PM VALIDERING 2017 AV KOLLPROGNOS REGION MITT I SAMPERS BASPROGNOS ,

Transkript

1 PM VALIDERING 2017 AV KOLLPROGNOS REGION MITT I SAMPERS BASPROGNOS , Syfte Detta PM syftar till att beskriva valideringen av Trafikverkets officiella Basprognoser som ska gälla fr.o.m. 1 april 2018 med avseende på Region Mitt kollektivtrafik och Nationella modellen för Järnväg och för Buss. Region Mitt består av länen Jämtland, Västernorrland, Gävleborg och Dalarna och är en del av Sampers Regionala modell Palt som också omfattar Region Nord. Sampers resultat från riggningsversion: Person2014_180401_v05 ska valideras. Valideringen ska a. identifieras/dokumenterafel i indata för korrigering inför den officiella prognosen 2014 b. beskriva avvikelser mellan modellresultat och verkligt resande c. förklara avvikelser mellan modellresultat och verkligt resande d. dokumentera oförklarade avvikelser mellan modellresultat och verkligt resande Palt har inga förändringar av kollektivtrafikens linjenät eller turtätheter sedan valideringen inför Basprognos Det betyder att resultaten bara kan påverkas av de små förändringar som införts i Bilmodellen för Region Mitt eller förändringar i den nya Sampers version inklusive riggningen. Arbetsmoment validering Kollektivtrafik 2014 Region Mitt Basprognos Installera ny Emme och en ny Sampers Installationerna är en förutsättning för valideringen så även att kopiera BASprognoserna för Palt och Nationella modellen från ftp:n. Installationerna genomförda och det medför att Emme lättare kan generera nätverksbilder med kartunderlag samt kan analysera flöden med Extended Transit Assignment, ETA. Skiljer versionernas resultat i Sampers? En enkel jämförelse av riggningar visar att det är samma macron som används i versionerna bortsett från att utläggningen av kollektivtrafikresor har körts utan kransområden i version för 2017 vilket ger en skillnad i flöden. En enkel jämförelse av passagerarflöden för de beräknade scenarierna visar att det inte finns några skillnader i flöden inom Palt. De är samma avvikelser från räkningar som tidigare observerats. Utanför Palt skiljer kollresflöden eftersom kransområden fanns med i 2016 års version. WSP Analys & Strategi Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: WSP Sverige AB Org. nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com 1 (6)

2 Tillgänglig statistik per län och typ av uppgifter. Alla län i region Mitt: Antal Påstigande på tåg ÅMD 2014 Dalarnas län: Gävleborgs län: Inga räkningar Med tillgänglig statistik kan Busstrafik på landsort valideras linjevis per ÅMD och i tätort totalt summa påstigande ÅMD. Även påstigande på Xtåg per riktning, bana och större stationer ÅMD kan jämföras med resultaten från Sampers. Jämtlands län: Kollektivtrafikresande med buss inom landsort och tätort, Västernorrlands län: Inga räkningar Jämförda Modellresultat med statistiken för möjliga fall. Tåg Uppgifter om påstigande på tåg i resp. län finns för år 2013 vilket jämförs med påstigande enligt Palt modell för 2014 hämtat från = nationella boarding + regionala boarding. En osäkerhet är om statistiken omfattar resor med alla tågoperatörer. Tabell 1 Påstigande på tåg per län 2013 ÅMD Modell 2014 Obs.2013 Modell-Obs % diff Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Modellresultat (påstigande tåg) överskattar det observerat tågresandet årsmedeldygn per län med över 28 % och som mest 86 % (Jämtlands län). Överskattningarna är betydligt större än utvecklingen mellan åren. Utvecklingen för kollektivtrafiken under åren kring 2014 förändras inte mycket. Det illustreras av utvecklingen av Stomlinjer o Landsbygdslinjer I Gävleborgs län. Figur 1 Utvecklingen av Stomlinjer o Landsbygdslinjer I Gävleborgs län per år 2 (6)

