Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket"

Transkript

1 Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket Rapport 2005:31 Version 1.0 T RAFFIC AB

2 Dokumentinformation Titel Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket Serie nr Trivector rapport 2005:31 Författare Karin Modig, Lena Smidfelt Rosqvist, Björn Wendle, Johan Lindberg, Jan Hammarström, Leif Linderholm, Karin Neergaard, Liselott Söderström, Linnea Viklund, Annika Nilsson Framsidefoto Liselott Söderström Beställare Miljöavgiftskansliet, Stockholms Stad Kontaktperson: Muriel Beser Hugosson Dokumenthistorik Version Datum Förändring Distribution Preliminärrapport Beställaren Preliminär Slutrapport Beställaren Preliminär Slutrapport Beställaren Slutrapport Beställaren Trivector Traffic AB Barnhusgatan 16, 5 tr Stockholm Tel Fax

3 Förord Stockholmsförsöket inleds den 22 augusti 2005 med att den utökade kollektivtrafiken startar. Den 3 januari 2006 är startdatum för trängselskatt. Försöket avslutas den 31 juli Denna rapport är en sammanställning och sammanfattning av samtliga föremätningar som genomförts inför Stockholmsförsöket. Mätningarna presenteras mer ingående i ett antal fristående underlagsrapporter. Dessa listas i slutet av rapporten. Rapporten fokuserar på redovisningen av resultat från föremätningarna under Resultaten för de mätningar och undersökningar som görs efter att miljöavgifterna har införts kommer att presenteras på motsvarande sätt. Dessutom krävs en jämförande analys av situationen före och under miljöavgiftsförsöket. Projektledare på Miljöavgiftskansliet var från början Joanna Dickinson, som efterträddes av tekn dr Muriel Beser Hugosson och tek lic Ann Sjöberg. Uppdragsansvarig hos Trivector Traffic AB har varit tekn dr Leif Linderholm. Projektledare har varit tekn dr Lena Smidfelt Rosqvist som haft hjälp av ett flertal av Trivectors medarbetare Karin Modig, Björn Wendle, Johan Lindberg, Jan Hammarström, Leif Linderholm, Karin Neergaard, Liselott Söderström, Linnea Viklund och Annika Nilsson. Stockholm september 2005 Trivector Traffic AB

4

5 Sammanfattning Stockholmsförsöket kommer att påverka resor och trafik till och från Stockholms innerstad, trafiken i innerstaden samt trafiken i anslutning till avgiftssnitten. Omfördelningen kan komma att ske genom att andra färdvägar, färdmedel och starttider väljs för resandet. Miljöavgiftskansliet i Stockholms Stad har i uppdrag att se till att effekterna av Stockholmsförsöket utvärderas. Målet för utvärderingen är att säkerställa att relevanta aspekter av försöket med miljöavgifter belyses, att uppfylla högt ställda krav på kvalitet avseende vetenskapliga metoder och sakinnehåll samt att säkerställa validiteten av resultat och data som samlas in så att de kan användas för forskning och utveckling inom området. I utvärderingen ingår mätningar av situationen innan försökets start samt mätningar under själva försöket, dvs före- och eftermätningar. Denna rapport är en sammanfattning av de mätningar och undersökningar som gjorts innan försöksstart. Studierna omfattar inte bara resvanor och de olika trafikslagens omfattning och karaktär utan även näringslivsstudier, stadsmiljöstudier och samhällsekonomisk och regionalekonomisk analys. Många av försökets effekter är starkt beroende av omvärldsfaktorer, exempelvis den ekonomiska utvecklingen i regionen och landet. Därför ingår även studier av handel och konjunkturläge i utvärderingen. Andra omvärldsfaktorer som kan påverka effekterna och som beaktas vid utvärderingen är väderförhållanden, det tekniska systemets funktion samt ändrad tillämpning av förmånsbeskattning av fri parkering vid arbetsplats. I stort kan man konstatera att förestudierna bekräftar närvaron av de problem som generellt upplevs i Stockholmstrafiken. Det förekommer bland annat trängsel, trafikolyckor, otrygghet för oskyddade trafikanter samt överskridande av riktvärden för buller och gränsvärden för partiklar. Dessa problem var några av orsakerna till att beslut fattades om Stockholmsförsöket. Försöket innebär att man kan studera hur avgifter kan bidra till ett mer effektivt och mindre miljöbelastande trafiksystem i Stockholm. Resmönster För att kunna utvärdera trafikens omfattning och fördelning på olika färdmedel bland alla Stockholms läns invånare har en omfattande resvaneundersökning gjorts inför försöket. Den visar att bilen står för knappt hälften av invånarnas resor inom länet på vardagarna och kollektivtrafiken för 30 %. Till och från det område i Stockholms innerstad där trängselskatt kommer att tas ut i fortsättningen kallat avgiftszonen står kollektivtrafiken dock för majoriteten av invånarnas resor, 58 %. Resvaneundersökningen understryker även vikten av att ta med parkeringstillgången som en betydande faktor för färdmedelsval. Undersökning- I

