Avstämning mot uppmätta trafikflöden Stockholms län 2006/2007 Innehållsförteckning

Transkript

1 Uppdragsnr: Kerstin Pettersson, PM C:\Documents and Settings\seks11044\Desktop\Jmf-Sthlm docver 1.0 Avstämning mot uppmätta trafikflöden Stockholms län 2006/2007 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte...2 Förutsättningar...2 Mätdata och nät...2 Samsdata, ekonomiska antaganden...2 Tilläggsmatriser...2 Utläggningsmetodik...3 Mätpunkter...4 Jämförelse mot uppmätt Stockholmsmetoden...5 Dygn...5 Saltsjö-Mälarsnittet...8 Morgonens maxtimme...9 Saltsjö-Mälarsnittet...12 Långväga resor...13 Sammanfattande slutsatser...14 Jämförelse mot uppmätt åtgärdsplaneringens ursprungliga riggning...15 Jämförelse Övergripande...15 Jämförelse Nord...16 Jämförelse Syd...16 Jämförelse Stockholmsriggning och ÅP-riggning...19 WSP Analys & Strategi Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (22) Bakgrund och syfte Inför Vägverkets åtgärdsplanering genomfördes analyser för ett antal stora objekt med SAMPERS och SAMKALK. Analyserna genomfördes med år 2020 som basår. Någon avstämning avseende trafiknivåer och metodik för nuläget gjordes inte. Detta PM avser en avstämning mot nuläget (2006/2007) som gjorts i efterhand. Syftet är att få en bättre uppfattning om modellens kvalitet och brister och få en grund för fortsatt arbete med justering och kalibrerering. Dessutom jämförs resultaten för de två olika metoder för nätutläggning som använts i åtgärdsplaneringen. Förutsättningar Mätdata och nät Mätdata från två projekt har använts: Arbetsplanen för Förbifart Stockholm, och Fordonskilometerberäkningar åt Stockholms Stad. Grunden för båda är Stockholms oktoberräkningar Dessa är kompletterade med mätdata som Vägverket tillhandhållit. Utgångspunkt har varit mätningarna som använts i arbetsplanen för Förbifart Stockholm, men med de korrigeringar som gjordes i samband med det senare projektet. Flödesmätningarna kommer dels från Stockholms stad, och dels från de mätningar som utförs löpande på det statliga vägnätet. Således saknas mätdata nästan helt och hållet från det kommunala vägnätet utanför Stockholms stad. Mätningarna har gåtts igenom i samband med de tidigare projekten, och en del korrigeringar har gjorts. Mätningar på länkar där data var uppenbart fel har tagits bort. På flera länkar var riktningsangivelsen oklar eller felaktig, och fick korrigeras innan inläsning i Emme-basen. Det kan dock fortfarande finnas en del brister i materialet som inte är helt uppenbara. Eftersom mätdata i huvudsak är från oktober 2007 har trafiknätet uppdaterats till ett ungefärligt oktober De korrigeringar som gjordes för JA 2020 har lagts in utom åtgärder som tillkommit senare t ex additionskörfält på E4, och korrigeringar på Norrortsleden. I oktober 2007 var trängselskattesystemet i Stockholm igång och även detta är inkodat i nätet. Samsdata, ekonomiska antaganden Samsbas 2006, prognosår för ekonomiska antaganden 2006 har använts. Tilläggsmatriser Följande tilläggsmatriser har använts, hämtade från originalriggningen för åtgärdsplaneringen: Yrkestrafik med personbil Lastbilar utan släp (lbu) Lastbilar med släp (lbs) Arlandamatris

