Validering Samgods Småland och Blekinge

Transkript

1 [Motpartens ärendeid NY] 1(5) Validering Småland och Blekinge Region Syd har genomfört en begränsad validering av den första versionen av 1804 för basår 2014 och prognosår I arbetet har vi tagit hjälp av Region Väst när det gäller godstransporter för basåret på järnväg. Våra övergripande slutsatser är att modellen är ok ur ett nationellt perspektiv, exempelvis totalt antal ton per kustområde, men att det finns brister utifrån ett regionalt perspektiv. För att kunna tillämpa för regionala analyser krävs en högre kvalitet än den som finns i modellen idag. Godsflödena i på järnvägarna i Småland och Blekinge förefaller i många fall vara kraftigt underskattade. Fördelning av flöden på hamnnivå är bristfällig i nätutläggningssteget, även om efterbearbetning av TEN-T Hamnar tillkommer för att ge ett rimligare resultat i basåret. Konsekvensen av detta är att transporter med väg- och järnväg blir också fel i nätutläggning och inte anpassas som hamnarna. kalibreras endast på totalt gods per kustområde finns det risk att varugruppssammansättning avviker från verkligheten. Effekten kan bli att kustområde/hamnar tilldelas fel varuklasser i modellen, både i basåret och i prognosåret. Sjöfart basår 2014 och prognosås 2040 Nivåerna av lastade och lossade volymer för hamnarna i Blekinge och Småland verkar generellt vara lågt i förhållande till den statistik som vi har tillgång till. Det gäller framförallt för Kalmar, Mönsterås, Karlshamn och Sölvesborg. Hamn Statistik Andel bulk 2040 ( ) 2040 ( Kalmar %? 200 Karlskrona % Karlshamn % Mönsterås %? 300 Oskarshamn % Sölvesborg %? 0 Västervik %? 100

2 [Motpartens ärendeid NY] 2(5) Järnväg basår 2014 Region Syd har tagit del av det valideringsmaterial som Region Väst har tagit fram. Region Väst har i deras valideringsarbete hämtat information från transportköpare, speditörer och transportörer samt från annan relevant data från litteratur och internet. Region Väst kan konstatera att Bangods 2014 inte riktigt verkar fånga de strukturförändringar som skett med järnvägstransporter, såsom sjunkande vagnslastvolymer och ökade systemtågsvolymer. Totalt förefaller godsvolymer på järnväg vara underskattat i stråken Nässjö-Vaggeryd- Värnamo-Landeryd och Månsarp-Vaggeryd samt Blekingekustbana (Karlshamn-Kristianstad). Järnväg prognosår 2040 I valideringsarbetet har vi kontrollerat de objekt som ingår i s förslag till plan finns med i kartan i dokumentet Investeringar_jvg_ Följande objekt saknas och vi är osäkra på om de borde kodas in i : jsy1812 Malmö Godsbangård, utbyggnad av spår 58 jsy1820 Alvesta triangelspår jsy201 Kontinentalbanan, miljöskademål (en förutsättning för jsy1824 Kontinentalbanan, persontrafikanpassning)

3 [Motpartens ärendeid NY] 3(5) Överflyttning av gods från Markarydsbanan till Västkustbanan verkar rimligt med öppnande av Hallandsås. Det finns dock en ökning i punkten Markaryd (och inte Markarydsbanan) som vi inte kan förklara. Minskade flöden på Kust-tillkustbanan, kan detta bero på bedömningar kring konjunkturutveckling utveckling i länen Kronoberg och Kalmar? Det finns en ökning av godsflöden till Kalmar via Stångådalsbanan, kan detta bero på överflyttning från Kust-tillkustbanan. Enligt kartan går det gods på bandelen Kattarp-Helsingborg, vilket inte borde stämma eftersom detta inte är tillåtet. Väg basår 2014 En jämförelse har gjorts mellan lastbilsflöden från med mätt trafik på ett antal större stråk. Inomkommunal trafik och bussar saknas i Sampers. Mätpunkter nära kommungränser torde inte innehålla någon betydande inomkommunal trafik och busstrafiken bedöms vara begränsad i jämförelse med lastbilstrafiken på de studerade stråken. Det är dock svårt att se att stämmer bättre med mätningarna där. Det förekommer både över- och underskattningar utan någon uppenbar systematik. De nordsydliga nationella stråket E4 och rv 26 är något överskattad generellt utom närmast Jönköping men där kan nog den inomkommunala trafiken vara betydande. Vidare ser de två nationella öst-västliga stråken rv 40 och rv 25 generellt underskattade ut. På E22 och regionala stråk är det förekommer både över- och underskattningar. Enskilda punkter avviker mycket men många ligger i spannet +/- 30 %.

4 [Motpartens ärendeid NY] 4(5) Väg prognosår 2040 I valideringsarbetet har vi kontrollerat de objekt som ingår i s förslag till plan finns med i listan över inkodade vägobjekt. Följande objekt saknas och vi är osäkra på om de borde kodas in i : E4 Ljungby Toftanäs (MML 80/100 -> MV 110 i bef sträckning) E22 Lösen Jämjö (2kf > MV 110 i ny sträckning) Rv 40 förbi Eksjö (2kf > MLV 100 i ny sträckning) E22 Ronneby Ö Nättraby (MLV 100 (lokalt 70) -> MV 110 i ny sträckning) E22 förbi Bergkvara (2kf > MLV 100 i ny sträckning)

5 [Motpartens ärendeid NY] 5(5) Trots att, vad vi förstår, efterfrågan på godstransporter är oförändrad sedan version 1604 är uppräkningstalen för lastbilstrafik (hela landet) lite högre i den nya versionen. Totalt för Samkalk 6 % högre (1,63/1,54). För EVA är uppräkningstalet för europavägar i princip oförändrat medan det för övriga vägar är 14 % högre (1,58/1,38). Kanske kan det bero på överflyttning från andra trafikslag. I Sydostmodellen är uppräkningstalen för europavägar högre än de för övriga vägar vilket intuitivt verkar rimligt. I flera andra län gäller dock det omvända och i flera fall är skillnaden stor. Det finns ju risker med denna uppdelning av trafikuppräkningstalen. Ruttvalsförändringar och väglängdsförändringar (på grund av kodade åtgärder 2040) påverkar trafikarbetet på ett sätt som kanske inte speglar den förväntade trafikutvecklingen på en enskild sträcka.