6 en visar att av dem som har gratis parkering vid arbetsplatsen tar sju av tio bilen, medan motsvarande andel för dem som inte har den förmånen är tre av tio. Detta resultat poängterar vikten av att ta med omvärldsfaktorer, som t ex tillämpningen av förmånsbeskattning av fri parkering vid arbetsplats, vid bedömning av de förändringar som kan uppkomma i olika studier. Under ett helt vardagsdygn passerar nästan en fjärdedel av alla invånarnas resor, som görs med start- eller målpunkter inom länet, avgiftssnittet (cirka 1,1 miljon resor). Ungefär 80 % av dessa resor (drygt 0,9 miljoner) är resor med start- eller målpunkt i avgiftszonen. Övriga resor passerar endast genom avgiftszonen utan att ha en start- eller målpunkt inom zonen. Totalt gör länets invånare under en vardag bilresor över avgiftssnittet under avgiftsbelagd tid. Det motsvarar cirka 14 % av alla bilresor och 7 % av alla resor länets invånare gör under en vardag i länet. De flesta av dessa resor är arbetsresor medan cirka en tiondel är inköpsresor. Biltrafik Ett av målen för Stockholmsförsökets är att minska biltrafiken med 10 till 15 % på de mest belastade vägarna. Trafikflödena i viktiga snitt har därför uppmätts under motsvarande period före försöket för att kunna jämföra med värden under försöket. Biltrafiken förväntas framförallt minska till och från innerstaden. Idag är den totala fordonstrafiken över innerstadssnittet cirka fordon per vardagsdygn. Om man studerar trafikens fördelning över dagen ser man att det på flera huvudgator i innerstaden är ett relativt jämnt och högt flöde, med viss ökning under morgon- och eftermiddagsrusningen. Däremot är morgon- och eftermiddagsrusningen mycket tydliga på flera av infartslederna. Topparna är särskilt höga på morgonen med höga flöden och kraftigt reducerade hastigheter. På eftermiddagen pågår rusningen generellt under längre tid, vilket gör att nedgången i hastighet inte blir lika kraftig. Med minskad biltrafik, framförallt under rusningstid, förväntas framkomligheten öka. För att studera dessa effekter har reshastigheten och restiden mätts med Floating car-metoden på ett antal utvalda rutter. Urvalet består både av infartsleder (som till exempel Essingeleden och Nynäsvägen) och huvudgator i innerstaden (till exempel Sveavägen och Klarastrandsleden). Resultaten visar på olika mönster, men generellt kan man notera en kraftigt reducerad reshastighet under morgonen i riktning in mot city och en avsevärt reducerad reshastighet under eftermiddagen i motsatt riktning. Parkering Ett av målen för Stockholmsförsöket är minskad biltrafik i innerstaden. En indikator på om biltrafiken i innerstaden minskat är beläggningsgraden på parkeringarna. I utvärderingen ingår mätningar av beläggningsgrader för ett urval parkeringshus i innerstaden. Den genomsnittliga beläggningen mättes till 73 % för september och 74 % för oktober II

7 En förväntad effekt under försöket är att fler kombinerar bil och kollektivtrafik för resor till innerstaden i utvärderingen, och därför ingår även mätningar av beläggning på infartsparkeringar. Räkningar för 2004 visar att Stockholm Parkerings infartsparkeringar hade en beläggning på 73 % i september och 72 % i oktober. På SL:s infartsparkeringar var motsvarande siffror 79 % i september och 83 % i oktober. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Stockholms län är relativt väl utbyggd och andelen kollektivtrafikresor är hög i förhållande till situationen i övriga landet. Det finns emellertid påtagliga brister i framkomlighet och punktlighet, inte minst i innerstaden. Enligt SL:s egen ÅrsRVU är andelen kollektivtrafikresor i länet cirka en tredjedel och andelen kollektivtrafikresor till/från innerstaden cirka två tredjedelar. Dessa siffror stämmer även väl överens med utvärderingens resvaneundersökning. Stockholmsförsöket omfattar ett ökat utbud av kollektivtrafik och förväntas ge förbättrad framkomlighet. Idag försämras framkomligheten för busstrafiken under rusningstid både inom och till/från innerstaden, så att medelhastigheten sjunker med %. Förbättringar av utbud och framkomlighet i och med Stockholmsförsöket förväntas ge ett ökat resande, framförallt till och från innerstaden. Förbättringar av utbud och framkomlighet förväntas även kunna påverka hur resenärerna upplever resan och hur nöjda de är. SL:s resenärer är enligt kundundersökningar idag i huvudsak nöjda med trafikutbudet, t ex med linjesträckningar, hållplatslägen och avgångstider, men vissa kvalitetsfaktorer behöver förbättras. De största kvalitetsproblemen idag gäller tidhållning samt trängsel ombord under rusningstid. Trängseln är störst och upplevs som värst på pendeltågen och tunnelbanan. Mer än var tredje pendeltågs- och tunnelbaneresenär säger sig besväras av trängseln. Gång- och cykeltrafiken I Stockholmsförsöket ingår inga särskilda satsningar på gång- eller cykeltrafiken. Trots det förväntas gång- och cykeltrafiken öka i innerstaden, till följd av att stadsmiljön blir mindre trafikintensiv och därmed upplevs som mer cykelvänlig, och att en viss del av de korta bilresorna över avgiftssnittet kan komma att ersättas med cykel. Enligt resvaneundersökningen utgör gångtrafiken 43 % av alla resor i innerstaden. På Drottninggatan passerar drygt gående en vardag (2003). Cykeltrafiken utgör idag endast 10 % av alla resor i innerstaden. Ungefär cyklister passerar innerstadssnittet under ett vardagsdygn enligt trafikräkningar gjorda år Miljö- och hälsoeffekter Kartläggningar av luftkvaliteten i Stockholm visar att det största problemet är trafikens utsläpp av inandningsbara partiklar (PM10) och kväve- III

8 oxider. Miljökvalitetsnormer för partiklar (PM10) överskrids i stora delar av Stockholms innerstad samt i närheten av de vägar som har mer än fordon per dygn. Hornsgatan, t ex, har bland de högsta partikelhalterna i Europa. Trafiken är också största källan till bullerstörningar i Stockholm. Uppskattningsvis boende utsätts för vägtrafikbuller över ekvivalentnivån 55 dba vid bostadsfasad (rekommenderat gränsvärde). Många av stadens natur- och rekreationsområden är idag bullerstörda. Där Stockholmsförsöket ger stora minskningar av antalet fordon och hastighet kommer bullerstörningen att minska. Trafiksäkerhet En stor del av trafikolyckorna inom avgiftszonen sker under den tid som ska avgiftsbeläggas. Rusningstrafiken med trängsel och stress är en bidragande orsak till att andelen skadade är högre under denna tid. I genomsnitt har personer skadats och 23 personer dödats per år i Stockholms län. De flesta som skadas, såväl i länet som i innerstaden, är bilister. Drygt en tredjedel av dem som skadas i innerstaden är oskyddade trafikanter. Fördelningseffekter Det är viktigt att veta hur Stockholmsförsöket påverkar olika gruppers anpassningsstrategier. Resvaneundersökningen visar att redan idag påverkas antalet resor främst av familjesammansättningen. Antalet bilresor påverkas även i hög grad av vilken inkomst man har och av var man bor. Det är höginkomsttagarna, männen, förvärvsarbetarna samt boende i innerstaden och på Lidingö som idag gör flest bilresor över avgiftssnittet under den tidsperiod som kommer att vara avgiftsbelagd. Lidingöpassager (in eller ut genom portalen vid Lidingöbron i kombination med passage av annan portal inom 30 minuter) är undantagna trängselskatt. Näringsliv och ekonomi Näringslivet är beroende av ett fungerande vägtransportsystem. Effekterna av Stockholmsförsöket för näringslivet undersöks genom ett flertal olika studier. Dessa innefattar studier av handeln, besöksintensiv verksamhet, hantverksföretag, trafikskolor, renhållningstransporter, distributionstrafik, taxi, färdtjänst och budtransporter. Dessutom ingår studier av arbetspendlingen till och från två stora arbetsplatser. Det görs även en översiktlig ekonomisk analys av konjunkturläget och handelsutvecklingen. Resultaten från näringslivsstudierna är i korthet: Detaljhandelns omsättning i Stockholms län uppgick år 2003 till 88 miljarder kronor. I innerstaden omsattes omkring 15 miljarder kronor, varav sällanköpsvaruhandeln svarade för omkring 80 procent. Känsligheten för konjunktursvängningar är kraftigare i Stockholms stad än i Stockholms län och riket i övrigt. IV

9 Turistnäringen påverkar även många andra näringars omsättning. Risken för att färre turister kommer att besöka Stockholm på grund av miljöavgifterna ses som mycket liten. Undersökningen riktad till stockholmskonsumenter visar att endast ett fåtal konsumenter kommer att beröras av miljöavgifterna under sina inköpsresor. Inom dagligvaruhandeln är det ovanligt att man passerar avgiftssnittet vid inköp, och inom sällanköpshandeln används ofta andra färdmedel än bil. Undersökningen av butiksföreståndares attityder till försöket visade i korthet att en majoritet av de svarande tror att trängselskatten kommer att ha liten eller ingen påverkan på deras verksamhet. Undersökningen av nio hantverksföretag, innanför och utanför avgiftszonen, visar att hantverkarna tror att införandet av trängselskatter kan medföra att trafiken minskar och att det därmed kan bli lättare för dem att parkera. Undersökningen av tio trafikskolor visar att tre fjärdedelar av trafikskolorna innanför avgiftszonen passerar avgiftssnittet under lektion. Trafikskolorna innanför avgiftszonen kommer att komma upp i maxavgiften för nästan samtliga sina fordon. Sextio kronor per vardagsdygn är emellertid en liten del av den sammanlagda kostnaden per dag för ett fordon inklusive förare. Undersökningen av arbetspendling visar, liksom resvaneundersökningen, att tillgänglighet till kollektivtrafik respektive parkering har stor betydelse för valet av färdmedel. Med god tillgång till kollektivtrafik och ett begränsat antal parkeringsplatser är det 60 % som åker kollektivt till jobbet. Med sämre kollektivtrafikutbud och god parkeringstillgång är andelen 45 %. Fallstudier har även gjorts av distributionstrafiken, renhållningstransporter, taxi, färdtjänst och budtransporter. Medelhastigheten för distributionstrafik i innerstaden är cirka 15 km/tim, för renhållningstransporter (inkl. tid för lastning) cirka 8 km/tim, för taxi cirka 35 km/tim under betald tid och för färdtjänst 27 km/tim (baserat på nio resrelationer). Dessa medelhastigheter förväntas öka under försöket, eftersom framkomligheten blir bättre. Stockholmskonjunkturen bedöms få en stark tillväxt under de närmaste åren, vilket kan försvåra isoleringen av trängselskatternas effekter på detaljhandeln och andra besöksintensiva näringar. Kunskap och attityder bland invånarna Kunskap om försöket och attityder till trafikproblemen är intressant att studera, dels för att veta vilken information om försöket invånarna saknar respektive behöver, dels för att kunna följa upp om invånarna upplever någon förbättring i trafikmiljön till följd av Stockholmsförsöket. Undersökningarna som gjorts visar att de flesta av länets invånare upplever trafiken som ett problem. Tre av fyra invånare upplever att det finns V