3 Uppdragsnr: (22) Alla matriser utom Arlandamatriserna har räknats om till högtrafikmatriser och lågtrafikmatriser med hjälp av andelar, där högtrafikmatrisen använts för både högtrafik förmiddag och högtrafik eftermiddag. Arlandamatriserna har hämtats direkt från 2020-scenarier för Åtgärdsplaneringen de har inte räknats upp inför användningen i 2020-scenarierna tidigare. Arlandamatriserna är uppdelade på de tre tidsperioderna. Yrkestrafikmatriserna i riggningen har enheten årsmedeldygn. Utläggningsmetodik och riggning Utläggning görs med Stockholmsmetoden, vilket innebär 3 tidsperioder (som viktas samman till dygn) 8 klasser med olika tidsvärden Ingen hänsyn till avståndsberoende kostnader tas trafikanterna beaktar endast restid och eventuell avgift i sitt ruttval. Godstrafiken läggs ut tillsammans med persontrafiken och samma vdfunktioner används för person- och lastbilstrafik. Observera att denna metodik används både för att skapa utbudsdata i prognossteget och för att ta fram de flöden som används i SAMKALK. Resorna räknas om från vardagsmedeldygn till årsmedeldygn i Samkalksteget och används där i ytterligare utläggningar. Restiderna från prognossteget används direkt i Samkalk.

4 Uppdragsnr: (22) Mätpunkter I arbetsmaterialet finns mätningar från c:a 370 enkelriktade väglänkar varav cirka 350 går att läsa in i nätet. De som inte går att läsa in kräver nätkorrigeringar som t ex en detaljerad kodning av ramperna till Centralbron eller tillägg av mindre länkar i gränsen mellan Stockholms stad och angränsande kommuner, som t ex Korkskruven (cirka 900 bilar per dygn och riktning).

5 Uppdragsnr: (22) Jämförelse mot uppmätt Stockholmsmetoden För Stockholmsmetoden redovisas både maxtimme och dygn Dygn Modellberäknat - uppmätt Modellberäknat Uppmätt Diagrammet visar att den modellberäknade trafiken ligger under uppmätta värden, och detta särskilt för vägar med mycket trafik. Nästan samtliga punkter längst till höger i diagrammet ligger på E4. Totalt sett ligger modellberäknad trafik 14 procent under uppmätt, men ganska många länkar har större avvikelser. Exempel på länkar med mycket stora avvikelser: Värmdöleden (röda pilar) möjligen en felfördelning mellan Värmdöleden och Värmdövägen E4/E20 ramperna till/från Essingeleden där Södra Länken ansluter (gröna pilar) Essingeleden söder om tpl Fredhäll (blå pilar) Essingeleden norr om anslutningen E4/E20-Södra Länken (svarta pilar) Över/vid länsgränserna ger modellen fler bilar än uppmätt (9-31 procent), utom för E4 mot Nyköping som bara får 39 resp 41 procent av uppmätt trafik.

6 Uppdragsnr: (22) Bilden nedan visar huruvida modellen över- eller underskattar dygnsflödena på vägarna i Stockholms län. Grönt är färre bilar än uppmätt, rött fler bilar än uppmätt. Modellen ger lägre trafikmängderna på Essingeleden, västra delen av Södra länken, västra delarna av innerstaden och över Saltsjö-Mälarsnittet. Däremot ger den större trafikmängder än uppmätt på östra delen av Södra länken, på Skansbron och i Södertunneln. I nordostsektorn ger modellen genomgående mera trafik än uppmätt, i andra delar av länet förekommer både underskattningar och överskattningar. Den modellberäknade trafiken på E4 blir lägre än den uppmätta på alla länkar utom en mellan Södertälje och Hallunda. Det gäller för mätningar från länsgränsen söderut till norr om Järva krog. Nästa mätpunkt ligger norr om Arlanda, och där överskattas trafiken.

7 Uppdragsnr: (22) Länkar i centrala Stockholm, dygn I Stockholms innerstad finns stora avvikelser från uppmätt trafik, men överensstämmelsen mellan trafiknät och mätningar är osäker i innerstaden. En länk i modellens nätverk kan motsvara flera parallella länkar i verkligheten, och det är också osäkert om alla innerstadens enkelriktningar är rätt i trafiknätet. I modellen tar trafiken österifrån tar vägen via Hammarby sjöstad och Skansbron i stället för via Danvikstull och Stadsgården. Solnabron får för litet trafik i modellen, och Tomtebodavägen för mycket. Trafiken över Saltsjö-Mälarsnittet blir lägre med modellen utom på Centralbron norrut, och på Munkbroleden söderut. Det är osäkert om mätningarna hamnat i rätt riktning på Munkbroleden. Saltsjö-Mälarsnittet redovisas närmare på nästa sida.

