Tillgänglig prognos och valideringsunderlag

Transkript

1 nya Mall: Memo.dot ver 1. Uppdragsnr: (1) PM Detta PM beskriver vilken validering som gjorts gällande den nya kollektivtrafikprognosen för region MITT, samt vilken ytterligare validering som skulle kunna genomföras med mer förberedelse- och genomförande tid tillhanda. Beskrivningen av vilken ytterligare validering som skulle kunna genomföras kan ses som inspiration för ett mer löpande arbete inför kommande års valideringsomgångar. Då region MITT i Sampers är en del av den regionala modellen Palt har valideringsarbetet genomförts i samarbete med ansvariga personer för validering av kollektivtrafikprognosen för region NORD. Tillgänglig prognos och valideringsunderlag Till de nya basprognoserna som ska gälla fr o m 1 april 16 har regionerna fått i uppgift att själva bestämma hur den regionala modellen skall köras. Trafikverket har plockat fram nya regionala modeller som är kalibrerade med resvanedata från RES 5/6. Regionerna har fått i uppgift att själva avgör om den regionala modellen skall köras med nya eller gamla kalibreringsparametrar. Det valideringsunderlag som funnits tillgängligt för region MITT har varit av olika kvalitet för respektive län. För region Gävleborg har det funnits resandestatisk (resande per vardagsmedeldygn) för två regionala tåg samt alla bussar inom regionen för åren För de övriga länen har det av den tillgängliga data inte gått att få fram statistik per vardagsmedeldygn. Statistik för de linjer som SJ trafikerar har också saknats. I valideringsarbetet har även kommentarer som lyftes vid förra årets valideringsarbete och som finns dokumenterade i Validerings PM nya Basprognoser behandlats för att se om synpunkterna/frågorna som uppdagades under förra året har åtgärdats till denna omgång. WSP Sverige AB Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 nya Mall: Memo.dot ver 1. Uppdragsnr: 1151 (1) Genomförd validering För att avgöra huruvida nya eller gamla kalibreringsparametrarna skall användas för den regionala modellen har modellen validerats i flera steg. På en övergripande nivå har man tittat på hur resandet i stort skiljer sig mellan nya och gamla kalibreringsparametrar. Tabell 1 Totalt resande regional modell Palt Nya Gamla Diff Summa Palt % Sum Mitt % Sum Nord % Tabell 1 visar att det totala resandet i region MITT minskar med 6 % när de nya kalibreringsparmetrarna används. Jämför man endast tågresorna för både nya och gamla kalibreringsparametrarna så minskar även tågresorna i regionen med ca 3 % i modellen med nya kalibreringsparametrar. Som nämnt ovan så fanns resandestatistik för region Gävleborg. För att se vilka kalibreringsparametrar som ger resande som stämmer bäst överens med statistiken har både bussresor och tågresor jämförts med modellresultat. För tåg har det endast funnits statistik för resande med X- tåg Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall (förkortas OKB) och X-tåg Norra stambanan för sträckan mellan Ljusdal och Gävle (förkortas NKB). Statistiken som har använts är den för år 14 samma år som prognoserna i SAMPERS avser. I figur 1 och redovisas statistik för åren 6 14 för respektive linje samt modellresultat för de två olika kalibreringsalternativen.

3 nya Mall: Memo.dot ver 1. Uppdragsnr: (1) Figur 1: Tåg Ostkustbanan (antal resor per vardagsmedeldygn) I figur 1 ser vi att med de gamla kalibreringsparametrarna så överskattas resorna på Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall med ca 11 % och med de nya parametrarna så underskattas resandet med ca 9 %. Figur : X_tåg Norra Stambanan (antal resor per vardagsmedeldygn)

4 nya Mall: Memo.dot ver 1. Uppdragsnr: (1) I figur ovan ser vi att med de gamla kalibreringsparametrarna så överskattas resorna på Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall med ca 41 % och med de nya parametrarna så överskattas resandet med endast ca 17 %. I figur 3 nedan redovisas en jämförelse för det totala resandet för alla busslinjer med modellresultaten från de två modellerna. Då busslinjerna i SAMPERS nu är automatkodade har man utgått ifrån att bus numren i SAMPERS är direkt jämförbara med bus numren i statistiken. Figur 3: Totala antalet resor med alla busslinjer i region Gävleborg per vardagsdygn I figur 3 ser man att både nya och gamla kalibreringsparametrarna överskattar antalet bussresor. Med gamla kalibreringsparametrar så överskattas bussresorna med ca % det vill säga nästan dubbelt så många bussresor jämfört med vad statistiken visar. Och med nya kalibreringsparametrarna så överskattas bussresorna med endast ca 46 %. Utifrån ovanstående jämförelser kan man dra slutsatsen att SAMPERS överskattar kollektivtrafikresandet i MITT regionen både med gamla och nya kalibreringsparametrarna. Dock överskattar de nya kalibreringsparametrarna resandet mindre än de gamla.

5 nya Mall: Memo.dot ver 1. Uppdragsnr: (1) Jämförelse med förra årets synpunkter Under förra årets valideringsarbete noterade man vissa synpunkter för den regionala kollektivtrafikbasen. Nedan har ett försök gjorts att jämföra förra årets resultat med årets. Förra året noterades att tågresandet söder om Sundsvall samt norr om Sundsvall verkade lågt. Se figur 4 nedan. Figur 4: Tågflöden i den regionala basen som gällde under 15 (bättre bild i bilaga 1) I figur 5 visas tågflöden för den regionala basen med nya kalibreringsparametrar. I figuren ser man att flödet norr om Sundsvall har ökat något. Även då man jämför tågflöden från modellen med gamla kalibreringsparametrar (figur 6) med förra årets flöden så ser man att tågflödet norr om Sundsvall har ökat något.

6 nya Mall: Memo.dot ver 1. Uppdragsnr: (1) Figur 5: Tågflöden i den regionala basen Nya Kalibreringsparametrar som skall gälla under 16 (bättre bild i bilaga ) Figur 6: Tågflöden i den regionala basen Gamla Kalibreringsparametrar som skall gälla under 16 (bättre bild i bilaga 3)

7 nya Mall: Memo.dot ver 1. Uppdragsnr: (1) Trots att resandet på Ostkustbanan har ökat något jämfört med förra årets modellresultat så verkar det enligt Trafikverket i MITT som att det fortfarande är för lite resande i modellen. Främst då på Ostkustbanan mellan Hudiksvall och Sundsvall samt Sundsvall och Härnösand/Örnsköldsvik. Denna slutsats stöds också av modellresultaten med nya kalibreringsparametrarna där modellresultatet visar 9% färre resande jämfört med statistiken. För att försöka hitta en förklaring till varför det är så lågt resande kring Sundsvall (i förhållande till jämförbara städer, tex Gävle och Umeå) har en mer detaljerad översyn gjorts i modellen med nya kalibreringsparametrar. En anledning till att så få väljer att åka med tåg i modellen kan vara att fler väljer buss. En snabb översyn av antalet resor med buss (se figur 7) jämfört med antalet tågresor (se figur 8) visar att det totala antalet kollektivtrafikresor mellan Härnösand och Sundsvall i modellen är ca 4 t/r per dygn med nya kalibreringsparametrarna, där resorna fördelar sig relativt lika mellan de två olika färdmedlen. Detta gör att man inte kan dra slutsatsen att buss är mer attraktivt på denna sträcka. Även om det i verkligheten går snabbare att åka buss mellan Sundsvall och Härnösand så bör detta undersökas vidare. När det gäller resor norr om Sundsvall ser man i figur 7 att antalet resor med buss är fler än med tåg. Detta skulle kunna vara en förklaring till varför tågflödet i figurerna 4,5 och 6 är norr om Sundsvall är så lågt. Figur 7: Antalet bussresor/ dygn ( Nya kalibreringsparametrar)

8 nya Mall: Memo.dot ver 1. Uppdragsnr: (1) Figur 8: Antalet tågresor till och från Sundsvall (Nya kalibreringsparametrar) För att kunna dra slutsatsen om att modellen återspeglar resandet på de olika färdmedlen på ett felaktigt sätt bör detta undersökas vidare. Dock ryms detta inom ramen för denna valideringsomgång.

9 nya Mall: Memo.dot ver 1. Uppdragsnr: (1) Ytterligare validering Kollektivtrafikprognosen för 14 skulle kunna valideras ytterligare genom exempelvis Stämma av de övriga länens modellresultat mot statistik. Stämma av respektive linje mot statistik. Nu har endast det totala flödet för respektive färdmedel jämförts mot statistik. Djupare analyser av bla. resandet kring Sundsvall hade kunnat genomföras. Rekommendationer för kommande år Då Trafikverket Nationellt har annonserat att denna valideringsmetodik kommer att används även kommande år rekommenderas följande: Viktigt att plocka fram all statistik kring Sundsvall för att se varför modellresultaten verkar skilja sig från verkligheten. Samla in valideringsdata från trafikhuvudmännen löpande under året (använd region Gävleborg som exempel) Undersök vilken statistik Trafikverket nationellt har tillgång till Samla in statistik för det nationella resandet Starta en eventuell arbetsgrupp med region NORD gällande valideringsarbetet då regionerna delar samma bas i SAMPERS Undersöka vilka personer som bör ingå i en eventuell arbetsgrupp (då lokalkännedom är en bra valideringsparameter). Inkludera trafikhuvudmännen i arbetet med bearbetning av statistik. Påbörja insamling samt behandling av statistik tidigare (redan i första kvartalet) Allokera resurser för valideringsarbetet innan sommaren Koordinera fördelning av Emme licensen mellan konsulterna Göteborg WSP Sverige AB Martina Trupina

10 nya Mall: Memo.dot ver 1. Uppdragsnr: (1) BILAGA 1

11 nya Mall: Memo.dot ver 1. Uppdragsnr: (1) BILAGA

12 OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA _TågresDygn_NyKal [transit segment volume] voltr

13 nya Mall: Memo.dot ver 1. Uppdragsnr: (1) BILAGA 3

14 OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA _TågresDygn_OldKal [transit segment volume] voltr