3 Buss Tabell 2 Antal resor Stomlinjer o Landsbygdslinjer i Gävleborgs län Gävleborg Modell Observerat Diff_M-O %Dff Resor ÅMD % Summerat för alla Stomlinjer och landsbygdslinjer överskattar modellen antal påstigande med 89 %. Det är dock osäkert hur resorna är räknade. Modellen har beräknat antal påstigande vilket inkluderar bytespåstigande. En resa kanske inte räknar påstigande vid byten vilket gör jämförelsen mot modell felaktig. Om vi försöker kompensera för detta genom att räkna upp antal resor med andelen påstigningar per resa från modellen i Gävleborgs län (1.35) sjunker avvikelsen till ca 40 %. Underlaget tillåter en jämförelse per linje vilket ger möjligheter att söka orsaker till avvikelserna i kodningen. Tabell 3 Antal resor Stomlinjer o Landsbygdslinjer i Gävleborgs län per linje X Linje PaltÅMD ObsÅmd Diff_P-O %Dff % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % X Linje PaltÅMD ObsÅmd Diff_P-O %Dff % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Summa % 3 (6)

4 Jämtlands län Kollektivtrafikresande med buss inom landsort och tätort, Kollektivtrafikresande med buss Jämtland, Påstigande Z-län Landsorten Tätorten Sum PaltÅMDotObsÅMD Palt-Obs %P-O % Analysera avvikelser mellan Modell och Statistik för att hitta förklaringar. Under antagande att linjebeskrivningen är korrekt översatt från tidtabellerna kan andra orsaker till avvikelser sökas. Att testa den nya ruttvalsmodellen Extended Transit Assignment kan ge andra ruttval men det kräver att efterfrågan är på rätt nivå. Det vi ser är att såväl buss som tågresorna överskattas med få undantag, bortsett från bussresande i Jämtlands län. Ett annat ruttval kan inte ändra på det. Istället granskas hur skaften beskriver ett områdes koppling till hållplatserna. Dels i de fall där avvikelserna är stora och dels om skaften ger orimliga förbindelser, t.ex över vatten. Alnön till centrala Sundsvall har gångskaft över vatten som får ett hundratal passagerare som skulle rea med buss över Alnöbron om modellen var korrekt kodad. Linjer med störst absolut överskattning i Gävleborg är linje: 41 Gävle-Sandviken-Hofors-Falun 100 Edsbyn-Söderhamn Linjerna har också sorterats efter absoluta storleken på avvikelsen ggr avvikelsens procentuella storlek i ett försök att ta hänsyn till båda måtten. Då ser vi linje 43 Sandviken Järbo 49 Gävle Stn-Hedesunda 4 (6)

5 Tabell 4 Landsbygdslinjer sorterade efter absolut avvikelse och efter vägd procentuell avvikelse X Linje PaltÅMD ObsÅmd Diff_P-O %Dff % % % % % % % % % % % % % % % % % % X Linje PaltÅmd ObsÅmd Diff_P-O %Dff % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Analyserna har inte visat orsaker till överskattningarna. Efterfrågan på kollektivresor är mycket för stor på såväl tågresor som bussresor så ruttvalsmetoden kan inte ändra det förhållandet. Modellberäknade antal påstigande inrymmer bytespåstigande vilket påverkas av det straff för linjebyte som modellen använder. Med ett högt straff minskar antalet byten och antal påstigande. Antal byten per resa visar normala nivåer och därmed kan inte heller det förklara överskattningen av antal påstigande. Ett ökat straff vid byten kan dock minska avvikelserna. Antal byten per resa AMD 2014 Dalarnas län 1.30 Gävleborgs län 1.35 Västernorrlands län 1.37 Jämtlands län 1.09 Bussresor med stadslinjer har också beräknats och stämmer bättre mot räkningar. Resande med Stadslinjer i Gävleborgslän 2014 Stad\Månad Palt ÅMD ObsÅMD Palt-Obs %diff Bollnäs % Gävle % Hudiksvall % Sandviken % Söderhamn % % 5 (6)

6 Slutsatser Inför nästa validering bör statistikunderlaget kompletteras i alla län i region Mitt och helst anpassas till de definitioner som lätt kan tas ut från Sampers. Kompletteringar: Dalarnas län: Saknas räkningar Gävleborgs län: Bra statistik men definitionerna på resor bör klargöras. Jämtlands län: Saknas räkningar utom Kollektivtrafikresande med buss inom landsort och tätort, Västernorrlands län: Saknas räkningar I de områden som kunde valideras fanns stora överskattningar av kollektivtrafikresor med buss på landsbygd och tåg och mindre överskattningar av kollektivtrafikresor med buss i städer. Korrigeringar kanske kan åstadkommas med att ändra skaft till att bättre ta hänsyn till barriärer som älvar och sjöar vilket minskar resandet kollektivt sättet att beräkna väntetider på landsbygden värderas med längre dold väntetid vilket minskar resandet kollektivt hållplatsberoende påstigningsstraff vilket sänker antalet bytespåstigande Stockholm-Globen (6)