8 Uppdragsnr: (22) Modellberäknade trafikmängder minus uppmätta, vardagsmedeldygn, i tusental Saltsjö-Mälarsnittet modell uppmätt uppmättmodell Essingeleden ,79 Västerbron ,95 Centralbron ,00 Munkbroleden ,83 Skeppsbron ,80 Summa ,87 modell/uppmätt Modellen ger lägre resande över Saltsjö-Mälarsnittet, antalet modellberäknade bilar blir 0,87 av uppmätta. Störst blir underskattningen på Essingeleden, minst på Centralbron. Däremot får Centralbron en överskattning norrut och underskattning söderut. Västerbron får också en ganska bra överensstämmelse, men båda riktningarna får för litet trafik.

9 Uppdragsnr: (22) Morgonens maxtimme Modellberäknat Uppmätt Exempel på länkar med mycket stora avvikelser: Värmdöleden (röda pilar) möjligen en felfördelning mellan Värmdöleden och Värmdövägen E4/E20 norrgående ramp till/från Essingeleden där Södra Länken ansluter (grön pil) Essingeleden söder om tpl Fredhäll (blå pil) Huddingevägen vid Örby, riktning mot Huddinge (svart pil) Essingeleden, Gröndalsbron, riktning söderut (orange pil) Modellberäknad trafik blir totalt 10 procent lägre än uppmätt för morgonens maxtimme, det är en mindre total avvikelse än för dygn, men det finns en större spridning på avvikelserna. Den modellberäknade trafiken över länsgränsen blir procent lägre än den uppmätta i riktning in i Stockholms län, och högre i riktning ut ur länet (17-23 procent), utom för E4 mot Nyköping, där modellberäknad trafik är lägre än uppmätt i båda riktningarna.

10 Uppdragsnr: (22) Bilden nedan visar huruvida modellen över- eller underskattar maxtimflödena på vägarna i Stockholms län. Grönt är färre bilar än uppmätt, rött fler bilar än uppmätt. Mönstret av överskattningar och underskattningar liknar det för dygn, med modellberäknad trafik lägre än uppmätt på E4 och högre än uppmätt i nordost.

11 Uppdragsnr: (22) Länkar i centrala Stockholm, morgonens maxtimme I länets centrala delar liknar mönstret för morgonens maxtimme det för dygnstrafiken. I vissa fall blir avvikelserna mindre, i andra större än för dygn. Även här kommer för litet trafik in i Stockholm via Danvikstull Stadsgården, även om underskattningen inte är lika stor som förut. I stället blir det för mycket trafik in via Södra Hammarbyhamnen, Skansbron och Skanstullsbron överskattningen ökar till dubbelt så mycket som uppmätt på Hammarbyvägen. Den modellberäknade trafiken in mot innerstaden blir högre än den uppmätta på Liljeholmsbron, Drottningholmsvägen, Pampaslänken och Tomtebodavägen, medan den blir lägre på Solnabron och vid Norrtull.

12 Uppdragsnr: (22) Saltsjö-Mälarsnittet Söderut modell uppmätt uppmättmodell Essingeleden ,65 Västerbron ,93 Centralbron ,12 Munkbroleden ,95 Skeppsbron , modell/uppmätt Modellen underskattar resandet över Saltsjö-Mälarsnittet i maxtimmen med totalt 21 procent. Störst blir underskattningen på Essingeleden, 35 procent. Norrut modell uppmätt uppmättmodell modell/uppmätt Essingeleden ,90 Västerbron ,84 Centralbron ,07 Munkbroleden ,47 Skeppsbron ,17 summa I södergående riktning blir den totala underskattningen av resandet över Saltsjö- Mälarsnittet endast 2 procent. Däremot blir fördelningen ojämn mellan vägarna.

13 Uppdragsnr: (22) Långväga resor I åtgärdsplaneringens ursprungliga riggning har efterfrågan minimerats i krans- och fjärrområden vilket innebär att långväga resor är satta till nära noll. Då modellen underskattar resorna på E4 har vi undersökt hur den minimeringen påverkar trafikflödena i Stockholm. Trafikökning med långväga resor oförändrade (ej minimerade) De långväga resorna spär framför allt på trafiken på E4/E20 in mot Stockholm. Med långväga resor blir underskattningen mot uppmätt 11 procent mot 14 procent utan, beräknat på alla länkar med mätvärden.

14 Uppdragsnr: (22) Andel trafik av uppmätt på E4 vid länsgränserna Länkar utan långväga med långväga E4 vid länsgräns söderut 0,39-0,41 0,92-0,94 E4 vid länsgräns norrut 1,28-1,31 1,43-1,46 Underskattningen på E4 vid länsgränsen söderut minskar, och överskattningen norrut ökar. Modellberäknat Sammanfattande slutsatser Uppmätt modellens trafikflöden ligger på dygnsnivå totalt 14 procent under de uppmätta flödena. En orsak är att långväga resor minimeras då detta inte görs underskattas trafiken inte lika mycket totalt 11 procent. Övriga orsaker kan finnas i t ex brister i efterfrågemodellen men också i underskattade eller dåliga sk tilläggsmatriser. avvikelserna tycks vara större för maxtimmen än för dygnet som helhet vilket antyder att det kan vara dags att se över de andelar som används för att plocka fram timmatrisen ur de modellerade dygnsmatriserna.

15 Uppdragsnr: (22) Jämförelse mot uppmätt åtgärdsplaneringens ursprungliga riggning Jämförelse Övergripande Modellberäknat Uppmätt Över alla mätpunkter så underskattas modellberäknat flöde på länkarna med ungefär 13 % jämfört med uppmätta flöden.

16 Uppdragsnr: (22) Jämförelse Nord I Norra Stockholms Län är det kraftiga relativa överskattningar av modellberäknade flöden på Frestavägen. Stora underskattningar av modellberäkande flöden uppstår på E4, Enköpingsvägen, Ulvsundaleden och Frösundaleden. I Nordost överskattas modellflödena genomgående. I Nordväst underskattas trafiken förutom på E18 Norr om Rissne. Jämförelse Syd I Södra Stockholms Län är det kraftiga relativa överskattningar av modellberäknade flöden på Värmdöleden och Huddingevägen. Stora underskattningar av modellberäkande flöden uppstår på Älvsjövägen och Glömstavägen. I Södra Stockholms Län finns både över och underskattningar av flöden.

17 Uppdragsnr: (22) Jämförelse Centrum På Essingeleden underskattas flödet kraftigt i modellen. I de västra delarna av Södra Länken underskattas flödet kraftigt i modellen samtidigt som flödet överskattas i de östra delarna av Södra Länken.

18 Uppdragsnr: (22) Modellberäknade trafikmängder minus uppmätta, vardagsmedeldygn, i tusental modell uppmätt uppmättmodell modell/uppmätt Essingeleden ,78 Västerbron ,05 Centralbron ,06 Munkbroleden ,87 Skeppsbron ,91 Summa ,90 Flödet över Saltsjö-Mälarsnittet underskattas med ungefär 10 %. I de allra centralaste delarna av Stockholm både underskattas och överskattas trafiken på länkarna vilket till viss del förklaras av problem att återskapa ett rättvist ruttval i det täta modellvägnätet.

19 Uppdragsnr: (22) Jämförelse Stockholmsriggning och ÅP-riggning Metodskillnad, trafikvolymer för olika tidsperioder I Sampers/Samkalk görs utläggningar dels i Sampers i prognosmodellen, och dels i Samkalk som indata till Samkalk. Oavsett riggning/metod så används bilrestider från Sampers/prognossteget i Samkalk för beräkning av restidsvinster i Samkalk. Restider för högtrafik används i kalkylen för arbetsresor, och restider för lågtrafik används i kalkylen för tjänste- och övriga resor. Restiderna som används produceras alltså i en utläggning för morgonens maxtimme/högtrafik förmiddag, och i en för lågtrafik. En av skillnaderna mellan metoderna är hur trafikvolymer för olika tidsperioder produceras och sparas: Riggning Stockholms ÅP Tidsperiod/Beräknassparas Beräknas Sparas Beräknas Sparas Högtrafik förmiddag x x x - Lågtrafik x x x - Högtrafik eftermiddag x x - - Vardagsmedeldygn Årsmedeldygn Summeras av ovanstående Summering av tidsperioder efter omräkning till ÅDT och nya utläggningar Resultaten sparas i en kopia av basen efter Sampers och före Samkalk - - x x x Tillgängliga trafikmätningar finns för vardagsmedeldygn och för timme att jämföra mätningar med modellresultat från en Stockholmsriggning är inte något problem, eftersom trafikvolymerna sparas. För en jämförelse med modellresultat från åtgärdsplaneringens metod krävs avsteg från originalriggningen. I detta fall är den avslutande körningen med ÅP-riggningen gjord med vardagsmedeldygn i stället för årsmedeldygn. Yrkesmatriserna räknas inte upp till vardagsmedeldygn vilket innebär att modellresultatens bidrag från yrkestrafiken blir för lågt.

20 Uppdragsnr: (22) Resultatskillnad De modellberäknade trafikflödena för dygn ligger i genomsnitt under uppmätta värden - för båda metoderna. Underskattning, procent Stockholmsriggning 14 Stockholmsriggning inkl långväga 11 ÅP-riggning 13 Jämförelse trafikvolymer i 1000-tal: uppmätt (svart), Sthlmsmetod (rött) ÅP-metod (grönt), centrala Stockholm På viktiga vägar som Essingeleden och Södra länken ligger den stora skillnaden inte mellan metoderna, utan mellan uppmätt trafik och modellberäknad.

21 Uppdragsnr: (22) Jämförelse trafikvolymer i 1000-tal: uppmätt (svart), Sthlmsmetod (rött) ÅP-metod (grönt), norra Stockholm På E18 är skillnaderna små, medan modellerna ger för litet trafik på E4 norr om Järva krog. Jämförelse trafikvolymer i 1000-tal: uppmätt (svart), Sthlmsmetod (rött) ÅP-metod (grönt), södra Stockholm På E4/E20 norr om Västertorps trafikplats (övre vänstra hörnet på bilden) underskattar modellerna trafiken, särskilt i rikning söderut. På Huddingevägen överskattar modellerna trafiken, utom vid Östberga där modellresultaten ligger under de uppmätta i riktning in mot Stockholm.

22 Uppdragsnr: (22) Jämförelse trafikvolymer dygn, Stockholmsmetoden minus ÅP-metoden. I prognossteget sätts resandet till 0, i relationer utanför, till och från SAMM, och det gäller för båda metoderna, men någon utläggning med resande på vardagsmedeldygn görs inte i prognossteget i ÅP-metoden. I Samkalksteget, utläggningarna inför Samkalk, tillämpas detta i Stockholmsmetoden men inte i ÅP-metoden. Här är Samkalksteget kört med vardagsmedeldygn i ÅP-metoden, för jämförelsens skull. Sammanfattningsvis ger de båda metoderna/riggningarna överraskande lika resultat, utom för E4 och vägar utanför SAMM. Den stora skillnaden ligger mellan modellberäknade resultat och uppmätt trafik. Vidare kan man konstatera att nollningen av resandet utanför SAMM får rätt stora effekter på resorna på E4 söder om Stockholms län i Stockholmsriggningen.