10 stora eller vissa problem med trängsel och dålig framkomlighet vid infarterna eller i innerstaden. Två av tre upplever att det finns problem med trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Varannan upplever problem med dålig luft och nästan lika många med bullerstörningar från trafiken. Ungefär två tredjedelar av länsinvånarna känner till att miljöavgifter/trängselskatt ska införas på försök i Stockholm. De flesta har emellertid begränsade kunskaper om försöket; 60 % anser själva att de vet för lite om försöket. Av länets invånare tycker 53 % beslutet att införa miljöavgifter/trängselskatt på försök är ganska eller mycket bra medan 43 % tycker att det är ganska eller mycket dåligt. Jämfört med uppfattningarna hösten 2003 har en förskjutning mot en positivare inställning skett. Slutsatser Sammanfattningsvis har en mängd omfattande studier gjorts av resvanor, trafikslagens omfattning och karaktär, näringslivseffekter och fördelningseffekter för att dokumentera situationen innan Stockholmsförsökets start. Studierna kommer att upprepas under försöket för att visa hur situationen har förändrats. Även omvärldsfaktorer och övriga händelser har dokumenterats och kommer åter att dokumenteras under försöket för att få möjlighet att isolera effekten av Stockholmsförsöket från den utveckling som ändå skulle ha skett under försöksperioden. Förestudierna bekräftar närvaron av problem i Stockholmstrafiken. Det förekommer trängsel och dålig framkomlighet, både för biltrafiken och i kollektivtrafiken, bullerstörningar från trafiken, dålig luftkvalitet samt trafikolyckor och otrygghet för oskyddade trafikanter. Attitydundersökningar visar att invånarna i hög grad även upplever dessa problem, och att flertalet (53 %) i dagsläget ställer sig positiva till en trängselskatt på prov. För trafiken över avgiftssnittet förväntas Stockholmsförsöket leda till en överföring från bil till kollektivtrafik samt i viss grad till cykel. Den förväntade överföringen till kollektivtrafiken beror även på att kollektivtrafiken - som en del av Stockholmsförsöket - byggs ut. Vidare förväntas biltrafikflödet bli jämnare fördelat över dagen på infartsleder och på huvudgator i innerstaden. Detta, i kombination med den totalt minskade biltrafiken, förväntas leda till ökad framkomlighet för bilar, men även för bussar under rusningstid. Det förväntas också leda till en förbättrad trafiksäkerhet för bilister, och då särskilt i form av färre whiplashskador. Den minskade biltrafiken till, från och i innerstaden, samt det minskade parkeringstryck som det förväntas innebära, skulle gynna vissa delar av näringslivet (hantverkare, distribution, renhållning, taxi, färdtjänst, budtransporter). Miljöavgifterna förväntas få en marginellt negativ effekt på andra delar av näringslivet (handeln, trafikskolor). Den minskade biltrafiken i innerstaden förväntas även leda till en bättre stadsmiljö och därmed även till en ökad gång- och cykeltrafik. VI

11 Förväntningarna på försöket är således många. I hur hög grad de infriats visar sig först när efterstudierna genomförts och analyserats. VII

12 VIII

13 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Bakgrund och syfte Resmönster Resandet inom Stockholms län Arbetsresandet med bil till och från Stockholms län Biltrafik Inledning och syfte Sammanfattning av resultat Indikatorer Trafikflöde Beläggning Punkthastighet Reshastighet och restid Framkomlighet och trängsel Parkering Bakgrund och syfte Sammanfattning av resultat Infartsparkeringar Parkering innanför avgiftszonen Kollektivtrafik Inledning Sammanfattning av resultat Trafiksystemet och mätningarna Kollektivtrafikresande Framkomlighet Punktlighet Upplevd kvalitet Trafikutbud Gångtrafik Bakgrund och syfte Sammanfattning av resultat Gångtrafikflödet i city Resor till fots enligt RVU Cykeltrafik Bakgrund och syfte Sammanfattning av resultat Cykelflöden i olika snitt Resor med cykel enligt RVU Cyklisternas situation Miljö- och hälsoeffekter Bakgrund och syfte Sammanfattning av resultat Avgasemissioner Luftkvalitet Exponering av luftföroreningar och effekter på hälsa Buller... 55

14 9. Trafiksäkerhet Bakgrund och syfte Sammanfattning av resultat Metod och underlagsmaterial Polisrapporterade dödsfall och personskador Upphinnandeolyckor Fördelningseffekter Bakgrund och syfte Sammanfattning av resultat Metod och avgränsning Skillnader i resvanor Näringsliv och regional ekonomi Bakgrund och syfte Sammanfattning av resultat Översiktlig ekonomisk analys Handel Andra besöksintensiva näringar Hantverksföretag Trafikskolor Transporter till och från två stora arbetsplatser Distributionstrafik Renhållningstransporter Effekter för taxi, färdtjänst och budtransporter Kunskaper om och attityder till försöket Bakgrund och syfte Sammanfattning av resultat Urval och svarsfrekvens Beskrivning av svarsgruppen Hur uppfattas trafiksituationen? Kunskap om Stockholmsförsöket Förväntningar på försökets effekter Attityd påverkas av utformning Händelser som kan påverka utvärderingen Bakgrund och syfte Händelser som dokumenteras respektive har dokumenterats Expertgruppens kommentarer Bakgrund, syfte och metod Reflektioner kring nuläget och förväntade effekter av Stockholmsförsöket Reflektioner kring metodik och arbetsmetoder Utvecklingsförslag till efterstudierna Referenslista underlagsrapporter

15 1. Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige i Stockholm antog den 2 juni 2003 majoritetens förslag om försök med miljöavgifter. Riksdagen fattade den 16 juni 2004 det formella beslutet om genomförandet genom att anta lagen om trängselskatt. Stockholmsförsöket inleds den 22 augusti 2005 med att den utökade kollektivtrafiken startar. Den 3 januari 2006 är startdatum för trängselskatt. Försöket avslutas den 31 juli Försöket kommer att löpande utvärderas utifrån en rad olika aspekter. Utvärderingen sammanställs i en rapport försommaren En folkomröstning om permanent införande av miljöavgifter kommer att genomföras i Stockholms kommun i samband med valet den 17 september Huvudmålen för försöket är att minska trängseln, öka framkomligheten och förbättra miljön i staden. Syftet är att pröva om miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik kan bidra till ett effektivare trafiksystem och bättre miljö. Delmål för försöket är minskad trafik på de mest belastade vägarna med % ökad framkomlighet på gator och vägar minskade utsläpp av hälsofarliga föroreningar och koldioxid att invånarna ska uppleva att stadsmiljön blivit bättre mer ekonomiska resurser till kollektivtrafiken. Syftet med denna rapport är att få en samlad och kondenserad bild av hur olika förhållanden ser ut innan Stockholmsförsöket inleds. De förhållanden som råder i föresituationen, och som presenteras här, ska sedan åter mätas under försöket. De två tillstånden ska därefter utvärderas för att försöka klargöra i vilken mån Stockholmsförsöket bidragit till eventuella förändringar. Utvärderingen ska klargöra på vilket sätt miljöavgifter i Stockholmstrafiken förändrar befolkningens konkreta trafiksituation men även andra förhållanden som är relaterade till trafiken och dess förutsättningar. Strukturen i rapporten baseras delvis på strategin 1 och planen 2 för utvärderingen av försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken och på de indikatorer som föreslås i dessa dokument. En viktig utgångspunkt är de förändringar som miljöavgiftsförsöket förväntas ge. 1 Trivector Traffic. (2003). Strategi för utvärdering av försök med miljöavgifter i Stockholmstrafiken. Rapport 2003:47. 2 Trivector Traffic. (2003). Plan för utvärdering av försök med miljöavgifter i Stockholmstrafiken. Rapport 2003:48. 1

16 2

17 2. Resmönster 2.1 Resandet inom Stockholms län Bakgrund och syfte Som ett led i utvärderingen av försöket med miljöavgifter/trängselskatter i Stockholmstrafiken görs en omfattande resvaneundersökning, RVU, i Stockholms län för att beskriva Stockholms läns befolknings resvanor. Resvaneundersökning görs både i situationen innan försöket startar och under försöket. Vid införandet av trängselavgifter förväntas de största effekterna på resandet ske där inverkan av avgifterna är direkta d v s på de resor som sker över avgiftssnittet. Införandet kommer naturligtvis även att ge indirekta effekter på grund av t ex förändrade förutsättningar för resande t ex med kollektivtrafik eftersom stora satsningar görs på utbudet i samband med Stockholmsförsöket. Man kan tänka sig olika anpassningsstrategier t ex att man reser färre resor, att man byter färdmedel från bil, eller att man väljer att resa vid en annan tidpunkt på dygnet eller veckan. Resultatet ska sedan jämföras med RVU 2005 och RVU 2006 för att kunna uttala sig om skillnader i resvanor avseende t ex antal resor, färdmedelsfördelning och i viss mån vägval. Det är framförallt skillnader som är intressanta att redovisa, men det kan även vara intressant att studera vilka som inte påverkats av försöket. Sammanfattning av resultat Enligt undersökningen gör populationen (12-84 år) i Stockholms län totalt ca 4,5 miljoner resor per vardagsdygn med start och/eller mål inom länet. Motsvarande siffra för helgerna är ca 3 miljoner resor per helgdygn. Det motsvarar 2,8 respektive 2,1 resor per person och dag. Medelrestiden för en resa på en vardag är 27 minuter. Bilen står för knappt hälften (47 %) av alla resor under vardagarna och kollektivtrafiken för 30 % av resorna. Till och från avgiftszonen står kollektivtrafiken för 58 % av resorna, medan bilen står för 33 %. Såväl bilsom kollektivtrafikresor har en tydlig topp under vardagar mellan klockan och och mellan klockan och Under ett helt vardagsdygn passerar nästan en fjärdedel av alla resor med start- eller mål i länet avgiftssnittet (ca 1,1 miljon resor). Ungefär 80 % av dessa resor (drygt 0,9 miljoner) är resor med start- eller målpunkt i avgiftszonen. Övriga resor passerar endast genom avgiftszonen utan att ha en start- eller målpunkt inom zonen. Totalt görs bilresor över avgiftssnittet under avgiftsperioden en vardag. Det motsvarar cirka 14 % av alla bilresor och 7 % av alla resor 3

18 under en vardag i länet. De flesta av dessa resor är arbetsresor, endast en tiondel är inköpsresor. Beskrivning av metod Resvaneundersökningen i Stockholms län genomfördes under hösten Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning till invånare i åldrarna år i form av en resdagbok och bakgrundsfrågor om individen och hushållet. Drygt besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 48 %. Hela mätperioden, inkl påminnelseperiod, sträckte sig från den 20/9 till den 24/ Urvalet, indelat i 8 geografiska områden, beställdes från Skatteverket och utformades som ett stratifierat urval i åldrarna år. Svarsgruppen har viktats mot sammansättningen för länet med avseende på parametrarna kön, ålder, bakgrund och strata för att motsvara hela populationen i åldern år i länet. Norr ytterförort Norr inre förort Norra innerstaden Södra innerstaden Lidingö Sydväst inre förort Sydöst inre förort Söder ytterförort Figur 2.1 Karta över de centrala delarna av undersökningsområdet (Stockholms län), med indelningen i de 8 områdena. Beskrivning av svarsgruppen Nedan beskrivs kortfattat populationen som deltagit i resvaneundersökningen: Samtliga bor i Stockholms län. Könsfördelningen i undersökningen är jämn; 49 % är män och 51 % är kvinnor. Knappt var femte är år, två tredjedelar är 40 år eller äldre. Nio av tio är svenska medborgare, åtta av tio är födda i Sverige. Vart femte hushåll är ensamhushåll och vart tredje hushåll har barn under 18 år i hushållet. Två av tre äger själv sin bostad. 4

19 Knappt 60 % förvärvsarbetar, 17 % är pensionärer och 14 % studerar. Högst andel förvärvsarbetande finns i Stockholms innerstad och lägst andel på Lidingö och i Stockholms södra ytterförortsområden. Lidingö har störst andel pensionärer. Drygt hälften av invånarna i länet har alltid eller ibland tillgång till färdbevis i kollektivtrafiken. Tre av fyra har körkort. Tre fjärdedelar av dem som har körkort har tillgång till bil i hushållet. Arbetsgivaren äger bilen i 12 % av fallen. Tre fjärdedelar av hushållen i länet har tillgång till egen parkeringsplats. I Innerstaden är det dock endast var tredje som har tillgång till egen parkeringsplats. Av de förvärvsarbetande anger ca hälften att de har tillgång till gratis parkering vid arbetsplatsen. 14 % anger att de har tjänstebil och 5 % att de har färdbevis på SL som tjänsteförmån. Fyra av tio förvärvsarbetande har fast arbetstid, och lika många har flextid med begränsning. Drygt var tionde har helt flexibel arbetstid och lika många arbetar efter schema/skift. Drygt var femte som besvarat enkäten har inte gjort någon förflyttning den aktuella dagen. Hälften av dessa anger att man inte rest eftersom man inte gjort några ärenden. Därefter är de vanligaste orsakerna att man varit sjuk eller bortrest. Resorna i olika relationer Alla resor över avgiftssnittet Förändringarna i resande förväntas vara störst för de resor som idag passerar avgiftssnittet och mindre för de som inte passerar. Nästan en fjärdedel av alla resor med start- eller mål i länet passerar avgiftssnittet, d v s ca 1,1 miljon resor under ett vardagsdygn. Ungefär 80 % av dessa resor, drygt 0,9 miljoner, är resor som har start- eller målpunkt i avgiftszonen. Övriga resor passerar endast genom avgiftszonen utan att ha en start- eller målpunkt inom zonen. Majoriteten av resorna som passerar avgiftssnittet görs med kollektivtrafik och en tredjedel görs med bil. I Tabell 2.1 visas antal resor och färdmedelsval i olika relationer. Tabell 2.1 Sammanställning av antal resor för fyra olika relationer samt färdmedelsfördelning inom var kategori, helt vardagsdygn. Relationstyp Till fots Cykel Bil Koll. Annat Antal resor 1. Resor över avgiftssnittet 1.1 Med start/mål i zonen 2% 4% 33% 58% 3% Genom zonen 2% 2% 36% 56% 4% Summa Resor som inte går över avgiftssnittet 2.1 Inom zonen 43% 10% 13% 33% 1% Utanför zonen 15% 6% 61% 16% 2% Summa

20 Bilresor under avgiftsperiod Under avgiftsperioden görs bilresor över avgiftssnittet en vardag. Det motsvarar cirka 14 % av alla bilresor och 7 % av alla resor under en vardag i länet. Av alla bilresor under en vecka berörs 10 % av miljöavgifterna/trängselskatterna. De flesta av dessa resor är arbetsresor, endast en tiondel är inköpsresor. Vägval genom zonen För resor mellan norra och södra delen av länet finns möjlighet att antingen åka genom avgiftszonen eller att köra förbi zonen på den avgiftsfria Essingeleden. Av de ca bilresor som idag görs på denna relation, är det 61 % som kör över Essingeleden och 39 % som väljer någon annan väg. Det innebär att det totala antalet personer som reser mellan norra och södra länsdelen via Essingeleden med bil under ett vardagsdygn är Resterande personer väljer andra vägar genom eller förbi zonen. Eftersom möjligheterna att åka förbi zonen är mycket begränsade (antingen långa omvägar eller färjeförbindelsen från Ekerö) är det troligaste att de allra flesta av dessa åker genom avgiftszonen, utan att ha något ärende inne i zonen. Översiktlig redovisning av resandet i länet Totalt gör invånarna (12-84 år) i Stockholms län 4,5 miljoner resor per vardagsdygn med start och/eller mål inom länet. Under helgen görs 3,2 miljoner resor per dygn. Detta motsvarar 2,8 resor per vardag respektive 2,1 resor per helgdag per person och dag. Medelreslängden per resa är under vardagar 11,4 km och under helger 12,4 km. Medelrestiden för en resa på en vardag är 27 minuter. Färdmedelsval Figur 2.2 visar färdmedelsfördelning för ett vardagsdygn respektive ett helgdygn. Den största skillnaden är att bilens andel som färdmedel ökar under helgen samtidigt som kollektivtrafikens andel minskar. Vardagsdygn Helgdygn Kollektiv trafik 30% Annat 2% Till fots 15% Cykel 6% Kollektiv trafik 19% Annat 3% Till fots 14% Cykel 4% Bil 47% Bil 60% Figur 2.2 Färdmedelsfördelning. Vardagsdygn respektive helgdygn. 6

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Rapport 2005:35 10 maj 2005 Dokumentinformation Titel Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? 2005:5 Resvaneundersökning Mälardalen Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? RVU Mälardalen arbetspendling med bil FÖRORD Kommunfullmäktige

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= == Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet Christer

Läs mer

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

Förändrade resvanor i Stockholms län

Förändrade resvanor i Stockholms län RAPPORT 2006:67 VERSION 0.5 Förändrade resvanor i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Förändrade resvanor i Stockholms län - Effekter av Stockholmsförsöket Serie nr:

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Kunskaps- och attitydundersökning Stockholmsförsöket dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Telefonintervjuer med 1 6 länsbor i åldern 18-74 år 2 maj 23 maj 26 1 Om undersökningen

Läs mer

Rapport ANALYS AV BILTRAFIKEN INFÖR STOCKHOLMSFÖRSÖKET APRIL 2005 RAPPORT

Rapport ANALYS AV BILTRAFIKEN INFÖR STOCKHOLMSFÖRSÖKET APRIL 2005 RAPPORT RAPPORT FÖRORD Stockholmsförsöket startade den 22 augusti 25 med att kollektivtrafiken utökades. Den 3 januari 26 startar försöket med miljöavgifter. Miljöavgiftskansliet har i uppdrag att utvärdera Stockholmsförsöket

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005:22 Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter Påverkas företagens verksamhet av trafiksituationen i Stockholm och hur ser de på miljöavgifter? FÖRORD Huvudmålen för Stockholmsförsöket

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Rapport 2005:23 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

Resor till och från två större arbetsplatser

Resor till och från två större arbetsplatser RAPPORT 2006:41 VERSION 1.0 Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Stockholmstrafiken 2014. Rapport maj 2015

Stockholmstrafiken 2014. Rapport maj 2015 Stockholmstrafiken 2014. Rapport maj 2015 stockholm.se Stockholmstrafiken 2014 Maj 2015 Dnr:T2015-00962 Utgivningsdatum: 2015-05-21 Utgivare: Stockholms Trafikkontor Kontaktperson: Tobias Johansson Omslagsfoto:

Läs mer

Vägverket publikation 2003:95

Vägverket publikation 2003:95 VEM VINNER OCH VEM FÖRLORAR PÅ TRÄNGSELAVGIFTER? FÖRDELNINGSEFFEKTER AV TRÄNGSELAVGIFTER I STOCKHOLM Vägverket publikation 2003:95 FÖRDELNINGSEFFEKT AV AVGIFTER Med fördelningseffekter avses hur olika

Läs mer

RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET

RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET HJ RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET RESULTAT AV GPS-BASERADE MÄTNINGAR SLUTRAPPORT Stockholm 2006-06-15 Stefan Myhrberg SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

Cykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13)

Cykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13) PM Dnr: T2010-313-02009 Krister Isaksson Trafikplanering 08-508 262 25 Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst 08-508 278 66 Cykelräkningar 2009 Trafikkontoret har årligen räknat cyklarna i Innerstadsnittet

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MPJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

UTVÄRDERING AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN

UTVÄRDERING AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN RAPPORT JUNI 2006 2 Rapport Kort sammanfattning I denna rapport presenteras analysresultaten av mätningar 1 av biltrafik som Stockholms stads Trafikkontor har genomfört för utvärdering

Läs mer

Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006

Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Dokumentinformation Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Kontakt: Miljöavgiftskansliet,

Läs mer

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014 Trafikkontoret Bilaga 10 Sida 1(6) Trafikplanering Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014 Förslag till nya och förändrade indikatorer för verksamhetsmålen 1.5 Framkomligheten i regionen är hög

Läs mer

Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm

Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm TMALL 0141 Presentation v 1.0 Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm. 2016-01-20 Förändringar av systemet för trängselskatt I mars 2014 beslutade riksdagen om

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMSJNO== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2004

Resvanor i Stockholms län 2004 Resvanor i Stockholms län 2004 inför utvärderingen av Stockholmsförsöket Rapport 2005:25 Version 1.0 Dokumentinformation Titel Resvanor i Stockholms län 2004 inför utvärderingen av Stockholmsförsöket Serie

Läs mer

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Vi planerare har en uppgift Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Domus Anders Tecknare Visionen Åtgärda upplevda brister i

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013 RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2 Resvanor på Lidingö 2013 Dokumentinformation Titel: Resvanor på Lidingö 2013 Serie nr: 2013:71 Projektnr: 13014 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Robin Billsjö, Eric

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MQJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/ Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Förändrade resvanor Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg

Förändrade resvanor Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg Förändrade resvanor Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg Senast reviderad 2013-11-26 slutversion Dokumenttitel: Förändrade resvanor, Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg Utförande

Läs mer

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket Resultat från intervjuer med boende i Stockholms län juni 2005 Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19 RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Så svarar stockholmarna. Indikator 1. Indikator 2

Så svarar stockholmarna. Indikator 1. Indikator 2 Så svarar stockholmarna Indikator 1 Antal bilresor* som korsar avgiftssnittet mellan klockan 06.30 och 18.30 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Antal svar (vet ej exkl) Antal "vet ej"-svar Boende Boende

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Fakta om utvärderingen av Stockholmsförsöket Vad är det som utvärderats? Ett utvärderingsprogram utarbetades i samråd med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafi kkontor, Storstockholms Lokaltrafi

Läs mer

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings

Läs mer

SL-trafiken före försöket med trängselskatt

SL-trafiken före försöket med trängselskatt AB Storstockholms Lokaltrafik PM 1 (11) Strategisk Planering Monica Casemyr, tel 08-686 1924 2005-04-21 SL-trafiken före försöket med trängselskatt SL-trafiken hösten 2004 SL svarar för den landburna kollektivtrafiken

Läs mer

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö RAPPORT Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö 2014-10-23 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är

Läs mer

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Resultat från intervjuer med boende i Stockholms

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Uppsala

Utvärdering av Actibump i Uppsala Trivector Traffic Rapport 2015:45, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Uppsala Effekt på hastighet, väjningsbeteende och buller Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump. Effekter på hastighet,

Läs mer

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA Resvaneundersökning i Örebro kommun och i Kumla kommun hösten 2011 Rapport 2011-12-16 RAPPORT Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 92139, 120 08 Stockholm Telefon:070 696

Läs mer

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013 RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1 RAPPORT 14-9-5 DOKUMENTINFORMATION Titel: Resvaneundersökning i Malmö 1 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare: Dokumenthistorik: Version.1 1. 1.1 1. Charlotte Wahl och

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

MILJÖFÖRVALTNINGEN GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Trafikregistreringar på Hornsgatan, Sveavägen och S:t Eriksgatan

MILJÖFÖRVALTNINGEN GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Trafikregistreringar på Hornsgatan, Sveavägen och S:t Eriksgatan MILJÖFÖRVALTNINGEN GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Trafikregistreringar på Hornsgatan, Sveavägen och S:t Eriksgatan 199-96. Stockholms luft- och bulleranalys Stockholm januari 1997 Trafikregistreringar på

Läs mer

RVU-2014. Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014

RVU-2014. Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014 RVU-214 Resvaneundersökningen i Linköpings kommun 214 Februari 215 Sammanfattning Resvaneundersökningen 214 Under hösten 214 genomfördes en resvaneundersökning i enkätform bland 4 51 kommuninvånare i

Läs mer

Resvaneundersökning Anderstorp

Resvaneundersökning Anderstorp Resvaneundersökning Anderstorp Skellefteå kommun, Västerbottens län 2011-02-01 Yta för bild eller mönster 1 Dokumenttitel: Resvaneundersökning Anderstorp Skapat av: Tyréns AB Dokumentdatum: 2011-02-01

Läs mer

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012 RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0 Resvanor i Gävle 2012 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Gävle 2012 Serie nr: 2012:107 Projektnr: 12152 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Anja Quester, Lovisa

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0. Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport

RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0. Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0 Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport

Läs mer

RAPPORT 2006:47 VERSION 1.1. Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

RAPPORT 2006:47 VERSION 1.1. Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport RAPPORT :47 VERSION 1.1 Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport Dokumentinformation Titel: Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

Läs mer

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Annika Nilsson Trivector Traffic (Stockholm) Resvaneundersökning (RVU) Enda sättet att mäta andel! Kräver tillräckligt antal svar på lokal nivå för

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik

Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik 2005:9 Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik Datainsamling före försökets genomförande 2005-05-12 FÖRORD På uppdrag av Miljöavgiftskansliet i Stockholms Stad har

Läs mer

Nyckeltal för trafiknämnden

Nyckeltal för trafiknämnden Handläggare: Telefon nr: Mejladress: Nyckeltal för trafiknämnden Nyckeltal 109: Drift- och underhållskostnader totalt samt i förhållande till drift- och underhållsplan mnkr, Total kostnad drift och underhåll

Läs mer

(fr14ejin t 1 2)e(fr14in t 1 2) (fr10ejin t 1 2)e(fr10in t 1 2)

(fr14ejin t 1 2)e(fr14in t 1 2) (fr10ejin t 1 2)e(fr10in t 1 2) 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period? efter Fr1_1 efter Fr1_1 Fr1_1 Antal Summa % Fr1_1 Antal Summa % ja 187 98 ja 383 96 nej 4 2 nej

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN Oktober 2011 Denna utredning har utförts under dec 2010 till okt 2011 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Kungsgatan 6 252 21 HELSINGBORG Tel: 010-452

Läs mer

2006:36. Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholmsförsöket

2006:36. Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholmsförsöket 26:36 Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholms KORT SAMMANFATTNING liggande studie är ett komplement till rapporten Samhällsekonomisk analys av Stockholms (Transek 26:31). Studiens huvudfråga

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning

Regional attityd- och resvaneundersökning Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Sundsvall 2009-09-09 Nobody s Unpredictable Genomförande Metod Postal undersökning som genomfördes under

Läs mer

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen. Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en

Läs mer

Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg. Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering

Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg. Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg Konsult: Beställare:

Läs mer

Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning

Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning Gatu- och samhällsmiljönämnden, april 2016 Diarienummer: GSN 2016-0665 2 Handlingsplan för parkering fördjupning Innehåll Personbil sid 2 Parkeringsutbud

Läs mer

Resvane- undersökning 2011

Resvane- undersökning 2011 Resvaneundersökning 2011 Dokumenttitel: Resvaneundersökning, 2011 Utförande part: Göteborgs Stad Trafikkontoret Kontaktperson: Ingela Lundgren Sandberg Västsvenska paketet en väg mot nya resvanor Syftet

Läs mer

Foto: Carl Swensson 2005:35. Invånarnas upplevelser av stadsmiljön. Stockholmsförsöket

Foto: Carl Swensson 2005:35. Invånarnas upplevelser av stadsmiljön. Stockholmsförsöket Foto: Carl Swensson 2005:35 Invånarnas upplevelser av stadsmiljön Stockholmsförsöket Våren 2005 2005:35 Transek AB FÖRORD Detta arbete utförs med målsättning att följa upp Stockholmsförsökets delmål att

Läs mer

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY PM BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY SLUTRAPPORT 2013-12-16 Sammanfattning Det centrala området Svartå strand i Mjölby planeras genomgå en omvandling från verksamhetsområde till ett

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Arbetspendlare på cykel

Arbetspendlare på cykel Arbetspendlare på cykel Observationsstudie av cykelhjälmsanvändning Håkan Ter-Borch RAP. 3 juni 2007 Innehållsförteckning ARBETSPENDLARE PÅ CYKEL...4 BAKGRUND...4 GENOMFÖRANDE...4 PLATSER...4 RESULTAT...4

Läs mer

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24 Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Sollentuna Så reste kommuninvånarna våren 2015 Serie nr: 2015:62 Projektnr:

Läs mer

Mätningar på Essingeleden 2002

Mätningar på Essingeleden 2002 VTI notat 31 2003 VTI notat 31-2003 Mätningar på Essingeleden 2002 Förstudie för MCS på Essingeleden Författare FoU-enhet Projektnummer 40180 Projektnamn Uppdragsgivare Arne Carlsson och Mohammad-Reza

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 1. Målgrupp Undersökningen riktar sig till resenärer som valt att åka buss inom destinationerna Sälenfjällen och Trysil under sportlovsveckorna våren 2013. 2. Målsättning Målsättningen är att identifiera

Läs mer

ANALYS AV BILTRAFIKEN I STOCKHOLM. INFÖR FÖRSÖKET MED MILJÖAVGIFTER RAPPORT Version 1.0

ANALYS AV BILTRAFIKEN I STOCKHOLM. INFÖR FÖRSÖKET MED MILJÖAVGIFTER RAPPORT Version 1.0 RAPPORT FÖRORD Gatu- och fastighetskontoret i Stockholms Stad fick i mars 24 i uppdrag av Miljöavgiftskansliet i Stockholms Stad att i oktober 24 genomföra en första mätning av biltrafiken i Stockholms

Läs mer

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län 1(8) Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län Ärendet Länsstyrelsen i Stockholms län har överlämnat ett förslag till

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Inledning Stadsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbete för ungefär 130 bostäder på två platser längs gatorna Västerled, Nyängsvägen och Koltrastvägen i stadsdelarna Abrahamsberg, Stora Mossen och

Läs mer

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING 2014-08-22 Antagen av kommunfullmäktige 30 oktober 2008 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen JÖNKÖPING STADEN OCH SJÖARNA Stadsbyggnadsvision 2.0 Från tanke till handling Resvanor i Jönköpings kommun

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMRJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken 1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Linköping

Utvärdering av Actibump i Linköping Rapport 2016:56, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Linköping Effekt på hastighet och väjningsbeteende Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump i Linköping. Effekt på hastighet och väjningsbeteende.

Läs mer

2006:28. Utvärdering av effekter på distributionsoch renhållningstransporter av Stockholmsförsöket 2006-06-15

2006:28. Utvärdering av effekter på distributionsoch renhållningstransporter av Stockholmsförsöket 2006-06-15 2006:28 Utvärdering av effekter på distributionsoch renhållningstransporter av Stockholmsförsöket 2006-06-15 KORT SAMMANFATTNING Denna studie ger en indikation på vilka effekter som Stockholmsförsöket

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer