zoner i Stockholm Jämförande stickprovsmätning av tid det tar att köra ett antal sträckor i Stockholms stad med nuvarande hastighetsgränser respektive

Läs mer

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen. Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en

Läs mer

FÖRSTA HALVLEK EN PRELIMINÄR ANALYS AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS DELRAPPORT II EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

FÖRSTA HALVLEK EN PRELIMINÄR ANALYS AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS DELRAPPORT II EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRSTA HALVLEK EN PRELIMINÄR ANALYS AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN DELRAPPORT II AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) KORT SAMMANFATTNING AB Handelns Utredningsinstitut (HUI) har sedan

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= == Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet Christer

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Cykelhjälmsobservationer i Stockholm

Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Resultat av observationer 1999-2002 Per-Åke Tjärnberg Juni 2002 2002 Rapport 0201 Förord Våld mot huvudet till följd av cykelolyckor är vanligt och dessutom ofta allvarligt.

Läs mer

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd)

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) PM 2004 RIII (Dnr 314-1468/2002) Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Anders Broberg (kd) anses

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING PM ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING FOTO: CYKELGARAGET I ÄLVSJÖ 2013-12-10 Syftet Syftet med detta PM är att ligga till grund för dimensioneringen av cykelparkering vid Årstabergs station

Läs mer

Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja kollektivtrafikkörfält. Uppdrag från Kommunfullmäktige m.fl.

Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja kollektivtrafikkörfält. Uppdrag från Kommunfullmäktige m.fl. Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-06-17 Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

Citylogistik. Godskollektivtrafik i stadsmiljö. Schenker Consulting AB 1

Citylogistik. Godskollektivtrafik i stadsmiljö. Schenker Consulting AB 1 Citylogistik Godskollektivtrafik i stadsmiljö Schenker Consulting AB 1 Innehåll Vad är citylogistik? Nuläge Vision Schenkers lösning Schenker Consulting AB 2 Vad är citylogistik? Kortfattad beskrivning

Läs mer

Näringslivslunch. 2 september. Anna Hamberg

Näringslivslunch. 2 september. Anna Hamberg Näringslivslunch 2 september Anna Hamberg Välkomna Anna-Lena Johansson, 1:e vice ordförande kommunstyrelsen Aktuellt avseende infrastruktursatsningar i Stockholmsregionen Tyra Wikström, enhetschef Samhällsplanering,

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner

Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner Basalternativet: 1. Trafikanalyser för att kvantifiera effekten på bil- och kollektivtrafiken och framkomligheten. Genom trafikstudier under oktober 2007 respektive

Läs mer

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Johanna Salén Trafikplanering 08-508 260 32 johanna.salen@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-09-29 Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden

Läs mer

Mätningar på Essingeleden 2002

Mätningar på Essingeleden 2002 VTI notat 31 2003 VTI notat 31-2003 Mätningar på Essingeleden 2002 Förstudie för MCS på Essingeleden Författare FoU-enhet Projektnummer 40180 Projektnamn Uppdragsgivare Arne Carlsson och Mohammad-Reza

Läs mer

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION Trafik plan 2oo6 FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 28 AUGUSTI 2006 foto: rolf hamilton foto: rolf hamilton Uppsala stad har hela charmen hos en gammal, vacker småstad. Samtidigt

Läs mer

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation

Läs mer

Nyckeltal för trafiknämnden

Nyckeltal för trafiknämnden Handläggare: Telefon nr: Mejladress: Nyckeltal för trafiknämnden Nyckeltal 109: Drift- och underhållskostnader totalt samt i förhållande till drift- och underhållsplan mnkr, Total kostnad drift och underhåll

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

RAPPORT 2006:47 VERSION 1.1. Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

RAPPORT 2006:47 VERSION 1.1. Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport RAPPORT :47 VERSION 1.1 Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport Dokumentinformation Titel: Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Referensgruppsmöte. Regeringsuppdrag: Utvärdering av nya hastighetsgränser. 9 februari 2012

Referensgruppsmöte. Regeringsuppdrag: Utvärdering av nya hastighetsgränser. 9 februari 2012 Referensgruppsmöte Regeringsuppdrag: Utvärdering av nya hastighetsgränser 9 februari 2012 Slutrapport Innehåll Genomförande av nya hastighetsgränser, statlig väg och kommuner Effekter landsbygd - VTI Effekter

Läs mer

2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket

2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket 2006:31 Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket KORT SAMMANFATTNING En samhällsekonomisk analys är ett sätt att systematiskt försöka sammanfatta en åtgärds samtliga effekter och kostnader. Analysen

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

Efterstudie av trafikbuller vid kvarteret Örlen i Göteborg

Efterstudie av trafikbuller vid kvarteret Örlen i Göteborg Framnäsgatan Kv. Örlen tillbyggnad Mölndalsvägen Thorburnsgatan Garage 4 Bomgatan Kv. Östen Efterstudie av trafikbuller vid kvarteret Örlen i Göteborg Jens Forssén Andreas Gustafson Teknisk akustik CHALMERS

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Stockholms län förutsättningar, utmaningar och samarbete

Stockholms län förutsättningar, utmaningar och samarbete Stockholms län förutsättningar, utmaningar och samarbete 2013-02-13 1 Snabbfakta om länet 22 % av landets folkmängd på 2 % av ytan 300 inv/km 2 i Sthlm mot 7 inv/km 2 i övriga landet 50 % av landets befolkningsökning

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 Bygg- och tekniknämnden, skatt

Verksamhetsberättelse 2014 Bygg- och tekniknämnden, skatt Verksamhetsberättelse 2014 en, skatt en ansvarar för driften av verksamheterna hamn, gator samt parker och ska se till att Nyköping har ett funktionellt gatuoch vägsystem. Välskötta gator, vackra parkmiljöer,

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län LVF 3:2004 Uppdaterad 2004-09-08 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2002 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2004 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2002...

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer

Stockholmsförsökets effekter på. Lars Burman Tage Jonson. Luftkvalitet & hälsa. Bertil Forsberg Umeå universitet

Stockholmsförsökets effekter på. Lars Burman Tage Jonson. Luftkvalitet & hälsa. Bertil Forsberg Umeå universitet Lars Burman Tage Jonson Bertil Forsberg Umeå universitet s effekter på Luftkvalitet & hälsa s mål Antal fordon över innerstadssnittet ska minska med 10-15 % (morgon och eftermiddag) Framkomligheten ska

Läs mer

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00

Läs mer

Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists

Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists - A synthesis based on an analysis of video recordings of behaviour and police-reported crashes including indepth studies

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning OBJEKT: BYTESPUNKTER FÖR BUSS DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-31 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Upprustningsåtgärder av bytespunkter

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn

Läs mer

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen. VÅRA ISO-MÅL K valitets mål Vårt övergripande kvalitetsmål är att minska antalet avvikelser genom förbättringsrapportering med fokus på kundklagomålen. För närvarande focuserar vi på andelen krediteringar.

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36)

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Utlåtande 2004: RIII (Dnr 314-1934/2002) Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:36 av Per Ohlin (v) anses

Läs mer

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor.

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Västsvenska paketet Restider i stråk Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Resultat 2012. Kompletterat med cykelrestider. Uppdragsnr: - 2 (19) Innehåll

Läs mer

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010 Tobias Johansson Trafikplanering 08-508 266 56 tobias.p.johansson@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-03-17 Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010 Förslag

Läs mer

Nyckeltal för trafiknämnden

Nyckeltal för trafiknämnden Handläggare: Philip Hall Telefon nr: 08-508 263 76 Mejladress: philip.hall@stockholm.se Nyckeltal för trafiknämnden Nyckeltal 109: Drift- och underhållskostnader Förändring mot föregående år (%) mnkr Gator

Läs mer

Trafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand Trafiknätsanalys för Munkedals

Läs mer

Bildhuggaren. Trafikutredning

Bildhuggaren. Trafikutredning Bildhuggaren Trafikutredning Kommunstyrelsens förvaltning 26 februari 2016 Handläggare Ioulia Christidi Gatu- och trafiksektionen Kommunstyrelsens förvaltning Innehåll 1 Syfte... 5 2 Beskrivning av nuläge...

Läs mer

Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning

Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning Gatu- och samhällsmiljönämnden, april 2016 Diarienummer: GSN 2016-0665 2 Handlingsplan för parkering fördjupning Innehåll Personbil sid 2 Parkeringsutbud

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Rapport 2005:35 10 maj 2005 Dokumentinformation Titel Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Läs mer

Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik

Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik 2005:9 Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik Datainsamling före försökets genomförande 2005-05-12 FÖRORD På uppdrag av Miljöavgiftskansliet i Stockholms Stad har

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008 till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Stadsbyggnadskontoret oktober 2009 Karin Norlander SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade juni

Läs mer

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson Dokumentinformation Titel LundaMaTs

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster

Läs mer

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014 Trafikkontoret Bilaga 10 Sida 1(6) Trafikplanering Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014 Förslag till nya och förändrade indikatorer för verksamhetsmålen 1.5 Framkomligheten i regionen är hög

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-01-04 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering november 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Uppdrag 4 Definitioner 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp RAPPORT 2012 VERSION 1.0 Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp Hassan Baghdarusefi 2012 II Innehållsförteckning Sammanfattning... V 1. Inledning... 1

Läs mer

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%

Läs mer

Påverkade Stockholmsförsöket detaljhandeln i Stockholmsregionen?

Påverkade Stockholmsförsöket detaljhandeln i Stockholmsregionen? Påverkade Stockholmsförsöket detaljhandeln i Stockholmsregionen? ULF RÄMME är fil lic och arbetar på Handelns Utredningsinstitut som detaljhandelsanalytiker med huvudsaklig inriktning mot lokala och regionala

Läs mer

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE sida 1 MILJÖKONSEKVENSANALYS PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE Beställare: Svenska Bryggareföreningen Stockholm 2004-09-03 www.schenkerconsulting.se Tel 031-703 80 00 Tel 08-585 100

Läs mer

Parkeringsövervakning med MC

Parkeringsövervakning med MC Utvärdering Parkeringsövervakning med MC www.stockholm.se/trafikkontoret 1 November 2012 Rapporten är framtagen på uppdrag av Stockholms stad, Trafikkontoret Erik Hollander 08-508 262 15 erik.hollander@stockholm.se

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer